Ekonomi

Bostadspriserna fortsätter uppåt

Priserna på både hus och lägenheter har stigit i år, trots covid-19-pandemin, enligt SBAB och Booli. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Ekonomi
Ekonomi
PREMIUM

Bostadspriserna fortsätter uppåt i september, enligt ett index från bolåneinstituet SBAB och bostadssajten Booli.com.

Undantaget är regionen södra Sverige där lägenhetspriserna sjönk med 0,3 procent och huspriserna med 0,6 procent i september jämfört med månaden före.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

Gripen debuterade i brasiliansk flyguppvisning

Det första Gripenplanet kom till Brasilien i slutet av september. Arkivbild.
Foto: Stefan Jerrevång/TT
Ekonomi
Ekonomi (TT)

Det svensktillverkade stridsflygplanet Saab Gripen invigdes under en ceremoni i Brasiliens huvudstad Brasília på fredagen, skriver Saab i ett pressmeddelande.

President Jair Bolsonaro deltog i ceremonin tillsammans med försvarsministern Fernando Azevedo e Silva och flygvapenchefen Antonio Carlos Moretti Bermudez. På plats fanns även Sveriges flygvapenchef Carl-Johan Edström och representanter för Saab.

Gripenplanet kom till Brasilien den 20 september, och genomförde sin första flygning i landet några dagar senare. Planet ska nu genomgå tester av bland annat styrsystem, luftsystem och tester av hur det fungerar i tropiska förhållanden, enligt pressmeddelandet.

Brasilien har köpt 36 Gripenplan från Saab. De första flygplanen kommer att levereras till landets flygvapen i slutet av 2021.

Erik Paulsson Rönnbäck/TT

Ekonomi

Starka rapporter bäddar för utdelningsfest

Erik Thedéen, generaldirektör för Finansinspektionen (FI), väntas ta upp den omstridda frågan om bankutdelningar på konferensen DI Bank 2020 om drygt två veckor. Arkivbild
Foto: Emma-Sofia Olsson/SvD/TT
Ekonomi
Ekonomi Storbankerna är överlag mycket lönsamma, har stora buffertar och några vågor av kreditförluster syns inte heller till längre efter de stora avsättningarna i första halvåret.
Trycket ökar därmed på myndigheterna att slå upp portarna till en utdelningsfest i banksektorn.

Stora belopp finns trots covid-19-pandemin redan avsatta för utdelningar och återköp av aktier från de stora nordiska bankerna.

Fem av dem har rapporterat i veckan, i tur och ordning Swedbank, Handelsbanken, DNB, SEB och Nordea. Danske Bank släpar efter några veckor och ska presentera sin rapport för tredje kvartalet den 4 november.

De vill dela ut

Alla fem som har rapporterat är inne på samma spår. De vill dela ut, men kommer att följa rekommendationerna från tillsynsmyndigheter.

Från myndighetshåll har det varit tyst i frågan i veckan, trots att bankerna har radat upp positiva överraskningar vad gäller allt från vinster till räntenetto som kreditförluster.

De svenska bankerna uppmanades i FI:s stabilitetsrapport i juni att avstå från utdelningar tills det att omfattningen på eventuella förluster är mindre osäker. Generaldirektör Erik Thedéen har sedan dess upprepat denna rekommendation, senast i ett anförande i början av september.

Veckans starka bankrapporter har inte föranlett någon reaktion från FI-chefen.

– Det han sade den 1 september gäller fortfarande, säger Victoria Ericsson, presskontakt på FI.

Nästa tillfälle för Thedéen att justera sin rekommendation ligger lite drygt två veckor bort. Han ska den 11 november hålla ett anförande inför bankindustrins elit i Vinterträdgården på Grand Hotel i centrala Stockholm, där tidningen Dagens Industri arrangerar konferensen DI Bank 2020.

– Han kommer att prata om utdelningar på DI Bank, säger Ericsson, utan att avslöja vad budskapet blir.

Kan slå mot förtroendet

Frustrationen är tydlig bland analytiker.

– Det finns inget scenario jag kan se där bankerna inte skulle klara sig och betala en utdelning, säger Andreas Håkansson, bankanalytiker på Danske Bank.

Han beskriver stoppet för bankutdelningar som orimligt och varnar för att det kan vara på väg att slå mot förtroendet för regleringen av banksektorn.

– Kapitalmarknaden kan tappa förtroendet för bankregleringen. Det tror jag redan att vi är på väg att se.

– Vad är det för regler vi har när man ändrar reglerna när det väl gäller? Då tappar man förtroendet för regleringen och det tycker jag är jätteproblematiskt.

För investerare framstår bankaktier som osäkra placeringar, då avkastningen inte går att räkna hem.

– Den här godtyckligheten skapar en volatilitet i bankerna, vilket kan fördyra bankernas finansieringskostnader och göra att aktieägare blir ointresserade av bankerna.

Andreas Håkansson tillägger att för mycket kapital i bankerna på sikt skapar tendenser till osund utlåning, när bankerna jagar avkastning på överskottet.

– Man kanske då börjar låna ut till företag eller hushåll som egentligen inte skulle ha något lån.

Joakim Goksör/TT

FAKTA

Fakta: De stoppade bankutdelningarna

Tillsynsmyndigheter i Sverige, Norge och eurozonen vill att bankerna avvaktar med utdelningar till 2021 till följd av det osäkra läget i covid-19-pandemin. Den omstridda rekommendationen stoppar utdelningar för mångmiljardbelopp från de nordiska bankerna.

Swedbanks styrelse föreslog före coronakrisen en utdelning för 2019 års resultat på 8:80 kronor per aktie i år, ned från 14:20 kronor ett år tidigare. Det skulle ha gett Swedbankägarna sammanlagt 9,9 miljarder kronor.

SEB drog samtidigt ned den totala utdelningen till 6:25 kronor, från 6:50 kronor (inklusive extra utdelning) året före. Sammantaget skulle det ha gett en utdelning på totalt 13,5 miljarder kronor 2020.

Handelsbanken lämnade sin utdelning oförändrad på 5:50 kronor per aktie, vilket totalt skulle ha gett 10,9 miljarder kronor. Banken har i samband med ett stort omstruktureringspaket meddelat att man inte delar ut något i år.

Norska DNB flaggade i sin kvartalsrapport för tredje kvartalet för att styrelsen överväger en utdelning på upp till 9 norska kronor per aktie för 2019, vid sidan av ett återköpsprogram motsvarande 4 procent av aktierna.

Nordea sänkte också sitt utdelningsförslag i början av året, ned till 0:40 euro per aktie från 0:69 euro per aktie året före. Totalt skulle det ha gett en utdelning på 1,62 miljarder euro, vilket motsvarar nästan 17 miljarder kronor. Ovanpå det har banken satt av ytterligare några miljarder för utdelning nästa år, enligt bankledningen.

Ekonomi

Nordea vill dela ut 20 miljarder

Nordea redovisar kvartalsrapport. Arkivbild
Foto: Jessica Gow/TT
Ekonomi
Ekonomi Storbanken Nordea går bättre än väntat i covidkrisen. Och vd Frank Vang-Jensen har laddat upp för utdelningar på i runda slängar 20 miljarder för 2019 och 2020.
Men det dröjer till någon gång nästa år.

Nordea-aktien steg 3,6 procent efter styrkebeskedet.

Pengarna Nordea vill dela ut är redan avsatta, enligt Frank Vang-Jensen.

– Vi har en väldigt stark kapitalposition, troligen den starkaste i Europa. Eller åtminstone en av de absolut starkaste, säger han till TT.

Krockkudde och utdelningar

Bankens kapitalbuffert, ovanpå myndighetskrav, räcker både till utdelningar och krockkudde i krisen, resonerar han.

Bankens så kallade kärnprimärkapitalrelation ligger på 16,4 procent. Det kan jämföras med myndighetskravet på 10,2 procent, vilket alltså ger en så kallad kapitalbuffert på 6,2 procentenheter.

Ovanpå denna buffert har Nordea även gjort avsättningar för utdelningar för både 2019 och 2020. Det handlar totalt om cirka 20 miljarder kronor.

– Om du lägger ihop dessa två belopp motsvarar det ytterligare 1,8 procentenheter. Så inför det att vi har gjort utdelningarna har vi själva verket en buffert på 8 procentenheter, säger Vang-Jensen.

– Det motsvarar 9,4 miljarder euro (cirka 97 miljarder kronor), tillägger han.

Flytten av Nordeas huvudkontor till Helsingfors för två år sedan innebär att det inte längre är Finansinspektionen i Stockholm utan Europeiska centralbanken (ECB) som utfärdar de rekommendationer som Nordea följer när de fattar beslut om utdelningar.

Och än så länge är beskedet att det dröjer till nästa år innan pengarna kan skiftas ut.

Nordeas resultat för tredje kvartalet blev oväntat starkt. Intäkterna lyfter 4 procent, till följd av hög aktivitetsnivå och ökade affärsvolymer.

– Särskilt bolånevolymerna växer väldigt snabbt och vår marknadsandel växer också, säger Vang-Jensen.

Inga kreditförluster

Samtidigt sjunker kostnaderna med 6 procent, en väntad effekt av ett kostnadsreduktionsprogram.

Summa summarum gav detta en vinst inklusive kreditförluster på 1 085 miljoner euro, vilket kan jämföras med en snittprognos bland analytiker på 966 miljoner euro.

Netto blev det inga kreditförluster alls i tredje kvartalet, tvärtom.

Nordea har nämligen tidigare i krisen tagit höjd för större kreditförluster än vad som blivit utfallet, så under kvartalet lyfts rörelseresultatet av en återföring av avsättningar för befarade kreditförluster på 2 miljoner euro. Det kan jämföras med kreditförlusterna på 331 miljoner euro ett år tidigare.

Nordea satte under andra kvartalet av 650 miljoner euro för att täcka befarade kreditförluster i framtiden. Denna buffert finns kvar och Vang-Jensen bekräftar bankens prognos för kreditförlusterna för helåret på under en miljard euro.

Han vill inte blåsa faran över i covid-19-krisen och räknar med att det kommer bli en skakig färd framöver.

– Men jag tycker att vi ser en återhämtning, säger Vang-Jensen.

– Återhämtningen globalt har börjat och särskild de nordiska ekonomierna har inlett återhämtningen starkt.

Joakim Goksör/TT

FAKTA

Fakta: Nordeas delårsrapport i korthet

Storbanken Nordea redovisar en vinst exklusive kreditförluster på 1 083 miljoner euro, motsvarande cirka 11,2 miljarder kronor, för tredje kvartalet 2020. Det kan jämföras med förlusten på 90 miljoner euro motsvarande period i fjol.

Räntenettot, det banken tjänar på skillnaden på in- och utlåningsräntor, steg 6 procent till 1 146 miljoner euro, från 1 083 miljoner euro. Analytikernas genomsnittsprognos var 1 100 euro.

Provisionsnettot minskade till 729 miljoner euro, från 756 miljoner euro. Det kan jämföras med en snittprognos på 731 miljoner euro.

Intäkterna totalt ökade med 4 procent till 2 172 miljoner euro. Rörelsekostnaderna sjönk samtidigt med 6 procent till 1 089 miljoner euro.

Ekonomi

Glädjeskutt på börsen för Autoliv

Bilsäkerhetsföretaget Autoliv, som bland annat tillverkar krockkuddar, märkte en återhämtning i efterfrågan under tredje kvartalet. Arkivbild.
Foto: Marcio Jose Sanchez/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Efter förlustsmällen i andra kvartalet märker bilsäkerhetsjätten Autoliv en snabbare återhämtning än man räknat med under tredje kvartalet.
Marknaden ger tummen upp och aktien steg 2,7 procent efter rapporten.

Autolivs vinst före skatt landade på 148,5 miljoner dollar, motsvarande cirka 1,3 miljarder kronor, för tredje kvartalet, en ökning från 134 miljoner dollar i fjol.

Nettoomsättningen ökade ökade marginellt, till 2 037 miljoner dollar, från 2 023 miljoner dollar ett år tidigare.

"Andra kvartalets historiskt kraftiga efterfrågefall följdes av en snabbare än väntad återhämtning i det tredje kvartalet, med de utmaningar som följde i att hantera leverantörskedjan på ett säkert och effektivt sätt. Kvartalet startade svagt och volatilt men blev gradvis allt starkare och stabilare", säger bolagets vd Mikael Bratt, i en rapportkommentar.

Den justerade rörelsemarginalen ökade till 10,1 procent, från 9,0 procent under tredje kvartalet 2019.

Vd:n skriver vidare att utvecklingen under kvartalet delvis är ett resultat av effektiviseringsåtgärder och krishantering under andra kvartalet, som även om de handlar om kortsiktiga åtgärder, hjälper verksamheten.

Orderaktiviteten i kvartalet beskrivs som "väntat låg". Under fjärde kvartalet väntar man sig dock en hög aktivitet.

Ekonomi

Delårsrökare från Betsson

Pontus Lindwall, vd i spelbolaget Betsson.
Foto: Anders Wiklund/TT
Ekonomi
Ekonomi Spelbolaget Betsson redovisar kraftigt ökad kundbas och dito omsättning under tredje kvartalet. Aktien hörde till en av dagens vinnare och rusade 9 procent på Stockholmsbörsen.

Spelbolagen var en av de sektorer som tyngdes allra mest under vårens coronautbrott. Inställda idrottsevenemang gav ett massivt börsras för flera bolag. Sedan idrotten kommit i gång samtidigt som det kommit bevis för att onlinespelandet på kasinospelet ökat markant under pandemin har bolagen dock återhämtat sig markant.

Nyligen kom Kindred med en omvänd vinstvarning och i dag redovisade Betsson siffror som togs emot med öppna armar på aktiemarknaden.

Fler kunder

Kvartalsvinsten före skatt blev 314 miljoner kronor jämfört med 197 miljoner kronor motsvarande period förra året, dessutom ökade intäkterna med 31 procent till drygt 1,6 miljarder kronor men framförallt: antalet aktiva kunder nästan fördubblades (46 procent) till drygt 900 000.

– Det är ett väldigt starkt kvartal, framförallt kopplat till antalet nya kunder. Vi ser också den högsta siffran någonsin när det gäller casinoverksamheten samtidigt som sportboksintäkterna ökar med tolv procent, säger vd:n Pontus Lindwall vid dagens rapportpresentation.

Ökat spelmissbruk

Från politiskt håll har man uttryckt oro för att coronapandemin ska driva på ett ökat spelmissbruk. Regeringen med socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) lade i april ett förslag som trädde i kraft i somras där en tillfällig förordning fram till utgången av 2020 ska gälla. Denna innebär bland annat gränsen för insättningar till ett spelkonto får vara högst 5 000 kronor per vecka och att motsvarande förlustgräns ska gälla vid spel på automater. Från spelbolagens sida har det framförts kraftiga protester då man hävdar att detta i stället kommer gynna bolag som inte har någon spellicens.

Betsson skriver också i sin rapport att "antalet interaktioner och ingripanden ökat betydligt" under kvartalet när det gäller ansvarsfullt spelande.

På Stockholmsbörsen är det mycket positiva tongångar. Aktien är under eftermiddagen upp drygt 14 procent och drar med sig flera andra bolag inom samma sektor.

Tobias Österberg/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Allakando

Läxhjälp och mattehjälp hjälper att lyfta svenska skolresultat

Allakando Svenska elever är bland de bästa i Europa på engelska, men de har betydligt svårare med matematiken. Det finns många elever som är i behov av extraundervisning för att kunna få godkänt i matematik - eller för att bli riktigt duktig i ämnet. Många elever har ett stort behov av mattehjälp – något som läxhjälpsföretaget Allakando hjälper till med. Fungerar det? I skrivande stund har 9 av 10 elever som tar del av deras läxhjälp höjt betygen.

Kunskapsresultaten i svensk skola har länge varit en viktig fråga på den politiska dagordningen. Sedan 1990-talet har svenska elevers resultat i internationella kunskapsmätningar fallit, även om vi på senare år har sett att resultaten gått upp något. En sak är dock säker – de svenska eleverna har svårt med matematiken.

Nästan 20 procent av de svenska eleverna kan bara förstå mycket grundläggande matematik, såsom enkla algoritmer, formler och procedurer, visade den senaste PISA-mätningen. PISA-mätningen visade att Sverige idag har en lägre andel högpresterande elever i matematik, jämfört med PISA-mätningen år 2003.

Experter oroliga för att svenska elever inte lyckas ännu bättre

Det är oroande att svenska elever inte lyckas bättre med matematiken. Matematiken är en grundförutsättning för logiskt tänkande och slutledningsförmåga och behövs i alla yrken. En vanlig missuppfattning är också att matematik är bara något som läses på högskoleförberedande program – även de som läser yrkesprogram på gymnasiet läser också minst en kurs i matematik.

På samhällsnivå är det därför viktigt att alla elever förbättrar sina kunskaper och resultat i matematik. Inte minst på grund av att vi har en arbetsmarknad idag med ett stort behov av exempelvis programmerare och personer med grundläggande kunskap i programmering, vilket i sin tur förutsätter att man behärskar matematikens grunder.

Läxhjälp som leder till höjda mattebetyg

Det finns dock goda exempel på insatser som leder till höjda mattebetyg. En sådan insats är företaget Allakandos läxhjälp. Allakando har erbjudit studiehjälp i hemmet såväl i hela Sverige sedan 2007, såväl som läxhjälp online i alla ämnen. Bolagets välrenommerade pedagogiska modell har hjälpt många elever att lyckas med sin matematik – 9 av 10 av eleverna som får läxhjäp med en mattelärare från Allakando lyckas höja sitt betyg.

Det är inte bara positivt för elevernas möjligheter att studera vidare – utan ger också en enorm skjuts för elevernas självförtroende. Matematik kan kännas svårt, men när man får det förklarat för sig på ett tydligt sätt och förstår hur man ska gå tillväga för att ta sig an uppgifterna, så är det enormt positivt för elevernas självbild.

Duktiga matteläre – nyckeln till varför Allakandos läxhjälp är så framgångsrik

Kärnan i Allakandos pedagogiska modell är att erbjuda högkvalitativ mattehjälp. Med högkvalitativ menas att den som lär ut ska ha goda ämneskunskaper, samt en bra förmåga att lära ut det som kan uppfattas som svårt inom matematiken. Därför är det mycket studenter som gör skillnad genom Allakandos mattehjälp.

Just nu populärt med läxhjälp online i matematik

En allt mer populär tjänst nu när många skolor har distansundervisning är deras skräddarsydda mattehjälp online. Tack vare den kan elever få topphjälp oavsett var de bor i Sverige. Exempelvis finns det många ingenjörsstudenter från Chalmers, Lunds Tekniska Högskola och KTH som som undervisar elever i matematik från sydligaste Skåne till nordligaste Norrland. Då det är personer som har stor förståelse för matematiken och som vet vad som krävs för att kunna göra matematiken begriplig. Ingenjörsstudenter, och andra studenter med god kunskap i matematik, är därmed tillgängliga för att ge läxhjälp till alla elever i Sverige.

En mattelärare på Allakando kommer inte bara hjälpa eleven att klara nästa prov – utan kommer också hjälpa eleven att klara framtida studier och ett framtida yrkesliv. Mattehjälp är viktigt för många elever, här kan du som ingenjörsstudent göra skillnad. På riktigt.

Ekonomi

Svag börsuppgång – Nordea i täten

Sockholmsbörsen steg. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Ekonomi
Ekonomi Stockholmsbörsen steg svagt på fredagen efter en ny rapportdag. Det breda OMXS-indexet ökade 0,1 procent.

Flera av tungviktarna visade sina siffror. Den största vinnaren av storbolagen var Nordea som lyfte 3,6 procent efter en stark kvartalsrapport som drog med sig övriga banker. Swedbank steg 0,1 procent och SEB ökade 0,8 procent.

Även Telia, som haft en tuff vecka, steg 1,5 procent och återhämtade sig något.

Bilsäkerhetsföretaget Autoliv gladde marknaden med sin rapport och aktien lyfte 2,7 procent.

Industrikoncernen ABB och vitvarutillverkaren Electrolux hörde till dagens förlorare. ABB föll 1,6 procent efter sin rapport. Koncernen redovisade bland annat en minskad orderingång under tredje kvartalet.

Electrolux lyfte inledningsvis men vände sedan nedåt och backade 0,7 procent, trots starka kvartalssiffror och höjd prognos.

Utanför OMXS30-listan rusade spelbolaget Betsson 9,0 procent efter en stark rapport.

De ledande Europabörserna steg. FTSE100-index i London lyfte1,3 procent, DAX-index i Frankfurt ökade 0,7 procent och CAC40-index i Paris gick upp 1,2 procent.

Ekonomi

L står bakom las-budet

Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow
Ekonomi
Ekonomi Liberalerna säger ja till las-förslaget som Svenskt Näringsliv och tjänstemannakartellen PTK kommit överens om.
Statsministern säger att regeringen ska analysera partsförslaget.

Sedan tidigare har även regeringens andra samarbetsparti Centern sagt sig stå bakom förslaget som ett alternativ till den statliga utredningen som politikerna beställt.

– Jag är övertygad om att parternas förslag kommer att vara i linje med det som Liberalerna tycker är bra, säger L-ledaren Nyamko Sabuni till Dagens industri.

Martin Ådahl, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Centern säger att det bra att L har samma linje som Centern.

– Vi har hela tiden sagt att vi jobbar vidare med utredningen men är beredda att lyssna på parternas förslag, säger Ådahl,

LO har däremot sagt enhälligt nej till förslaget. Men Sabuni stänger dörren till politiska förhandlingar för att lösa den frågan.

– Ska vi ta parternas överenskommelse så bör det vara fullt ut såsom parterna vill se den, inte att vi ska börja luckra upp den med nya förhandlingar i regeringskansliet. Jag välkomnar gärna en begäran från parterna. Om S skulle tycka att det är bättre än Toijer-utredningen, så är vi på, säger Sabuni.

Måste analysera

Statsminister Stefan Löfven (S) noterar Liberalernas hållning och, som han beskriver det, det allt större intresset för överenskommelsen mellan Svenskt Näringsliv och tjänstemännens PTK.

– Vi måste naturligtvis titta också på överenskommelsen och analysera den, men vi har fortfarande beredningen kvar att göra av utredningen som är ute på remiss. Vi ska bereda den enligt konstens alla regler, säger Löfven.

Men Löfven vill inte ta ställning till om överenskommelsen ska ersätta utredningens förslag.

– Överenskommelsen blir ytterligare ett underlag.

Han vill inte heller värdera överenskommelsen i fråga om vad den innebär för balansen mellan facken och de anställda gentemot arbetsgivarna. Han har inte studerat den tillräckligt än, säger han.

Behålla balansen

– Hela utgångspunkten är att vi ska landa i något som behåller balansen på arbetsmarknaden, där det blir ett byte bytet mellan arbetsgivarnas behov av flexibilitet och löntagarnas behov av ökad trygghet.

Han har dock uttalat sig om förslagen i utredningen som regeringen beställde. Enligt statsministern rubbar de sammantaget balansen till nackdel för löntagarna.

FAKTA

Fakta: Utredningen och överenskommelsen

På måndag, den 26 oktober, går remisstiden ut för den utredning om en modernisering av arbetsrätten som regeringen beställde.

Statsministern och arbetsmarknadsministern har redan kritiserat den för att försvaga löntagarnas ställning på arbetsmarknaden och stärka arbetsgivarnas makt.

Enligt januariavtalet mellan regeringen och samarbetspartierna ska utredningens förslag genomföras om inte parterna på arbetsmarknaden lyckas komma överens om nya turordningsregler och villkor för kompetensutveckling, bland annat.

För en dryg vecka sedan slöt två av de tre inblandade parterna, Svenskt Näringsliv och tjänstemännens PTK en sådan överenskommelse. LO sade dock nej.

Ekonomi

Sprickan i LO vidgas igen

En av debattörerna, Valle Karlsson, ordförande för SEKO. Här under förra veckan på väg till LO-borgen för fortsatta förhandlingar om LAS. Arkivbild.
Foto: Anders Wiklund/TT
Ekonomi
Ekonomi Utåt sett enigt. Men det mullrar fortsatt i LO-leden kring las. Sju av 14 LO-förbund kallar Svenskt Näringslivs las-bud för en "krigsförklaring" medan tunga IF Metall håller las-dörren öppen.
– Det är klart det finns en risk för att det blir riktig turbulens i LO-borgen, säger Transports ordförande Tommy Wreeth.
PREMIUM

Tjänstemannakartellen PTK och Svenskt Näringsliv enades om en uppgörelse i förra veckan – men LO:s styrelse sade nej. Ett enkelt beslut, skriver ordförandena för sju LO-förbund i Arbetet .

De sju förbundens (Byggnads, Målarna, Transport, Elektrikerna, Pappers, Fastighets och Seko) tydliga avståndstagande till Svenskt Näringslivs slutbud i las-förhandlingarna ska bland annat ses i skenet av att LO-förbundet IF Metall öppnat för att tillsammans med tjänstemännen hänga på det avtalet, trots LO:s utåt sett gemensamma nej förra veckan.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL