Ekonomi

Blandad kompott på Asiens börser

Asiens ledande börser går åt olika håll. Arkivbild.
Foto: Koji Sasahara/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

De ledande börserna i Asien visade inte upp någon enad front när handelsveckans sista dag inleddes.

I Tokyo låg Nikkei 225 på plus 0,2 procent när handlarna tog lunchpaus, och då låg det bredare Topixindexet kring nollan.

I Hongkong steg Hang Seng 0,7 procent i de inledande timmarnas handel, medan Shanghais kompositindex fladdrat som en jojo kring nollan. I Shenzhen var tongångarna dystrare, och förmiddagshandeln låg på -0,4 procent.

Taiwans viktade index sjönk marginellt, medan Seoulbörsens Kospiindex steg 0,5 under de inledande timmarna efter öppningen.

Gustav Sjöholm/TT

Ekonomi

LO: Las-förslag en krigsförklaring

I förra veckan kom Svenskt Näringsliv och PTK överens om ett nytt avtal som reglerar anställningsskyddet. Arkivbild.
Foto: Lars Schröder / TT
Ekonomi
Ekonomi Det är fortsatt bestämt nej från LO till det las-förslag som tagits fram. Sju förbund kallar Svenskt Näringslivs slutbud för en "krigsförklaring" mot LO och dess medlemmar.

Tjänstemannakartellen PTK och Svenskt Näringsliv enades om en uppgörelse i förra veckan – men LO sade nej. Ett enkelt beslut, skriver ordföranden för sju LO-förbund i en debattartikel i Arbetet .

"Svenskt Näringslivs slutbud visar bara att det inte går att förhandla med kniven mot strupen, med ett hot om lagstiftning där arbetsgivarna drar vinstlotten."

Enligt LO-förbunden innebär förslaget en kraftigt försämrad trygghet för medlemmarna.

"Skulle Svenskt Näringslivs förslag bli underlag för en ny lagstiftning så är det en krigsförklaring mot LO och alla medlemmar i ett LO-förbund."

Hur eniga LO-facken är återstår att se. IF Metall har tidigare aviserat att man inte utesluter att ansluta sig till det avtal som finns mellan PTK och Svenskt Näringsliv.

Fackförbundet Saco kommer att ställa sig bakom avtalet mellan Svenskt Näringsliv och PTK, rapporterar Sveriges Radio Ekot . De anser att det är viktigt att arbetsmarknadens parter själva kommer överens om villkoren på svensk arbetsmarknad.

– Det här avtalet rör så pass stor del utav arbetsmarknaden och nu när vi från Saco ställer oss bakom så kommer ju även väldigt många medlemmar på offentligsidan att stå bakom det här. Så vi ser att vi har en bred lösning och den tycker vi att regeringen ska gå fram med, säger Sacos ordförande Göran Arrius till radion.

Saco är kritisk till vad den statliga utredningen om arbetsrätten kommit fram till.

– Alltså, vi tycker att den, på många sätt, förändrar balansen på arbetsmarknaden i alldeles för stor omfattning och vi tycker att den här utredningen bör man faktiskt kasta i papperskorgen, säger han.

Ekonomi

Nordea tar sikte på utdelning nästa år

Nordea redovisar kvartalsrapport. Arkivbild
Foto: Jessica Gow/TT
Ekonomi
Ekonomi Storbanken Nordea går bättre än väntat i covidkrisen. Och enligt koncernledningen är banken väl rustat för utdelning för 2019 till ägarna.
Men pengarna dröjer till nästa år.

Flytten av Nordeas huvudkontor till Helsingfors för två år sedan innebär att det är Europeiska centralbanken (ECB) som utfärdar de rekommendationer som avgör när Nordea delar ut.

"Styrelsen kommer att avstå från att besluta om utdelningen för 2019 tills efter den 1 januari 2021. Nordea kommer att se över situationen under fjärde kvartalet 2020 med hänsyn till eventuell ytterligare kommunikation från Europeiska centralbanken", skriver banken i en rapport för årets tredje kvartal.

Oväntat starkt resultat

Samtidigt redovisar Nordea ett oväntat starkt rörelseresultat.

Vinsten exklusive kreditförluster blev 1 083 miljoner euro, motsvarande cirka 11,2 miljarder kronor, för tredje kvartalet 2020. Det kan jämföras med förlusten på 90 miljoner euro motsvarande period i fjol.

Inklusive kreditförluster var vinsten 1 085 miljoner euro, vilket kan jämföras med en snittprognos bland analytiker på 966 miljoner euro.

Räntenettot, det banken tjänar på skillnaden på in- och utlåningsräntor, steg 6 procent till 1 146 miljoner euro, från 1 083 miljoner euro. Analytikernas genomsnittsprognos var 1 100 euro.

Provisionsnettot minskade till 729 miljoner euro, från 756 miljoner euro. Det kan jämföras med en snittprognos på 731 miljoner euro.

Vd Frank Vang-Jensen beskriver utvecklingen som "tydligt positiv" i en kommentar.

"Vår intäktsökning drevs av hög kundaktivitet. Vår bedömning är att vi växer snabbare än marknaden på flera områden", skriver han.

Större marknadsandelar på bolån

Han pekar bland annat på att räntenettot var 6 procent högre än under tredje kvartalet 2019 och konstaterar att det är den högsta tillväxttakten sedan 2012.

Enligt Frank Vang-Jensen berodde det på ökade volymer och större marknadsandelar inom bolån, samt ökad utlåning till små och medelstora företag.

Samtidigt dämpas avgifts- och provisionsnettot av att intäkter från kort- och betalningsavgifter påverkas negativt av den dämpade ekonomiska aktiviteten till följd av covid-19.

Netto blev det inga kreditförluster alls i tredje kvartalet, tvärtom. Nordea har tidigare i krisen tagit höjd för större kreditförluster än vad som blivit utfallet, så under kvartalet lyfts rörelseresultatet av en återföring av avsättningar för befarade kreditförluster på 2 miljoner euro. Det kan jämföras med kreditförlusterna på 331 miljoner euro ett år tidigare.

"Bufferten enligt ledningens bedömning på totalt 650 miljoner euro har bibehållits, eftersom de samlade ekonomiska konsekvenserna av pandemin ännu är osäkra", skriver Nordea.

Prognosen för helåret är fortfarande att det blir kreditförluster på 1 miljard euro.

Joakim Goksör/TT

Ekonomi

Pandemin ger fortsatt lyft åt Ica

Ica Sverige gynnas av ökad livsmedelshandel under coronapandemin. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Ekonomi
Ekonomi

Livsmedelskoncernen Ica redovisar en vinst före skatt på 1 572 miljoner kronor för tredje kvartalet, en ökning från 1 469 miljoner kronor ett år tidigare.

Nettoomsättningen ökade med 5,3 procent till 31,4 miljarder kronor (29,8 miljarder).

Det är fortsatt Ica Sverige som är den del i koncernen som gynnas av att dagligvarumarknaden i Sverige växer under pandemin, dock i något lägre takt än under andra kvartalet. Samtidigt har Apotek Hjärtat och Rimi Baltic det tuffare.

Ekonomi

Intrum ökar vinsten

Kredihanteringsföretag Intrum
Foto: Henrik Montgomery/TT
Ekonomi
Ekonomi

Kredithanteringsbolaget Intrum redovisar en vinst före skatt på 1 115 miljoner kronor för tredje kvartalet, en ökning från 742 miljoner kronor motsvarande period förra året.

Omsättningen ökade till 4 521 miljoner kronor, från 3 786 miljoner under tredje kvartalet i fjol.

Ekonomi

Minskad orderingång för ABB

Industrikoncernen ABB redovisar kvartalsresultat. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Ekonomi
Ekonomi

Den schweizisk-svenska industrikoncernen ABB:s rörelseresultat (ebita) uppgick till 787 miljoner dollar, motsvarande 6,9 miljarder kronor, under tredje kvartalet. Det kan jämföras med resultatet på 806 miljoner dollar motsvarande kvartal för ett år sedan.

Intäkterna sjönk till 6 582 miljoner dollar, från 6 892 miljoner dollar ett år tidigare.

Orderingången sjönk också, ned till 6 109 miljoner dollar från 6 688 miljoner dollar motsvarande kvartal i fjol.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Kasinohai.com

Spellagstiftning - Finland vs Sverige

Kasinohai.com Om du är osäker på hur spellagstiftningen ser ut i Finland och Sverige och om det finns några större skillnader bör du fortsätta att läsa denna artikel där vi kommer att gå igenom de stora dragen i de båda ländernas spellagstiftning.

Spellagstiftningen i Sverige

Den 1 januari 2019 införde Sverige ny lagstiftning som avslutade dominansen från det av regeringen drivna onlinespelföretaget och öppnade sektorn för privata företag.

Under flera år var det statligt ägda Svenska Spel den enda verksamheten som tilläts att tillhandahålla onlinespel till medborgare i Sverige, vare sig det handlar om casinospel, betting på sport eller andra former av spel.

Naturligtvis kringgick de flesta företag denna lagstiftning och år 2018 hade privata företag fått en 29-procentig andel av spelmarknaden i Norden.

Delvis i ett erkännande av ett sådant nytt paradigm och delvis för att de var i behov av skattepengar, gick den svenska regeringen med på att införa nya spellagar. Under den nya lagstiftningen har myndigheten Spelinspektionen rätten att ge licens till privata företag. Hittills har myndigheten tillåtit cirka 100 företag att tillhandahålla sina tjänster till svenska spelare.

De största vinnarna på denna nya lagstiftning är de svenska medborgarna. På grund av lagarna för spel online kan svenskarna nu välja och vraka bland de bästa spelbolagen. Svenska spelportaler visar de bästa casinotjänsterna online och incitamenten för svenska deltagare.

Staten är också en stor vinnare på detta drag. Det är inget mysterium att legalisering av spel på internet är ett snabbt sätt till att generera mer skatteintäkter till statskassan. I hela Sverige måste licensierade företag betala en inkomstskatt på 18 procent av sin inkomst till svenska konsumenter.

Sådana skattebetalningar träder i kraft i år och vi hoppas att vi kommer att få se effekterna av denna inkomstkälla i Sveriges kommande budget.

De svenska spellagarna har hittat en balans mellan att ge spelare valfrihet och skydda dem mot bedrägliga spelbolag. Att främja spel utan tillstånd har varit förbjudet, och den svenska Spelinspektionen har nu fått mandat att blockera överföringar mellan deltagare och obehöriga operatörer.

Lagarna innehåller också strikta regler för etiskt spel. Spelinspektionen har befogenheten att tvinga privata operatörer att vidta sådana åtgärder för deltagarnas säkerhet. Dessutom måste alla speloperatörer erbjuda samtliga spelare ett val om att självuteslutning.

Det har bara gått ett år med de nuvarande svenska lagarna för spel online, och det är ingen tvekan om att vi kommer att se fler regler för att tillåta säkert spel i framtiden.

Spellagstiftningen i Finland

Onlinespel är en av de mest populära formerna av underhållning för människor över hela världen. Särskilt finländarna är människor som älskar att spela. Det har visats att finländarna kan spela för upp till 10 miljarder euro på lotter, spelautomater och sportspel varje år.

Republiken Finland har alltid haft ett regeringsstyrt spelmonopol och trots den senaste utvecklingen inom branschen verkar det som om det kommer att fortsätta vara så. Onlinespel och finska onlinecasinon har blivit en av de största inkomstkällorna under de senaste åren. Finland klassificeras också som den femte största spelnationen i världen, varför de flesta utländska operatörer nu försöker komma in på den finska spelmarknaden. Tyvärr verkar det som om det inte kommer att vara ett alternativ nu eller inom en snar framtid.

Under 2010 begärde Europeiska kommissionen att Finland skulle genomföra ändringar av deras spellagstiftning som skulle göra den mer överensstämmande med EU:s lagar. Trots påtryckningar från Europeiska Unionen förblir Finlands spelstruktur oförändrad. Även om spel i Finland är 100% lagligt är spelreglerna lite mer komplexa. Intressant nog visade statistiken under en nyligen gjord rapport från det finska bolaget Yle att 66% av de äldre finländska invånarna som intervjuades föredrar ett monopol.

Staten har monopol på alla former av spel oavsett om det är online eller offline. All spelverksamhet har alltid hanterats av tre statliga företag. RAY hade alltid haft kontroll över bordsspel och spelautomater i Finland. Nationella lotteriet, sportspel och instant win-spel kontrollerades och reglerades av Veikkaus Oy och alla spel på hästkapplöpning reglerades av Fintoto.

Dessa tre enheter reglerades och kontrollerades av staten och all vinst som gjorts på spel gavs tillbaka till landet oavsett om det är genom konst, vetenskap, sport eller utbildning. Under 2017 slogs dessa tre enheter samman för att skapa ett statligt monopol med namnet Veikkaus.

Slutsats

Som du kan se finns det ett par skillnader i spellagstiftningen hos de båda grannländerna. Efter de förändringar som skedde i Sverige 2019 så är den svenska spelmarknaden betydligt mer öppen och välkomnande för svenska spelare. Finländarna verkar dock inte vara så besvikna, de får goda skatteintäkter och merparten av den äldre befolkningen verkar vilja behålla det rådande monopolet.

Ekonomi

Större risk för skador på mindre företag

46 procent av de arbetsplatser som Arbetsmiljöverket undersökt har fått en eller flera anmärkningar. Arkivbild.
Foto: Naina Helén Jåma/TT
Ekonomi
Ekonomi Företag behöver bli bättre på att se till att anställda inte drabbas av arbetsskador, visar en granskning från Arbetsmiljöverket.
Det gäller speciellt företag med få anställda där insatserna uteblir eller hamnar lite i skymundan.

Närmare 1 400 arbetsplatser i Sverige har inspekterats av Arbetsmiljöverket där fokus har legat på belastningsskador.

– Många arbetsställen brister framför allt i att undersöka och bedöma risker för belastningsskador systematiskt. Man har kanske gjort en skyddsrond, men sedan har man inte tänkt vidare kring det eller så har man missat arbetsuppgifter som utförs av anställda, säger Heli Aarnipuro, arbetsmiljöinspektör och projektledare för insatsen.

Färre resurser

Myndigheten har bland annat inspekterat restauranger, detaljhandel, företag inom tillverkningsindustrin och bilverkstäder.

46 procent av de arbetsplatser som myndigheten undersökt har fått en eller flera anmärkningar när det gäller sin hantering kring risker. Handel och restaurangverksamheter tillhör några av de branscher som fått flest krav på förändring.

Speciellt arbetsplatser med få anställda sticker ut. Bland företag med 5–19 anställda har över hälften av inspektionerna synliggjort brister.

– Och nästan en miljon i Sverige jobbar på arbetsställen med färre än tio anställda, säger Heli Aarnipuro och betonar att det är viktigt att risker med belastningsskador uppmärksammas.

Kunskaps eftersöks

Flest inspektioner har gjorts på just mindre företag där man ser flera saker som behöver bli bättre för att säkra en trygg arbetsmiljö för de anställda.

– Småföretag har ofta mindre resurser för arbetsmiljöarbete och saknar kanske stöd i form av lokala skyddsombud att samverka med, företagshälsovård, branschorganisationer och information som är anpassad just till deras behov, säger hon och tillägger:

– Och behoven ser ganska olika ut.

Enligt Heli Aarnipuro är inspektionen ett första steg i ett treårigt arbete för att försöka minska antalet belastningsskador. Arbetsmiljöverket beräknar att omkring 15 procent av alla anställda i Sverige har någon typ av besvär.

– Vi har inspekterat många små företag och det har varit väl mottaget. De har varit tacksamma för att de får en massa information – det finns en stor kunskapstörst, säger hon.

Malin Johanson/TT

FAKTA

Fakta: Belastningsbesvär

Enligt Arbetsmiljöverket finns det ett starkt samband mellan belastningsbesvär och hur arbetsmiljön ser ut på en arbetsplats. Besvär kan exempelvis uppkomma när man lyfter tungt, genom påfrestande arbetsställningar eller repetitivt arbete. Även ett högt arbetstempo och stress kan ge uppkomst till besvär. Hur en arbetsplats är organiserad med exempelvis ljussättning och akustik kan också påverka.

Arbetsmiljöverket ser att belastningsbesvär förekommer i stort sett alla branscher, men att vissa är mer utsatta än andra. Hos kvinnor förekommer besvär ofta inom vård och omsorg. För män handlar det om besvär inom branscher som exempelvis bygg och transport.

Källa: Arbetsmiljöverket

Ekonomi

Barbie lyfte Mattel

Suget efter nya Barbiedockor tycks aldrig sina. Arkivbild.
Foto: Nick Ut/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Barbies popularitet håller i sig. När tillverkaren Mattel redovisade sin kvartalsrapport visade den kraftigt förbättrade siffror, och nyckeln till det är just Barbiedockan.
PREMIUM

Hela leksakstillverkarens försäljning gick under årets tredje kvartal upp 10 procent, och längst fram i försäljningsökningen är den nu över 60 år gamla ikoniska och kontroversiella Barbiedockan.

Suget efter en ny Barbie ökade med 29 procent mot samma period i fjol.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

Intels omsättning minskade

Ekonomi
Ekonomi
PREMIUM

Halvledartillverkaren Intel minskade omsättningen för tredje kvartalet med drygt 4 procent till 18,3 miljarder dollar. Motsvarande period förra året var omsättningen 19,2 miljarder dollar.

Även den justerade nettovinsten sjönk för perioden, den stannade på 4,7 miljarder dollar, att jämföra med 6,3 miljarder förra året.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL