Lagfarter SkD

Tomt i Svalövs kommun såld till nya ägare

Kategorier:
Lagfarter SkD
Lagfarter SkD Försäljningen av fastigheten Ask 17:2 i Svalövs kommun är nu klar. Nya ägare är Maria Sierra Moreno, 49, och Tony Nilsson, 57, från Limhamn, och säljare är Sven Carl Tobias Nilsson. Ägarskiftet blev klart i september 2020 och priset blev 275 000 kronor. Tomten är knappt en hektar stor.

Lite mindre än en kilometer därifrån såldes tidigare under året ett hus, på Ask 1777. Där såldes ett 80 kvadratmeter stort hus och priset för det blev 1 120 000 kronor.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Sport

Christiansen: Det viktigaste är att vinna SM-guld

Anders Christiansen vill bara fokusera på MFF:s återstående matcher och undvek att svara på frågor om det omtalade budet från saudiska Al Nassr.
Foto: Anders Bjurö/TT
Sport
fotboll Långt om länge mötte Anders Christiansen till slut media efter ryktena om det av MFF nobbade mångmiljonbudet från saudiska Al Nassr FC. Men några klara besked gav han inte.

Förra veckan avslöjade Kvällsposten att Al Nassr FC lagt ett bud på enligt uppgift 30 miljoner kronor på Malmö FF.s lagkapten. Efter matchen mot IFK Göteborg påstod samma tidning att ”AC” dessutom fått ett personligt kontraktsförslag som skulle ge uppåt 75 miljoner kronor på tre år.

Men MFF ska ha avvisat budet trots att Christiansen enligt kvällstidningen ska ha försökt övertala klubbens styrelse om att få lämna. Till Sydsvenskan sa MFF:s ordförande Anders Pålsson:

– Det har funnits ett bud på bordet som styrelsen sagt nej till. Vi ska ta hem guldet och Anders Christiansen är en väldigt viktig del i det.

”Familjen viktigare”

Anders Christiansen själv la locket på, undvek media efter segern mot IFK Göteborg och har hållit sig borta flera dagar efter det. På tisdagen erbjöds emellertid media en onlineintervju via Teams med lagkaptenen. Detta med anledning av att MFF stängt träningarna igen och kapat direktkontakt med spelarna på grund av coronaläget.

Men några kort på bordet lades inte upp av AC, som på frågan om varför han inte ställt upp för media efter matchen uppgav privata skäl:

– Jag har en familj som behöver mig och det var viktigare än finnas där för dem efter matchen än att stå och prata med er. De senaste dagarna har varit lugna. jag har kunnat ägna tid åt familjen och vi har bland annat varit på Köpenhamns zoo. Det är skönt att få lite mer familjetid nu när det inte är lika många matcher som tidigare.

Om det påstådda budet från Al Nassr FC och sina egna känslor kring det som hänt var han mycket förtegen:

– Just nu är det viktigaste att vinna SM-guld. Klubben har inte vunnit på två år och det allra viktigaste för mig och för Malmö FF är att vi vinner i år. Sedan kan vi prata om allt annat efter säsongen.

Prestationen mot IFK Göteborg var enligt Anders Christiansen svar nog på frågan om han klarar att hålla fokus.
Foto: Anders Bjurö/TT

– Det är en större fråga än bara ja eller nej. Därför är det bättre för mig att vänta och om det finns andra frågor än de sportsliga så får de i så fall ställas till mig agent eller till klubben.

Har ambitioner

Anders Christiansen stack dock inte under stol med att han kan tänka sig en ny sejour utanför Skandinavien:

– Sedan dag ett har jag älskat att vara i Malmö och är stolt över att bära klubbtröjan. Men jag har sagt hela tiden att jag har ambitioner. Sedan ändrar detta inte min inställning till MFF och till att fortsätta min utveckling som spelare här.

På frågan om det varit eller är svårt att fokusera fullt ut med tanke på omständigheterna log AC och skakade på huvudet:

– Det gick ju fint mot IFK Göteborg i söndags. Det är väl svar nog på den frågan.

– Det viktigaste är att få hem Lennart [SM-pokalen] till Malmö, så fort som möjligt. Så får vi ta allt annat sedan.

Speciellt med derby

Närmast väntar ett Skånederby mot Helsingborgs IF på måndag, en match som Anders Christiansen ser som speciell trots skillnaden mellan lagen i tabellen:

– Derbyt har alltid varit speciellt och är en match som lever sitt eget liv. Jag har inte varit med om Helsingborgs storhetstid, men jag kommer ihåg de matcher vi spelat mot dem med publik och det har varit roliga matcher att spela oavsett tabellposition. Nu är det förstås tråkigt att det blir utan publik, men det är fortfarande en speciell match och viktigt för oss att vinna. Jag hoppas att vi tar tre poäng.

– Det är förstås tråkigt att spela utan våra supportrar men man måste ha förståelse för situationen.

Ekonomi

Svensk kritik mot förslag om minimilön

EU-kommissionären med ansvar för arbetsmarknadsfrågor, Nicolas Schmit, lägger i dag fram förslag om minimilöner i EU. Svenska fack och arbetsgivare bävar. Arkivbild.
Foto: Francois Lenoir/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Den nordiska modellen får ett bättre skydd, hävdar EU-kommissionen och lägger fram det omdiskuterade direktivförslaget om minimilöner.
Men den svenska regeringen, fack och arbetsgivare varnar för att det kan sluta med att EU-domstolen avgör villkoren.

– Jag kommer inte att ropa hurra förrän vår lönebildningsmodell är garanterad, säger arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S).

EU-kommissionären Nicolas Schmit motiverar förslaget med att EU inte kan ha en union delad i lågkostnads- och högkostnadsekonomier.

– Låglönemodellen är inte rätt sätt på lång- och medellång sikt. Vi måste ha en annan balans, förklarar Nicolas Schmit på en särskild pressträff via webben med TT, danska nyhetsbyrån Ritzau och finländska STT.

Förslaget har två huvudpunkter.

Det ena är själva minimilönerna. Länder som har system där löner sätts genom lag manas att ha tydliga kriterier för hur lönerna räknas fram och uppdateras. Någon siffra eller nivå föreslås dock inte centralt från EU-kommissionen.

Det andra handlar om ökat stöd för systemet med lönesättning via kollektivförhandlingar mellan arbetsmarknadens parter – det som kallas "den svenska modellen" i Sverige, "den danska" i Danmark och så vidare. EU-kommissionen vill sätta ett icke-bindande mål att 70 procent av arbetskraften framöver ska täckas av kollektivförhandlingar.

Svensk oro

Redan i förslagets första paragraf betonas att det inte handlar om att tvinga på länder ett system med lagstiftade minimilöner.

Kommissionen anser att man därmed stärker de nordiska modellerna.

Från Norden har skepsisen ändå varit stark från de politiska partierna, fack och näringsliv.

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark säger att det visserligen är unikt att kommissionen ger Sverige och andra kollektivavtalsdominerade länder ett slags undantag. Men hon vågar inte ta gift på vad det i slutändan innebär.

– Vi har ju erfarenhet från tidigare där kommissionen har sagt att förslag inte ska påverka den svenska modellen. Men vi fick Laval-domen. Efter en prövning i EU-domstolen slog domstolen fast att de svenska facken inte kunde vidta stridsåtgärder för alla svenska kollektivavtal, noterar hon.

"Ska inte ändras"

Nicolas Schmit har under året haft otaliga diskussioner med oroliga svenskar och andra nordbor, som legat på för att förslaget ska ges som en rekommendation och inte ett bindande direktiv.

Han hoppas att de är lugnade nu.

– De tror att ett direktiv skulle bli ett intrång i hur arbetsmarknaden sköts (i Norden). Men så är det inte. Det här direktivet fastslår tydligt att det systemet inte ska ändras, säger Schmit.

LO:s första vice ordförande Therese Guovelin är inte lugnad.

– När röken skingras visar det sig att undantaget inte är tillräckligt, jag är djupt oroad för vår arbetsmarknadsmodell, säger Guovelin till TT.

– Det är i farans riktning, att vi inte som vanligt kan förhandla om kollektivavtalens innehåll och sedan ta det till Arbetsdomstolen om vi är oense. Nu riskerar vi att det blir byråkrater i Bryssel och i sista hand EU-domstolen som får sista ordet.

Från Svenskt Näringsliv hörs samma farhågor.

– Den springande punkten är att nu kommer EU-domstolen, om det här blir verklighet, att bli den yttersta utposten om vad som ska gälla enligt svenska kollektivavtal i de här frågorna, säger John Wahlstedt, arbetsrättschef på SN.

Wahlstedt understryker att det är allvarligt att EU-kommissionen går fram med förslag på ett område, löner, som EU:s grundfördrag säger att kommissionen inte ska lägga sig i.

Bättre än brev?

EU-kommissionären anser att ett direktiv ger starkare skydd för kollektivavtalen vid eventuella prövningar i EU:s domstol, än en lösare rekommendation.

– Om det inte finns en tydlig lagtext så kan domstolen göra tolkningar. Men i det här precisa direktivet slår vi fast klara villkor. Det är något som inte gjorts förut, säger Schmit – och jämför med det brev som företrädaren Padraig Flynn använde på 1990-talet för att försäkra de nordiska länderna om bibehållen arbetsmarknadsmodell.

– Nu ger vi inte ett brev, utan klara bestämmelser i ett direktiv. säger Nicolas Schmit på pressträffen.

EU-kommissionens förslag ska i vanlig ordning behandlas och godkännas av EU-parlamentet och medlemsländerna i ministerrådet innan det kan genomföras.

Lars Larsson/TT

Wiktor Nummelin/TT

FAKTA

Fakta: Minimilönerna i EU

För närvarande har 21 av EU:s medlemsländer en lagstadgad minimilön. Sverige, Danmark, Finland, Österrike, Cypern och Italien har andra modeller.

I rena pengar varierar minimilönerna mellan motsvarande drygt 3 000 kronor i Bulgarien till knappt 22 000 i Luxemburg. Jämför man med medianlönen i landet ligger i stället Spanien lägst med en minimilön på 41 procent, medan Frankrike ligger högst upp på 62 procent.

EU-kommissionen föreslår nu att de länder som har minimilöner ska enas om en rad kriterier för hur sådana beräknas, bland annat köpkraft, levnadsomkostnader och lönetillväxt.

De länder där lönerna sätts via kollektivförhandlingar, som i Sverige, behöver inte införa minimilöner. Samtidigt uppmuntras alla länder att satsa mer på kollektivförhandlingar med målet att åtminstone 70 procent av arbetskraften ska omfattas av kollektivavtal.

Staffanstorp

”Hade sett fram mot en ökad tillgänglighet”

Kyrkoherde Henric Nilson.
Foto: Marianne Pernbro
Staffanstorp
STAFFANSTORP Kyrkoherde Henric Nilson beklagar att S:t Staffans församling kanske inte får bygglov för tillbyggnaden till Brågarps kyrka.

– Det är kyrkorådet som får ta ställning till hur ärendet ska hanteras, säger han.

Som SkD kunde berätta i tisdagstidningen skickade stadsbyggnadsnämnden frågan om bygglov för en tillbyggnad vid entrén till Brågarps kyrka på återremiss för ytterligare diskussion. Nämndsbeslutet var enigt, men nämndens ordförande, Eric Tabich (M) sade i en kommentar att Moderaternas åsikt är att de inte vill ha en tillbyggnad. Socialdemokraterna kommer att rösta ja för ett bygglov.

Strid om förslaget

Frågan om kyrkans tillbyggnad var föremål för strid redan i församlingen där olika partigrupper inte kunde enas. Men en majoritet vill ha tillbyggnaden och ett förslag som godkänts av länsstyrelsen och antikvariska experter har tagits fram. Men i kommunens stadsbyggnadsnämnd blev det stopp

– Jag beklagar att församlingen kanske inte får sökt bygglov. Jag har sett fram emot att tillgängligheten till Brågarps kyrka skulle kunna öka, säger kyrkoherde Henric Nilson.

Här vid entrén är det tänkt att tillbyggnaden ska uppföras och ansluta till kyrkan via en glasad gång.
Här vid entrén är det tänkt att tillbyggnaden ska uppföras och ansluta till kyrkan via en glasad gång.
Foto: Marianne Pernbro

Tillbyggnaden skulle innehålla förrum, toalett, garderob med mera.

Enligt Henric Nilson är det många som beklagar sig över att det inte finns någon toalett i anslutning till kyrkan.

Ger möjligheter

– Genom tillbyggnaden skulle församlingen även bättre kunna möta barnfamiljers behov och få ytterligare möjligheter att erbjuda gemenskapsskapande aktiviteter, till exempel mindre kyrkkaffen.

– Jag är förvånad över byggnadsnämndens beslut. S:t Staffans byggnadsförslag är utformat i nära kontakt med länsstyrelsens antikvariska expertis. Jag undrar vilken antikvarisk kompetens som byggnadsnämnden besitter? säger Henric Nilson.

Inrikes

Vildsvin kan ha smittat tamgris med salmonella

Två skånska vildsvin har visat sig vara smittade av en allvarlig och ovanlig form av salmonella. Arkivbild.
Foto: Michael Probst/AP-TT
Inrikes
Inrikes En allvarlig form av salmonella har hittats i skånska vildsvin. Kanske kan det förklara hur samma salmonellatyp kunnat sprida sig till en skånsk grisgård. LRF kräver bättre kontroll på vildsvinen.

– Det är en mycket större smittrisk när vi har en stor vildsvinsstam, säger Anna Forslid, veterinär hos Lantbrukarnas riksförbund (LRF).

Salmonellafyndet har gjorts i två vildsvin i Hässleholmstrakten i norra Skåne. Hur utbredd smittan är bland vildsvin är oklart och den eventuella kopplingen mellan vildsvin och de smittade skånska tamgrisarna är inte fastställd.

"Vi arbetar med flera spår. En teori har varit att vildsvin kan ha spelat en roll i smittspridningen, vilket de här senaste fynden kan indikera", säger Karl Ståhl, tillförordnad statsepizootolog, enligt ett pressmeddelande .

Allvarliga hälsostörningar

Det handlar om Salmonella choleraesuis, en salmonellavariant som inte funnits inom svensk grisuppfödning på mer än 40 år. Den kan orsaka allvarliga hälsostörningar hos gris, men att människor drabbas av just denna salmonellatyp är mycket ovanligt.

– Det är en tråkig nyhet att den här allvarliga typen av salmonella nu finns bland vildsvin. Det är väldigt svårt att skapa kontroll över den situationen och en väldigt stor risk att den salmonellan sprids vidare, bland annat till tama grisar, säger LRF:s vice ordförande Åsa Odell, som själv är grisbonde.

Att smittan fanns bland tamgris i Skåne konstaterades den 15 september. Senare upptäcktes att smittan därifrån spridits vidare till en annan gård, som ursprungsgården levererat djur till.

Kontroll över utfodring

Nu måste smittoläget i vildsvinsstammen undersökas vidare, anser LRF, som också kräver att myndigheterna tar kontrollen över utfodringen av vildsvin.

I dag finns ungefär 300 000 vildsvin i Sverige. När de samlas kring utfodringsplatserna ökar risken för smittspridning mellan dem. I takt med att de blir fler kommer de allt oftare nära grisgårdar och risken för överföring av smitta till tamgris ökar, varnar LRF.

En möjlig smittväg kan vara att halm som tagits in till tamgrisar har blivit förorenad av bajs från salmonellasmittade vildsvin, enligt Anna Forslid.

– Våra grisgårdar har en jättebra nivå på biosäkerheten, men ska de börja hägna in alla åkrar? Det funkar ju inte, säger hon.

Cecilia Klintö/TT

FAKTA

Fakta: Salmonella choleraesuis

Den 15 september upptäcktes det första fallet av Salmonella choleraesuis på mer än 40 år på en svensk grisgård.

Från denna gård i Skåne spreds smittan sedan vidare till ytterligare en gård.

Till skillnad från de flesta andra salmonellatyper kan Salmonella choleraesuis orsaka allvarliga hälsostörningar hos gris. Graden av symptom kan variera, men den kan leda till ökad dödlighet.

Att människor får denna typ av salmonella är mycket ovanligt.

Källa: Jordbruksverket

Inrikes

Vildsvin kan ha smittat tamgris med salmonella

Två skånska vildsvin har visat sig vara smittade av en allvarlig och ovanlig form av salmonella. Arkivbild.
Foto: Michael Probst/AP-TT
Inrikes
Inrikes En allvarlig form av salmonella har hittats i skånska vildsvin. Kanske kan det förklara hur samma salmonellatyp kunnat sprida sig till en skånsk grisgård. LRF kräver bättre kontroll på vildsvinen.

– Det är en mycket större smittrisk när vi har en stor vildsvinsstam, säger Anna Forslid, veterinär hos Lantbrukarnas riksförbund (LRF).

Salmonellafyndet har gjorts i två vildsvin i Hässleholmstrakten i norra Skåne. Hur utbredd smittan är bland vildsvin är oklart och den eventuella kopplingen mellan vildsvin och de smittade skånska tamgrisarna är inte fastställd.

"Vi arbetar med flera spår. En teori har varit att vildsvin kan ha spelat en roll i smittspridningen, vilket de här senaste fynden kan indikera", säger Karl Ståhl, tillförordnad statsepizootolog, enligt ett pressmeddelande .

Allvarliga hälsostörningar

Det handlar om Salmonella choleraesuis, en salmonellavariant som inte funnits inom svensk grisuppfödning på mer än 40 år. Den kan orsaka allvarliga hälsostörningar hos gris, men att människor drabbas av just denna salmonellatyp är mycket ovanligt.

– Det är en tråkig nyhet att den här allvarliga typen av salmonella nu finns bland vildsvin. Det är väldigt svårt att skapa kontroll över den situationen och en väldigt stor risk att den salmonellan sprids vidare, bland annat till tama grisar, säger LRF:s vice ordförande Åsa Odell, som själv är grisbonde.

Att smittan fanns bland tamgris i Skåne konstaterades den 15 september. Senare upptäcktes att smittan därifrån spridits vidare till en annan gård, som ursprungsgården levererat djur till.

Kontroll över utfodring

Nu måste smittoläget i vildsvinsstammen undersökas vidare, anser LRF, som också kräver att myndigheterna tar kontrollen över utfodringen av vildsvin.

I dag finns ungefär 300 000 vildsvin i Sverige. När de samlas kring utfodringsplatserna ökar risken för smittspridning mellan dem. I takt med att de blir fler kommer de allt oftare nära grisgårdar och risken för överföring av smitta till tamgris ökar, varnar LRF.

En möjlig smittväg kan vara att halm som tagits in till tamgrisar har blivit förorenad av bajs från salmonellasmittade vildsvin, enligt Anna Forslid.

– Våra grisgårdar har en jättebra nivå på biosäkerheten, men ska de börja hägna in alla åkrar? Det funkar ju inte, säger hon.

Cecilia Klintö/TT

FAKTA

Fakta: Salmonella choleraesuis

Den 15 september upptäcktes det första fallet av Salmonella choleraesuis på mer än 40 år på en svensk grisgård.

Från denna gård i Skåne spreds smittan sedan vidare till ytterligare en gård.

Till skillnad från de flesta andra salmonellatyper kan Salmonella choleraesuis orsaka allvarliga hälsostörningar hos gris. Graden av symptom kan variera, men den kan leda till ökad dödlighet.

Att människor får denna typ av salmonella är mycket ovanligt.

Källa: Jordbruksverket

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Axofinans

Nytt skolår – nya utgifter

Axofinans Ett nytt skolår innebär en hel del att tänka på. Barnen behöver ofta nya kläder, nya skor, ny ryggsäck samt nya anteckningshäften och dylikt.

Detta kan kännas som en hård smäll mot plånboken, särskilt med tanke på den nuvarande världssituationen, men det är oundvikliga och nödvändiga kostnader det gäller. Det finns dock sätt att spara pengar på dessa utgifter, om man planerar rätt och försöker strama åt budgeten. Man kan exempelvis köpa produkter i andra hand, sälja förra årets kläder och accessoarer, och se till att man köper produkter som håller i längden.

Den kommande perioden är hektisk för föräldrar runtom landet, eftersom ett nytt skolår befinner sig precis runt hörnet. Början av ett nytt skolår brukar vara en spännande händelse för barn, men innebär en hel del utgifter och bekymmer för föräldrarna. Barn växer snabbt, särskilt under de tidigare åren, och ett nytt skolår innebär därmed helt nya kläder och ny skolutrustning. Det är därför viktigt att man ser till att budgeten kan klara av detta. Processen kan upplevas som rätt frustrerande, men med rätt strategi behöver inte det nya skolåret vara så pass läskigt som det kanske verkar. Det här är vad man bör tänka på.

Sälj det som inte längre kommer användas

Produkterna som man införskaffat året innan är nog antingen för små eller för slitna för det nya skolåret, men det innebär inte att man bör slänga dem. Lägger man ut det gamla, exempelvis på marknadsplatser på nätet, kan man få in mer pengar för det nya, samtidigt som man värnar om miljön och ser till att andra barn får tillgång till bra kläder. Det som inte går att sälja går altid att donera till välgörenhet och dylikt, för att se till att inget går till spillo.

Köp andrahandsprodukter

Även om man inte känner sig bekväm med att köpa kläder i andrahand åt sina barn, finns det en hel del andra produkter man kan köpa begagnat inför det nya skolåret för att spara pengar. En ordentlig ryggsäck kan kosta en rejäl peng, men det går att hitta massvis med bra ryggsäckar på nätet, som inte sett mer än ett några månaders användning.

Även elektronik, såsom miniräknare eller mobiltelefoner, går utmärkt att köpa i andrahand. Detta är särskilt rekommenderat för yngre barn, eftersom de inte är särskilt varsamma över sina elektroniska ägodelar.

Ibland är det viktigt att söka hjälp

Barnen och deras behov bör alltid komma först. Därför är det viktigt att se till att man håller sig till en budget och ser till att det finns pengar över för det nödvändiga innan skolåret börjar. Men ibland slår saker och ting snett, vilket innebär att man måste söka hjälp på annat håll. Med hjälp av ett privatlån kan man se till att allting fortlöper som vanligt, även när det går fel i karriären eller i ekonomin. Ett privatlån från rätt bank är alltid att föredra framför sms-lån och dylikt, eftersom räntorna är lägre och företagen tenderar att vara mer seriösa samt uppriktiga.

Återanvänd inom familjen

För den större familjen är det alltid bra att återanvända vid möjlighet, istället för att köpa nytt år efter år. Återanvändning av skolprodukter och kläder är något som både skonar miljön, men även plånboken. Det känns även vanligtvis mycket bekvämare för barnen än att köpa in begagnade kläder och dylikt från annat håll.

Långsiktig planering lättar på stressen

Att uppfostra barn är dyrt – det vet alla. Men med långsiktig ekonomisk planering behöver man inte uppleva onödig stress inför varje skolår. En ordentlig buffert och en rimlig budget är allt som behövs för en god hushållsekonomi. Investering är ytterligare en faktor att fundera över, eftersom bra investeringar kan säkerställa barnens framtid och se till att varje nytt år blir enklare ekonomiskt än det föregående.

Sammanfattningsvis kan man göra följande för att underlätta ekonomiskt inför det nya skolåret:

– Spara pengar genom att köpa produkter i andrahand. Detta är ett utmärkt alternativ för mindre familjer och för familjer som värnar om miljön.

– Spara pengar genom att återanvända produkter inom familjen. En självklarhet för den större familjen.

– Sälja gamla produkter inför det nya skolåret.

– Lägga undan pengar för en buffert och hålla sig till en god, välanpassad budget.

Lund

Mer pengar ges till Uppåkra

Christian Sonesson (M) och Philip Sandberg (L) höll presskonferens i Uppåkra på onsdagen. De skjuter till mer pengar till det arkeologiska centret, men hoppas att staten också ska gå in.
Foto: Joakim Stierna
Lund
lund-staffanstorp Kommunerna Lund och Staffanstorp har kommit överens om att öka anslagen till stiftelsen Uppåkra arkeologiska center med 100 000 vardera. Regionen har lovat att skjuta till lika mycket.

Med tillskottet ger de tre samarbetspartnerna sammanlagt 1,6 miljoner årligen till stiftelsen.

– Vi brottas med hur vi ska finansiera verksamheten här ute. Lund, Staffanstorp, regionen och därutöver privata aktörer bidrar. Nu har vi enats om att öka anslagen. Det är en grundplåt för att hålla verksamheten vid liv, säger Christian Sonesson (M), kommunstyrelsens ordförande i Staffanstorp, under pressträffen som hölls ute i Uppåkra.

De 1,6 miljonerna räcker inte långt, uppgav både Christian Sonesson och Philip Sandberg (L), kommunstyrelsens ordförande i Lund, under pressträffen. Pengarna behövs till stiftelsens nuvarande verksamhet med visningar och ett stort antal skolbesök.

För att på sikt kunna utveckla Uppåkra som besöksmål krävs att staten går in. Än så länge har alla sådana förfrågningar möts av kalla handen.

– Hade Uppåkra legat på den danska sidan eller i Mälardalen hade nog intresset varit ett helt annat. Det är svårt för enskilda kommuner att göra så stora satsningar. Därför är det viktigt med ett nationellt engagemang. Man måste ändå betänka att Uppåkra var fem gånger större än Birka utanför Stockholm , säger Philip Sandberg.

– Platsen behöver utvecklas. Det vore rimligt om staten sköt till motsvarande summa, 1,6 miljoner. Olika partier har skrivit motioner i riksdagen om detta och Socialdemokraterna i Skåne har föreslagit att en ansökan ska göras om att Uppåkra sätts upp på Unescos världsarvslista, säger Christian Sonesson.

Ett akut problem är att att antalet arkeologiska fynd är så många att det inte längre finns platsa att magasinera dem. Och då har ändå endast 0,2 procent av ytan undersökts.

– På sikt skulle vi vilja kunna visa upp de viktigaste fynden här i Uppåkra, säger Christian Sonesson.

Idag visas en del av dem på Historiska museet i Lund.

Christian Sonesson berättar att Statens fastighetsverk uppvaktades för tio år sedan om att gå in och stötta Uppåkra.

– Det svarade att platsen är intressant men att den inte var redo. Men sedan dess har det hänt mycket - fler fynd har gjorts och besökssiffrorna har ökat kraftigt. Nu kan det inte ducka längre, säger han.

Sofia Winge, vetenskapspedagog och arkeolog på Uppåkra arkeologiska center, uppger att det blir stiftelsens styrelse som tar ställning till hur de nya pengarna ska användas.

Besökssiffrorna ökar stadigt, fortsätter hon, och nu i pandemitider när många svenskar har semestrat hemma, uppgår siffran till cirka 20 000.

Uppåkra förtjänar all uppmärksamhet, menar Sofia Winge. Platsen är unik på flera sätt. Den var ett maktcentra och kultplats obrutet i 1 100 år (från 100 före Kristus till år 1 000). Storleken på den forntida staden talar för sig själv.

– Den upptog 44 hektar. Det motsvarar 60 fotbollsplaner. 30 centimeter under dagens jordyta ligger fynden orörda som ett Nordens Pompeji, säger hon.

Sport

Lindelöf uppges missa kvällens match

Victor Nilsson Lindelöf saknas i Manchester United trupp inför kvällens Champions League möte, enligt Manchester Evening News. Arkivbild.
Foto: Peter Powell/AP/TT
Sport
Sport

Victor Nilsson Lindelöf missar kvällens Champions League-möte med Leipzig, uppger Manchester Evening News.

Enligt tidningen saknas han i matchtruppen, och ska inte ha synts till när laget anlände till spelarhotellet i Manchester.

Någon förklaring till varför han saknas finns ännu inte.

Manchester Uniteds nyförvärv, vänsterbacken Alex Telles, saknas också.

Utrikes

Många civila dödade i attack mot azerisk stad

Bilden är tagen torsdagen den 8 oktober efter ett robotangrepp mot Berde i Azerbajdzjan. Arkivbild.
Foto: Unal Cam/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Minst 19 civila har dödats i ett robotangrepp mot den azeriska staden, Berde, nära frontlinjen vid den separatiststyrda utbrytarregionen Nagorno-Karabach. Omkring 60 personer skadades i attacken.

Azerbajdzjan anklagar Armenien för att ligga bakom angreppet. Armeniens försvarsdepartement tillbakavisar anklagelsen.

Dådet är ett av de blodigaste mot civila sedan de nya striderna om det omtvistade området bröt ut för en månad sedan.

I tisdags dödades fyra civila, varav ett spädbarn, i ett robotangrepp mot Berde.

Över 100 civila, på båda sidorna, har mist livet sedan den 27 september, då de nya striderna bröt ut.

Konflikten om Nagorno-Karabach, som har en armenisk majoritetsbefolkning, har pågått i årtionden.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL