De ledande börserna i Asien visade inte upp någon enad front när handelsveckans sista dag inleddes.

I Tokyo låg Nikkei 225 på plus 0,2 procent när handlarna tog lunchpaus, och då låg det bredare Topixindexet kring nollan.

I Hongkong steg Hang Seng 0,7 procent i de inledande timmarnas handel, medan Shanghais kompositindex fladdrat som en jojo kring nollan. I Shenzhen var tongångarna dystrare, och förmiddagshandeln låg på -0,4 procent.

Taiwans viktade index sjönk marginellt, medan Seoulbörsens Kospiindex steg 0,5 under de inledande timmarna efter öppningen.

Gustav Sjöholm/TT

Tjänstemannakartellen PTK och Svenskt Näringsliv enades om en uppgörelse i förra veckan – men LO sade nej. Ett enkelt beslut, skriver ordföranden för sju LO-förbund i en debattartikel i Arbetet .

"Svenskt Näringslivs slutbud visar bara att det inte går att förhandla med kniven mot strupen, med ett hot om lagstiftning där arbetsgivarna drar vinstlotten."

Enligt LO-förbunden innebär förslaget en kraftigt försämrad trygghet för medlemmarna.

"Skulle Svenskt Näringslivs förslag bli underlag för en ny lagstiftning så är det en krigsförklaring mot LO och alla medlemmar i ett LO-förbund."

Hur eniga LO-facken är återstår att se. IF Metall har tidigare aviserat att man inte utesluter att ansluta sig till det avtal som finns mellan PTK och Svenskt Näringsliv.

Fackförbundet Saco kommer att ställa sig bakom avtalet mellan Svenskt Näringsliv och PTK, rapporterar Sveriges Radio Ekot . De anser att det är viktigt att arbetsmarknadens parter själva kommer överens om villkoren på svensk arbetsmarknad.

– Det här avtalet rör så pass stor del utav arbetsmarknaden och nu när vi från Saco ställer oss bakom så kommer ju även väldigt många medlemmar på offentligsidan att stå bakom det här. Så vi ser att vi har en bred lösning och den tycker vi att regeringen ska gå fram med, säger Sacos ordförande Göran Arrius till radion.

Saco är kritisk till vad den statliga utredningen om arbetsrätten kommit fram till.

– Alltså, vi tycker att den, på många sätt, förändrar balansen på arbetsmarknaden i alldeles för stor omfattning och vi tycker att den här utredningen bör man faktiskt kasta i papperskorgen, säger han.

Flytten av Nordeas huvudkontor till Helsingfors för två år sedan innebär att det är Europeiska centralbanken (ECB) som utfärdar de rekommendationer som avgör när Nordea delar ut.

"Styrelsen kommer att avstå från att besluta om utdelningen för 2019 tills efter den 1 januari 2021. Nordea kommer att se över situationen under fjärde kvartalet 2020 med hänsyn till eventuell ytterligare kommunikation från Europeiska centralbanken", skriver banken i en rapport för årets tredje kvartal.

Oväntat starkt resultat

Samtidigt redovisar Nordea ett oväntat starkt rörelseresultat.

Vinsten exklusive kreditförluster blev 1 083 miljoner euro, motsvarande cirka 11,2 miljarder kronor, för tredje kvartalet 2020. Det kan jämföras med förlusten på 90 miljoner euro motsvarande period i fjol.

Inklusive kreditförluster var vinsten 1 085 miljoner euro, vilket kan jämföras med en snittprognos bland analytiker på 966 miljoner euro.

Räntenettot, det banken tjänar på skillnaden på in- och utlåningsräntor, steg 6 procent till 1 146 miljoner euro, från 1 083 miljoner euro. Analytikernas genomsnittsprognos var 1 100 euro.

Provisionsnettot minskade till 729 miljoner euro, från 756 miljoner euro. Det kan jämföras med en snittprognos på 731 miljoner euro.

Vd Frank Vang-Jensen beskriver utvecklingen som "tydligt positiv" i en kommentar.

"Vår intäktsökning drevs av hög kundaktivitet. Vår bedömning är att vi växer snabbare än marknaden på flera områden", skriver han.

Större marknadsandelar på bolån

Han pekar bland annat på att räntenettot var 6 procent högre än under tredje kvartalet 2019 och konstaterar att det är den högsta tillväxttakten sedan 2012.

Enligt Frank Vang-Jensen berodde det på ökade volymer och större marknadsandelar inom bolån, samt ökad utlåning till små och medelstora företag.

Samtidigt dämpas avgifts- och provisionsnettot av att intäkter från kort- och betalningsavgifter påverkas negativt av den dämpade ekonomiska aktiviteten till följd av covid-19.

Netto blev det inga kreditförluster alls i tredje kvartalet, tvärtom. Nordea har tidigare i krisen tagit höjd för större kreditförluster än vad som blivit utfallet, så under kvartalet lyfts rörelseresultatet av en återföring av avsättningar för befarade kreditförluster på 2 miljoner euro. Det kan jämföras med kreditförlusterna på 331 miljoner euro ett år tidigare.

"Bufferten enligt ledningens bedömning på totalt 650 miljoner euro har bibehållits, eftersom de samlade ekonomiska konsekvenserna av pandemin ännu är osäkra", skriver Nordea.

Prognosen för helåret är fortfarande att det blir kreditförluster på 1 miljard euro.

Joakim Goksör/TT

Livsmedelskoncernen Ica redovisar en vinst före skatt på 1 572 miljoner kronor för tredje kvartalet, en ökning från 1 469 miljoner kronor ett år tidigare.

Nettoomsättningen ökade med 5,3 procent till 31,4 miljarder kronor (29,8 miljarder).

Det är fortsatt Ica Sverige som är den del i koncernen som gynnas av att dagligvarumarknaden i Sverige växer under pandemin, dock i något lägre takt än under andra kvartalet. Samtidigt har Apotek Hjärtat och Rimi Baltic det tuffare.

Kredithanteringsbolaget Intrum redovisar en vinst före skatt på 1 115 miljoner kronor för tredje kvartalet, en ökning från 742 miljoner kronor motsvarande period förra året.

Omsättningen ökade till 4 521 miljoner kronor, från 3 786 miljoner under tredje kvartalet i fjol.

Den schweizisk-svenska industrikoncernen ABB:s rörelseresultat (ebita) uppgick till 787 miljoner dollar, motsvarande 6,9 miljarder kronor, under tredje kvartalet. Det kan jämföras med resultatet på 806 miljoner dollar motsvarande kvartal för ett år sedan.

Intäkterna sjönk till 6 582 miljoner dollar, från 6 892 miljoner dollar ett år tidigare.

Orderingången sjönk också, ned till 6 109 miljoner dollar från 6 688 miljoner dollar motsvarande kvartal i fjol.

Närmare 1 400 arbetsplatser i Sverige har inspekterats av Arbetsmiljöverket där fokus har legat på belastningsskador.

– Många arbetsställen brister framför allt i att undersöka och bedöma risker för belastningsskador systematiskt. Man har kanske gjort en skyddsrond, men sedan har man inte tänkt vidare kring det eller så har man missat arbetsuppgifter som utförs av anställda, säger Heli Aarnipuro, arbetsmiljöinspektör och projektledare för insatsen.

Färre resurser

Myndigheten har bland annat inspekterat restauranger, detaljhandel, företag inom tillverkningsindustrin och bilverkstäder.

46 procent av de arbetsplatser som myndigheten undersökt har fått en eller flera anmärkningar när det gäller sin hantering kring risker. Handel och restaurangverksamheter tillhör några av de branscher som fått flest krav på förändring.

Speciellt arbetsplatser med få anställda sticker ut. Bland företag med 5–19 anställda har över hälften av inspektionerna synliggjort brister.

– Och nästan en miljon i Sverige jobbar på arbetsställen med färre än tio anställda, säger Heli Aarnipuro och betonar att det är viktigt att risker med belastningsskador uppmärksammas.

Kunskaps eftersöks

Flest inspektioner har gjorts på just mindre företag där man ser flera saker som behöver bli bättre för att säkra en trygg arbetsmiljö för de anställda.

– Småföretag har ofta mindre resurser för arbetsmiljöarbete och saknar kanske stöd i form av lokala skyddsombud att samverka med, företagshälsovård, branschorganisationer och information som är anpassad just till deras behov, säger hon och tillägger:

– Och behoven ser ganska olika ut.

Enligt Heli Aarnipuro är inspektionen ett första steg i ett treårigt arbete för att försöka minska antalet belastningsskador. Arbetsmiljöverket beräknar att omkring 15 procent av alla anställda i Sverige har någon typ av besvär.

– Vi har inspekterat många små företag och det har varit väl mottaget. De har varit tacksamma för att de får en massa information – det finns en stor kunskapstörst, säger hon.

Malin Johanson/TT