Lagfarter SkD

Nya ägare till fastighet i Höör

Kategorier:
Lagfarter SkD
Lagfarter SkD Trinette Van Vliet, 55, och Alexander Vermeulen, 56, från Bjärred, har köpt fastigheten på Fogdarp Strandvägen 505F i Höör av säljaren Cornelia Popescu. Köpesumman blev 4 491 000 kronor och de nya ägarna tog över marken i oktober 2020. Tomten är 1 100 kvadratmeter stor.

En dryg kilometer därifrån såldes nyligen ett hus, på Fogdarp 408. Där såldes ett 103 kvadratmeter stort hus och priset för det blev 1 715 000 kronor.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Stopp för publikevenemang hejdar smittan bäst

Brittiska forskare har analyserat effekten av olika smittskyddsåtgärder i 131 olika länder. Arkivbild från Kungliga Operan i Stockholm.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Inrikes
Inrikes Förbud mot publika evenemang är den enskilda åtgärd som minskar spridningen av det nya coronaviruset allra mest. Det framgår av en ny internationell studie, som presenteras dagen efter regeringens beslut att tillåta större publik vid sport- och kulturevenemang.

Genom att analysera hur smittspridningen har påverkats i 131 länder efter olika former av åtgärder, har en internationell forskargrupp lyckats bena ut vilken effekt åtgärderna har – både enskilt och i olika kombinationer. Bland de åtgärder som studerades fanns skolstängningar, stängda arbetsplatser, reserestriktioner, påbud att stanna hemma och stopp för publika evenemang.

Den enskilda åtgärd som leder till störst minskning av smittspridningen är att förbjuda publika evenemang. I genomsnitt minskar det R-talet – alltså det antal nya personer som smittas av en infekterad person – med 24 procent, enligt studien som publiceras i tidskriften The Lancet.

Bred definition

"Vår definition av publika evenemang är ganska bred och inkluderar till exempel sportevenemang, festivaler och religiösa ceremonier. Egentligen har vi inte haft någon exakt definition när det gäller antalet personer, men det handlar om större evenemang för åtminstone 100 personer," skriver studiens försteförfattare You Li, forskare vid University of Edinburgh, i ett mejl till TT.

Forskarna har även studerat hur R-talet påverkas när restriktioner lättas. När det återigen blev tillåtet med publika evenemang i de studerade länderna ökade R-talet med i genomsnitt 21 procent.

Större risk inomhus

TT: Hur kommenterar du Sveriges beslut att höja gränsen för sittande publik vid allmänna sammankomster från 50 till 300 personer?

"I en av våra analyser visar vi att R-talet ökar mer och snabbare när gränsen höjs till över 100 personer, jämfört med en höjning från högst 10 till 100 personer. Ju större folksamlingar som tillåts, desto mer sannolikt är det att R-talet ökar. Det är också större risk för smittspridning inomhus än utomhus", svarar You Li.

Under torsdagen presenterade statsminister Stefan Löfven (S) regeringens beslut att göra ett undantag i förbudet för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar på fler än 50 personer. För teater, konserter, biografer och sportevenemang med sittplatser ska publik på upp till 300 personer tillåtas, med visst avstånd mellan dem. Undantaget träder i kraft den 1 november.

Jörn Spolander/TT

Ekonomi

Minskad orderingång för ABB

Industrikoncernen ABB redovisar kvartalsresultat. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Ekonomi
Ekonomi

Den schweizisk-svenska industrikoncernen ABB:s rörelseresultat (ebita) uppgick till 787 miljoner dollar, motsvarande 6,9 miljarder kronor, under tredje kvartalet. Det kan jämföras med resultatet på 806 miljoner dollar motsvarande kvartal för ett år sedan.

Intäkterna sjönk till 6 582 miljoner dollar, från 6 892 miljoner dollar ett år tidigare.

Orderingången sjönk också, ned till 6 109 miljoner dollar från 6 688 miljoner dollar motsvarande kvartal i fjol.

Filmfredag

Slätstruken svensk skräckrulle

Dilan Gwyn som Shirin i Andra sidan.
Foto: Nonstop Entertainment
Kultur och nöje
Filmrecension Roland Klinteberg har sett den svenska skräckfilmen Andra sidan.

Alla som följer tv-programmet Det okända eller kommer ihåg filmen Huset som Gud glömde, vet att man aldrig ska köpa ett hus som har en historia. Kjell Bergqvist och Lena Endre gjorde det ju redan i Besökarna (1988) där Joakim Ersgård var mäklaren. Med historia menar jag att det hänt något förskräckligt som bokstavligt talat aldrig går ur väggarna. Svunna är för länge sedan de tider då spöken och gastar låste in sig på gamla slott och rasslade med kedjor.

När nu Oskar Mellander och Tord Danielsson vill ta steget över från tv till långfilm är det inte långsökt att man sätter tänderna i en skräckfilm. Inspiration till deras egenhändiga manus finns ju i bottenlösa brunnar om de letar i Hollywood där genren alltid varit gångbar. Shirin och Fredrik (Dilan Gwyn och Linus Wahlgren) plus Fredriks son från ett tidigare äktenskap (Eddie Eriksson Dominguez), flyttar in i ett nytt hus som ju naturligtvis har just en historia. Grabben börjar prata med en osynlig vän som visar sig vara en ond ande som inte ens drar sig för att använda Fredriks avlidna före detta hustru som redskap för att få honom i sitt grepp.

Det låter som uppvärmd skåpmat och det är det också till största delen, men med rätt kryddor fungerar ändå tillagningen habilt. Ofta mörkt och dystert när kameran kryper fram i dunkla vinds- och källarutrymmen och så en effekt här och var för att kolla så att den öronmärkta publiken inte dåsat till. Lite lån av Mike Flanagan och andra stora elefanter i genren så har man trollat fram en rulle som måhända fungerar om man inte sett alltför många föregångare på temat.

FAKTA

Filmrecension

Andra sidan

Regi: Oskar Mellander och Tord Danielsson.

Medverkande: Dilan Gwyn, Linus Wahlgren med flera.

Filmfredag

Dokudrama som berör

Pojke tittar in i kameran.
Kultur och nöje
Film/recension Matilda Arborelius har sett den mexikanska filmen Los Lobos.

Mexikanska filmen Los Lobos följer en mamma med sina två söner som sökt sig till USA från Mexiko för att finna ett bättre liv. Medan mamman jobbar dubbla skift för att få ihop tillvaron lämnas de två små barnen ensamma i en nedgången lägenhet. De tre är ett järngäng, de är vargar (Los Lobos betyder vargarna på spanska), de är starka och de gråter inte. Mamman har sina knep för att hålla samman familjen i den vardagliga misären. På en bandspelare har hon spelat in sju regler barnen har att förhålla sig till, och en handfull engelska fraser de ska öva på. Den dag de själva kan be om en biljett på Disneyland på engelska, vilket barnens högsta dröm att besöka, ska mamman ta med dem dit.

Familjen som står i centrum.
Foto: Pressbild

Om dagarna fyller barnens fantasi tristessen och isoleringen i lägenheten. De klär ut sig, bråkar, ser med avund ut genom fönstret på de andra barnen som leker på gården. På de kala väggarna ritar de figurer, ninjavargar, som i filmen snart blir animerade och ytterligare fyller barnperspektivet. Los Lobos kan närmast kanske beskrivas som ett dokudrama, det är lågmält, vackert filmat och otroliga skådespelarinsatser, inte minst hos de två bröderna som även är bröder i verkligheten. Deras storögdhet när de kikar ut genom fönstret, omtanken om varandra och modern, går rakt in i hjärtat.

Los Lobos har tilldelats flera priser, däribland Malmö stads barnfilmspris på ungdomsfilmfestivalen Buff. Välförtjänt, absolut, men jag ställer mig ändå tvekande till några av de konstnärliga valen: de animerade passagerna, stillbilderna på centrerade människor som stirrar rakt in i kameran, musiken.

Animationerna känns gjorda, passé, musiken för känslosam och stor, brytandet av fjärde väggen spräcker känslan av isolering och utanförskap. Samtidigt är det en hint. Vi, tittarna, ser dem - de utsatta, de i marginalen, de i samhällets gråzoner - och de vet att vi ser. Det är dags att reagera och agera, inte minst för de röstberättigade i USA, nu när valet närmar sig.

FAKTA

Filmrecension

Los Lobos

Regi: Samuel Kishi Leopo

Medverkande: Martha Reyes Arias, Maximiliano Nájar Márquez, Leonardo Nájar Márquez, m.fl.

Filmfredag

Välgjort och snyggt men utan djup

Lambert Wilson i De Gaulle.
Foto: © Alain GUIZARD
Kultur och nöje
Filmrecension Peter Eliasson har sett filmen De Gaulle.

Söker man på Charles de Gaulle på IMDb (Internet Movie Database), hittar man bland annat en intim dokumentär, en tv-serie, en dito tv-film och en biofilm om den åldrade de Gaulle. Men De Gaulle är av allt att döma det mest påkostade och ambitiösa alstret om den franske officeren och statsmannen hittills.

Fast trots titeln är det förstås värt att notera att det hela inte alls lever upp till beteckningen biopic. Istället avhandlar den i stort sett bara knappt en månad under andra världskriget då snaran drogs åt av nazi-Tyskland i juni 1940.

När filmen tar sin början har de Gaulle precis lett sitt pansarregemente till en seger vid fronten. Hans överordnade utnämner honom till brigadgeneral, men det råder delade meningar både mellan militären och politikerna och inbördes mellan de sistnämnda om hur hotet från tyskarna ska hanteras.

I några scener skildras det politiska spelet och käbblet som kringgärdade denna fråga, men detta utgör dessvärre i alla fall tidvis bara en kuliss för den huvudsakliga historien. Jag säger dessvärre för att en väl stor del läggs på ett sidospår där vi får följa kampen de Gaulles familj för för att ta sig till Storbritannien där Charles befinner sig för att ta till vara Frankrikes intressen.

Isabelle Carré och Lambert Wilson.
Isabelle Carré och Lambert Wilson.
Foto: © Alain GUIZARD

Tanken med detta är säkert att det ska ges en personligt mänsklig aspekt till den offentliga bilden av Charles de Gaulle, men i slutänden adderas mest bara ett förment spänningselement man egentligen inte bett om samtidigt som porträtten av familjemedlemmarna till större delen bara blivit skissartade. Inte ens frun Yvonne har fått mycket kött på benen. Vi förstår hon är hans varma klippa på hemmaplan, och att kärleken mellan makarna är både djup och ömsesidig, men inte så mycket mer.

Nu vore det förstås väl hårt att hävda att resultatet varken blivit hackat eller malet, men någonstans har både familjebiten och den politiska diton blivit onödigt rumphuggna. Ofördelaktigt ofullständigt skulle man kunna beskriva det hela som.

Kanske hade det därför trots all varit bättre om regissören Gabriel Le Bomin och hans medförfattare Valérie Ranson-Enguiale fokuserat på att sätta in händelseförloppet och Charles de Gaulle själv i den stora historiska bilden istället. Som läget är nu framstår mannens berömda BBC-tal då fransmännen uppmanades fortsätta göra motstånd mot tyskarna nästan som en parentes. Därför är alltså inte så konstigt att dess betydelse betonas så hårt i eftertexterna.

Men för att nu knyta upp (recensions)säcken; visst är De Gaulle både välgjord och snygg alltmedan Lambert Wilson i titelrollen gör sitt bästa för att ge nyans åt någon som av allt att döma inte hängav sig åt de stora gesterna. Fast vad som egentligen pågick i hans huvud bakom den behärskade ytan det kan vi till större delen fortfarande bara spekulera om.

FAKTA

Filmrecension

De Gaulle

Regi: Gabriel Le Bomin

I rollerna: Lambert Wilson, Isabelle Carré, Olivier Gourmet, Catherine Mochet, Pierre Hancisse med flera.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Så påverkar den svenska spellagen spelindustrins framtid

Casinobonusar I mer än 20 år har Sveriges regering vägrat släppa på det statliga spelmonopolet, och släppa in spelbolag på den svenska spelmarknaden.

Svenska spelbolag etablerade därför sina huvudkontor i europeiska speljurisdiktioner som Malta, och under de senaste 15 åren har online-spel blivit en socialt accepterad underhållningsform som omsätter miljardbelopp varje år.

Flera av de bolag som startade för tio till femton år sedan är idag väletablerade spelkoncerner, som årligen uppvisar lysande resultat på Stockholmsbörsen. Samtidigt verkar efterfrågan på online-spel bara växa. Det går inte längre att blunda för spelbolagens framfart och den svenska staten kan inte längre konkurrera med spelsajterna.

Sommaren 2018 tog Sveriges regering därför beslutet att börja licensiera online-spel från och med den första januari 2019. Och det beslutet ledde givetvis till en del lokala nyheter och åsikter. Men vad betyder den nya spellagen egentligen för spelbolagen, och för Sverige?

Därför licensierar Sverige online-spel

Nästan varje månad kommer det nya svenska casinon. Casinobranschen har blivit otroligt stor i Sverige, och färska undersökningar visar att var tredje svensk numera spelar casino på nätet.

Sverige har därför börjat licensiera online-spel, så att statskassan inte går miste om de intäkter som den svenska spelmarknaden genererar varje år. Den svenska statens spelsidor och spelbutiker kan inte längre konkurrera med casinosajter som släpper nya spel varje månad, och bettingsajter som erbjuder odds på matcher från världens alla håll och kanter.

Dödsstöten har onekligen varit mobiloptimeringen, som gjort nätcasinospel och online-betting otroligt tillgängligt. Varför skulle någon vilja springa ner till hörnbutiken för att lägga ett spel, när du kan oddsa medan matchen pågår från ditt vardagsrum och ta ut dina vinster på under fem minuter?

Det enda sättet den svenska staten kan tjäna en hacka på pengarna som det svenska folket omsätter i online-spel är att börja licensiera spelsajter. Det är precis vad den svenska regeringen gjort, och därför måste numera alla spelbolag som verkar på den svenska spelmarknaden ha en svensk spellicens.

Utgångspriset för en svensk spellicens ligger på 400 000 kronor, och sedan förhåller sig priset till vad för slags tjänster en speloperatör vill erbjuda. Spelbolagen måste även rätta sig efter en del nya riktlinjer som de inte stött på tidigare. Den svenska spellicensen ställer nämligen väldigt strikta krav på bonuserbjudanden, marknadsföring och ansvarsfullt spelande. Och följer spelbolagen inte de här reglerna riskerar de att förlora sin licens. Mer om svenska bonusregler kan du läsa om på spelinspektionens hemsida.

Bara en enda bonus

Den mest påtagliga förändringen som den svenska spellagen medfört är restriktionerna på bonuserbjudanden. Sedan den första januari 2019 får spelsajter på den svenska spelmarknaden bara erbjuda spelare en enda bonus. Den här bestämmelsen har skakat om spelindustrin i Sverige, eftersom återkommande kampanjerbjudanden, och så kallade återaktiverings-kampanjer, varit en central del av de svenska speloperatörernas affärsmodell.

Spel med BankID

När de inte längre kan locka spelare med attraktiva bonuserbjudanden har casinona fått tänka om. Och det har skapat nya branschtrender. Nu är det senaste skriket att låta spelare spela casino utan registrering med hjälp av BankID. Genom att legitimera sig med BankID slipper spelare genomgå en lång registreringsprocess, och dessutom kan de få sina uttag inom fem minuter. Istället för bonusar har det alltså börjat handla allt mer om smidiga användarfunktioner och tillgänglighet.

Mer gamification och nya spelfunktioner

När äventyrscasinona kom runt 2013 revolutionerade de på många sätt spelbranschen. Innovativa speloperatörer skapade roliga spelnarrativ som löpte parallellt med casinospelandet och gav spelare mer underhållning för pengarna de satte in. Pionjärer som Casino Heroes håller fanan högt än idag, och har expanderat sitt koncept till flera nya sajter, där de dessutom inkorporerat spel med BankID.

Samtidigt har nykomlingar som High Roller fortsatt fila på gamification-funktioner för att ge spelare en mer engagerande och personlig spel-och användarupplevelse. Hos flera casinon ser vi nu funktioner som låter spelare tävla direkt mot varandra, vilket naturligtvis ökar den sociala interaktionen och tillför en ny dimension till casinospel.

Sedan årsskiftet har vi fått se några nykomlingar på den svenska spelmarknaden som verkligen tagit ut svängarna. När du loggar in hos nätcasinot Duelz förstår du knappt att du hamnat på en casinosajt. Det här casinon har kombinerat casinospel med grafik och spelnarrativ som är lånade ut tvspels-världen, och dessutom optimerat spelupplevelsen för mobiltelefoner på ett fenomenalt sätt.

När bonusar blivit ett minne blott måste nätcasinona vara kreativa för att sticka ut. Casinospelare har onekligen några spännande år att se fram emot, och det ska bli intressant att se hur de svenska spelbolagen anpassar sig efter den nya spellagen.

Sjöbo

Bil väjde för djur - körde in i träd

Sjöbo
Sjöbo En bil körde under fredagsmorgonen in i ett träd på väg 779 efter att ha väjt undan för ett djur.

Olyckan inträffade klockan 06.29 på väg 779 i Blentarp på fredagen och polis, räddningstjänst och ambulans larmas till platsen. Enligt polisen ska föraren behöva hjälp med att ta sig ur fordonet men övrigt skadeläge är inledningsvis oklart.

Utrikes

Sex saker att ha koll på från debatten

Presidentkandidaterna Donald Trump och Joe Biden drabbade samman i en sista debatt före valet.
Foto: Ahn Young-Joon/AP/TT
Utrikes
Utrikes Det var många frågetecken inför den sista debatten mellan presidentkandidaterna i USA. Skulle Donald Trump hålla humöret – skulle hans motståndare Joe Biden hålla tungan rätt i mun?
Här är sex saker att veta om nattens debatt.

Det hade inför debatten talats om möjligheten att stänga av presidentkandidaternas respektive mikrofon, för att undvika en upprepning av den kaotiska första debatten, då kandidaterna återkommande avbröt varandra (mest Trump). Kanske var det hotet om knappen som gjorde att den inte behövde användas – eftersom nattens debatt blev betydligt lugnare. Eller så var det kanske moderatorn Kristen Welker som lyckades med bedriften att tygla de båda kandidaterna. "De höll faktiskt en riktig debatt", konstaterar CNN.

"Jag är den minst rasistiske personen i det här rummet", sade president Donald Trump. Vilket kanske fick en och annan att höja ögonbrynen, inte minst med tanke på att moderatorn Kristin Welker är svart. Trump drog också till med en attack mot vindkraftverken, där han hävdade att "de är extremt dyra, dödar alla fåglar" och att tillverkningen av dem släpper ut mer rök än naturgas.

Trump valde som väntat att ta upp Joe Bidens son Hunters affärer i Ukraina. Moderatorn Kristin Welker frågade också Biden om det i efterhand var något i relationerna som var olämpliga eller oetiska, vilket tvingade Biden i försvarsställning när han nekade till att något oetiskt skett.

Några munskydd eller plexiglas syntes inte till, men ändå hägrade pandemin – ett av de viktigaste ämnena för amerikanska väljare – över debatten. Biden gick på offensiven och kritiserade Trumps tidigare påpekanden om att viruset skulle försvinna av sig själv, medan Trump försvarade sin insats, lyfte fram förhoppningarna om ett kommande vaccin och påpekade också att viruset finns i hela världen, och att ingen på förhand visste hur det skulle slå.

Båda kandidaterna fick avsluta med att föreställa sig vad de ville säga till alla som inte röstat på dem, om de stod som segrare och höll sitt installationstal. Trump valde att ta en sista chans att attackera sin motståndare. Biden sade å sin sida att han ville vara en president för hela det amerikanska folket, och att landets karaktär står på spel. Han lovade anständighet, ära, respekt, att behandla människor med värdighet, men kunde sedan inte hålla sig från att pika Trump:

– Ni har inte fått så mycket av det de senaste fyra åren, sade han.

Vem som vann debatten är något oklart. Flera kommentatorer beskriver debatten som en av Donalds Trumps bästa, där han bland annat ifrågasatte varför Biden inte lyckats genomföra sina planer under sina åtta år som vicepresident. Han var också relativt lugn och effektiv i sina attacker. Biden å sin sida var mer av en visionär, och pratade mer om vad han faktiskt ville genomföra, men hade bitvis svårt att få till de riktigt träffsäkra avslutningarna.

Gustav Sjöholm/TT

Ekonomi

Nordea siktar på utdelning

Nordea, med vd Frank Vang-Jensen, redovisar kvartalsrapport. Arkivbild
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Ekonomi
Ekonomi Bankkoncernen Nordea är trots covidkrisen väl rustat för utdelning för 2019 till ägarna, enligt koncernledningen.
Men pengarna dröjer till nästa år.

"Styrelsen kommer att avstå från att besluta om utdelningen för 2019 tills efter den 1 januari 2021. Nordea kommer att se över situationen under fjärde kvartalet 2020 med hänsyn till eventuell ytterligare kommunikation från Europeiska centralbanken", skriver banken i en rapport för årets tredje kvartal.

Samtidigt redovisar Nordea en rörelsevinst före kreditförluster på 1 083 miljoner euro, motsvarande cirka 11,2 miljarder kronor, för tredje kvartalet 2020. Det kan jämföras med förlusten på 90 miljoner euro motsvarande period i fjol.

Räntenettot steg 6 procent till 1 146 miljoner euro, från 1 083 miljoner euro. Analytikernas genomsnittsprognos var 1 100 euro.

Provisionsnettot minskade till 729 miljoner euro, från 756 miljoner euro. Det kan jämföras med en snittprognos på 731 miljoner euro.

Netto blev det inga kreditförluster alls i kvartalet, utan en återföring av avsättningar för befarade kreditförluster på 2 miljoner euro. Det kan jämföras med kreditförlusterna på 331 miljoner euro ett år tidigare.

"Bufferten enligt ledningens bedömning på totalt 650 miljoner euro har bibehållits, eftersom de samlade ekonomiska konsekvenserna av pandemin ännu är osäkra", skriver Nordea.

Prognosen för helåret är fortfarande att det blir kreditförluster på 1 miljard euro.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL