Lagfarter SkD

Nya ägare till tomt i Abbekås

Kategorier:
Lagfarter SkD
Lagfarter SkD Anders och Marie Johnsson, 60 och 49 år, från Stockholm har tagit över fastigheten på adressen Faxevägen 29 i Abbekås från Agneta Christensson och Stig Spangsberg. Ägarskiftet blev klart i juli 2020 och köpesumman blev 800 000 kronor. Tomten är 994 kvadratmeter stor.

Lite mindre än en kilometer därifrån såldes i juli ett hus, på Kustvägen 92. Där landade priset på 8 250 000 kronor för det 206 kvadratmeter stora huset.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Hovrättsdom i dag om 17-åriga Wilma

Tända ljus på kyrkogårdsmuren vid minnesgudstjänster för Wilma i Herrestads kyrka förra fredagen. Idag ger hovrätten sin dom mot hennes pojkvän.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Inrikes
Inrikes Nu tar rättsprocessen om 17-åriga Wilmas död i Uddevalla ytterligare ett steg framåt. Hovrätten i Göteborg ska ge sin dom mot Wilmas pojkvän, som i tingsrätten dömdes till livstids fängelse för mord och brott mot griftefrid.

Den 23-årige pojkvännen har hela tiden nekat till att han haft något med Wilmas död att göra, trots att en av flickans kroppsdelar hittades gömd i en garderob i hans lägenhet.

Pojkvännen greps några dagar efter att Wilma försvunnit för snart ett år sedan.

Vad som orsakade flickans död, i november förra året, har inte kunnat fastställas. Men Uddevalla tingsrätt kom enhälligt fram till att det inte kan ha gått till på något annat sätt än att hon mördades av pojkvännen.

Indicierna som pekar mot honom är många, bland annat blodspår i lägenheten och bland sopor, och mannens fingeravtryck på emballaget till den gömda kroppsdelen.

Idag får vi veta om hovrätten, med tre juristdomare och två nämndemän, gör samma bedömning som tingsrätten, där nämndemännen är i majoritet.

Om hovrättens dom överklagas, återstår att se om Högsta domstolen tar upp målet. HD prövar bara rättsfall som bedöms kunna bli vägledande som prejudikat.

Större delen av Wilmas kropp har inte kunnat hittas, trots att sökanden med frivilliga fortfarande görs. Förra fredagen hölls gudstjänster till flickans minne i Herrestads kyrka, strax utanför Uddevalla.

Micke Larsson/TT

Inrikes

FHM vill kunna isolera sjuka på äldreboende

​Bitte Bråstad, chefsjurist, Folkhälsomyndigheten.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Inrikes
Inrikes Demenssjuka med covid-19 ska kunna isoleras på äldreboende och kommuner ska tillåtas anställa läkare, anser Folkhälsomyndigheten som därför förslår att lagen ses över.
Men regeringen är försiktigt skeptisk.

Det har varit svårt för många äldreboenden att hantera demenssjuka personer med covid-19 eftersom personerna inte inser risken med att närma sig andra.

– De förstår inte att de smittar andra, säger Bitte Bråstad, chefsjurist på Folkhälsomyndigheten.

Rapporter har kommit om äldreboenden som stängt in smittade i sina lägenheter, ibland genom att ställa möbler framför dörren. Men enligt smittskyddslagen får denna isolering endast göras på regionernas vårdinrättningar, till exempel på sjukhus, medan äldreboenden drivs av kommunerna.

Mer patientsäkert

Sveriges kommuner och regioner (SKR) har tidigare velat ändra detta, och i ett svar på ett regeringsuppdrag drar nu också Folkhälsomyndigheten samma slutsats.

– Det är bättre att bli isolerad i sitt eget hem än att bli förflyttad till ett sjukhus när man är gammal och skör, säger Bitte Bråstad.

Om isolering på äldreboende skulle tillåtas är det bra för patientsäkerheten, eftersom det som i praktiken redan görs blir reglerat.

– Många särskilda boenden har i princip isolerat äldre i sina bostäder trots att det egentligen inte är lagligt möjligt, säger chefsjuristen.

I samma rapport till regeringen föreslår Folkhälsomyndigheten också att regeringen gör det möjligt för kommuner att anställa läkare, vilket i dag är förbjudet då de anställs av regionerna.

– Vi anser att det även behöver finnas möjlighet att anställa läkare utifrån att det är så många personer som är svårt sjuka inom äldreomsorgen. Det hade kanske underlättat om läkare på ledningsnivå i kommunen kan vara med och planera verksamheten, säger Bitte Bråstad.

Hallengren: "Inte att föredra"

Båda förslagen analyseras av regeringen och socialminister Lena Hallengren (S) utesluter inget, men uttalar sig ändå kritiskt mot förslaget om kommunalt anställda läkare.

– Att kommunen skulle vara arbetsgivare åt läkare tror jag inte är att föredra, säger hon.

Enligt ministern kan det bli särskilt svårt för mindre kommuner att rekrytera läkare.

– Regionerna har det ansvaret och man kan inte bara lämpa över det på kommunerna.

Erik Nilsson/TT

Socialminister Lena Hallengren.
Socialminister Lena Hallengren.
Foto: Anders Wiklund/TT

Sjöbo

Kampen mot covid-19 har fått dem att leva mer

Thomas Quist och hustrun Gunilla Quist Lundin i soffan i deras uterum.
Foto: Caroline Stenbäck
Sjöbo
Blentarp Han har hållit ordning i fullmäktigesalen i Sjöbo i fjorton år och många gånger även fått agera medlare mellan politiker. Men nu är den tiden slut.
Efter att han och hustrun Gunilla överlevt covid-19 har hälsan och deras liv tillsammans blivit prio ett.

De lämnar höstgrytan i köket som de håller på att tillaga för en stund och slår sig ner tillsammans i soffan i vardagsrummet. Att beröra coronan är tungt, säger Gunilla Quist Lundin.

– Vi pratar faktiskt inte så mycket om det. Jag blir så känslosam av det. Den tiden vi inte kunde ha kontakt med varandra var hemsk.

Hon säger att hon var på gränsen till att behöva ligga i respirator.

– Det har jag inte sagt till Thomas ...

Han rör vid hennes hand och tittar henne i ögonen.

– Men det har jag förstått.

Deras liv förändrades

Det var i mitten på mars som deras liv förändrades. Thomas Quist kände sig inte bra.

– Jag var lite snuvig men hade ingen direkt hosta och ingen feber mer än vid ett tillfälle. Men jag hade ont i varenda led och muskel i hela kroppen. Och en sådan hemsk tandvärk! Det här var något som jag aldrig hade upplevt tidigare.

Hans symptom klingade dock av efter ett tag. Men i stället blev Gunilla, också moderatpolitiker i Sjöbo, allt sjukare. Magen krånglade och hon fick inte i sig tillräckligt med mat eller vätska.

Till slut kördes hon till lasarettet i Ystad. Men läkarna kunde inte hitta något allvarligt fel på henne och hon fick åka hem samma dag.

Efter drygt ett dygn, i början på april, blev läget dock kritiskt.

– Jag hittade henne avsvimmad på golvet i badrummet där hon hade trillat ihop.

Han ringde 112 och det blev sen färd med ambulans till lasarettet i Ystad igen, där det efter provtagning kunde konstateras att hon var smittad av covid-19. Hennes möjligheter att andas själv hade också försämrats kraftigt.

– Jag fick syrgas och fick vänta ett tag på att få ett rum på intensivvårdsavdelningen. Nu i efterhand så har jag förstått att jag var en av de första coronapatienterna där.

Isolerad i tolv dagar

Där låg hon ensam isolerad i tolv dagar. Personalen kollade till henne var tredje timme och varje dag spritades sängen och sängkläderna byttes ut.

Men de första dagarna var hon inte riktigt medveten om vad som hände runt omkring henne.

– Vi kommunicerade via telefon och det var först efter fyra dagar när malariamedicinen började hjälpa som hon var tillbaka igen.

Gunilla säger att hon hela tiden på sjukhuset kände sig trygg och hon är evigt tacksam för den omvårdnad som hon fick.

– Jag blev så väl omhändertagen och jag hade en sådan vacker utsikt över träd med massor av fåglar i. Jag tittade på det och njöt.

Åka in med ambulans

Besök på sjukhuset var uteslutet men efter sju dagar fick även Thomas åka in med ambulans.

– Jag pratade med en kollega om ett projekt som jag var inblandad i. Jag vet att jag kände mig konstig och jag tog tag i bordet. Han berättade sen att jag hade varit borta under två sekvenser på fem sekunder. Då insåg jag att det var något som inte stämde.

Först såg det ut som han hade drabbats av hjärtproblem, men EKG och tester visade inte på något fel. Han fick också ta ett covid-prov och det visade sig vara positivt.

Efter ett dygn skickades han hem för egenvård och sedan kom också äntligen Gunilla hem.

– Tårarna rann på oss bägge när vi insåg att vi hade överlevt det här båda två, trots att vi är riskgrupper, säger Thomas.

Varit tillsammans i 31 år

Han berättar att de har varit ett par i 31 år.

– Vi var tighta innan men vi är ännu tightare nu. Närkontakten har blivit viktigare för oss.

– Vi är också mer rädda om livet och varandra, inflikar Gunilla. Man är rädd för att den andre ska ryckas ifrån en. Har Thomas sagt att mötet ska vara slut klockan åtta och klockan blir nio, då blir jag vansinnig. Då tror jag att han har krockat eller att det har hänt något annat.

Det som han hade drabbats av som inte var hjärtproblem visade sig vara paniksyndrom.

– Jag har haft det för länge sedan. Nu kom det tillbaka som svimningsattacker. Att Gunilla blev sjuk har antagligen legat och gnagt i huvudet.

Stöd av läkare och psykolog

Han berättar att han har får stöd av både läkare och psykolog för att hantera det. Men attackerna har kommit ett flertal gånger den senaste månaden.

– Jag har blivit känslig för det jag var Stålmannen för tidigare, att hantera konflikter och se till att man löser det så att ingen känner sig som förlorare.

Folk i hans närhet har vänt sig till honom när de haft privata problem. Han har också fått agera medlare i politiken, inte minst gällande utköpet av förvaltningschefen Richard Löfgren.

– Det har varit ett antal konflikter, ofrånkomliga, inom politiken i Sjöbo de senaste två åren och en del annat. För en dryg månad sedan blev det för mycket. Det tillsammans med coronan har triggat igång mina panikattacker igen.

Han berättar om ett tillfälle när det hände nyligen då han befann sig på motorvägen mellan Malmö och Lund och fick tunnelseende.

– Efter att ha fått två-tre sådana smällar om dagen så vågade jag inte göra något alls längre. Det fick mig att inse att nu är det hälsan som är viktigast.

Slutar som fullmäktigeordförande

För ett par veckor sedan bestämde han sig för att han ville sluta som ordförande i fullmäktige som han varit i fjorton år.

– Jag tyckte att jag hade blivit en väderkvarn, att man inte lyssnar, och då fattade jag beslutet att nu måste någon annan ta över. Och det var jag redan inne på att göra om ett år i alla fall.

Men det har sammantaget varit en fin tid, säger han.

– Jag har många goda minnen. Det har ibland kanske varit en hätsk debatt men efteråt har vi kunnat stå i foajén och skratta tillsammans.

Men han sitter kvar som ledamot i fullmäktige för att kunna fortsätta som styrelseordförande i Finsam.

– Jag fick förfrågan från dem om jag kunde fortsätta och det gör jag gärna. Det är politik utan partipolitik, säger han och nämner etableringen av Mariamottagningen i Ystad som en av sakerna som han är stolt över.

Försöker leva som vanligt

Gunilla och Thomas har fortfarande inte fått orken riktigt tillbaka efter coronan men de försöker leva på rätt så vanligt.

– Vi isolerar oss inte. Vi går och handlar och äter på restaurang men vi håller avstånd. Däremot efter detta har vi satt krydda på tillvaron på ett annat sätt, säger Gunilla och får medhåll av Thomas.

– Vi firar varje dag att vi är tillsammans, oavsett om det är med en enkel eller komplicerad middag. I förrgår åt vi ärtsoppa och drack varm punsch mitt på dagen.

Innan vi skiljs åt ska vi ta några bilder i bland anat trädgården som de vistas mycket i. Sen väntar höstgrytan i köket som Thomas ska smaka av.

FAKTA

Om paret Quist

Thomas Quist, 74. Är moderatpolitiker i Sjöbo kommun. Avgår som fullmäktiges ordförande i fjorton år men sitter kvar som ledamot. Styrelseledamot i Kävlingeåns vattenråd och ledamot i Nybroåns, Kabusaåns och Tykeås vattenråd. Är även förbundsordförande i Hemvärnsbefälets riksförbund.

Gunilla Quist Lundin, 74. Är moderatpolitiker i Sjöbo kommun och har uppdrag som ledamot i familjenämnden, ordförande familjenämndens arbetsutskott – myndighetsfrågor samt är ersättare i kommunfullmäktige.

Sedan 1990 har de bott i Blentarp.

Höör

Mål: minst en ambulans i Höörs tätort 2021

Foto: Arkivbild
Höör
Höör Höör är en av de kommuner där Region Skåne haft extra svårt att nå de centrala målen för ambulanskvalitet. Nu tar kommunen därför krafttag för att få till en ambulansplacering i Höörs tätort.
– Vi vill få hit en eller två ambulanser, säger Lars-Olof Andersson (C), ledamot kommunstyrelsen.

Driften av ambulanssjukvård är idag indelad i fyra ambulansdistrikt. Ansvaret är fördelat mellan Regin Skåne (distrikt ett och tre, Malmöområdet respektive Helsingborg och nordvästra Skåne), Premedic AB (distrikt 4, Kristianstad och östra Skåne), samt Samariten Ambulans AB (distrikt 2, Lund-Landskrona-Mellanskåne. Sammanlagt finns 28 stycken ambulansstationer utplacerade i länet varifrån ambulanserna utgår ifrån. Antingen är dessa stationer fristående eller samlokaliserade med räddningstjänsten.

Höör har i dagsläget inte en enda utplacerad ambulans. Detta har inneburit att Region Skåne haft extra svårt att nå det centrala kvalitetsmålet för kommunen – ett mål som innebär att minst 90 procent av invånarna ska nås av en ambulans vid ett prio 1-larm.

– Regionen har ju en målsättning om att man ska ha vissa insatstider. Och Höör är en av de kommuner i Skåne där regionen inte lever upp till dessa målsättningar, säger kommunalråd Johan Svahnberg (M).

– Vi är en fläk i Skåne där vi inte har någon ambulans idag. Det är ett ganska stort avstånd till närmsta ambulansplacering, så därför hade det varit extra intressant att få hit en placering här mitt i Skåne, säger Lars-Olof Andersson (C).

Ska ta kontakt med Region Skåne

Under tisdagens kommunstyrelse beslutades att Höörs kommun ska kontakta Region Skåne samt ambulansentreprenör för distrikt två (Lund-Landskrona-Mellanskåne). Detta i syfte att verka för att minst en ambulans ska utplaceras i Höörs tätort från och med 2021.

Tanken är att den eventuella dag- eller dygnsambulansen ska utgå från brandstationen i Höör.

– Det som händer nu är att vi ska ta kontakt med Region Skåne och den upphandlade entreprenören och erbjuda våra tjänster. Kort och gott ska vi se var vi kan lokalisera ambulans och omklädningsrum, säger Johan Svahnberg.

Han fortsätter:

– Vi har ju ingen rådighet över detta. Utan detta kommer bestå av en lobbyverksamhet där vi alltså på förhand tar fram förutsättningarna för vad vi kan erbjuda.

Kommer betyda mycket för kommuninvånarna

Alla partier i kommunstyrelsen är eniga om att behovet behövs. Och enligt Johan Svahnberg och Lars-Olof Andersson hade ambulansplaceringen inneburit att både ambulanskvalitén och tryggheten skulle öka i kommunen.

– Först och främst tror jag att placeringen skulle innebära att kommunen skulle hamna inom Region Skånes målsättningar för insatstider. Dessutom skulle det innebära att räddningstjänsten skulle behöva rycka ut på färre ”i väntan på ambulans-larm”, vilket medför en större inriktning på brand och förebyggande arbete. Räddningstjänsten rycker idag ut i väldigt stor utsträckning på sådant som egentligen är ambulansuppgifter, säger Johan Svahnberg.

Lars-Olof Andersson fyller i:

– Tillgängligheten av en ambulans ökar ju så klart tryggheten i kommunen. Ytterst kan det också rädda liv eftersom ibland är ju tiden avgörande.

Malmö

Så ska högskoleprovet genomföras smittsäkert

Högskoleprovet skrivs.
Foto: Arkivbild
Malmö
MALMÖ Det blir bara hälften så många deltagare på varje skola och i varje sal som normalt när högskoleprovet genomförs på söndag på flera skånska orter. I Malmö skrivs provet på sex olika platser och korridorvakter ska se till så att det inte blir trängsel på rasterna.

– Vi gör en stor insats för att det ska vara säkert att skriva högskoleprovet, säger Jens Berglund, högskoleprovskoordinator vid Lunds universitet.

Glest i salarna

Totalt är det 21 universitet och högskolor som ansvarar för att genomföra högskoleprovet på söndag på sammanlagt cirka 120 provorter i Sverige.

På sex olika platser i Malmö skrivs högskoleprovet på söndag. I varje sal får bara mellan 13-14 personer sitta mot 25-30 andra år.
På sex olika platser i Malmö skrivs högskoleprovet på söndag. I varje sal får bara mellan 13-14 personer sitta mot 25-30 andra år.
Foto: Arkivbild

– I normala fall har vi i vårt område cirka 6 600 totalt som skriver provet. I år fick vi här från Lund ett tak på maximalt 3 100 deltagare och sista platsen fylldes dagen innan sista anmälningsdag, säger Jens Berglund.

Flest i Lund

Flest kommer att skriva provet i Lund och Malmö ligger på andraplats. I Malmö skrivs högskoleprovet på sex olika ställen. De är Orkanen på Malmö Universitet, Värnhemsskolan, Malmö Latinskola, Pauliskolan, S:t Petriskolan och på Borgarskolan.

Högskoleprovet skrivs.
Platserna till att skriva högskoleprovet blev snabbt fulltecknade.
Foto: Arkivbild

– På Borgarskolan har vi ett normalt år, utan corona, cirka 700 deltagare. I år blir det bara hälften så många där liksom på de andra provställena. Även när det gäller hur många som sitter i samma sal har man halverat antalet i år. Normalt handlar det om 25-30 deltagare, i år blir det 13-14 per sal.

– Alla sitter med avstånd i salarna där det också finns handsprit och annat som kan behövas, säger Jens Berglund.

Korridorvakter

Ett problem är att rasterna under högskoleprovet sker samtidigt för alla.

– Därför har vi infört en ny yrkesroll i år. Korridorvakter som ska se till så det inte blir trångt på rasterna, som kan hänvisa till fler toaletter om det är kö dit och se till att så många som möjligt går utomhus.

FAKTA

Här skrivs också högskoleprovet

Lunds universitet ansvarar för högskoleprovet på följande orter: Malmö, Lund, Helsingborg, Eslöv, Landskrona, Trelleborg, Ystad och Ängelholm.

– Vi har totalt 401 personer ute som jobbar med högskoleprovet på de olika orterna vilket är lite fler än annars. Vi har också garderat oss med fler reserver än vanligt, om någon skulle känna sig krasslig och måste stanna hemma. Behövs reserverna inte som ordinarie personal går de in som extra korridorvakter, säger Jens Berglund.

– Med alla dessa insatser hoppas vi att allt ska gå bra på söndag.

Få utifrån

Av de som anmält sig och ska skriva provet kommer 98 procent från området och bara få utifrån. En annan begränsning utöver antalet var i år också att endast personer som saknar giltigt provresultat får skriva provet. Bland de anmälda deltagarna i provorterna i Skåne är den äldste född 1950 och den yngste född 2009.

I Lund skrivs högskoleprovet på Polhemsskolan, Spyken, Katedralsskolan samt i fyra universitetshus.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Företagsfinanser.se

Ökning av ansökningar om pausade amorteringar!

Företagsfinanser.se Bostadsmarknaden har trots omständigheterna inte rasat, istället har försäljningen ökat med hela 13 % och med ett fortsatt tryck på visningar på uteliggande bostäder.

Men även fast bostadsmarknaden är i full rullning så är det många bankkunder som har valt att pausa sina amorteringar på sina bostadslån. Detta i och med att bankerna lättat på tyglarna en aning som hjälp för den ekonomiska situationen som många sitter i just nu. I April så var det många husköp som gick i lås och många nya lyckliga husägare som flyttade in i sina nya hem. April är generellt sett en månad då många köper hus varje år och det visade sig vara så även under detta år.

Varje år så ökar mängden bostadslån i Sverige och ligger tillsammans på tusentals miljarder i värde. För de flesta hushåll så är det boendet som kostar mest månadsvis och också den utgift som svider mest. I mars gick bankerna ut med att de ändrar amorteringskraven för att hjälpa sina kunder. På detta sätt är det många som har kunnat spara in en del. Även fast det varje år är många kunder som ansöker om amorteringsfria månader på sina bolån, så har det varit en stor ökning av fall under de senaste månaderna.

Reporäntan oförändrad

Riksbanken meddelade nyligen att de lämnar kvar reporäntan på noll och detta för att de anser att den nedåtgående ekonomiska spiralen beror på gällande restriktioner. Det anses också vara svårt att sätta en prognos på hur framtiden kommer att se ut. Att räntan ligger oförändrad är ingenting som låntagare kommer att märka då det är samma som innan. Riksbanken betonar dock att räntan kan komma att sänkas om det anses vara nödvändigt i framtiden.

Många anser att räntan borde ha blivit reglerad ned på minus men Riksbanken menar på att det inte finns någon anledning att göra så i dagsläget. Anledningen till detta är att denna krisen inte är grundad i en finanskris likt den 2008, så den ska inte bedömas som så. Norge och Storbritanniens centralbanker sänkte däremot sina räntor med 0,5 %.

Detta tittar banken på när du ansöker om företagslån

Det är också många företagare som ansöker om företagslån för att kunna hantera den nuvarande ekonomiska situationen där många företag står med en lägre produktion och därav omsättning. När ett företag ansöker om ett lån så är det dessa punkter som banken tittar på i en ansökan:

– Ägarna av företaget - referenser, privatekonomi och erfarenheter.

– Företagets affärsplan - detaljerad plan.

– Eventuell ekonomisk hjälp - revisor eller liknande.

– Balansräkning, bokslut och deklaration på företag som etablerat sig redan.

Det finns ett par olika företagslån som banker kan låna ut till företagare och vilket som passar för eventuella företag kan variera beroende på behovet. Ett företag som behöver investera i inventarier, maskiner eller byggnader brukar exempelvis oftast välja en investeringskredit och enbart amortera för den summa som är använd.

Skurup

Skuggbudget med fokus på fler arbetskamrater och höjda löner

Babak Rahimi (V), Sven-Åke Strandberg (KV) och Magnus Alm (S) på gågatan i Skurup, utanför kommunhuset.
Foto: Catharina Nilsson
Skurup
Skurup Femklöverns skuggbudget satsar allt krut på fler händer i vården och höjda löner till dem som jobbar närmast människor i omsorg och skola. Trivselpengen ska införas igen, pengar satsas på förebyggande insatser och avgifterna till Kulturskola Skurup halveras och simskolan fortsätta vara gratis.

– Prio ett är att jobba förebyggande med framför allt mer personal inom skolan. Vi vet att det finns ett stort behov av stöd med större barngrupper i både skola och förskola, säger Magnus Alm (S), före detta kommunstyrelseordförande, och betonar att majoriteten av pengarna som femklövern, S, V, MP, KV och Liberalerna portionerar ut, går till förebyggande insatser på ett eller annat sätt och till höjda löner till personalen.

Skuggbudgeten avsätter 2 miljoner extra utöver märket på arbetsmarknaden. I praktiken blir det cirka 2 000 kronor mer per tillsvidareanställd person i Skurups kommun.

– Vi vill fortsätta arbetet som vi påbörjade förra mandatperioden med att höja lönerna för dem som jobbar närmast människor, barn och brukare, säger Alm och påpekar att fördelningen inte blir exakt 2 000 kronor mer till varje enskild medarbetare utan en större höjning för dem som jobbar på golvet och en något mindre höjning för dem som jobbar mer teoretiskt och strategiskt.

– Vi har stora lönegap i kommunen som vi måste åtgärda.De som ligger allra lägst behöver komma ikapp för att Skurup ska bli en attraktiv kommun att jobba i, fyller Babak Rahimi(V)i.

Regeringen med samarbetspartier har gett Skurups kommun 6,5 miljoner i generella statsbidrag i äldreomsorgslyftet. Utöver dessa pengar vill femklövern skjuta till ytterligare två miljoner. Alla miljonerna ska gå till fler arbetade timmar inom hemtjänst och särskilda boenden.

– Många vakanta platser har gjort att personalen går på knäna, säger Babak Rahimi (V) och Magnus Alm (S) fortsätter:

– Det saknas 3,4 heltidstjänster i veckan på hemtjänsten utifrån de behov hemtjänsten har.

Femklövern vill satsa 12 miljoner på skolan varav fem miljoner är avsedda för resurspersonal med olika typer av behörighet. ”Flera enheter vittnar om att pengarna inte räcker till för de barn som är i behov av extra stöd. Även föräldrar vet vi upplever detsamma. Att resurserna till elever med särskilda behov inte räcker till, är inte bara ett slag mot de barnen och deras föräldrar, utan även mot alla andra som påverkas i klassrummet” står att läsa i skuggbudgeten.

Den ensamma fältassistenten i kommunen ska få sällskap om femklöverns budget vinner gehör. En miljon kronor avsätts till det. Partierna vill behålla trygghetsvärdarna som finns in nuläget men förstärka den förebyggande insatsen.

– De gör inte riktigt samma sak, men de kompletterar varandra, säger Sven-Åke Strandberg (KV).

I det förebyggande arbetet avsätts 1,5 miljoner kronor för att kunna realisera en familjecentral. Under förra mandatperioden tecknades ett avtal med Region Skåne för att starta en familjecentral som inte har realiserats än då Region Skåne har saknat pengar.

Trivselpengen ska införas, nu med 450 kronor till varje medarbetare, som personalen själva avgör hur de ska användas.

Femklövern är överens med styret om investeringsbudgeten med renovering av Östergårdsskolan och upprustning av infrastrukturen. Däremot är de oense om delar i förslaget på höjda avgifter. Femklövern vill inte ta betalt för simskolan utan låta den vara kostnadsfri även framöver. Vad gäller avgifter på Kulturskolan Skurup läggs nu förslag fram på måndag i fullmäktige om att höja avgifterna med 25 procent.

– Vi vill istället halvera kostnaderna på kulturskolan, säger Magnus Alm och ger ett exempel:

– En kurs i ett enskilt instrument kostar i dag 680 kronor och ska höjas till 850 kronor. Vi vill istället halvera kostnaden till 350 kronor per kurs.

– Ett barns möjlighet till utveckling ska inte hindras av kostnader, tycker Babak Rahimi.

Babak Rahimi (V), Sven-Åke Strandberg (KV) och Magnus Alm (S) på gågatan i Skurup, utanför kommunhuset.
Foto: Catharina Nilsson

Sport

Förvandlingen efter tvivlen: "Tror på mig själv"

Sveriges Olivia Schough jublar efter sitt 3–0-mål under torsdagens EM-kvalmatch i fotboll mot Lettland på Gamla Ullevi.
Foto: Adam Ihse/TT
Sport
Sport Olivia Schough såg sin landslagskarriär ta slut.
Då skaffade hon en egen fystränare – klubblaget hade ju ingen – och efter sitt första landslagsmål på över två år känner hon sig starkare än någonsin.
– Jag har byggt upp en tro på mig själv, säger 29-åringen.

Det var en speciell känsla att se 3–0-bollen rulla in för Sverige i torsdagens EM-kvalmatch mot Lettland, erkänner Olivia Schough. Det var hennes första mål i den svenska landslagströjan sedan en träningslandskamp mot Norge den 4 oktober 2018.

– Det var så skönt. Det var en perfekt pass från Anna (Anvegård) som jag bara kunde ta med mig och så var det bara att stänka dit den, det var otroligt skönt. Jag hade glömt hur det känns, säger Olivia Schough.

Dagar av tvivel

Under väldigt många år var Schough ett givet inslag i svenska landslagstrupper. Men sedan Peter Gerhardsson tog över som förbundskapten för tre år sedan har hon egentligen aldrig varit någon startspelare, och när han presenterade sin trupp till Algarve Cup tidigare i år fanns hon inte med alls.

Schough erkänner att tanken har slagit henne: Är tiden i landslaget snart förbi?

– Ja, de dagarna har jag haft. Men jag bestämde i slutet av förra säsongen att jag måste steppa upp. Så jag har tränat hårdare och fokuserat mycket på mig själv, att bli bättre helt enkelt. Så det är väldigt kul att vara med igen, säger Schough.

Rent specifikt handlar det om att hon har inlett ett samarbete med en fystränare. Det har hon tvingats göra på egen hand, eftersom klubblaget Djurgården inte har någon utpräglad sådan i ledarstaben. Enligt Schough har man bara haft två sjukgymnaster som visat spelarna olika styrkeprogram.

– Vi hade knappt någon fysdel i klubben, så det tog jag tag i själv. Så jag har en egen fystränare som det har funkat superbra med. Jag känner att jag har blivit starkare och snabbare och det gör också att jag orkar ta initiativ hela tiden. Jag har byggt upp en tro på mig själv på det sättet.

"Otroligt synd"

Landslagskollegan Magdalena Eriksson tycker sig ha sett en ny Olivia Schough den senaste tiden.

– Jag tycker att det var påtagligt under den senaste landslagssamlingen. Olivia gjorde ett jättebra inhopp mot Ungern (8–0 i EM-kvalet), där man kunde se den här energin som hon alltid har haft, men också att hon kunde bibehålla den under matchen. Hon spelar med ett självförtroende som är otroligt kul att se, för man vet vilka fantastiska kvaliteter hon har, säger Chelseabacken.

Eriksson tycker att det är tråkigt att det fortfarande finns många svenska damklubbar som saknar förutsättningar som ses som självklarheter på herrsidan.

– Jag tror inte bara att det är Djurgården som har det problemet, och det är otroligt synd att det fortfarande är så i damallsvenskan. I England är det naturligtvis andra ekonomiska förutsättningar, men där är allt runt omkring på plats vilket gör att man kan fokusera på att bara gå ut och prestera, säger Eriksson.

– Det är så klart en kostnadsfråga. Så det handlar om att få till en mer jämställd sponsring och att vissa herrklubbar satsar mer på och investerar mer i sina damlag. Det är lättare sagt än gjort men det är klart att man önskar att det fanns bättre förutsättningar.

Lasse Mannheimer/TT

FAKTA

Fakta: Olivia Schough

Född: den 11 mars 1991 i Varberg. Uppvuxen i Vanered, i Drängsereds socken i östra Halland.

Position: Yttermittfältare/anfallare.

Klubb: Djurgården.

Moderklubb: Torups/Rydö FF.

Tidigare klubbar: Torup/Rydö –2004, Ullared 2005–2007, Falkenberg 2007–2008, Göteborg 2009–2013, Bayern München 2013–2014, Rossijanka 2014, Eskilstuna 2015–2017, Göteborg 2018, Djurgården 2019–.

A-Landskamper/mål: 76/10.

Inrikes

Stopp för publikevenemang hejdar smittan bäst

Brittiska forskare har analyserat effekten av olika smittskyddsåtgärder i 131 olika länder. Arkivbild från Kungliga Operan i Stockholm.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Inrikes
Inrikes Förbud mot publika evenemang är den enskilda åtgärd som minskar spridningen av det nya coronaviruset allra mest. Det framgår av en ny internationell studie, som presenteras dagen efter regeringens beslut att tillåta större publik vid sport- och kulturevenemang.

Genom att analysera hur smittspridningen har påverkats i 131 länder efter olika former av åtgärder, har en internationell forskargrupp lyckats bena ut vilken effekt åtgärderna har – både enskilt och i olika kombinationer. Bland de åtgärder som studerades fanns skolstängningar, stängda arbetsplatser, reserestriktioner, påbud att stanna hemma och stopp för publika evenemang.

Den enskilda åtgärd som leder till störst minskning av smittspridningen är att förbjuda publika evenemang. I genomsnitt minskar det R-talet – alltså det antal nya personer som smittas av en infekterad person – med 24 procent, enligt studien som publiceras i tidskriften The Lancet.

Bred definition

"Vår definition av publika evenemang är ganska bred och inkluderar till exempel sportevenemang, festivaler och religiösa ceremonier. Egentligen har vi inte haft någon exakt definition när det gäller antalet personer, men det handlar om större evenemang för åtminstone 100 personer," skriver studiens försteförfattare You Li, forskare vid University of Edinburgh, i ett mejl till TT.

Forskarna har även studerat hur R-talet påverkas när restriktioner lättas. När det återigen blev tillåtet med publika evenemang i de studerade länderna ökade R-talet med i genomsnitt 21 procent.

Större risk inomhus

TT: Hur kommenterar du Sveriges beslut att höja gränsen för sittande publik vid allmänna sammankomster från 50 till 300 personer?

"I en av våra analyser visar vi att R-talet ökar mer och snabbare när gränsen höjs till över 100 personer, jämfört med en höjning från högst 10 till 100 personer. Ju större folksamlingar som tillåts, desto mer sannolikt är det att R-talet ökar. Det är också större risk för smittspridning inomhus än utomhus", svarar You Li.

Under torsdagen presenterade statsminister Stefan Löfven (S) regeringens beslut att göra ett undantag i förbudet för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar på fler än 50 personer. För teater, konserter, biografer och sportevenemang med sittplatser ska publik på upp till 300 personer tillåtas, med visst avstånd mellan dem. Undantaget träder i kraft den 1 november.

Jörn Spolander/TT

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL