Utrikes

Rekordgiftig luft oroar i pandemins Indien

Indiens huvudstad Delhi inbäddad i smog den 4 november.
Foto: Altaf Qadri/AP/TT
Utrikes
Utrikes Tjock, giftig smog bäddar in Indiens huvudstad Delhi. Torsdagens luftkvalitet var den sämsta på ett år, med en nivå av små hälsovådliga partiklar (PM2.5) 14 gånger högre än Världshälsoorganisationens (WHO) utstakade gränsvärde för säkra nivåer.
PREMIUM

"Vaknade med en känsla av att giftiga sopor sitter fast i min luftstrupe", skriver Delhibon Rahul Ojha i en tweet riktad mot regeringen och de lokala myndigheterna.

Höga nivåer av PM2.5 kan orsaka hjärt-kärlsjukdom och luftvägssjukdomar, däribland lungcancer. Nu växer oron kring hur den kvävande luften kan slå mot Delhiborna under coronapandemin. Fler än 400 000 människor har hittills bekräftats smittade av viruset i staden.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

96-åring fortsätter kamp för Brasiliens svarta

Om fyra år fyller hon hundra. Men än så länge har Maria Soares inga planer på att ge upp sin kamp för de svartas rättigheter. Här syns hon i samband med en demonstration förra året.
Foto: Foto: Privat
Utrikes
Utrikes 96-åriga brasilianska aktivisten Maria Soares har varit tvungen att slå av på takten på sistone. Men kampen för svarta kvinnors rättigheter kommer hon att fortsätta med så länge hon lever.
– Det är viktigt att göra sin röst hörd, säger den i hemlandet välkända aktivisten.

Ljudet av trafikbrus och helikoptrar genomborrar luften men Maria Soares stämma är stark nog att tränga igenom oljudet. Hennes ansikte utstrålar vitalitet och glädje då TT når henne via videotjänsten Zoom för en exklusiv intervju.

Ett starkt rättspatos och en vilja att uttrycka sina åsikter har hon haft ända sedan hon var liten, berättar hon.

– Min mamma sade åt mig att lämna saker och ting åt Guds försyn, men jag kunde inte låta bli att ta ställning för det som jag tyckte var rätt och försöka ändra på det som jag ansåg var fel, säger Maria Soares.

Med åren tilltog engagemanget och Maria Soares – också känd under sitt smeknamn Dona Santinha – kom att engagera sig i synnerhet för svarta kvinnors rättigheter.

"Jag är inte rädd"

Så småningom började hon också kämpa för HBTQ-personers rättigheter, i enlighet med sin uppfattning om alla människors lika värde. Hon är också en frän kritiker av president Jair Bolsonaro, som kallar sig "stolt homofob". Visst har hon stött på motstånd, men på frågan om hon är rädd svarar hon att hon är så pass gammal att hon lika gärna kan fortsätta kampen.

– Vissa av mina anhöriga har sagt åt mig att jag måste sluta med min aktivism och mina protester, de säger att jag kan råka illa ut. Men jag är inte rädd.

Maria Soares rönte stor uppmärksamhet för sitt stora engagemang efter mordet på den svarta vänsterpolitikern, feministen och HBTQ-aktivisten Marielle Franco i mars 2018. Marielle Franco sköts med flera skott i huvudet och mordet föregicks av en uppiskad hatstämning på sociala medier, då politikerns moral ifrågasattes och rena lögner spreds av hennes meningsmotståndare.

– Vår kamp handlar framför allt mot att bryta tystnaden och få slut på osynliggörandet. Vi svarta har haft en tendens att inte låta våra röster höras men men nu märks en förändring i samhället. Svarta märks på ett annat sätt än de gjorde tidigare, inte minst i pressen, säger Maria Soares.

Bara vita ansikten

Maria Soares berättar om hur hon förr om åren brukade utföra experiment för att ta reda på hur många svarta som arbetade som expediter i till exempel apotek och andra butiker.

– Jag gick till säkert tio, tjugo apotek, men det fanns ingen svart person som expedierade vid disken någonstans. Och jag gick till femtio leksaksaffärer, utan att hitta några svarta dockor att köpa, det fanns bara vita, säger Maria Soares och tillägger att hon under en tid i protest slutade titta på tv eftersom det bara syntes vita människor i rutan.

Det var insikten om att kunskap är en viktig väg framåt i kampen för kvinnors och svartas rättigheter som fick henne att vid 67 års ålder utbilda sig till advokat, efter att tidigare i sitt liv ha arbetat som bland annat sjuksköterska.

Då Black lives matter-rörelsen tog ny fart i USA i samband med afroamerikanen Georg Floyd miste livet vid ett polisingripande, fick protesterna mot polisbrutalitet och systematisk rasism förnyad kraft även i Brasilien. Rörelsen heter Vidas negras importam i Brasilien men det finns skillnader här mellan USA och Brasilien, påpekar Maria Soares.

– Black lives matter-rörelsen har varit mycket mera högljudd och tydlig i USA.

Hoppet lever

Liksom i USA härstammar en stor del av befolkningen i Brasilien från slavar, men landet har varken haft raslagar som i USA eller apartheid som i Sydafrika. Det har funnits ett slags mytomspunnet skimmer kring uppfattningen av Brasilien som ett av regnbågsfärger upplyst och demokratiskt samhälle där svarta och vita levt sida vid sida i jämlikhet. Men själva verket har den strukturella rasismen i grund och botten varit utbredd, påpekar Maria Soares.

– Men jag märker en skillnad och att det håller på att förändras, inte minst bland unga svarta kvinnor som protesterar och gör sina röster hörda. Det inger hopp.

Helena Nordenberg/TT

Maria Soares demonstrerar 2016 under parollen 'Fora Termer', (bort med Termer) i en protest mot den dåvarande presidenten Michel Temer.
Maria Soares demonstrerar 2016 under parollen "Fora Termer", (bort med Termer) i en protest mot den dåvarande presidenten Michel Temer.
Foto: Privat
Då Black lives matter-rörelsen tog fart i USA fick protesterna mot polisbrutalitet och systematisk rasism förnyad kraft även i Brasilien. Rörelsen heter Vidas negras importam i landet. Arkivbild
Då Black lives matter-rörelsen tog fart i USA fick protesterna mot polisbrutalitet och systematisk rasism förnyad kraft även i Brasilien. Rörelsen heter Vidas negras importam i landet. Arkivbild
Foto: Silvia Izquierdo/AP/TT
Demonstranter från Vidas negras importam under en marsch i Sao Paolo i juni i år.
Demonstranter från Vidas negras importam under en marsch i Sao Paolo i juni i år.
Foto: Andre Penner/AP/TT

FAKTA

Fakta: "Dona Santinha" och kampen mot rasismen

Maria Soares – också känd som Dona Santinha som hon kallas i folkmun och som betyder "lilla helgonet" – föddes den 19 april 1924 i Além Paraíba i delstaten Minas Gerais i sydöstra Brasilien. I dag är hon bosatt i Rio de Janeiro.

Advokat och verksam som förkämpe för svartas och HBTQ-personers rättigheter. Känd för sitt omfattande engagemang och deltog bland annat i manifestationer efter mordet på vänsterpolitikern och människorättsaktivisten Marielle Franco, som fick stor uppmärksamhet inte bara i Brasilien utan även internationellt, den 14 mars 2018 i Rio de Janeiro.

FAKTA

Bakgrund: Vidas negras importam - Brasiliens Black lives matter-rörelse

Såväl polisbrutalitet som våldsbrott är vardagsmat i Brasilien. Tiotusentals mord äger rum varje år och leder inte till några större tidningsrubriker. Men då svarta barn och ungdomar faller offer för polisvåldet väcker det fortfarande stor uppmärksamhet och avsky.

Listan kan göras sorgligt lång men några av de mest uppmärksammade fallen under de senaste åren är exempelvis Ágatha Félix som bara blev åtta år gammal, och som förra året sköts ihjäl av polis vid ett tillslag i närheten av hemmet i Complexo do Alemão, ett område bestående av flera stycken favelor – kåkstäder – i Rio de Janeiro. Ett annat uppmärksammat fall är João Pedro Matos Pinto, som sköts ihjäl tidigare i år av polis. Han blev 14 år gammal.

Utrikes

Anställda anklagar Google för rasism

Omkring 3 000 forskare och googleanställda kritiserar Google i ett brev. Arkivbild.
Foto: Marcio Jose Sanchez/AP/TT
Utrikes
Utrikes Över 1 400 anställda vid Google har ställt sig bakom ett brev som riktar skarp kritik mot företaget efter att en framstående forskare uppgett att hon sparkats på osakliga grunder.
Timnit Gebru har fått möta både rasism, forskningscensur och nu avsked, står det i brevet.

Timnit Gebru, en kvinnlig, svart forskare inom artificiell intelligens (AI), skrev i veckan på Twitter att hennes arbetsgivare Google "accepterat en avskedsansökan hon inte lämnat in", rapporterar bland andra The Guardian.

Fram till och med i tisdags arbetade Gebru som forskare på Google och ledde där, tillsammans med andra, en grupp som studerade etik i relation till artificiell intelligens. Hon är välkänd och respekterad inom sitt fält och har tidigare arbetat på både Apple och Microsoft.

Konflikten mellan Gebru och Google startade i november då Gebru blev tillsagd att dra tillbaka en forskningsrapport som hon varit med och skrivit. I rapporten hävdas att teknikföretag kan göra mer för att säkerställa att AI-system som syftar till att efterlikna mänsklig skrift och tal inte reproducerar könsdiskriminering eller använder ett stötande språk.

– Jag kände att vi blev censurerade och ansåg att detta hade konsekvenser för all etisk AI-forskning, sade Timnit Gebru till Wired.

Accepterat avskedsansökan

Gebru berättade även för Wired att hon försökte förhandla med arbetsgivaren genom att föreslå att hon skulle ta bort sitt namn från rapporten om hon fick en fullständig förklaring av företagets invändningar samt en diskussion kring hur man kunde hantera liknande problem bättre i framtiden. Om företaget nekade henne detta skulle hon lämna företaget "vid ett senare tillfälle".

Företaget mötte inte hennes krav och Gebru valde då att skicka ett mejl till kvinnliga kollegor och andra allierade på AI-avdelningen. Mejlet nämnde konflikten kring forskningsrapporten men tog även upp mer allmän frustration kring företagets mångfaldsarbete.

Strax efter det skickades ett mejl ut till de anställda i Gebrus grupp där arbetsgivaren skrev att Gebrus avskedsansökan har accepterats.

3 000 riktar kritik

Men Gebru menar att hon inte lämnat in någon avskedsansökan och nu har över 1 400 googlemedarbetare och 1 500 forskare utanför företaget ställt sig bakom ett protestbrev.

"Istället för att omfamnas av Google som en exceptionellt talangfull och produktiv bidragsgivare har Dr Gebru fått möta rasism, manipulation, forskningscensur och nu avsked," står det i brevet.

Jeff Dean, chef för Googles AI-avdelning, skriver i ett mejl till de anställda som nyhetsbyrån AFP tagit del av att den omtalade forskningsrapporten lämnades in för granskning bara en dag före deadline och att den hade några viktiga luckor som hindrade Google från att känna sig bekväma med att stå med som avsändare.

"Vi accepterar och respekterar hennes val att säga upp sig från Google," skriver Dean vidare i mejlet.

FAKTA

Fakta: Detta är AI

Tanken med artificiell intelligens, förkortat AI, är att på konstgjord väg efterlikna hjärnans förmåga att inhämta kunskap, dra slutsatser, planera, lösa problem eller att tolka resultat.

Forskningsområdet fick sitt namn under 1950-talet och har inslag av matematik, informationsteknik, filosofi, lingvistik, psykologi, kognitionsvetenskap och hjärnforskning. Verktygen är oftast algoritmer av olika slag där en algoritm kan beskrivas som en systematisk procedur som i ett antal steg anger hur ett visst problem ska beräknas eller analyseras.

Källa: Nationalencyklopedin

Utrikes

Kö till kliniker för vaccinering i Moskva

En kvinna blev en av de första att vaccineras med Sputnik V i Moskva under lördagsförmiddagen.
Foto: Pavel Golovkin/AP/TT
Utrikes
Utrikes Den första kampanjen för allmän vaccinering har startat i Rysslands huvudstad Moskva. Redan på lördagsförmiddagen stod folk i kö för vaccinet.
– Jag vill kunna gå till gymmet och leva mitt liv normalt igen, säger Sergei Buslajev till AFP.

Med start i går kunde Moskvabor registrera sig digitalt för en första spruta av det ryska vaccinet Sputnik V.

"Under de första fem timmarna registrerade sig 5 000 personer för en spruta - lärare, läkare, socialarbetare, de som i dag riskerar sin hälsa och sitt liv i störst utsträckning", skrev Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin på sin hemsida.

På lördagen slog runt 70 vaccinationskliniker runt om i huvudstaden upp sina dörrar och enligt AFP:s journalister på plats vid en sådan klinik bildades en kö av personer redo att få vaccinet.

– Jag vill vara säker på att coronaviruset inte infekterar mig eller mina nära och kära. Jag vill kunna gå till gymmet och leva mitt liv normalt igen, säger Sergei Buslajev, 42, som arbetar med försäkringar, till AFP.

När Sputnik V presenterades i augusti blev Ryssland ett av de första länder som meddelade att de utvecklade ett vaccin – redan innan de inlett kliniska tester.

I dagsläget är vaccinet fortfarande i den tredje och avslutande fasen av kliniska tester vilken omfattar omkring 40 000 volontärer.

Sputnik V fås i två doser med 21 dagars mellanrum och det kommer initialt inte vara tillgängligt för arbetare över 60 år, personer med kronisk sjukdom, gravida och ammande kvinnor.

Ellinor Knoxborn/TT

Utrikes

USA ber EU stoppa rysk gasledning

Rör till gasledningen Nord Stream 2 ligger och väntar i en hamn nära Sassnitz i Tyskland.
Foto: Stefan Sauer/AP/TT
Utrikes
Utrikes

USA vill att Tyskland och EU stoppar bygget av den ryska gasledningen Nord Stream 2 från Ryssland till Europa. Kravet framförs av USA:s ambassadör i Tyskland, Robin Quinville. I en intervju för tyska Handelsblatt kallar han ledningen för Kremls "politiska verktyg".

Att införa ett moratorium för bygget skulle skicka en stark signal till Ryssland om att Europa inte accepterar Rysslands "pågående ondsinta uppförande", säger diplomaten.

USA har upprepade gånger kritiserat gasledningen och Europas beroende av energiimport från Ryssland. Arbetet med ledningen har legat nere i nästan ett år på grund av USA:s sanktioner mot projektet men väntas återupptas inom kort.

Utrikes

"Miljonärsskatt" i kampen mot corona

Argentinas president Alberto Fernández. Hans regering har drivit igenom en coronaskatt för landets rikaste. Arkivbild
Foto: Juan Mabromata/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Argentinas 12 000 rikaste medborgare tvingas bidra till kampen mot coronapandemin genom en engångsskatt. Beslutet togs i senaten med röstsiffrorna 42-26 efter en lång och polariserad debatt, efter att tidigare ha antagits i deputeradekammaren.

President Alberto Fernández regering hoppas att skatten ska dra in motsvarande drygt 30 miljarder kronor som ska användas till bland annat läkemedel och stöd till fattiga och småföretag.

Det som i folkmun döpts till "miljonärsskatten" tas ut av personer med en förmögenhet på över 200 miljoner pesos, drygt 20 miljoner svenska kronor. De kan få betala upp till 3,5 procent av sina inhemska tillgångar och upp till 5,25 procent av tillgångar i utlandet.

Kritiker kallar skatten för konfiskation och varnar för att engångsskatter har en förmåga att bli permanentade.

Argentina med 44 miljoner invånare har över 1,4 miljoner bekäftade fall och över 39 500 döda, enligt siffror från Johns Hopkins-universitetet.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Lån utan UC

Allt fler svenskar löser sina kreditskulder med ett lån!

Lån utan UC Idag är det enkelt att handla saker på avbetalning, köp nu och betala sen-erbjudanden haglar över oss dagligen. Många handlar med krediter som de egentligen inte har råd med vilket slutar för många med att man sitter i kreditfällan.

Där har man har räntor att betala från flera olika köp, men man betalar knappt av något belopp på den summan som man faktiskt har lånat. Skyhöga räntor finns fortfarande kvar men reglerades för några år sedan ner, vilket innebär att det blivit något bättre lånevillkor även i de fall där man kan ta kreditlån från andra kreditgivare än banken.

Att det är så pass enkelt att ta ett riskfritt lån hos många finansbolag och att man kan köpa prylar på avbetalning leder de flesta till att köpa mer än de egentligen har råd med. Därför har många svenskar idag börjat samla sina lån och krediter till ett enda lån, så att det enbart är en ränta som behöver bli betald per månad. Detta medför att de höga månadskostnaderna går att minimera till stor del och har på många håll räddat många familjer i ekonomisk kris. Detta är något som man brukar kalla för att binda sina krediter. Man binder dem till ett enda lån med lägre ränta - detta är räddningen för många som har hamnat i kreditfällan!

Samtidigt som många minskar sina lånekostnader - så ökar också medvetandet gällande konsumtion!

Unga fröken Greta Thunberg, är en av våra ledstjärnor idag när det kommer till att börja tänka efter hur vi behandlar vår natur. Greta är också en stark förespråkare till att vi genast bör konsumera mindre än vad vi gör nu - vilket många svenskar också tycks ha hakat på. Detta visar på att medvetandet ökar när det kommer till både att tänka mer långsiktigt, men också att många lär av sina misstag. Att kunna shoppa vad man vill från var som helst i världen har nog stigit många konsumenter åt huvudet och det är egentligen inte förrän nu som man har kunnat se de förödande effekterna av detta. Många företag visar sitt starka engagemang för klimatet utåt, vi köper mindre och mindre plast och vi äter mindre och mindre kött - vi bemöter de förödande konsekvenserna genom att balansera ut det igen.

Att vi lever i en värld av influencers kan vara en av många anledningar till varför konsumtionen ökat så mycket som den har gjort under 2000-talet. De flesta minns nog hur Postnord höll på att sjunka fullkomligt av alla leveranser av beställningar, som dessutom många bara beställde för att fota och sedan skicka tillbaka. Vi bör se vår nya medvetenhet som något mycket positiv och en klar indikation på att vi är på väg att gå mot att vara betydligt mer klimatsmarta och värna om naturen. Vi har helt enkelt, som Greta säger, börjat vakna upp! Förhoppningsvis fortsätter trenden och vi får se ytterligare aktioner som kämpar för miljön, och fler människor som höjer sin röst för vår planet i framtiden.

Utrikes

Pandemipressad Biden "måste hantera Iran"

Demonstranter i Iran bränner en bild på USA:s nuvarande president Donald Trump och den tillträdande presidenten Joe Biden efter mordet på Mohsen Fakhrizadeh i Iran. USA:s allierade Israel har av Iran pekats ut som skyldig till mordet.
Foto: Vahid Salemi/AP/TT
Utrikes
Utrikes Pandemi, klimat och sargade relationer till allierade kommer att hålla den blivande presidenten Joe Biden sysselsatt. Det innebär begränsat utrymme för amerikanskt engagemang i Mellanöstern i närtid, enligt analytikern Aaron David Miller.
– Och då kommer det att handla om Iran.

När Joe Biden svärs in som USA:s president nummer 46 i ordningen står han inför en enorm utmaning på hemmaplan. USA är djupt splittrat mellan meningsmotståndare men också svårt sargat av coronapandemin, som har lämnat död och ekonomisk kris i sina spår.

– Han står inför den största utmaningen vad gäller nationell återhämtning sedan Franklin Roosevelt, säger Aaron David Miller, tidigare Mellanösternförhandlare för flera amerikanska regeringar och nu knuten till tankesmedjan Carnegie Endowment for International Peace, till TT.

– Biden måste välja sina frågor noggrant. Hans presidentskap kommer inte att stå och falla med vad han gör utomlands, eftersom det inte finns en enda utrikespolitisk fråga som är ett större hot mot USA:s framtid än den kris vi befinner oss i på hemmaplan.

Ont om tid

När det gäller Bidens utrikespolitik spår Miller att den – åtminstone inledningsvis – kommer att kretsa kring försök att lappa ihop relationerna med USA:s allierade, samt frågor som rör klimat och pandemier samt Kina. Det lämnar begränsat utrymme för honom att ägna sig åt Mellanöstern.

– Men det finns en sak han måste ta tag i där och det är Iran. Det är det enda som hotar USA:s säkerhet och välstånd, på grund av risken för ett amerikanskt-iranskt-krig eller ett israeliskt-iranskt krig, säger Miller till TT.

Relationerna mellan Washington DC och Teheran har försämrats kraftigt sedan president Donald Trump 2018 beslutade att dra USA ur kärnenergiavtalet och återinföra tuffa sanktioner mot Iran. Biden har sagt att han vill slå in på en mer diplomatisk väg och återgå till någon form av kärnenergiavtal.

Miller konstaterar att det kommer att bli en utmaning. Irans presidentval 2021, Teherans krav på amerikansk kompensation och saker som inte omfattas av det ursprungliga avtalet – som Irans långdistansrobotar och regionala ambitioner – kommer sannolikt att innebära hinder på vägen, tror han.

– Det är möjligt att återgå till ett avtal, men det kommer att bli mycket svårt. Men just nu är det inte kärnenergifrågan som oroar mig mest, utan situationen på marken.

Risk för upptrappning

Spänningarna har trappats upp efter mordet på den iranske kärnfysikern Mohsen Fakhrizadeh nyligen, som Iran har beskyllt Israel för att ligga bakom. Vilken utgångspunkt som Joe Biden kommer att ha efter det amerikanska maktskiftet den 20 januari hänger nu mycket på hur iranierna väljer att svara.

– Mordet kan lätt leda till upptrappning. Om Iran attackerar och dödar amerikanska soldater så är det möjligt att Trump kommer att svara med en attack mot iranskt territorium, säger Miller.

– Delvis för sitt eftermäle men också för att försöka bakbinda Biden från diplomati med Iran. En attack är inte trolig, men möjlig.

Sofia Eriksson/TT

FAKTA

Fakta: Iranavtalet och sanktioner

Kärnenergiavtalet JCPOA undertecknades 2015 av Iran och av vad som kallas "P5+1" – de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd (Frankrike, Kina, Storbritannien, Ryssland och USA) samt Tyskland.

Avtalet syftade till att förhindra att Iran utvecklar kärnvapen – efter decennier av global rädsla för detta.

I utbyte skulle internationella sanktioner mot Iran hävas. JCPOA gav bland annat insyn i Irans atomenergiprogram samtidigt som detta bantades kraftigt.

2018 lämnade dock USA:s president Donald Trump avtalet och därefter har det knakat rejält i fogarna. USA har återinfört tuffa sanktioner mot landet, vilket påverkar andra länders möjligheter att handla med Iran. Teheran har bland annat meddelat att man inte längre följer avtalets begränsningar om hur stort antal centrifuger för urananrikning som får användas.

Utrikes

Brexitförhandling pausas – ledare i samtal

Den brittiske premiärministern Boris Johnson och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Arkivbild
Foto: Matt Dunham/AP/TT
Utrikes
Utrikes Medan klockan stadigt tickar mot nyår har brexitförhandlingarna pausats. Frågan är om ett telefonsamtal mellan premiärminister Boris Johnson och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen senare i dag kan lösa knutarna?

Den 1 januari 2021 löper Storbritanniens nuvarande övergångsregler ut. Om ingen uppgörelse om framtida samarbetsregler kan nås väntar drastiska förändringar om allt från tullar till fiskekvoter från den 1 januari 2021.

På fredagskvällen kom beskedet att förhandlingarna pausats.

"Vi var i dag eniga om att förutsättningarna för ett avtal ännu inte finns, på grund av betydande meningsskiljaktigheter", skrev EU:s chefsförhandlare Michel Barnier och hans brittiske motpart David Frost i ett gemensamt uttalande på Twitter.

Boris Johnson och Ursula von der Leyen ska hålla ett telefonmöte under lördagen. Enligt flera medier är det inplanerat till sent på eftermiddagen.

På lördagen vill Barnier inte inte uttala sig om chanserna till ett genombrott i förhandlingarna, före hemresan till Bryssel.

– Vi håller oss lugna, som vanligt, och vi får se om det fortfarande finns en utväg, säger han enligt Reuters när han kliver på tåget i London.

Fisket pekas ut som en av de största återstående stötestenarna, där striden gäller i vilken utsträckning EU ska få rätt till fiske i brittiska vatten. Regler för subventioner till företag och hur dispyter om avtalet ska lösas är andra tvisteämnen, enligt Reuters.

Storbritannien lämnade formellt EU den 31 januari i år, men lyder fram till årsskiftet under övergångsregler för att underlätta för företag och allmänhet.

Utrikes

Dödsdomar mot demonstranter i Iran omprövas

En bensinstation i Teheran vandaliserades i de våldsamma protesterna i Iran i november förra året. Arkivbild
Foto: Ebrahim Noroozi/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Irans högsta domstol meddelar att fallet med tre män som dömts till döden för inblandning i de omfattande protesterna i november förra året ska tas upp på nytt.

Domarna har väckt stark kritik, bland annat från FN och EU. Fallet omprövas i domstol på begäran av de dömdas advokater.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL