Opinion

Kompromisskungen minns

Opinion
Opinion

Nu har finansminister Magdalena Andersson fyllda lador att hämta pengar ur när pandemins effekter på ekonomin ska hanteras. En av dem hon kan tacka för det är Per-Ola Eriksson, som var en nyckelperson när Centerpartiet och Socialdemokraterna samarbetade om krishanteringen på 1990-talet.

Nu har Per-Ola kommit ut med sina memoarer, där hans roll under den ekonomiska krisen är en av de mest intressanta delarna. Eftersom han de senaste åren drabbats av grön starr, en ögonsjukdom som gjort honom nästan helt blind, har han tagit hjälp av journalisten Lena Callne, som gjort ett mycket gott jobb. I hennes text känns Per-Olas korthuggna, kärva språk igen och Kompromisskungen (Ekerlids förlag) är både lättläst och intressant med många roliga anekdoter.

Per-Ola är i första hand norrbottning. Därför är det tydligt att avslutningen på hans karriär som landshövding hemma i Norrbotten ligger honom särskilt varmt om hjärtat. Med sin erfarenhet från den allra högsta politiska sfären vågade han också utnyttja sin beslutsmakt och ”köra över” tjänstemännen ibland, om till exempel björnjakt och strandskydd. Det borde fler landshövdingar lära av, när tjänstemän alltför ofta är aktivister mer än opartiska byråkrater.

Boken både börjar och slutar med Per-Olas sorg efter att hustrun Lena plötsligt rycktes bort efter en stroke. Kanske har memoarerna fungerat som terapi ur den depression han gick in i efter hennes bortgång.

I övrigt är Per-Ola inte sentimental. Han är inte bitter över att han missat uppdrag han hoppats på, som CUF:s förbundsordförande, statsråd och partiledare efter Olof Johansson, utan konstaterar bara att för hans del blev det bra ändå.

Han erkänner att han gärna ville ha makt för att påverka samhället och han är stolt över vad han kunnat uträtta med denna makt. Det har han all anledning att vara, inte bara för 90-talets krishantering.

Per-Ola berättar om dåvarande LRF-ordförande Bo Dockereds roll i spelet. Det var han som förde samman Göran Persson, då finansminister, och Per-Ola Eriksson, finansutskottets ordförande, med budskapet att det behövdes samarbete för att lösa den svenska ekonomins kris. Trots att personkemin mellan Persson och Eriksson inte varit den bästa tidigare hittade de nu tillsammans med sina partiledare fram till de krispaket som krävdes. Att uppgörelsen kunde presenteras just vid den särskilda debatt om krisen som Carl Bildt begärt var naturligtvis en extra politisk poäng.

Under samarbetet växte en personlig vänskap mellan Eriksson och Persson också fram, som kan jämföras med den mellan Gunnar Hedlund (C) och Tage Erlander (S) under 50-talskoalitionen. Vänskapen visas av att Per-Ola fick besked om Perssons avgångsplaner ett par månader före valet 2006, liksom att Persson under Erikssons depression efter hustruns bortgång ringde varje dag för att prata.

Ska dagens samarbete mellan S och C bli långsiktigt krävs nog att Stefan Löfven lyckas skapa om inte personlig vänskap så dock förtroende mellan sig och Annie Lööf. Om dagens politik uttrycker Per-Ola Eriksson dock ingen mening i memoarerna.

Yngve Sunesson

Opinion

Byråkratifeta regioner

Alltför många pärmbärare i regionerna.
Foto: Jessica Gow/TT
Opinion
Opinion

Vi är inne i ett valår. Inga politiker kommer att ha svårare att försvara sitt fögderi än regionpolitikerna som har ansvaret för den svenska sjukvården.

Svenska Dagbladet visade för några dagar sedan hur hela 33,6 procent av personalökningarna inom sjukvården de senaste 13 åren består av byråkrater. Allra värst är det i Region Stockholm där ökningen av byråkrater är 62 procent. Men även Region Skåne ligger illa till med en ökning med 34 procent.

Av samtliga personalökningar står ökningen av byråkraterna för 62 procent hos värstingen, Region Stockholm. Rikssnittet ligger på 33,6 procent medan Skåne har en ökning med 34 procent, vilket motsvarar 1925 fler byråkrater. Alla är förstås inte passiva pärmbärare ingen verksamhet klarar sig utan en stor tjänstemannakader. Men vi har fått en alltmer destruktiv obalans mellan vårdpersonal och en svällande byråkrati.

Få eller inga politiker kommer att ställa sig upp och försvara ökningen av byråkratin. Frågan är om de ens är medvetna om hur omfattande ökningen har varit. Snarare är den ett utslag av bristande kontroll och oförmåga att göra rätt prioriteringar.

Så här kan vi inte ha det och definitivt kan vi inte fortsätta på den inslagna vägen.

Till det paradoxala hör att ökningen av antalet byråkrater inom sjukvården inte är önskad av politikerna. De vinner inte några väljare under valrörelsen genom att stå i valstugor och peka på att de har anställt fler tjänstepersoner för den och den uppgiften. Däremot riskerar politikerna i majoritetskonstellationerna att förlora valet om och när väljarna får upp ögonen på hur illa ställt det är.

Det behövs en kriskommission för sjukvården. Den svällande byråkratin är inget som regionpolitikerna eller regionernas högsta chefer själva klarar av att hantera. Det gäller i synnerhet som en delförklaring är att statliga regelverk kring sjukvården pressar fram en ökad byråkrati t.ex genom dokumentationskrav, rapporteringsskyldigheter och liknande krav på de administrativa processerna.

Det finns en rad saker som behöver klarläggas. Hur kan t.ex Region Östergötland begränsa ökningen av andelen byråkrater till 14 procent under samma tidsperiod som genomsnittet för regionerna är mer än dubbelt så högt på 34 procent. Det behövs en kriskommission för sjukvården, gärna en gemensam via SKR, regionernas eget samverkansorgan.

Lars J Eriksson

Opinion

Laban kunde varit en bra anställd

Opinion
Opinion

Kanske är det ingens fel att 23-årige Laban från Eslöv, som hade autism, valde att avsluta sitt liv efter att han upplevt sin arbetssituation som stressande. Laban arbetstränade på Samhall, som borde haft goda förutsättningar att tillgodose en anställd med särskilda behov. Att han inte kunde garanteras den förutsägbara, trygga arbetsträning som han behövde för att kunna fungera är rejält tragiskt.

Personer med symptom som gör att de kräver en extremt inrutad, förutsägbart arbetssituation skulle kunna vara en tillgång för en verksamhet. En ung person utan problem med att göra vad hen ska på utsatt tid, som trivs med det som andra skulle tycka var tråkiga, repetitiva arbetsuppgifter skulle med rätt stöd vara en bra anställd.

Det sorgliga och märkliga i historier som Labans är att personer med den här typen av funktionsvariationer med rätt förutsättningar både kan klara av och trivas med ett arbete. Personer med en problematik som gör det struligt för dem i vardags- och privatlivet kan komma till sin rätt på en arbetsplats med tydliga regler och förväntningar.

Man kan inte annat än beklaga att det verkar så svårt med förståelsen för vad som behövs för att personer med särskilda behov ska få plats på arbetsmarknaden och i samhället. Arbetsgivare som Samhall borde ha kompetens och möjlighet att av att möta dem på deras egna villkor.

Martina Jarminder

Opinion

Vad man pratar om när man pratar ekologiskt

Opinion
Opinion

En rapport från ekonomihögskolan vid Lunds universitet kommer fram till att ekologisk odling är sämre för miljön än konventionell. Som vanligt har det lett till en diskussion som blandar ihop koncept och målsättningar med ekologisk odling, vilket man bland annat kunde se i en läsarchatt på SVT i samband med inslaget.

Tillspetsat kan man säga att de som är mot eko-odling är nedlåtande och förespråkarna är romantiserande och otydliga. Man kan dock glädja sig åt att kunskapen mellan de två grupperna förefaller överlappa i högre grad än tidigare. Till exempel är eko-skeptikerna numera med på att det behövs häckar och snår mellan åkrar även inom konventionellt jordbruk om man ska ha någon chans till biologisk mångfald.

Det är ett missförstånd att ekoodlare och konsumenter inte förstår att avkastningen blir mindre utan konstgödsel. Att eko-konsumenter är lurade av godhetssignalering är en vanlig tes från eko-skeptikerna, men det stämmer sällan. Eko-skeptikerna verkar å sin sida underligt ointresserade av näringsvärdet i det som odlas: mycket mat innebär inte alltid bra mat.

I studien menar man att det är bättre för klimatet med konventionell odling som maxar avkastning eftersom övrig mark då kan vara ”skog eller orörd natur”. Övergivna åkrar förvandlas inte till naturskog bara för att man slutar odla vete där, det är olika sorters mark. Detta inte främst menat som kritik av studiens författare, utan som ett uppgivet konstaterande av hur studiens resultat kommer att läsas och tolkas.

Ekobonden Ebba-Maria Olson på Mossagården i Veberöd intervjuas om huruvida studien kommer att leda till att hon övergår till konventionellt jordbruk, men ekoodlare har oftast gjort hemläxan kring varför de vill odla ekologiskt. Olson nämner daggmaskar. Ekoodling handlar ofta om tanken om jorden som en enda levande och frisk organism, som ska vara full av svamptrådar, maskar och insekter som gör sitt jobb. Det kan inget konstgödsel i världen åstadkomma.

Opinion

Även dyrare pizza

Högre elpriser slår igenom överallt.
Foto: Marco Ugarte
Opinion
Opinion

En stor del av svenska folket har drabbats av en elprischock när de öppnat sin elräkning från december som förfaller nu i slutet på januari. Det handlar för många om mer än en fördubbling av elkostnaden, mest i Sydsverige och för de med rörligt avtal. Det har gjort att vi fått ett nytt begrepp, elfattigdom.

Men det är inte bara enskilda hushåll som drabbas. I Skånska Dagbladet intervjuades Roy Rosendahl, vd för Klagstorps Gurkodling. Hans företag får ökade kostnader med 600.000-700.000 kronor eftersom växthusodling är en mycket elkrävande verksamhet, en kostnadsökning som det blir svårt föra vidare till kunderna.

På den politiska nivån har elprisernas ökning blivit en het potatis. Regeringen vill subventionera de med särskilt höga elkostnader för sin uppvärmning. Det är en fördelningspolitiskt tveksamt förslag, hur undviker man att subventionera de med uppvärmd inomhuspool, lyxigt stor boendeyta eller annat som inte handlar om värmeförsörjningen i ett hus? Ändå är det rätt att regeringen vill göra något.

Men den chockhöjda elräkningen i december är inte tillfälligheterna spel utan speglar ett Europa som varit alltför passivt när det gäller att investera i energisektorn. Det handlar heller inte om begränsade ryska gasleveranser till Europa, de var högre under 2021 än 2022. Angela Merkel sa kort före sin avgång att Ryssland helt följt sina leveranser.

Inom EU råder en fri elmarknad. Eftersom naturgas används för att producera elektricitet så innebär konkurrens om gas och högre gaspriser också högre elpriser. Med den fria elmarknaden tvingas vi i Sverige betala för andra länders bristfälliga energipolitik, något som även företrädare för svensk industri reagerar emot. Framöver kommer vi att se hur höga elpriser slår igenom på en rad områden; höga grönsakspriser, högre priser på mejerivaror, dyrare gödning för lantbruket, dyrare varor i alla slag av butiker som är beroende av el, dyrare pizza och matbröd, ja nästan allt som vi konsumerar blir dyrare. Detta för att politikerna inte förstod vad en gemensam elmarknad inom EU skulle leda till.

Lars J Eriksson

Opinion

Återupprätta den nordiska samhörigheten

Opinion
Opinion

I år är det 70 år sedan passfrihet mellan de nordiska länderna infördes. Det borde firas men den fria rörligheten i Norden har åter urholkats, efter två år med stängda gränser till följd av åtgärder mot pandemin.

I söndags skrev kommunalråden i tre särskilt drabbade kommuner, Haparanda, Strömstad och Lund, om de allvarliga effekterna i gränsregionerna. Fyra av fem som bor och verkar i de nordiska gränsregionerna uppger att deras möjligheter att röra sig över gränserna har inskränkts till följd av covid 19-restriktionerna.

Haparanda och Torneå har sedan decennier fungerat som en stad. När gränskontroller infördes för två år sedan med militär personal på gränsen var det som om trafiken mellan Södermalm och Gamla stan i Stockholm skulle stoppats.

De stängda gränserna har lett till att barn med skilda föräldrar bosatta i olika olika länder inte kunnat träffa båda föräldrarna på månader och att vänner och släktingar inte kunna mötas. Såväl arbetspendling som handel och turism har drabbats negativt. Attityderna mot andra nordiska medborgare har blivit mer negativa i stora grupper. Den mer än hundraåriga självklara nordiska samhörighetskänslan har urholkats på ett allvarligt sätt som riskerar att få långsiktigt skadliga effekter.

Nu måste de nordiska ledande politikerna inse att de har ett ansvar för att den nordiska samhörigheten återupprättas. Ett öppet Norden gagnar alla. Både nya och gamla kvarvarande gränshinder måste monteras ner och aldrig åter resas.

Yngve Sunesson

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Bostadslistan

Priset per kvadratmeter för hyresrätter varierar stort på olika platser i Sverige

BOSTADSLISTAN Bostadslistan har tillsammans med Bostadshub gjort en stor undersökning av Sveriges dyraste och billigaste kvadratmeter under 2019. Skillnaderna var naturligtvis stora beroende på storleken på staden i fråga, men ett intressant fynd är att det var över 300% dyrare att bo i hyresrätt i Stockholm än i Åmål.

Kvadratmeterpriset för en hyresrätt kan variera från endast 85 kronor upp till hela 629 kronor på olika platser i Sverige. Det visar en ny undersökning utförd av Bostadslistan och Bostadshub, två sökmotorer för hyresrätter på den Svenska marknaden. Efter att ha granskat över 10 000 annonser från både privatpersoner och företag som publicerats på plattformarna under 2019, har företagen kunnat skapa en intressant överblick av den svenska hyresrättsmarknaden.

Här var det dyrast och billigast

Som nämnt ovan så var det stora variationer på kvadratmeterpriset för en hyresrätt i vårt land. Som förväntat så kan vi återfinna Sveriges dyraste kvadratmeter i Stockholm, mer bestämt Nacka, där du kan betala upp till 629 kronor per kvadratmeter i genomsnitt. Å andra sidan så kan man i genomsnitt bo i en hyresrätt i Åmål för endast 85 kronor per kvadratmeter.

Bostadsort spelar stor roll på kvadratmeterpriset

Utöver att endast titta på det genomsnittliga kvadratmeterpriset kunde undersökningen också peka på vad den genomsnittliga lägenheten kostar på olika orter i landet. Efter en grundlig genomgång av de annonser vi undersökt så kostar det i genomsnitt 17 571 kronor att bo i en hyresrätt i Stockholm, samtidigt som det bara kostar 5113 i Åmål. Detta är förstås en väsentlig skillnad, men det är ingen hemlighet att det är billigare att bo utanför huvudstadsområdet, oavsett vilket land som undersöks.

Dyrare än man tror att bo i Lund och Uppsala

Utöver att endast titta på var det var dyrast och billigast i Sverige kunde undersökningen också avslöja att några av landets dyraste kvadratmeter kan hittas bland lediga lägenheter på Sveriges studentorter. Lund och Uppsala hamnade på plats tre och fyra i undersökningen, med ett genomsnittligt kvadratmeterpris på 217 samt 200 kronor.

Top 10: Sveriges dyraste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Top 10: Sveriges billigaste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Opinion

Pensionspengar ska inte placeras i diktaturer

Opinion
Opinion

Andra AP-fonden har placerat två miljarder kronor i elva diktaturers statsobligationer. Det innebär att svenska pensionspengar stödjer förtryckare i länder som Egypten, Förenade Arabemiraten, Kazakstan och Kina.

Det är tidningen Arbetet som kartlagt AP-fondens innehav och med definitionen av diktatur från tankesmedjan Freedom House avgränsat hur mycket av pengarna som använts mot AP-fondens egna principer som bland annat handlar om rätten att bilda fackföreningar. Den efterlevs inte i de elva diktaturerna.

AP-fondens försvar för sina placeringar är den vanliga, att de arbetar för att ”påverka utvecklingen till det bättre”. Det är svårt att tro att AP-fondens i sammanhanget ganska blygsamma belopp skulle göra de brutala diktatorerna, som Xi Jinping i Kina eller shejkerna i oljeländerna på den arabiska halvön beredda att ändra sin förtryckarpolitik, även om AP-fondsdirektörerna skulle föra fram kritik. Att köpa statsobligationer innebär ju inte heller någon särskild inriktning på mänskliga rättigheter. De används av staterna efter egna prioriteringar.

Så det finns bara ett rimligt beslut av AP-fondens ledning - att följa den egna placeringspolicyn och inte investera några pensionspengar i diktaturers statsobligationer.

Ledarredaktionen

Sport

Heta EM-målvakter Sveriges vapen: "Livsviktigt"

Tobias Thulin (till vänster) och Andreas Palicka (till höger) under matchen mot Polen.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Sport
Sport Frågetecknen kring det svenska målvaktsspelet har rätats ut de senaste dagarna. Inför matchen mot Tyskland har handbollslandslaget plötsligt två målvakter som visar kanonform i EM.
– Det är livsviktigt för ett lag, säger Andreas Palicka.

Den 35-årige lagkaptenen och landslagsveteranen gjorde en utmärkt insats mot Ryssland i torsdags, för att sedan från bänken se 26-årige mästerskapsdebutanten Tobias Thulin glänsa mot Polen ett dygn senare.

Palicka njöt i fulla drag.

– Jag har sett Tobias sedan han var väldigt liten, jag vet hur talangfull han är, men trots att det här är femte mästerskapet han är med på har han inte spelat någonting förut. Det var genuin lycka att få se honom visa vad han kan, säger han.

Palicka gör i EM i Bratislava karriärens nionde mästerskap och är en i raden av stormålvakter som Sverige har fått fram genom åren. Men åldern börjar ta ut sin rätt och detsamma gäller för skadade Mikael Appelgren, 32 år, och petade Mikael Aggefors, 37 år, som har bildat målvaktspar med "Palle" i mästerskapen de senaste åren.

– Man kan skriva en hel bok om "det svenska målvaktsundret", men det går inte att sticka under stol med att vi har ett par yngre målvakter som måste börja byggas in i landslaget, säger Palicka.

"Väldigt kul"

Själv vill han i nuläget inte säga om hans landslagssatsning bär över hemma-VM om ett år. Men Palicka konstaterar:

– Det kommer en dag när målvakter som Tobias och Peter (Johannesson, den tredje målvakten i EM-truppen) ska ta över till 100 procent och då är såna här steg jätteviktiga och väldigt kul att se.

På kort sikt ger det också en trygghet att ha två målvakter i toppslag inför de avslutande matcherna i mellanrundan, mot Tyskland i kväll och Norge på tisdag kväll.

– Vi har varit bortskämda i Sverige med att man vet att om man har en dålig dag så kan det komma in en annan målvakt som har en bättre dag. Det är livsviktigt för laget att ha två målvakter som presterar och det bidrar med ett lugn, säger Palicka.

"Avgör vårt öde"

Så sent som i tisdags var han och Johannesson i stället ifrågasatta när de tillsammans bara mäktade med tre räddningar i den oavgjorda matchen mot Tjeckien. Men sedan dess har både målvaktsspelet och det svenska spelet som helhet tagit stora kliv i rätt riktning.

– Men Tyskland och Norge blir matcherna som avgör vårt öde i EM. Och även om tyskarna har fått flyga hit tolv spelare (på grund av coronasmitta) så är det bara marginella klasskillnader, deras största styrka är bredden, säger Palicka.

Med två matcher kvar i mellanrundan leder Spanien gruppen på sex poäng, före Norge och Sverige på fyra. Tyskland och Ryssland, båda två poäng, har också fortfarande en teoretisk chans att nå semifinalspelet i Budapest.

Carl Göransson/TT

FAKTA

Fakta: Kvällens matcher

15.30: Ryssland–Polen.

18.00: Sverige–Tyskland.

20.30: Spanien–Norge.

Utrikes

Turkisk journalist greps – "förolämpade" Erdogan

Brottet att förolämpa Turkiets president Recep Tayyip Erdogan (på bilden) ger fängelse i minst ett och högst fyra år. Arkivbild.
Foto: Franc Zhurda/AP/TT
Utrikes
Utrikes En turkisk journalist har gripits av polis anklagad för att ha förolämpat landets president Recep Tayyip Erdogan under en tv-sändning.

– Det finns ett ordspråk som säger att ett krönt huvud blir klokare, men vi ser att det inte stämmer, sade den välkända tv-journalisten Sedef Kabas i den oppositionella tv-kanalen Tele1.

– En oxe blir inte kung för att den kommer in i palatset, utan palatset blir en lada.

Kabas greps i sitt hem natten till lördagen, bara timmar efter att hon fällt kommentarerna och sedan publicerat dem på Twitter till sina 900 000 följare, enligt hennes advokat.

Brottet att förolämpa presidenten ger fängelse i minst ett och högst fyra år.

"En så kallad journalist förolämpar uppenbart vår president på en tv-kanal som inte har något annat mål än att sprida hat", skriver Erdogans talesperson Fahrettin Altun på Twitter.

"Jag fördömer denna arrogans, denna omoral i starkaste möjliga ordalag. Det här är inte bara omoraliskt, det är också oansvarigt", skriver Altun.

Det turkiska journalistförbundet stämplar gripandet av Kabas som en "allvarlig attack på yttrandefriheten".

Turkiet är ett av de länder i världen som kastar flest journalister i fängelse. Landet får återkommande kritik för undergrävandet av pressfriheten och nedstängningar av regeringskritiska medier, en utveckling som förvärrats sedan det misslyckade kuppförsöket mot Erdogan i juli 2016.

Reportrar utan gränser (RSF) rankar Turkiet på plats 153 av 180 i sitt pressfrihetsindex för 2021.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL