Lagfarter SkD

89 kvadratmeter stort hus i Blentarp sålt

Kategorier:
Lagfarter SkD
Lagfarter SkD Fanny Claire Marina Bron, 61, är ny ägare till huset på adressen Råsåkravägen 1 i Blentarp. Det 89 kvadratmeter stora huset är byggt 1972. Säljare är Inger Britt-Marie Nilsson. Ägarbytet gjordes i september 2020 och priset blev 1 550 000 kronor.

Ett par hundra meter bort såldes för mindre än en månad sedan ett annat hus, på Slimmingevägen 260. Där landade priset på 3 650 000 kronor för det 164 kvadratmeter stora huset.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

Nordea vände till vinst

Nordea, med vd Frank Vang-Jensen, redovisar kvartalsrapport. Arkivbild.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Ekonomi
Ekonomi

Bankkoncernen Nordea redovisar en rörelsevinst före kreditförluster på 1 083 miljoner euro, motsvarande cirka 11,2 miljarder kronor, för tredje kvartalet 2020. Det kan jämföras med förlusten på 90 miljoner euro motsvarande period i fjol.

Räntenettot steg 6 procent till 1 146 miljoner euro, från 1 083 miljoner euro. Analytikernas genomsnittsprognos var 1 100 miljoner euro.

Provisionsnettot minskade till 729 miljoner euro, från 756 miljoner euro. Det kan jämföras med en snittprognos på 731 miljoner euro.

Netto blev det inga kreditförluster i kvartalet, utan återtagningar av avsättningar för befarade kreditförluster som drog in 2 miljoner euro. Det kan jämföras med kreditförlusterna på 331 miljoner euro ett år tidigare.

Utrikes

Experterna: Lugnare debatt – men inget nytt

USA:s president Donald Trump och demokraternas presidentkandidat Joe Biden debatterar, med moderatorn Kristen Welker i mitten.
Foto: Jim Bourg/AP/TT
Utrikes
Utrikes Inte mycket nytt. Men det var åtminstone en lugnare ton.
Så beskriver statsvetaren Dennis Goldford nattens debatt mellan Donald Trump och Joe Biden.
– Det var samma gamla ord och samma budskap. Jag lärde mig inget, säger han.

När sista ordet var sagt i nattens debatt mellan presidentkandidaterna Donald Trump och Joe Biden gick de båda till varsin ringhörna för stöd hos sina familjer.

Och Dennis Goldford , professor i statsvetenskap vid Drake University i Des Moines i Iowa, kunde lättad andas ut.

– Äntligen. Nu behöver jag inte titta på fler debatter med de där två, säger han till TT.

– Det var samma gamla ord och samma budskap. Jag lärde mig inget nytt, konstaterar han och sammanfattar såväl nattens duell som större delen av valrörelsen med en djup suck.

Han får medhåll av Mitch McKinney, professor i statsvetenskap vid University of Missouri, som inte heller hittade något nytt under den halvannan timma långa duellen.

Attacker mot Bidens son

"Det vi hörde var samma argument som vi har hört de senaste veckorna och Trumps attacker gav inget nytt som skulle kunna övertyga någon tveksam att rösta på honom", skriver han i en kommentar till TT.

Presidentens relativa lugn gick över i fränare tonläge främst i debattens andra halva, när han attackerade såväl Joe Biden som dennes son Hunter.

– De där attackerna, jag tror inte att de hjälpte hans sak, inte att vinna över kvinnor och de över 65 år, säger Dennis Goldford.

Beröm till moderatorn

"Attackerna fick inte Biden att förlora fokus. Och viktigast för Biden var att kunna gå från den här debatten utan att ha gjort någon ordentlig blunder, och någon sådan gjorde han inte", skriver Mitch McKinney, som berömmer moderatorn Kristen Welker och ger henne beröm för att ha hållit Trump under kontroll och pressa kandidaterna med följdfrågor.

"Hon höll kontroll över skeendet och tvingade dem att hålla sig till ämnena", skriver han.

Trumps lugnare stil var direkt nödvändig för att inte skrämma bort fler väljare, säger Dennis Goldford, som trots den mildare tonen inte tror att presidenten fick många fler röster.

– Kanske kan det här ha hjälpt honom att dämpa det fall han är inne i. Men det är svårt att se att han ska ha fått många nya röster.

Biden vinnare?

Så då vann Joe Biden?

– Nja, jag tror att de är nöjda i Bidens läger. Han bet ifrån bra när Trump försökte måla upp honom som korrupt, men om han övertygade så många? Det vet jag inte, säger Dennis Goldford.

– Men han hade mest att förlora och gjorde inte bort sig och lär inte tappa i opinionsundersökningarna efter framträdandet i kväll. Så då är det väl en slags seger.

Och återigen är Mitch McKinney enig med Goldford.

"Den här debatten kommer inte att i grunden förändra dynamiken i valrörelsen, vilket var vad Donald Trump hade behövt göra. Så då kan ju Joe Biden utropa en seger", skriver han.

McKinney berömmer främst Bidens styrka i att tala direkt till väljarna, visa att han står på deras sida och att han i sina slutord stod upp mot Trumps försök att försöka splittra landet efter partilinjen när han svarade på vad han kommer att säga till sina motståndare om han svärs in som president.

– Jag kommer att vara alla amerikaners president, jag kommer att vara er president oavsett om ni röstat på mig eller inte, det kommer jag att säga, svarade Biden.

Martin Yngve/TT

Debattens moderator Kristen Welker.
Debattens moderator Kristen Welker.
Foto: Jim Bourg/AP/TT

Inrikes

Tiden inte ute för sommar- och vintertid

Ett stopp för sommar- och vintertid kommer inte att hända närmaste åren, enligt infrastrukturminister Tomas Eneroth (S).
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT, Erik Johansen/NTB/TT
Inrikes
Inrikes De har dömts ut gång på gång. Men sommar- och vintertiden är här för att stanna – i alla fall de kommande åren.
– Min bedömning är att avskaffandet av tidsomställningen får vänta, säger ansvarig minister Tomas Eneroth (S).

Hurra för en timmes sovmorgon eller bu för mörkare kvällar? Oavsett om man gillar det eller inte så är det under natten till söndag åter dags att vrida tillbaka uret en timme.

Men EU vill att det eviga fram- och tillbakaskjutandet ska upphöra. Enligt ett förslag skulle det genomföras i medlemsländerna senast 2021, men bland annat på grund av coronapandemin har beslutet fastnat i EU:s maskineri.

Och innan besked kommer från EU borde inte Sverige agera, enligt infrastrukturminister Tomas Eneroth (S), som ansvarar för tidsfrågan.

– Vi har viktigare saker att arbeta med nu under en pandemi.

"Åtminstone ett antal år"

De som hoppats på att söndag skulle vara sista gången de vaknar med förvirring över vad klockan egentligen är och en lätt undran om de är försenade eller för tidiga lär alltså bli besvikna.

– Det är inte nära förestående att vi avskaffar tidsomställningen, säger Eneroth.

Och vad innebär "inte nära förestående"?

– Jag skulle tro att det tar åtminstone ett antal år, säger Eneroth.

"Dags att sätta ner foten"

Riksdagsledamoten Lotta Finstorp (M), som lämnat in flera motioner där hon propagerat för att tidsomställningen ska upphöra, tycker inte att Sverige ska invänta något EU-beslut.

Omställningen saknar samhällsekonom­iska vinster och bör slopas, anser hon. Om det blir sommartid eller vintertid är mindre viktigt.

– Jag är öppen för allt, bara vi slipper hålla på. Vi har gjort så här i 40 år nu och det är dags att sätta ner foten och förändra, säger hon.

– Det är svårt att säga vad som blir bäst. Men eftersom EU:s standardtid är vintertid så blir det nog enklast om vi väljer det, säger hon.

"Den förlorade timmens fest"

Eneroth å andra sidan säger att det krävs tid och utrymme för medlemsländerna att samordna sig om tidszonerna. I dag har runt 75 procent av EU:s medlemsländer samma tidszon och han vill inte se ett "lapptäcke med olika tider i Europa".

– Det ger oss också ett utrymme att förbättra beslutsunderlaget, om exempelvis en permanentning av sommartiden, med gedigen forskning, säger han.

TT: Personligen då? Är du en av dem som ändå tycker att det är lite mysigt med sommar- och vintertid eller skulle du föredra att slippa ställa om tiden?

– Om jag tillåts ha någon personlig åsikt skulle jag gärna se en permanentning av sommartiden. Men visst, det finns tillfällen när jag själv ordnat den förlorade timmens fest, säger Eneroth.

Anna Hansson/TT

Natten mellan lördag och söndag införs vintertid och klockan ska vridas tillbaka en timme.
Natten mellan lördag och söndag införs vintertid och klockan ska vridas tillbaka en timme.
Foto: Mikael Andersson/TT
Lotta Finstorp, riksdagsledamot för Moderaterna. Arkivbild.
Lotta Finstorp, riksdagsledamot för Moderaterna. Arkivbild.
Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT

FAKTA

Fakta: Politiken bakom tidsomställningen

EU-kommissionen har lagt ett förslag om att avskaffa tidsomställningen. Europaparlamentet delar den uppfattningen, och vill se att det genomförs 2021.

Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget. Rådet behöver nå en överenskommelse innan en eventuell förhandling med Europaparlamentet kan inledas. Det är därför oklart när förändringen blir av.

Tanken är att länderna i EU ska bestämma vilken tid de vill ha: sommartid eller normaltid. Den svenska regeringen har ännu inte tagit ställning i frågan.

Kultur och nöje

Jonas Lundqvist släpper låt med Eva Dahlgren

Jonas Lundqvist. Pressbild.
Kultur och nöje
Kultur och nöje

I dag släpper Jonas Lundqvist två smakprov från sitt kommande album "Dubbla fantasier", som kommer 30 oktober.

En av låtarna, "Det du vill ha", är en duett med Eva Dahlgren. Den andra, med titeln "Så vackert gjort" har en tillhörande video som beskrivs som en hyllning till filmen "Det sjunde inseglet".

Lundqvist ska även uppträda inför publik senare i år. 27–28 november på Pustervik i Göteborg och 11–12 december på Slaktkyrkan i Stockholm.

Inrikes

Facket: Vården orkar inte skala upp

Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro uppmanar alla att fortsätta att följa restriktionerna för att minimera smittan. Arkivbild.
Foto: Dan Lepp/Vårdförbundet
Inrikes
Inrikes Vården kommer inte att orka skala upp på samma sätt som i våras, säger Vårdförbundet, om beskedet att särskilda rekommendationer för riskgrupper slopas.
– Det är viktigt att alla följer restriktionerna och det handlar om att våra medlemmar ska orka, säger ordförande Sineva Ribeiro.

Beskedet att de särskilda rekommendationerna för personer över 70 år och de i riskgrupp slopas motiveras bland annat med att trycket på vården har minskat i landet och att färre läggs in för vård.

Men det kan vända fort, varnar Vårdförbundet.

– Det såg vi i helgen, både i Uppsala, där smitta tog sin in på två äldreboenden, och i Stockholm där intensivvårdsavdelningen för covid-patienter återigen öppnade, säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.

I Uppsala blev det en oro för medlemmar som arbetar i kommunal hälso- och sjukvård och från Stockholm fick Sineva Ribeiro direkt en medlemsberättelse om den panik en av medlemmarna fick när hon skulle ta på sig full mundering igen.

"Handlar om att vi ska orka"

Om smittspridningen bland personer i riskgrupper börjar öka befarar Vårförbundet att det blir en belastning för vården.

– Blir de sjuka så ska det göras en individuell bedömning om de behöver sjukvård och det ska vi orka med. Det är viktigt att alla följer restriktionerna och det handlar om att våra medlemmar ska orka, säger Sineva Ribeiro.

Hon uppmanar särskilt föräldrar att prata med sina barn om restriktionerna. Det är bland ungdomarna, 70-plussarnas barnbarn, vi ser en ökad smittspridning, säger hon.

– Vi måste prata med ungdomarna om vikten av att de håller i restriktionerna. Det handlar inte bara om deras liv och hälsa utan om att de måste ta samhällsansvar för riskgrupperna.

Uttröttad sjukvårdspersonal

Sineva Ribeiro påpekar att en andra våg kommer slå hårt mot vården.

– Ser vi att smittan och vårdberoendet ökar så kommer vi ha ett problem att skala upp på samma sätt som vi gjorde i våras.

Vårdpersonalen har redan jobbat mycket övertid och är sliten, enligt henne.

– Vi har många medlemmar som visar stressymtom. Vi har 1 700 arbetsskador på grund av covid-19 bland våra medlemmar. Vi har fortfarande medlemmar som inte har fått sina fyra veckors semester. Det är en uttröttad sjukvårdspersonal. Utifrån det blir det viktigt att alla tar sitt ansvar och håller i restriktionerna.

Ellinor Knoxborn/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Zervant

Skapa den perfekta fakturan

Zervant

En stor del av att driva ett företag går ut på att skicka och ta emot fakturor. Trots att en faktura oftast bara uppfattas som en begäran om en betalning så har den lite större betydelse än så, och den fakturamall som du använder kan komma att ha en stor påverkan på hur företaget uppfattas.

Med en välgjord faktura kan du ge så mycket mer än en betalningsuppmaning då du skickar fakturan till din kund, och alltså ge ett gott intryck utan att behöva kommunicera särskilt mycket. I den här artikeln sammanfattar vi de allra viktigaste punkterna då du ska skapa en faktura i ditt företag, och vad du bör tänka på för att den ska bli perfekt!

Fakturans innehåll

För att fakturan ska vara så korrekt och professionell som möjligt bör den innehålla en del specifika punkter. Det finns till och med en lag hos Skatteverket som talar för att en faktura måste innehåll vissa punkter, så som datum, löpnummer, företagets och kundens namn, och betalningssumman för varorna/ tjänsten.

Annat innehåll som stärker fakturan och gör den mer trovärdig är om du adderar företagets logga, beskriver den försäljning eller de produkter som fakturan berör på ett klart och tydligt sätt, vilka betalningsvillkor som gäller, och att samtlig information är välordnad. Du bör också skriva med dina och kundens uppgifter.

Innehållet på en faktura kan såklart variera beroende på vilket företag det gäller och vad fakturan berör, men dessa punkter är något som alla företag kan ta del av för att skapa pålitliga och professionella fakturor. Det kan absolut vara värt att lägga ner lite extra tid på innehållet i och med att det kan höja företaget och dess ansikte utåt.

Skicka faktura

Hur du skickar fakturan till kunden kan också vara avgörande för det intryck den ger. Det handlar om att skapa ett professionellt helhetsintryck där du vill övertala kunden att du har koll på vad sysslar med, och då krävs det att samtliga steg hanteras på ett smidigt och säkert sätt för båda parter.

Kommunikation mellan kund och företag är A och O, där fakturan ofta står för en stor del av den kommunikativa delen. Genom att skapa en välgjord faktura med ett korrekt innehåll som du sen skickar på ett lätthanterligt sätt kan du ge ett proffsigt intryck utan att behöva kommunicera särskilt mycket.

Skapa e-faktura

Ett väldigt smidigt och lätthanterligt sätt att hantera din fakturering är att skicka din faktura som e-faktura, alltså en elektronisk faktura. E- fakturering blir allt vanligare i vårt digitala samhälle, just för att det är ett smart och enkelt sätt att sköta sin fakturahantering på.

Bara de senaste åren har man sett en markant ökning när det kommer till e-fakturering och försändelser av e-fakturor mellan olika företag och kunder. Enligt en rapport från Svenska Bankföreningen skickades det år 2017 omkring 138 miljoner e-fakturor, och redan år 2018 hade den siffran stigit till omkring 148 miljoner e-fakturor.

Faktureringsprogram

Med den påtagliga ökningen av e-fakturering runt om i världen finns det ingen tvekan om att det anses vara ett praktiskt och smidigt sätt att hantera sina fakturor. Idag finns det en hel del olika faktureringsprogram som erbjuder e-fakturering för olika företag, så att du kan ta din verksamhet till nya nivåer.

Genom att ta del av en faktureringsprogram kan du få hjälp med att skapa korrekta fakturor till alla dina kunder, så att du kan ge ett professionellt och pålitligt intryck bara genom att skicka dina fakturor via e-fakturering. Vi hoppas att den här artikeln kan hjälpa dig då du vill skapa den perfekta fakturan!

Kultur och nöje

Lili och Susie om "Så mycket bättre"

Tommy Körberg, Lili & Susie, Jakob Hellman, Silvana Imam, Newkid, Ana Diaz, Loreen, Tove Styrke, Plura Jonsson, Markus Krunegård, Benjamin Ingrosso, Lisa Nilsson och Helen Sjöholm medverkar i 'Så mycket bättre'. Pressbild.
Foto: TV4/C More
Kultur och nöje
Kultur och nöje Systrarna Lili och Susie Päivärinta medverkar som det första syskonparet i "Så mycket bättre"-historien.
– Vi kände att det kanske inte blir fler "Så mycket bättre" utan att det här kanske är sista chansen. Så det var självklart att tacka ja och bjuda lite på vår låtskatt, säger Lili Päivärinta.

Inspelningarna av årets säsong drog i gång i juni. Trots coronarestriktioner lyckades TV4 samla 13 artister på Gotland – fast inte samtidigt.

– Allt gick inte att genomföra på samma sätt som det brukar. Trots det så tyckte jag att det funkade väldigt bra. När man ser programmet känns det sådär soft, man sitter och pratar om djupa saker och hinner djupdyka. I verkligheten var det mer stressigt, eftersom så många kom och gick att det kändes mer som ett låtskrivarcamp, säger Susie Päivärinta.

"Sällsynt känsla"

Systrarna har varit aktiva sedan mitten av 1980-talet, då de turnerade tillsammans med Suzzies orkester och samarbetade med låtskrivare som Ola Håkansson och Anders Hansson. Nu när de skulle tolka andra artisters låtar tog de hjälp av samme Hansson.

– Vi har länge sagt att vi ska jobba ihop igen och nu dök tillfället upp. När vi började med en av låtarna så infann sig den där magin vi hade i studion på 80-talet. Vi bara tittade på varandra och sa "känner ni också det här?". Att den känslan kan infinna sig över 30 år senare, det är sällsynt, säger Lili Päivärinta.

TT: Kan du säga något om vilka låtar ni har valt att tolka?

– Det kan vara svårare att göra om en jättehit som är ikonisk i original. De låtar vi har valt kanske inte folk har hört lika mycket, det kändes som att vi kunde göra dem på vårt eget sätt. Vi har också med hjälp av Suzzie Tapper som skrivit om texterna så att det blir mer ur vårt perspektiv.

Totalt är systrarna med i tre program av årets "Så mycket bättre". Plura Jonsson, Markus Krunegård och Ana Diaz är de tre artister som bor på pensionat Grå gåsen under hela säsongen, medan de andra gästerna stannar under en begränsad tid.

Gästade Sator

Men det är inte första gången Lili & Susie kommer att få en av sina låtar tolkade. Hårdrocksbandet Sators cover på "Oh mama" blev en stor hit 1988. Då var det nytt och annorlunda att ett rockband tolkade en topplistelåt.

– Man förväntade sig inte "Oh mama" i den versionen. Jag tyckte bara det var kul faktiskt. Omslaget kan man ju diskutera men låten var rolig, säger Lili Päivärinta.

– Jag kommer ihåg att vi gästade Sator och sjöng med dem på låten på nattklubben Ritz, säger Susie Päivärinta.

Det är möjligt att flera av duons gamla hits kommer att kunna få nytt liv efter programmet.

– Det märker jag på mina egna barn, att de upptäcker äldre låtar genom "Idol" till exempel. Många gånger spelar jag upp originalen för dem. Nu blir det kanske en ny generation som upptäcker våra låtar, säger Susie Päivärinta.

Ann Edliden/TT

Susie Päivärinta och Lili Päivärinta utgör duon Lili & Susie. Pressbild.
Susie Päivärinta och Lili Päivärinta utgör duon Lili & Susie. Pressbild.
Foto: Peter Knutson

FAKTA

Fakta: Lili & Susie

Susie Päivärinta är född 1964 och Lili Päivärinta 1966. De turnerade med Suzzies orkester och medverkade i tv-program i mitten av 1980-talet. Bland deras största hits märks "Oh mama", "Bara du och jag" och "What's the colour of love".

1989 medverkade de i Melodifestivalen med låten "Okey okey!", som hamnade på en femteplats. 1996 gjorde duon comeback under namnet L&S. 2009 var de återigen med i Melodifestivalen med låten "Show me heaven", som gick till Andra chansen.

Duon hade tillsammans med Micke "Syd" Andersson en folkparksturné, "80-talsnatt", inbokad när coronapandemin slog till. Där var det tänkt att gästartister som bland andra Anki Bagger, Suzzie Tapper och Herreys skulle delta.

Systrarna är även kända för sitt stora engagemang för djurens rättigheter.

FAKTA

Fakta: De medverkar i "Så mycket bättre" 2020

Benjamin Ingrosso

Lisa Nilsson

Markus Krunegård

Ana Diaz

Plura Jonsson

Helen Sjöholm

Tommy Körberg

Loreen

Newkid

Lili & Susie

Silvana Imam

Jakob Hellman

Utrikes

Fisket i centrum för nya brexitsamtal

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson på besök i en fiskmarknad i klassiska fiskehamnen Grimsby i östra England. Arkivbild.
Foto: Ben Stansall/AP/TT
Utrikes
Utrikes Kanske nappar det nu äntligen när EU och Storbritannien återigen förhandlar intensivt om framtida samarbete efter brexit.
Fisket är centralt – trots att andra frågor ekonomiskt är betydligt tyngre.

I hamnstaden Oostende är nervositeten stor inom den belgiska fiskeflottan. Bara två månader återstår av de övergångsregler som gäller för att underlätta Storbritanniens utträde ur EU. Om inga nya avtal därefter finns på plats kan konsekvenserna bli stora.

– Om de säger att vi inte kan fiska i engelska vatten mer så kommer alla fartyg, alla skeppsägare, att tvingas sälja. Alla som jobbar på dem, deras hus – allt kommer att falla, säger fiskaren Robert Campbell till nyhetsbyrån AFP.

Campbell är född i England, men uppvuxen i Belgien och har fiskat sedan han var 15. Den fiskebåt han arbetar på, Den Hoope, fiskar främst i brittiska vatten och landar dessutom ofta sin fångst i Liverpool eller Milford Haven eller Swansea.

Symbolfråga

Fisket i brittiska vatten utgör drygt 40 procent av Belgiens totala fiske, både vad gäller mängd och värde. Oron är därför stor över att det ännu inte finns någon uppgörelse om vad som ska hända efter årsskiftet.

Just fisket är en av de största tvistefrågorna.

I Storbritannien har ämnet länge varit känslomässigt oerhört viktigt – trots att fisket ekonomiskt endast står för en bråkdel av landets BNP. Minnet av 60- och 70-talens fiskekrig är starka och från den brittiska regeringen förs gärna kontroll över fisket fram som en symbolfråga.

– Vi kommer att blomstra som oberoende frihandelsnation med kontroll över våra gränser, vårt fiske och våra lagar, sade premiärminister Boris Johnson så sent som i förra veckan när han upprepade att britterna kan tänka sig ett läge utan avtal med EU.

"Intensifiering"

Ändå är kanske ett avtal nu på gång. Efter några dagars dödläge återupptog i torsdags återupptog EU:s chefsförhandlare Michel Barnier samtalen med sin brittiske kollega David Frost.

– Båda sidor har gått med på en genuin intensifiering av förhandlingarna med dagliga samtal, inklusive under helgen, sade en brittisk regeringstalesman.

Utöver fisket har samtalen kärvat när det gäller hur man framöver ska lösa tvister och hur man kan garantera rättvisa produktionsvillkor för handeln.

Motsättningarna där bedöms ändå inte längre vara så stora.

– Fisket är nu vad som måste hanteras. De andra frågorna verkar görliga, mer eller mindre, säger en EU-diplomat till nyhetsbyrån Reuters efter en genomgång med Barnier.

Avtal från 1666

Samtal är nu tänkta att pågå hela helgen i hopp om ett genombrott. Båda sidor tycks hålla tummarna.

– Förhandlingar innehåller ofta lite humör och spänningar och igenslängda dörrar. Det är naturligt att det blir spänt, särskilt när man närmar sig slutet, säger Storbritanniens polisminister Kit Malthouse till tv-kanalen Sky.

I Belgien förbereds annars ett sista halmstrå: ett dokument från 1666 där Englands dåvarande kung Karl II ger 50 flamländska fiskare rätt att fiska på brittiskt vatten "i all evighet".

– Vi kommer att använda det, om det behövs, säger Hilde Crevits, ekonomiansvarig i Flanderns regionalregering, till Reuters.

Wiktor Nummelin/TT

FAKTA

Fakta: Fisket i brittiskt vatten

Åtta EU-länder fiskar regelbundet i brittiska vatten. Så här mycket tar de upp, i värde och i ton:

Frankrike: 100 607 ton till ett värde av 170,2 miljoner euro

Danmark: 296 636 ton till ett värde av 134,2 miljoner euro

Nederländerna: 178 133 ton till ett värde av 120,5 miljoner euro

Irland: 84 626 ton till ett värde av 88,7 miljoner euro

Tyskland: 89 623 ton till ett värde av 48,8 miljoner euro

Belgien: 10 443 ton till ett värde av 37,5 miljoner euro

Spanien: 6 631 ton till ett värde av 19,1 miljoner euro

Sverige: 29 284 ton till ett värde 13,5 miljoner euro

Även Polen, Litauen och Portugal fiskar sporadiskt i brittiska vatten, men till ett mindre värde. Storbritannien drar i sin tur upp 559 000 ton till ett värde av 892 miljoner euro på sitt eget vatten.

Källa: EU-kommissionen

FAKTA

Fakta: Förhandlingarna efter brexit

Storbritannien lämnade formellt EU den 31 januari i år, men lyder under övergångsregler fram till den 31 december för att underlätta för företag och medborgare.

För att avgöra vilka villkor som ska gälla för handel, fiske och andra samarbeten från den 1 januari 2021 pågår förhandlingar om sedan i våras under ledning av EU:s Michel Barnier och Storbritanniens David Frost.

Inledningsvis fanns hopp om en uppgörelse senast i oktober, vilket nu bedöms som orealistiskt. Parterna står långt från varandra framför allt när det gäller fisket på brittiskt vatten och hur och var olika tvister ska hanteras.

Från EU-sidan krävs också att Storbritannien drar tillbaka delar av ett brittiskt lagförslag som tagits fram för att kunna kringgå fjolårets utträdesavtal.

Ekonomi

Större risk för skador på mindre företag

46 procent av de arbetsplatser som Arbetsmiljöverket undersökt har fått en eller flera anmärkningar. Arkivbild.
Foto: Naina Helén Jåma/TT
Ekonomi
Ekonomi Företag behöver bli bättre på att se till att anställda inte drabbas av arbetsskador, visar en granskning från Arbetsmiljöverket.
Det gäller speciellt företag med få anställda där insatserna uteblir eller hamnar lite i skymundan.

Närmare 1 400 arbetsplatser i Sverige har inspekterats av Arbetsmiljöverket där fokus har legat på belastningsskador.

– Många arbetsställen brister framför allt i att undersöka och bedöma risker för belastningsskador systematiskt. Man har kanske gjort en skyddsrond, men sedan har man inte tänkt vidare kring det eller så har man missat arbetsuppgifter som utförs av anställda, säger Heli Aarnipuro, arbetsmiljöinspektör och projektledare för insatsen.

Färre resurser

Myndigheten har bland annat inspekterat restauranger, detaljhandel, företag inom tillverkningsindustrin och bilverkstäder.

46 procent av de arbetsplatser som myndigheten undersökt har fått en eller flera anmärkningar när det gäller sin hantering kring risker. Handel och restaurangverksamheter tillhör några av de branscher som fått flest krav på förändring.

Speciellt arbetsplatser med få anställda sticker ut. Bland företag med 5–19 anställda har över hälften av inspektionerna synliggjort brister.

– Och nästan en miljon i Sverige jobbar på arbetsställen med färre än tio anställda, säger Heli Aarnipuro och betonar att det är viktigt att risker med belastningsskador uppmärksammas.

Kunskaps eftersöks

Flest inspektioner har gjorts på just mindre företag där man ser flera saker som behöver bli bättre för att säkra en trygg arbetsmiljö för de anställda.

– Småföretag har ofta mindre resurser för arbetsmiljöarbete och saknar kanske stöd i form av lokala skyddsombud att samverka med, företagshälsovård, branschorganisationer och information som är anpassad just till deras behov, säger hon och tillägger:

– Och behoven ser ganska olika ut.

Enligt Heli Aarnipuro är inspektionen ett första steg i ett treårigt arbete för att försöka minska antalet belastningsskador. Arbetsmiljöverket beräknar att omkring 15 procent av alla anställda i Sverige har någon typ av besvär.

– Vi har inspekterat många små företag och det har varit väl mottaget. De har varit tacksamma för att de får en massa information – det finns en stor kunskapstörst, säger hon.

Malin Johanson/TT

FAKTA

Fakta: Belastningsbesvär

Enligt Arbetsmiljöverket finns det ett starkt samband mellan belastningsbesvär och hur arbetsmiljön ser ut på en arbetsplats. Besvär kan exempelvis uppkomma när man lyfter tungt, genom påfrestande arbetsställningar eller repetitivt arbete. Även ett högt arbetstempo och stress kan ge uppkomst till besvär. Hur en arbetsplats är organiserad med exempelvis ljussättning och akustik kan också påverka.

Arbetsmiljöverket ser att belastningsbesvär förekommer i stort sett alla branscher, men att vissa är mer utsatta än andra. Hos kvinnor förekommer besvär ofta inom vård och omsorg. För män handlar det om besvär inom branscher som exempelvis bygg och transport.

Källa: Arbetsmiljöverket

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL