Opinion

Ge Tullen en chans

Tullen har inte tillräckliga befogenheter.
Opinion
Opinion

När muren raserades 1989 öppnades nya möjligheter för människor från de gamla öststaterna att komma till Sverige. Även brottslingar utnyttjade dessa. När Sverige blev medlem i EU blev gränserna ännu mer öppna, och efter Jugoslavienkriget strömmade vapen därifrån till många länder i Europa.

Det är några viktiga faktorer bakom att tullen fått ökad belastning. Men det som borde gjorts för 20-25 år sedan har ännu inte utförts. Nu slår Tullverkets generaldirektör Charlotte Svensson larm om att lagstiftningen behöver förändras. Nya regler har lagts till den gamla smugglingslagen från 2000, men någon sammanhållen, tydlig lag finns inte.

Därför har tullens personal svårt att samarbeta effektivt med polisen. Tullen skulle behöva större befogenheter för att hålla kvar resenärer som misstänks för penningtvätt, om de försöker föra ut stora summor kontanter, eller misstänkt stöldgods som ofta tar färjan.

Det är alltför lätt för utländska ligor att göra snabba tillslag mot sommarstugor och gårdar och transportera iväg motorsågar, gräsklippare och fyrhjulingar med färjan till ett annat land, där varorna försvinner spårlöst. Bilar och attraktiva bildelar går samma väg. Kraven på förändringar har rests under många år utan att någon regering blivit klar med ett lagförslag, även om det nu sägs vara på gång.

Den växande e-handeln gör att alltfler paket passerar gränserna. Med ett växande postflöde blir det svårare att upptäcka illegal införsel. Ökade möjligheter att komma åt krypterad kommunikation skulle underlätta möjligheterna att spåra både knark, vapen och annat som smugglas hit.

Om Tullverket behöver en ny sammanhållen lagstiftning och tydligare regelverk för vilka befogenheter som tullen får använda måste regeringen snabbt svara upp mot kraven. Kampen mot kriminaliteten får inte bara handla om skjutningar.

Hela kedjan måste hålla. Därför är det viktigt att ge Tullverket bättre möjligheter att bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten.

Opinion

Elsparkcyklar skulle haft parkering från början

Opinion
Opinion

Malmös kommunalråd Andreas Schönström glädjer sig åt ett regeringsförslag om att det kan bli förbjudet att parkera elsparkcyklar där det inte finns ställ. Det vore välkommet om det blev så, inte minst för att undvika olyckor. Risken för synskadade har till exempel uppmärksammats tidigare.

Elsparkcyklarna har hanterats konstigt från uthyrarnas sida. Tanken på man ska kunna slänga en tung maskin där man står är ett feltänk. Hade cyklarna lanserats som något man kan köra från en parkering till en annan hade det sannolikt inte blivit kontroversiellt från början. Hade cyklister slängt sin cykel på trottoaren och gått därifrån när turen var slut hade vanliga cyklar också irriterat.

I mitt område är det under sommarhalvåret mycket elsparkcyklar, som ofta körs av yngre personer, gärna snabbt och flera på varje fordon. Jag är snarare imponerad över att det inte sker fler olyckor än det gör, både där förare och fotgängare, även om det är tråkigt att Skåne ligger i ”olyckstoppen” för sparkcyklar.

Det finns inrutade zoner att ställa dem i, men man kan misstänka att grejen med att slänga dem på trottaren ingår i roligheten för vissa som hyr elsparkcykel. Annars är det svårt att förklara unga användarnas förkärlek för det. Det är kul att retas när man är ung.

Företagen har fått många möjligheter att styra upp hur cyklarna hanteras, men misslyckats eller valt bort problemlösning och då får man tyvärr lösa det uppifrån.

Opinion

Därför är kryptovaluta dålig idé för kommuner

Opinion
Opinion

Ett av de märkligare förslagen från skånsk kommunpolitik är att en kommun skulle kunna investera en del av sina pengar i kryptovaluta som Bitcoin. Intresset för krypto har nått nästan sektliknande dimensioner och det är begripligt att tanken om snabba pengar lockar privatpersoner. I bästa fall är kryptovaluta gratis pengar, men risknivån gör det föga lämpat för organisationer som kommuner att spekulera i.

Det är svårt att se varför en verksamhet som en kommun skulle vilja ägna sig åt en ekonomisk spekulation som kräver påpasslighet och specialkunskaper. Kryptovalutan påverkas av börsens rörelser och dess förespråkare menar att man kan sitta lugnt i båten när den sjunker som de gjort under de senaste månaderna då kryptovaluta halkat ner på den lägsta nivån på tio år och lita på att den ökar i värde igen.

Att en kommuns tillgångar i bitcoin skulle kunna falla med 40 procent lär dock orsaka oro, oavsett hur det är med den saken. Om en kommun investerar i krypto kommer de att behöva svara på frågor från oroliga medborgare som läst rubriker om värdeminskningar och som undrar om kommunen är barskrapad. Det är nog ingen större risk att skånska kommuner börjar spekulera i hypoteser och påhittade valutor. Men det skadar inte att påminna sig om varför det är en dålig idé. Det skapar helt enkelt inte förtroende i relationen med medborgarna.

Opinion

Livskvalitet

STOCKHOLM 20200930Björn Natthiko Lindeblad är aktuell med boken “Jag kan ha fel och andra visdomar från mitt liv som buddhistmunk”Foto: Claudio Bresciani / TT / Kod 10090
Foto: Claudio Bresciani/TT
Opinion
Opinion

Efter buddistmunken Björn Natthiko Lindeblads planerade död har diskussionen om dödshjälp fått ny fart i Sverige. Inga av de politiska partierna är i nuläget för dödshjälp, men många privatpersoner är positivt inställda, inte minst om de sett anhöriga vars lidande gjorde deras död mindre värdig än de önskat sig. Partiernas tveksamhet är begriplig: det är en känslig fråga.

Det inte minst eftersom diskussionen ofta hamnar på samma för Sverige irrelevanta nivå. Man tittar på en skräckkabinettsversion av dödshjälp som används som ett smidigt sätt att göra sig av med för samhället oönskade individer. I den versionen diskuterar man vad som händer om Sverige tillåter att kortvarigt deprimerade personer ber om dödshjälp istället för psykologhjälp, eller en genomrutten anhörig till en funktionsvarierad person föreslår att hen ska be om dödshjälp för att inte ”ligga till last”.

Detta i Landet Lagom, där vuxna människor inte ens är betrodda med att köpa en flaska bordsvin på ICA. När läste man senast en rubrik i en svensk tidning om ett ifrågasatt människovärde hos en funktionsvarierad eller om det verkligen är lönt att deprimerade får gå i terapi för skattebetalarnas pengar? Sannolikheten att just Sverige ska tillåta en extra radikal form av eutanasi, där det räcker med att uttrycka ett önskemål om att ända sitt liv för att det ska beviljas, är i princip noll.

Det är betydligt mer sannolikt att Sverige skulle börja med en så restriktiv tolkning att det nästan skulle bli omöjligt att få det beviljat och gömma det i en snårskog av regelkrångel och administration. Kanske är det gott så. Om man ser att systemet är till för de som drabbats av ett obotligt lidande som de inte ser något slut på kanske beröringsskräcken minskar. Då kan de få som inte ser någon annan utväg sluta sitt liv som Björn Lindeblad: omgiven av kärlek och trygghet, på sina egna villkor.

I nuläget diskuterar vi en form av dödshjälp som Sverige aldrig kommer att införa och i princip ingen kommer att vara för. Martina Jarminder

Opinion

Mer ankdamm i Hörbypolitiken, tack

Gräsandsfamilj
Foto: Sergei Grits
Opinion
Opinion

För tre år sedan fick Hörbybon Gunilla Kronbäck ja till ett medborgarförslag om att bygga nya ankhus för änderna i Hörbyån. När Kronbäck flyttade till kommunen för 20 år sedan gladde hon sig åt de många gräsänderna, men antalet minskade som en följd av att ankhusen vandaliserats och gjort ungarna till måltavlor för rovfåglar.

Hon lade ett förslag om nya ankhus, fick ja och lämnade över material till kommunen, eftersom tekniska nämnden satt som villkor att det inte fick kosta kommunen något, vilket i sig är rätt konstigt. Sedan dess har inget hänt. Politiker hänvisar till tjänstemän och vice versa.

Det är inte ett gräsandsproblem, utan ett trygghetsprobem. Man måste kunna lita på beslutsfattare och tjänstemän och medborgarna måste känna att det lönar sig att engagera sig i sin närmiljö. Den lokala demokratin måste fungera i praktiken och den som vänder sig till kommunen med frågor måste kunna få bra svar. Ingen har velat veta av Kronbäcks ankhus efter beslutet att bygga dem. Så urholkar man förtroendet för lokal demokrati.

Peter Siilak, samhällsbyggnadschef i Hörby kommun frågar vad han har med saken att göra och menar att det inte är hans bekymmer. Självklart är det det. Alla chefer i en kommun har ansvar för att medborgarna ska känna sig som en del av en sund fungerande lokal demokrati och organisation, där man håller sina löften och medborgarnas synpunkter är viktiga.

Sverigedemokraternas Anders Hansson säger att beslutet som tekniska nämnden tog är jättekonstigt, eftersom man lägger ansvaret för bygget på Gunilla Kronbäck. Det har han rätt i. Vandalisering och återställning borde vara en fråga som intresserar kommunen mer än så.

Hansson lovar nu att man ska försöka hitta materialet som Gunilla Kronbäck har lämnat in, så ankhusen kanske kan byggas, även om han säger att han inte kan lova något. Men Hörby har redan lovat Gunilla Kronbäck att bygga ankhus. Det är det som ja till ett medborgarförslag innebär. Dags att hålla det löftet.

Martina Jarminder

Opinion

Elbilar kommer att bli hårdare beskattade

Opinion
Opinion

Efter att ha haft det trögt i början har elbilarnas andel av nybilsförsäljningen ökat kraftigt. En del köper fossilfria bilar av miljöskäl. Andra gör det för att bensin- och dieselpriserna börjar att nå en smärtgräns när varje liter kostar ungefär 20 kronor. Det gräver djupa håll i människors hushållskassa, i synnerhet som att elpriserna i vinter ökat dramatiskt på grund av den gemensamma europeiska elmarknaden.

Vi vet historiskt att skatter som införts kommit för att stanna. Få skatter har tagits bort, även om vi haft sådant som teskatt, chokladskatt och skatt på sidentapeter om vi går långt tillbaka i tiden.

Under andra världskriget fick vi oms, omsättningsskatt som skulle vara tillfällig. Den blev inte tillfällig utan bytte namn till moms, mervärdesskatt och har kommit för att finnas i evighet.

En del av de som nu köper elbilar brukar framhålla att de är billigare i drift än fossilbilar. Det är sant även om den billiga driften till stor del äts upp av de höga inköpspriserna. Men en huvudorsak är också att drivmedel är så hårt beskattade. Transporter betalar nästan 100 miljarder om året i skatt, varav hälften är drivmedelsskatt. Avvecklas bensin och dieselbilar blir det ett djupt hål i statskassan. Det klarar inte statsfinanserna att hantera med tanke på alla stora utmaningar staten står inför som driver upp utgifterna. Därför kommer man att kasta blicken på elbilarna. På ett eller annat sätt kommer staten att kompensera sig t.ex genom ökade vägavgifter och höjd fordonsskatt. Så tro inte att elbilarna långsiktigt blir billigare att köra, även om de gör klimatnytta.

Lars J Eriksson

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Bostadslistan

Priset per kvadratmeter för hyresrätter varierar stort på olika platser i Sverige

BOSTADSLISTAN Bostadslistan har tillsammans med Bostadshub gjort en stor undersökning av Sveriges dyraste och billigaste kvadratmeter under 2019. Skillnaderna var naturligtvis stora beroende på storleken på staden i fråga, men ett intressant fynd är att det var över 300% dyrare att bo i hyresrätt i Stockholm än i Åmål.

Kvadratmeterpriset för en hyresrätt kan variera från endast 85 kronor upp till hela 629 kronor på olika platser i Sverige. Det visar en ny undersökning utförd av Bostadslistan och Bostadshub, två sökmotorer för hyresrätter på den Svenska marknaden. Efter att ha granskat över 10 000 annonser från både privatpersoner och företag som publicerats på plattformarna under 2019, har företagen kunnat skapa en intressant överblick av den svenska hyresrättsmarknaden.

Här var det dyrast och billigast

Som nämnt ovan så var det stora variationer på kvadratmeterpriset för en hyresrätt i vårt land. Som förväntat så kan vi återfinna Sveriges dyraste kvadratmeter i Stockholm, mer bestämt Nacka, där du kan betala upp till 629 kronor per kvadratmeter i genomsnitt. Å andra sidan så kan man i genomsnitt bo i en hyresrätt i Åmål för endast 85 kronor per kvadratmeter.

Bostadsort spelar stor roll på kvadratmeterpriset

Utöver att endast titta på det genomsnittliga kvadratmeterpriset kunde undersökningen också peka på vad den genomsnittliga lägenheten kostar på olika orter i landet. Efter en grundlig genomgång av de annonser vi undersökt så kostar det i genomsnitt 17 571 kronor att bo i en hyresrätt i Stockholm, samtidigt som det bara kostar 5113 i Åmål. Detta är förstås en väsentlig skillnad, men det är ingen hemlighet att det är billigare att bo utanför huvudstadsområdet, oavsett vilket land som undersöks.

Dyrare än man tror att bo i Lund och Uppsala

Utöver att endast titta på var det var dyrast och billigast i Sverige kunde undersökningen också avslöja att några av landets dyraste kvadratmeter kan hittas bland lediga lägenheter på Sveriges studentorter. Lund och Uppsala hamnade på plats tre och fyra i undersökningen, med ett genomsnittligt kvadratmeterpris på 217 samt 200 kronor.

Top 10: Sveriges dyraste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Top 10: Sveriges billigaste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Utrikes

Scholz träffar Biden i Vita huset

Tysklands förbundskansler Olaf Scholz lyssnar på USA:s president Joe Biden under ett digitalt möte i december. Nu ska de två ledarna träffas.
Foto: Michele Tantussi/AP/TT
Utrikes
Utrikes

USA:s president Joe Biden tar emot Tysklands förbundskansler Olaf Scholz den 7 februari, uppger Vita huset.

De två ledarna ska enligt Bidens pressekreterare Jen Psaki bland annat diskutera utvecklingen i Ukraina och "Rysslands aggressioner".

"Förbundskansler Scholz besök ger USA och Tyskland en möjlighet att bekräfta de djupa banden mellan länderna", säger hon i ett uttalande.

Besöket blir Scholz första i USA sedan han i december i fjol tillträdde som Tysklands förbundskansler.

Inrikes

SKB: "Ett historiskt beslut"

Platsen vid Forsmark kärnkraftverk där SKB planerar att bygga slutförvaret för kärnavfallet från den svenska kärnkraftverken. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Inrikes
Inrikes "Ett mycket välkommet besked", enligt kärnkraftsindustrin.
Regeringens besked om ett ja till ansökningarna om ett slutförvar för använt kärnbränsle möts med lättnad i kärnkraftskommunerna Östhammar och Oskarshamn.
Greenpeace är däremot kritiskt.

"Det är ett historiskt beslut som ger SKB möjlighet att slutförvara det kärnavfall som vår generation har skapat. Det är ett mycket välkommet besked. Nu ser vi fram emot att genomföra Sveriges största miljöskyddsprojekt", säger SKB:s vd Johan Dasht i ett pressmeddelande.

Under torsdagseftermiddagen meddelade miljöminister Annika Strandhäll (S) vid en presskonferens att regeringen ger SKB tillstånd för bygget av ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark i Östhammars kommun och en inkapslingsanläggning i Oskarshamn.

– Det känns jättebra att man har sagt ett ja till hela ansökan. Nu känns det väldigt tryggt och säkert, för nationen, för kommunen och för energiförsörjningen, säger Margareta Widén-Berggren (S), kommunalråd i Östhammars kommun.

Litar på myndigheterna

TT: Du känner dig trygg med att det här är säkert?

– Det har forskats på det här i 40 år och jag har varit med i 25 år på olika sätt med olika besök och deltagit processen med forskning och redogörelser och vi träffar myndigheter med jämna mellanrum. Jag litar på våra myndigheter och den ansökan och de kompletteringar som är gjorda.

Nästa steg nu är att mark- och miljödomstolen ska fastställa villkor för anläggningarna, och att Strålsäkerhetsmyndigheten ska besluta om tillståndsvillkor enligt kärntekniklagen, enligt SKB. Först då alla tillstånd är på plats kan byggena inledas, och bedömningen är att det därefter kommer att ta cirka tio år att bygga förvaret.

Vattenfall nöjt

Också Vattenfall, som har ägande i kärnkraften, är nöjda.

"Vi välkomnar regeringens beslut om slutförvaret för högaktivt kärnavfall. Beslutet är viktigt eftersom det ger kärnkraftsindustrin möjlighet att ta ansvar för kärnkraftens avfall på ett långsiktigt säkert sätt", säger Vattenfalls VD Anna Borg i ett pressmeddelande.

Miljöorganisationen Greenpeace är mycket kritisk till beslutet:

”Vi anser det är fel av regeringen att hasta fram ett beslut när det så uppenbart krävs ytterligare forskning”, skriver Rolf Lindahl som är talesperson för klimat och energi på Greenpeace.

"Pressats fram"

Han anser att metoden som kärnkraftsindustrin föreslagit är omgärdad av stor vetenskaplig osäkerhet. Den kan inte heller garantera ett säkert slutförvar, enligt Lindahl, som även anser att kärnkraftsindustrin har pressat fram beslutet:

”Kärnkraftsindustrin är angelägen om att få det lösta problemet med avfallet från kärnkraften ’ur världen’. Med dagens beslut låser regeringen nu fast Sverige i en av flera oberoende forskare starkt kritiserad metod”, säger Rolf Lindahl.

SKB å sin sida trycker på det omfattande arbete som ligger till grund för dagens beslut, och att metoden har granskats och bedömts av många instanser.

"Vår ansökan har genomgått en omfattande granskning där det tydligt har framgått att SKB:s slutförvarsmetod klarar de högt ställda kraven på säkerhet för människor och miljön", säger Johan Dasht.

Lättnad i Oskarshamn

Beskedet togs emot med lättnad och glädje i Oskarshamns kommun, där mellanlagret Clab finns med närmare 7 500 ton använt kärnbränsle som väntar på en slutlig lagring.

"Det är 44 år sedan vår kommun godkände mellanlagret med förbehållet att det absolut inte fick betraktas som något slutförvar. Jag välkomnar att vi nu har en miljöminister som har tagit sin del av ansvaret så att regeringen har kunnat fatta det beslut vi har väntat på", säger Andreas Erlandsson, (S), kommunstyrelsens ordförande i ett pressmeddelande.

För Östhammar kommun där slutförvaret ska byggas innebär projektet nya jobbtillfällen.

– Vi har alltid sagt att säkerheten är prio ett, absolut, men när det nu är det så kommer vi naturligtvis få arbetstillfällen, inflyttning, infrastruktur. Det händer ju saker för vår kommun nu när det här kommer i gång. Det är några år kvar, men det är positiva effekter, säger kommunalrådet Widén-Berggren (S).

"Avgörande för klimatmålen"

Svenskt Näringsliv skriver i ett pressmeddelande att regeringens beslut är positivt eftersom fossilfri el är avgörande för att möta den ökade elanvändningen som behövs för att nå klimatmålen.

"Nu är det viktigt att den fortsatta processen kan löpa vidare på ett effektivt sätt", kommenterar Marie Knutsen-Öy, ansvarig för Energipolicys på Svenskt Näringsliv.

"Nu måste regeringen visa samma handlingskraft när det gäller andra beslut som är avgörande för att säkra framtida elförsörjning" fortsätter Marie Knutsen-Öy i pressmeddelandet.

Kävlinge

Singelolycka på E6 – vägen avstängd

Kävlinge
Löddeköpinge En singelolycka har inträffat på E6 vid Löddeköpinge. Vägen är avstängd.

Olyckan inträffade vid 17.30-tiden på E6 i höjd med Hofterup i riktning mot Halmstad. Skadeläget är initialt oklart. Vägen väntas åter öppna klockan 19.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL