Ekonomi

Handelsbanken: Ekonomin starkare än väntat

Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman räknar med att BNP-fallet i coronakrisens 2020 stannar på 3,2 procent. Så sent som i slutet av augusti låg hennes prognos på ett BNP-ras på 4,6 procent och dessförinnan på minus 6,9 procent. Arkivbild.
Foto: Simon Rehnström/SvD/TT
Ekonomi
Ekonomi Handelsbankens ekonomer justerar upp sin BNP-prognos för svensk ekonomi.
Återhämtningen går snabbare än väntat och nästa år räknar banken med en tillväxt på över fyra procent.
PREMIUM

"Det ser ut som att svensk ekonomi kommer klara sig bättre än väntat. BNP-fallet för helåret blir mindre än vi räknade med tidigare och arbetslösheten stiger inte lika mycket", skriver Handelsbanken i en uppdaterad konjunkturrapport.

I år beräknas BNP-nedgången bli 3,2 procent. Detta antas följas av en tillväxt på 4,2 procent 2021.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

Preem satsar på rapsolja i Lysekil

Preems raffinaderi i Lysekil. Arkivbild.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Ekonomi
Ekonomi Preem drog i slutet av september tillbaka den omdebatterade ansökan om att bygga ut raffinaderiet i Lysekil. Nu ändrar man sin ansökan och satsar på förnybart drivmedel.
Det kommer stärka företagets konkurrenskraft på sikt, enligt vd:n Magnus Heimburg.

– Vi gör redan det i dag i vårt raffinaderi i Göteborg. Men nu vill vi inleda processen mot att kunna göra det i Lysekil, säger Magnus Heimburg.

Tanken är att bygga om en redan befintlig anläggning som ska kunna hantera upp till 40 procent förnybara råvaror till en början – på sikt högre nivåer.

– Vid raffinaderiet i Lysekil som i dag producerar diesel vill vi kunna mata anläggningen med förnybar råvara i stället för fossil olja och att det då kommer ut en förnybar diesel.

Raps och tall

Vid anläggningen i Göteborg använder man i dag framför allt tallolja och rapsolja vid förnybar produktion – det är också tanken i Lysekil.

Många stora beslut har den senaste tiden tagits inom Preem. Från att vilja bygga ut oljeraffinaderiet till att slopa den planen helt och sedan vidare mot en omställning till förnybart.

Så här säger Heimburg om beslutet att slopa den ursprungliga idén:

– Det visade sig i slutändan när vi kommit en bra bit in i det projektet att lönsamheten inte längre fanns. Det hade också blivit väldigt mycket dyrare än när vi startade. Vi valde då att sätta stopp för det och prioritera de projekt som gör att vi kan tillverka förnybar diesel och bensin i stället. Det är det som vi vill sätta en högre takt på, den omställningen, säger han.

Inga nedskärningar

Preem är en stor arbetsgivare i Lysekil och dess kranskommuner. Investeringen är ett sätt för Preem att kunna vara konkurrenskraftiga på lång sikt.

Magnus Heimburg ser inte att några befintliga jobb är i fara.

– Vi räknar med att kunna använda samma personal som kör den här anläggningen i dag, säger han.

Anläggningen planeras vara i drift senast 2024.

FAKTA

Fakta: Turerna kring raffinaderiet

14 december 2016: Preem ansöker om nytt miljötillstånd hos mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt.

9 november 2018: Domstolen godkänner ansökan. Beslutet överklagas dock av bland annat Naturskyddsföreningen.

17 juni 2019: Mark- och miljööverdomstolen meddelar prövningstillstånd. Samma dag skickar Naturskyddsföreningen en så kallad underrättelse till regeringen, som enligt organisationen borde ta över prövningen av tillståndet.

27 juni 2019: Även Naturvårdsverket skickar en underrättelse till regeringen, med hänvisning till att utbyggnaden enligt verket faller in under miljöbalkens skrivelser om verksamhet som ”kan antas få betydande omfattning eller bli av ingripande slag”.

23 augusti 2019: Regeringen beslutar att ta över det slutgiltiga beslutet av om Preem miljötillstånd.

30 oktober 2019: Preem kompletterar sin tillståndsansökan. Bland annat minskas den planerade utbyggnaden med 20 procent, vilket tillsammans med andra åtgärder också sänker prognosen för koldioxidutsläppen.

10–12 mars 2020: Mark- och miljööverdomstolen håller sin förhandling, i en lokal i Lysekil.

15 juni 2020: Domstolens yttrande blir offentligt.

16 september 2020: Lysekils kommunfullmäktige säger ja till Preems omdebatterade tänkta utbyggnad av oljeraffinaderiet.

28 september 2020: Preem drar tillbaka sin ansökan om att få bygga ut oljeraffinaderiet i Lysekil.

Ekonomi

Tummen upp för Autoliv

Ekonomi
Ekonomi

Bilsäkerhetsjätten Autoliv såg en snabbare återhämtning än man räknat med under tredje kvartalet.

Koncernen redovisar en vinst före skatt på 148,5 miljoner dollar, motsvarande cirka 1,3 miljarder kronor, för tredje kvartalet 2020. Det kan jämföras med vinsten på 134 miljoner dollar motsvarande period i fjol.

Nettoomsättningen uppgick till 2 037 miljoner dollar, jämfört med 2 023 miljoner dollar ett år tidigare.

"Andra kvartalets historiskt kraftiga efterfrågefall följdes av en snabbare än väntad återhämtning i det tredje kvartalet, med de utmaningar som följde i att hantera leverantörskedjan på ett säkert och effektivt sätt. Kvartalet startade svagt och volatilt men blev gradvis allt starkare och stabilare", säger bolagets vd Mikael Bratt, i en rapportkommentar.

Autolivs aktie stiger drygt 2 procent på börsen efter rapporten.

Ekonomi

Arbetsförmedlingen lovar lokal närvaro

Foto: Simon Rehnström/SvD/TT
Ekonomi
Ekonomi Förra hösten beslutade Arbetsförmedlingen att över hälften av myndighetens kontor i landet skulle läggas ned. I en ny rapport till regeringen skriver myndigheten att den lokala närvaron kan säkras ändå, bland annat genom att hyra in sig hos kommuner.

Den slutrapport om hur Arbetsförmedlingen ska kunna ha lokal närvaro även i de orter där kontor läggs ner lämnades över till regeringen under fredagen.

I rapporten skriver myndigheten att man kommer att kunna ha fysiska möten med arbetssökande i 208 av landets 290 kommuner, trots att man bara ska ha kontor i 106 kommuner.

Hyr in sig

Lösningarna ska främst bygga på överenskommelser där myndigheten hyr in sig i exempelvis kommunlokaler eller har samarbete med Statens servicecenter.

"På 73 orter återstår att formalisera överenskommelserna genom exempelvis avtal och anpassning av lokaler. Det arbetet kommer pågå under resten av året", skriver myndigheten i ett pressmeddelande.

De 82 kommuner där sådana lösningar inte kan genomföras har enligt myndigheten ett arbetsförmedlingskontor inom pendlingsavstånd eller en samarbetslösning i kommuner i närheten.

Av de kvarvarande kontoren kommer 88 vara bemannade och 24 sådana som de anställda reser till vid behov.

Hård kritik

I onsdags presenterade Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) en undersökning om kommunernas åsikter om Arbetsförmedlingen.

Slutsatserna var bland annat att Arbetsförmedlingens frånvaro på många håll gör att individer lämnas utan stöd och att möjligheten till enklare service brister, samt att myndigheten saknar resurser för att stötta de som står längst från arbetsmarknaden samt nyanlända.

"Jag är medveten om de synpunkter som finns på förändringarna av Arbetsförmedlingens lokala service och närvaro, samtidigt som alla aktörer inom arbetsmarknadspolitiken har ett gemensamt ansvar för att möta behoven på arbetsmarknaden", säger Arbetsförmedlingens generaldirektör Maria Mindhammar i pressmeddelandet.

Marc Skogelin/TT

Ekonomi

Nordea i täten på stigande börs

Uppåt på börsen. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Ekonomi
Ekonomi

Stockholmsbörsen stiger i fredagens handel. Vid klockan 11.10 har OMXS-index ökat 0,1 procent. Ledande Europabörser lyfter tydligt.

Rapportfloden fortsätter och flera av tungviktarna har kommit med rapporter under morgontimmarna.

Den största vinnaren av storbolagen är Nordea som lyfter 5,0 procent efter en stark kvartalsrapport. Övriga banker stiger också. Både Swedbank och SEB ökar över en procent vardera.

Även Telia hör till dagens vinnare och stiger 1,6 procent.

Industrikoncernen ABB och vitvarutillverkaren Electrolux hör till dagens förlorare.

ABB faller 2,9 procent efter sin rapport. Koncernen redovisade bland annat en minskad orderingång under tredje kvartalet.

Electrolux lyfte inledningsvis men vände sedan nedåt och backar 2,7 procent, trots starka kvartalssiffror och höjd prognos.

Utanför OMXS30-listan rusar spelbolaget Betsson runt 15 procent efter en stark rapport.

Ekonomi

EU:s tjänstesektor bromsar in

Tomma restauranger i franska Lyon i oktober. Arkivbild.
Foto: Laurent Cipriani/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Aktiviteten i näringslivet i eurozonen bromsade in i oktober i takt med ökad smittspridning och fler restriktioner. Främst är det tjänstesektorn som har det tufft.

Den preliminära siffran för inköpschefsindex (PMI) för hela eurozonen är 49,4 för oktober, ned från 50,4 i september, vilket innebär att index åter ramlat ner under gränsen som skiljer tillväxt från nedgång. Det var dock en aning bättre än väntat då ekonomer räknat med ett index på 49,3, enligt Reuters. Signalerna från industrin indikerar fortfarande tillväxt medan tjänstesektorn är den som bromsar in.

Inbromsning i Frankrike

De två största ekonomierna i EU, Tyskland och Frankrike, visar lite olika utveckling.

I Frankrike fortsätter aktiviteten i näringslivet att krympa. Ett sammanvägt index för hela det privata näringslivet är 47,3 i oktober — ned från 48,5 i september.

Inköpschefsindex för industrin minskade till 51,0 från 51,2 i september samtidigt som index för tjänstesektorn minskade till 46,5 från 47,5 månaden före.

– Resultatet antyder att den senaste ökningen av fall av covid-19 och åtstramningar av restriktioner har haft en märkbart negativ effekt på affärsvillkoren, säger Eliot Kerr, ekonmom på IHS Markit.

Motståndskraftigs Tyskland

I Tyskland är den preliminära siffran för inköpschefsindex fortfarande över 50-gränsen som indikerar tillväxt: 54,5 i oktober, ned från 54,7 i september. Det är den fjärde månaden i rad som det privata näringslivet, som utgör mer än två tredjedelar av ekonomin i Tyskland, visar tillväxt.

Inköpschefsindex för industrin steg till 58,0, den högsta siffran sedan i april 2018. Index för tjänstesektorn minskade samtidigt till 48,9.

Enligt IHS Markits ekonom Phil Smith antyder siffrorna en viss motståndskraft i ekonomin samtidigt som smittspridningen av covid-19 fått ny fart och olika delar av ekonomin har olika hastighet i utvecklingen.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Så påverkar den svenska spellagen spelindustrins framtid

Casinobonusar I mer än 20 år har Sveriges regering vägrat släppa på det statliga spelmonopolet, och släppa in spelbolag på den svenska spelmarknaden.

Svenska spelbolag etablerade därför sina huvudkontor i europeiska speljurisdiktioner som Malta, och under de senaste 15 åren har online-spel blivit en socialt accepterad underhållningsform som omsätter miljardbelopp varje år.

Flera av de bolag som startade för tio till femton år sedan är idag väletablerade spelkoncerner, som årligen uppvisar lysande resultat på Stockholmsbörsen. Samtidigt verkar efterfrågan på online-spel bara växa. Det går inte längre att blunda för spelbolagens framfart och den svenska staten kan inte längre konkurrera med spelsajterna.

Sommaren 2018 tog Sveriges regering därför beslutet att börja licensiera online-spel från och med den första januari 2019. Och det beslutet ledde givetvis till en del lokala nyheter och åsikter. Men vad betyder den nya spellagen egentligen för spelbolagen, och för Sverige?

Därför licensierar Sverige online-spel

Nästan varje månad kommer det nya svenska casinon. Casinobranschen har blivit otroligt stor i Sverige, och färska undersökningar visar att var tredje svensk numera spelar casino på nätet.

Sverige har därför börjat licensiera online-spel, så att statskassan inte går miste om de intäkter som den svenska spelmarknaden genererar varje år. Den svenska statens spelsidor och spelbutiker kan inte längre konkurrera med casinosajter som släpper nya spel varje månad, och bettingsajter som erbjuder odds på matcher från världens alla håll och kanter.

Dödsstöten har onekligen varit mobiloptimeringen, som gjort nätcasinospel och online-betting otroligt tillgängligt. Varför skulle någon vilja springa ner till hörnbutiken för att lägga ett spel, när du kan oddsa medan matchen pågår från ditt vardagsrum och ta ut dina vinster på under fem minuter?

Det enda sättet den svenska staten kan tjäna en hacka på pengarna som det svenska folket omsätter i online-spel är att börja licensiera spelsajter. Det är precis vad den svenska regeringen gjort, och därför måste numera alla spelbolag som verkar på den svenska spelmarknaden ha en svensk spellicens.

Utgångspriset för en svensk spellicens ligger på 400 000 kronor, och sedan förhåller sig priset till vad för slags tjänster en speloperatör vill erbjuda. Spelbolagen måste även rätta sig efter en del nya riktlinjer som de inte stött på tidigare. Den svenska spellicensen ställer nämligen väldigt strikta krav på bonuserbjudanden, marknadsföring och ansvarsfullt spelande. Och följer spelbolagen inte de här reglerna riskerar de att förlora sin licens. Mer om svenska bonusregler kan du läsa om på spelinspektionens hemsida.

Bara en enda bonus

Den mest påtagliga förändringen som den svenska spellagen medfört är restriktionerna på bonuserbjudanden. Sedan den första januari 2019 får spelsajter på den svenska spelmarknaden bara erbjuda spelare en enda bonus. Den här bestämmelsen har skakat om spelindustrin i Sverige, eftersom återkommande kampanjerbjudanden, och så kallade återaktiverings-kampanjer, varit en central del av de svenska speloperatörernas affärsmodell.

Spel med BankID

När de inte längre kan locka spelare med attraktiva bonuserbjudanden har casinona fått tänka om. Och det har skapat nya branschtrender. Nu är det senaste skriket att låta spelare spela casino utan registrering med hjälp av BankID. Genom att legitimera sig med BankID slipper spelare genomgå en lång registreringsprocess, och dessutom kan de få sina uttag inom fem minuter. Istället för bonusar har det alltså börjat handla allt mer om smidiga användarfunktioner och tillgänglighet.

Mer gamification och nya spelfunktioner

När äventyrscasinona kom runt 2013 revolutionerade de på många sätt spelbranschen. Innovativa speloperatörer skapade roliga spelnarrativ som löpte parallellt med casinospelandet och gav spelare mer underhållning för pengarna de satte in. Pionjärer som Casino Heroes håller fanan högt än idag, och har expanderat sitt koncept till flera nya sajter, där de dessutom inkorporerat spel med BankID.

Samtidigt har nykomlingar som High Roller fortsatt fila på gamification-funktioner för att ge spelare en mer engagerande och personlig spel-och användarupplevelse. Hos flera casinon ser vi nu funktioner som låter spelare tävla direkt mot varandra, vilket naturligtvis ökar den sociala interaktionen och tillför en ny dimension till casinospel.

Sedan årsskiftet har vi fått se några nykomlingar på den svenska spelmarknaden som verkligen tagit ut svängarna. När du loggar in hos nätcasinot Duelz förstår du knappt att du hamnat på en casinosajt. Det här casinon har kombinerat casinospel med grafik och spelnarrativ som är lånade ut tvspels-världen, och dessutom optimerat spelupplevelsen för mobiltelefoner på ett fenomenalt sätt.

När bonusar blivit ett minne blott måste nätcasinona vara kreativa för att sticka ut. Casinospelare har onekligen några spännande år att se fram emot, och det ska bli intressant att se hur de svenska spelbolagen anpassar sig efter den nya spellagen.

Ekonomi

Nordea vill dela ut 20 miljarder

Nordea redovisar kvartalsrapport. Arkivbild
Foto: Jessica Gow/TT
Ekonomi
Ekonomi Storbanken Nordea går bättre än väntat i covidkrisen. Och vd Frank Vang-Jensen har laddat upp för utdelningar på i runda slängar 20 miljarder för 2019 och 2020.
Men det dröjer till någon gång nästa år.

Nordea-aktien lyfter med drygt 5 procent efter styrkebeskedet.

Pengarna Nordea vill dela ut är redan parkerade, enligt Frank Vang-Jensen.

– Vi har en väldigt stark kapitalposition, troligen den starkaste i Europa. Eller åtminstone en av de absolut starkaste, säger han till TT.

Krockkudde och utdelningar

Bankens kapitalbuffert, ovanpå myndighetskrav, räcker både till utdelningar och krockkudde i krisen, resonerar han.

Bankens så kallade kärnprimärkapitalrelation ligger på 16,4 procent. Det kan jämföras med myndighetskravet på 10,2 procent, vilket alltså ger en så kallad kapitalbuffert på 6,2 procentenheter.

Ovanpå denna buffert har Nordea även gjort avsättningar för utdelningar för både 2019 och 2020. Det handlar totalt om cirka 20 miljarder kronor.

– Om du lägger ihop dessa två belopp motsvarar det ytterligare 1,8 procentenheter. Så inför det att vi har gjort utdelningarna har vi själva verket en buffert på 8 procentenheter, säger Vang-Jensen.

– Det motsvarar 9,4 miljarder euro (cirka 97 miljarder kronor), tillägger han.

Flytten av Nordeas huvudkontor till Helsingfors för två år sedan innebär att det inte längre är Finansinspektionen i Stockholm utan Europeiska centralbanken (ECB) som utfärdar de rekommendationer som Nordea följer när de fattar beslut om utdelningar.

Och än så länge är beskedet att det dröjer till nästa år innan pengarna kan skiftas ut.

Nordeas resultat för tredje kvartalet blev oväntat starkt. Intäkterna lyfter 4 procent, till följd av hög aktivitetsnivå och ökade affärsvolymer.

– Särskilt bolånevolymerna växer väldigt snabbt och vår marknadsandel växer också, säger Vang-Jensen.

Inga kreditförluster

Samtidigt sjunker kostnaderna med 6 procent, en väntad effekt av ett kostnadsreduktionsprogram.

Summa summarum gav detta en vinst inklusive kreditförluster på 1 085 miljoner euro, vilket kan jämföras med en snittprognos bland analytiker på 966 miljoner euro.

Netto blev det inga kreditförluster alls i tredje kvartalet, tvärtom.

Nordea har nämligen tidigare i krisen tagit höjd för större kreditförluster än vad som blivit utfallet, så under kvartalet lyfts rörelseresultatet av en återföring av avsättningar för befarade kreditförluster på 2 miljoner euro. Det kan jämföras med kreditförlusterna på 331 miljoner euro ett år tidigare.

Nordea satte under andra kvartalet av 650 miljoner euro för att täcka befarade kreditförluster i framtiden. Denna buffert finns kvar och Vang-Jensen bekräftar bankens prognos för kreditförlusterna för helåret på under en miljard euro.

Han vill inte blåsa faran över i covid-19-krisen och räknar med att det kommer bli en skakig färd framöver.

– Men jag tycker att vi ser en återhämtning, säger Vang-Jensen.

– Återhämtningen globalt har börjat och särskild de nordiska ekonomierna har inlett återhämtningen starkt.

Joakim Goksör/TT

FAKTA

Fakta: Nordeas delårsrapport i korthet

Storbanken Nordea redovisar en vinst exklusive kreditförluster på 1 083 miljoner euro, motsvarande cirka 11,2 miljarder kronor, för tredje kvartalet 2020. Det kan jämföras med förlusten på 90 miljoner euro motsvarande period i fjol.

Räntenettot, det banken tjänar på skillnaden på in- och utlåningsräntor, steg 6 procent till 1 146 miljoner euro, från 1 083 miljoner euro. Analytikernas genomsnittsprognos var 1 100 euro.

Provisionsnettot minskade till 729 miljoner euro, från 756 miljoner euro. Det kan jämföras med en snittprognos på 731 miljoner euro.

Intäkterna totalt ökade med 4 procent till 2 172 miljoner euro. Rörelsekostnaderna sjönk samtidigt med 6 procent till 1 089 miljoner euro.

Ekonomi

Staten ökar i SAS - småägare nobbar

Svenska statens ägande i SAS har ökat till 21,8 procent. Arkivbild
Foto: Vidar Ruud NTB/TT
Ekonomi
Ekonomi Max 18–24 månader. Det ger analytikern Jacob Pedersen SAS efter att det krisdrabbade bolagets rekapitalisering är klar.
– Om flygtrafiken inte återhämtar sig kommer de här pengarna räcka ungefär så länge, säger han till TT.
Det är inget som näringsminister Ibrahim Baylan (S) vill spekulera kring.

Den danska och svenska staten behövde öppna plånboken ytterligare för att SAS räddningsplan skulle genomföras. Det står klart nu när räddningsplanen är klar.

– Det är glädjande att SAS lyckats säkra finansieringen, säger Ibrahim Baylan.

TT: Men det sker ju tack vare att ni täcker upp för det som fattades eftersom det inte var tillräckligt stort intresse bland övriga ägare.

– Ur mitt perspektiv var det ett ganska stort intresse, säger Baylan.

Sveriges och Danmarks ägarandelar har till följd av emissioner och konverteringar av skulder ökat till cirka 21,8 procent av aktierna för vardera landet, skriver SAS i ett pressmeddelande.

Totalt tillför rekapitaliseringen cirka tolv miljarder kronor till SAS före emissionskostnader.

Danska Sydbank och analytikern Jacob Pedersen skriver i ett marknadsbrev som TT tagit del av att "investerarna inte stått i kö för att köpa aktier" och man nu förväntar sig ytterligare en press på aktiekursen. Samtidigt flaggar man för att utfallet hade kunnat bli betydligt mer omfattande med en statlig ägarandel på 73 procent när den nu i stället landade på 43 procent.

Tillfällig lösning

Flygbolagets problem har dock bara tillfälligt lösts, påpekar Pedersen.

– Om vi tittar på vad som händer runtomkring i Europa med smittspridning så kommer läget göra att mer kapital "äts upp" och man kommer att behöva göra ännu mera på kostnadssidan.

TT: Vad händer efter 18–24 månader?

– SAS kommer troligtvis behöva ytterligare hjälp från den danska och svenska staten.

Det är inget Ibrahim Baylan vill prata om.

– Det är verkligen ingen idé att spekulera. Vi är mitt i en pandemi. Vi ser ju effekterna på flygbolagen. Hur länge detta ska pågå, det vet ju faktiskt ingen.

Pedersen och Sydbank ser en gradvis återhämtning för flygtrafiken men att den på allvar inte kommer igång förrän tidigast 2021 och med stor osäkerhet.

Den senaste veckan har ett flertal stora flygjättar, som exempelvis amerikanska United och American Airlines, släppt delårssiffror. Beskeden har varit samstämmiga om en mörk framtid för flygbranschen i närtid och Pedersen ser heller inga ljusglimtar.

– Nej, inget alls. Lyssnar du på experter om coronaviruset görs bedömningen att problemen kommer att kvarstå under hela vintern då vi tillbringar mer tid inomhus och därför är det väldigt svårt att se en förbättring.

TT: Är det avsaknaden av företagsresenärer som blir SAS stora problem?

– Ja, absolut. På kort sikt är det bristen på privatresenärer, men när saker och ting börjar gå tillbaka till det normala kommer dessa resenärer att komma tillbaka. Men på två–tre år är problemet definitivt att företagsresesektorn kommer vara betydligt mindre.

Inga förvärv

Historiskt sett har SAS varit föremål för olika former av uppköpsrykten, främst då från tyska Lufthansa som bland annat förvärvat Austrian Airlines. Pedersen påpekar dock att i nuläget är hela branschen i sådan utsatt sits att någon konsolidering eller uppköp knappast är aktuellt.

– Den är helt borta och inte alls på radarn. Det finns inget flygbolag i Europa som har kapital att förvärva ett annat flygbolag.

Att SAS fortsatt står på svenska statens säljlista blir i dagsläget mest en teoretisk diskussion, enligt Baylan.

Tobias Österberg/TT

Olle Lindström/TT

Ekonomi

Så ökar inkomstpensionen nästa år

I januari nästa år ökar inkomst- och tilläggspensionen med 0,5 procent, enligt Pensionsmyndigheten.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Ekonomi
Ekonomi Nästa år ökar inkomst- och tilläggspensionen med 0,5 procent, enligt nya beräkningar från Pensionsmyndigheten.
Coronakrisens påverkan på pensionssystemet är som vid "en kraftig konjunkturförsvagning", enligt myndighetens analyschef.

Prognosen på 0,5 procents ökning är något lägre än bedömningen som lämnades i juli. Då räknade myndigheten med en ökning på 0,8 procent.

"Coronakrisen har hittills inte påverkat pensionssystemet mer än vad en kraftig konjunkturförsvagning skulle ha gjort. Inkomstpensionerna, i likhet med de förvärvsaktivas inkomster, har en svag eller negativ utveckling men den finansiella styrkan i systemet är fortfarande stor.", säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten i ett pressmeddelande.

Inkomstpensionen utgör en stor del av pensionen för de flesta, men utöver den tillkommer även premiepension och tjänstepension för dem som har det. Därför får många vänta till årsskiftet, då premiepensionens utveckling är känd, för att få helhetsbilden av sin pension.

Svårigheten i att bedöma pandemins ekonomiska effekter har gjort att Pensionsmyndighetens prognoser varierat ovanligt mycket i år, skriver myndigheten.

I förra prognosen beräknades minskningen i inkomstpensionen till minus 2,7 procent 2022. Nu har prognosen reviderats till en minskning på 0,5 procent.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL