Inrikes

Skolgårdarna krymper

Många skolor når inte upp till rekommendationen om hur stor skolgården ska vara. Arkivbild.
Foto: Pedersen, Terje
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Svenska skolgårdar blir mindre och mindre. Ytan minskade i hela 271 av landets 290 kommuner, rapporterar tidningen Läraren.

Klart minst skolgårdar finns i Stockholms stad, där varje i elev i snitt har 15 kvadratmeter skolgård. På flera stora skolor i Stockholm är ytan två kvadratmeter per elev. Störst är skolgårdarna i Storumans kommun, där varje elev i snitt har 148 kvadratmeter att röra sig på under rasterna.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Skolinspektionen utreder Jensens grundskola

Jensens grundskola i Göteborg utreds av Skolinspektionen. Arkivbild.
Foto: Lars Pehrson/SvD/TT
Inrikes
Inrikes Jensens grundskola i Göteborg utreds av Skolinspektionen.

Flera vårdnadshavare har framfört kritik till Göteborgs grundskoleförvaltning, bland annat sedan skolans rektor i ett brev skrivit att Jensen inte är en skola "för alla".

Det är sammanlagt fem vårdnadshavare som hört av sig till kommunen som i sin tur fört ärendet vidare. Rektorn har senare beklagat formuleringarna och sagt att de var klumpiga och lätta att missförstå. Fem klagomål motsvarar en tredjedel av alla de klagomål som kommit in mot friskolor i kommunen under året.

Kritiken mot skolan handlar inte bara om rektorns brev. I mejl till kommunen, som Läraren.se tagit del av, skriver vårdnadshavare att barn upplevt att rektorn valt ut dem och markerat att de inte var önskvärda, samt att undervisningen anpassats efter de elever som har lättast för sig.

Mats Rosén, skolchef på Jensen Education, ser det som fullt naturligt att Skolinspektionen utför en tillsyn av skolan.

– Utifrån den mediebevakning som blivit och att ett par föräldrar har haft åsikter så skulle det nästan vara fel från Skolinspektions sida att inte göra en granskning, säger han till Göteborgs–Posten .

– Det kan vara småsaker som man hittar vid en riktad tillsyn, men på det stora hela har det varit bra och vi är inte oroliga.

Enligt Skolinspektionen kan det dröja innan ett beslut kommer.

Inrikes

Miljonnota för skolbränder i Lund

I slutet av maj 2020: Det brinner kraftigt i en förskola på Kaprifolievägen i norra Lund. Under året har det brunnit i flera olika byggnader i Lund, de flesta av de bränderna misstänks ha varit anlagda.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Det har brunnit i flera skolor i Lund under 2020 – och nu har kostnaden sammanställts. De misstänkt anlagda bränderna kommer att kosta runt en miljon kronor – men prislappen väntas bli högre än så, rapporterar SVT Nyheter Skåne .

Kommunens fastighetsbolag Lundafastigheter har sammanställt vad sanering av brandplatser och rivning uppgår till, men sedan tillkommer även exempelvis ökade försäkringskostnader.

Om den kameraövervakning av skollokaler som kommunen ansökt om går igenom stiger kostnaderna ytterligare.

Lund med omnejd har drabbats av ett stort antal misstänkt anlagda bränder under våren och sommaren och polisen inledde därför i juli Operation gnista.

I början av juli grep polisen en 17-åring som misstänktes för en av de andra misstänkt anlagda bränderna i Lund. Han släpptes senare. Efter en brand på Lantbruksuniversitetet i Alnarp greps i augusti även en 27-årig man, misstänkt för att ha startat den.

Anna Karolina Eriksson/TT

Inrikes

Fasad och bilar skadade i detonation

Under natten mot måndag skedde en detonation vid entrén till ett företag i Helsingborg. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Polisen har nu hävt avspärrningarna på en gata i Helsingborg där en detonation skedde strax efter klockan 01. Under natten har polisens tekniker arbetat på platsen för att säkra spår.

Ingen person ska ha kommit till skada men det har uppkommit skador på ett flertal bilar i närheten och på entrén till det företag där detonationen skedde, uppger polisen.

Inrikes

Kvinnor isoleras med kameror och coronaförbud

Caroline Högfeldt Coucher, verksamhetsledare på Kvinnojouren Blenda i Växjö, är oroad över våldet som män utsätter kvinnor för bakom stängda dörrar.
Foto: Lina Alriksson/TT
Inrikes
Inrikes Flera kvinnojourer har det senaste halvåret tvingats stänga platser på skyddade boenden tillfälligt – och neka våldsutsatta kvinnor och barn.
Samtidigt varnar jourerna för isoleringens livsfarliga konsekvenser.

– En av de största utmaningarna för våldsutsatta kvinnor under pandemin är att de isoleras allt mer och tvingas tillbringa mer tid tillsammans med förövarna, säger Caroline Högfeldt Coucher, verksamhetsledare på Kvinnojouren Blenda i Växjö.

Hon minns samtalen som strömmade in i början av våren, när allt fler jobbade hemifrån. Flera kvinnor tilläts inte lämna huset eftersom mannen skyllde på risken att bli smittad av coronaviruset.

Andra kvinnor hittade kameror i hemmet.

– När hon var hemma mer förstod hon att mannen hade full kontroll på henne, berättar Caroline Högfeldt Coucher.

Känsligt läge

Socialtjänsten i en kommun kan ha avtal med ideella eller privata aktörer som driver skyddade boenden. Då fattar socialtjänsten beslut om placering, men det finns även vissa kvinnojourer dit våldsutsatta kan vända sig direkt.

TT har talat med sex olika kvinno- och tjejjourer som erbjuder skyddat boende. Läget är pressat men en splittrad bild träder fram. Flera jourer har tvingats stänga boendeplatser tillfälligt, på grund av smittorisken.

Agera kvinnojour i Solna i Stockholm har i vanliga fall plats för nio vuxna plus barn. Nu erbjuds boende för fem vuxna och medföljande barn.

Jouren har tvingats neka våldsutsatta. Då får socialtjänsten försöka hitta platser på andra boenden, berättar Bridgett Stehag, verksamhetschef på Agera kvinnojour.

– Finansieringen av kvinnojourer är kortsiktig – vi är beroende av att få in placeringar för att kunna bekosta personal. När det kommer våldsutsatta kvinnor och barn akut måste skyddet och stödet finnas på plats, så det är ett känsligt läge för många jourer.

Kvinnojouren Öresund i Malmö har stängt sitt kollektivboende under pandemin och erbjuder i stället plats i enskilda lägenheter, i väntan på lättade restriktioner.

Malmö kvinnojour hade högt tryck i somras. Då tvingades jouren stänga två av sina sex boendeplatser och säga nej till förfrågningar.

Kvinnojouren Blenda tar emot kvinnor och barn från hela Sverige. Vissa kommuner vittnar för jouren om högt söktryck under pandemin, andra inte, och på Blendas boende har det varit ett jämnt inflöde. Detsamma gäller kvinno- och tjejjouren Ada i Göteborg.

Svårt att samarbeta

Både Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) och Unizon bekräftar det splittrade läget.

Unizons ordförande Olga Persson utvecklar:

– Vi kan inte se några mönster på om det är i storstad eller småstad.

Kvinnor och barn hamnar per automatik inte på gatan om en jour är fullbelagd, betonar Olga Persson.

– Jourerna samarbetar ofta med socialtjänsten för att hitta en plats på en annan ort. Men under pandemin har det varit otroligt mycket svårare att samarbeta generellt, säger Olga Persson, och syftar på hur stora delar av det offentliga samhället stängde ner i våras.

Roks ordförande Jenny Westerstrand poängterar att socialtjänsten i en del kommuner väljer att placera kvinnor på privata boenden i första hand, i stället för hos jourerna.

– Våra boenden har stått tomma över tid i vissa kommuner, det har inte att göra med att de inte har behövts, säger Jenny Westerstrand.

Socialminister Lena Hallengren (S) har inte fått varningssignaler om att socialtjänsten haft svårt att lösa boendesituationen för våldsutsatta.

– Vad obalansen beror på, det har jag inget bra svar på för tillfället, säger Lena Hallengren.

I slutet av april gav regeringen i uppdrag till Socialstyrelsen att under 2020 fördela 100 miljoner kronor till civilsamhället, däribland kvinnojourer, med anledning av pandemin. Lena Hallengren kan inte svara på om det blir ytterligare ekonomiskt stöd framöver, när coronaviruset fortsatt hotar samhället.

Tyst i Kiruna

I Kiruna väntar Victoria Mattila på att kvinnojourens telefon ska ringa. Före pandemin ringde det i snitt en gång om dagen. Nu är det nere på ungefär en gång i veckan.

– Erfarenhetsmässigt ser vi en minskning av kontaktförsöken vid storhelger och semestrar. Då är ofta hela familjen samlad, och kvinnan får ingen möjlighet att komma ifrån, säger Victoria Mattila, anställd på Kvinnojouren Kiruna som också erbjuder skyddat boende.

Victoria Mattila är övertygad om att detsamma nu händer under pandemin. Isoleringen innebär dessutom färre möten med kollegor, vänner och andra utomstående som kan se varningstecken på en våldsam relation.

– Risken är att våldet blir så pass normaliserat i hemmet att kvinnan tappar insikten om att det är våld – och tror att det är ett normalt liv.

Klara Stefansson/TT

Ellinor Knoxborn/TT

Kvinnor som hittat kameror hemma eller inte tilläts lämna huset. Caroline Högfeldt Coucher på Kvinnojouren Blenda minns många av samtalen under pandemin.
Kvinnor som hittat kameror hemma eller inte tilläts lämna huset. Caroline Högfeldt Coucher på Kvinnojouren Blenda minns många av samtalen under pandemin.
Foto: Lina Alriksson/TT

FAKTA

Fakta: Här kan du få stöd och hjälp

Är du eller någon i din närhet utsatt för våld i en nära relation? Här är ett urval på vart du kan vända dig för att få hjälp och stöd.

Viktigt: Ring alltid 112 vid akuta händelser. Du kan även nå socialtjänsten eller socialjouren i din kommun via larmnumret.

Kvinnofridslinjen (020-50 50 50, dygnet runt)

En nationell stödtelefon för dig som utsatts för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Även anhöriga och vänner är välkomna att ringa.

Alla kvinnors hus (08-644 09 20, mån-fre kl 9-17)

Erbjuder tillfälligt skyddat boende för personer som utsatts för våld i nära relation och hedersrelaterat våld. Tar emot kvinnor, män, deras barn och medföljande djur med placering via socialtjänsten.

Roks (roks.se)

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige samlar jourer i hela Sverige, varav vissa erbjuder skyddat boende. Hitta en jour närmast dig via Roks hemsida. Klicka på "hitta en jour".

Unizon (unizon.se)

Samlar över 130 kvinnojourer, tjejjourer och andra stödverksamheter. På hemsidan finns kontaktuppgifter till jourer i hela Sverige, varav vissa erbjuder skyddat boende. Klicka på "hitta jour".

Brottsofferjouren (116 006, alla dagar kl 9-19)

Ger stöd till brottsutsatta, vittnen och anhöriga.

Qjouren (08-644 20 32)

En kvinnojour för våldsutsatta kvinnor med erfarenheter av missbruk och prostitution.

RFSL stödmottagning (020-34 13 16, torsdagar kl 9-12)

Stöd till hbtqi-personer som blivit utsatta för kränkningar, hot och våld. RFSL stödmottagning driver även ett skyddat boende i Stockholmsområdet.

FAKTA

Fakta: Platsbrist även utan pandemi

I en kartläggning av Socialstyrelsen svarade 78 procent av de skyddade boendena att de fått avvisa personer på grund av platsbrist, eller andra skäl, under perioden från den 1 augusti 2018 till den 31 juli 2019.

Statistiken beskriver dock inte omfattningen.

Kartläggningen bygger på en enkät som hösten 2019 skickades till 282 skyddade boenden i Sverige, som drivs i privat, kommunal eller ideell regi.

76 procent besvarade enkäten.

Källa: Socialstyrelsens rapport: "Kartläggning av skyddade boenden", publicerad juni 2020.

Inrikes

Barn i skyddade boenden nekades skola

Barn i skyddat boende nekades plats på ny skola under pandemin. Arkivbild.
Foto: JESSICA GOW/TT
Inrikes
Inrikes Kvinnojourer vittnar om att barn i skyddade boenden ibland missar flera månader i skolan.
Under våren har dessutom barn som flytt med en förälder och tvingas byta skola nekats plats i en ny, med hänvisning till pandemin.
– Det var det dummaste jag hört, säger socialminister Lena Hallengren (S).

De allra flesta barn i Sverige har skolplikt från förskoleklass till dess barnet gått ut nian. Det gäller även barn som bor med en förälder i skyddat boende.

Över 6 000 barn vistas minst en natt i skyddat boende under ett år, enligt en kartläggning gjord av Socialstyrelsen. En del stannar betydligt längre.

TT har varit i kontakt med flera kvinnojourer som driver skyddade boenden och som vittnar om att barn kan vistas månad efter månad på boendet – utan att gå i skola.

– Socialtjänsten ger ibland kortsiktiga besked, två veckor i taget. Då får vi inte den kontinuitet som behövs för att barnet ska kunna gå in i en skolplats, en ny miljö, få nya kompisar, nya lärare. När man säger två veckor och sedan slutar det med sex månader då är det tråkigt att barnen inte hade ett skolsammanhang under den tiden. Så här är det ganska ofta, säger Bridgett Stehag, verksamhetschef på Agera kvinnojour i Solna i Stockholm.

Fick vänta några månader

Den här problematiken känns igen av fler.

– Det är alltid ett stort bekymmer med våra placeringar att vi oftast inte vet från början hur lång placeringen kommer vara. Det gör det svårt för oss att planera långsiktigt, berättar Sara Paulsdotter Hellberg, verksamhetschef på Kvinnojouren Öresund i Malmö.

Pandemin har försvårat situationen ytterligare.

– Skolorna har varit lite restriktiva med att ta in nya elever och de har i vissa fall sagt att de avvaktar till efter sommaren. För vår del har vi upplevt att det är barn som fått vänta, i några månader faktiskt, på att gå i skolan, säger Emily Lundquist, verksamhetsledare på Malmö kvinnojour.

Men att neka barn plats i skola och skylla på pandemin håller inte, anser socialminister Lena Hallengren (S).

– Det var det dummaste jag hört! Jag tänker att det var egenkonstruerat, att skolan tycker det var lite jobbigt. Det finns inget under corona som gör att barn inte ska gå i skolan, alla barn ska gå i skolan, säger Lena Hallengren.

Enligt Kvinnofridsbarometern från 2019, som genomförs av Unizon, saknar nästan tre av fyra kommuner en aktuell, skriftlig och på ledningsnivå beslutad rutin för att säkra skolgången för barn i skyddat boende.

"Vet att det brister"

För att komma till rätta med bland annat detta är ett förslag om lagförändring under utredning. En av punkterna handlar om just elevers rätt att gå i skola när de vistas i skyddat boende.

– Även barn i skyddade boenden har rätt till skolgång. Vi vet att det brister. Ibland kan det finnas skäl som att man flyttar från en kommun till en annan och det kan ta lite tid innan den situationen är hanterad. Det som är mer allvarligt är om man vistats flera månader i skyddat boende utan att få sin rätt till skolgång tillgodosedd, säger Lena Hallengren.

TT: Går det att komma runt problemet med att barnen missar skola till följd av Socialtjänstens kortsiktiga placeringar?

– Med den vetskapen tänker jag att då placerar väl kommunerna barnet i en skola från början, om man vet att det ofta blir ett halvår, säger Lena Hallengren.

TT: Men om det sedan visar sig att det faktiskt bara blev två veckor?

– Jag förstår att om det är väldigt kort tid så är det ett omfattande arbete men mot bakgrund av vad du säger, att man av erfarenhet vet att det ofta blir en månad eller ett halvår då är det viktigt att man gör det, barn har rätt att gå i skolan, det är min uppfattning.

Ellinor Knoxborn/TT

Klara Stefansson/TT

FAKTA

Fakta: Barnrättsperspektivet utreds

2016 beslutade regeringen om en utredning för att stärka barnrättsperspektivet för barn som visats i skyddat boende.

Betänkandet "Ett fönster av möjligheter – stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende" lämnades 2017.

Under beredningen av betänkandet framkom att förslagen behövde kompletteras. Kompletteringarna gäller främst förslag för att ge socialnämnden större befogenheter att placera ett barn i skyddat boende även när det saknas samtycke från den ena vårdnadshavaren, nya bestämmelser om offentlighet och sekretess och ändringar för att tydliggöra elevers rätt att gå i skola när de vistas i skyddat boende.

Promemorian "Stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende – förslag till bestämmelser rörande bland annat omedelbar placering, sekretess och skolgång" är på remiss och svar ska lämnas senast 13 november 2020.

Källa: regeringen.se

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinofeber

Säkert onlinespel - hur casinon håller dig trygg på nätet

Casinofeber De flesta har råkat ut för osäkra webbsidor online, men när det gäller spel på casino online har säkerheten kommit långt under de senaste två decennierna. Inte bara har kvaliteten och utbudet förbättrats, utan även många andra aspekter. Ända sedan det första online-casinot lanserades 1995 har en av de största frågorna varit en effektiv säkerhet online.

Vi vet alla att onlinevärlden inte är säker. Det finns alltför många historier om hur webbplatser har hackats och privata uppgifter spridits. Brottsliga hackare kan samla på sig alla slags detaljer som rör privata bankkonton, lösenord och inloggningsuppgifter. Oskyddade webbplatser är ofta benägna att ha och sprida virus, malware, trojaner, spionprogram och många andra skadliga dolda filer. Sådana filer är designade att förstöra din dator (eller mobila enhet), hacka hela din samling säkra lösenord, få tillgång till dina personliga uppgifter så att de kan ta över allt du gör online.

Vågar man registrera sig på ett casino?

Det skulle också vara ganska lätt att anta att hela casinospelsindustrin online är utsatt för samma risker vad gäller säkerheten, och ha liknande skräckhistorier om medlemmar som förlorat sitt konto och all bankinformation kommit i händerna på fel personer. Och vore det så, så skulle ingen våga anmäla sig eller skapa ett konto på ett casino online. Men casinobranschen är ju en av de snabbast växande det senaste decenniet, och miljontals människor världen över loggar in och spelar online varje dag.

Man kanske blir förvånad över att höra det,  men casinoindustrin online är faktiskt en av de säkraste branscherna på hela internet. Faktum är att många av branschens största onlinecasinon kan erbjuda mer sofistikerade säkerhetsåtgärder på webben än vad många ledande företag inom bank- och finansväsendet kan. Att hitta dessa casinon med hög säkerhet är ganska lätt, så länge du använder betrodda guider som www.casinofeber.se. Där kan du läsa recensioner av onlinecasinon för den svenska marknaden, och få tips på bonusar. De samlar även aktuella nyheter inom casinovärlden och guidar dig till hur du spelar på casino online. Så exakt hur uppnår casinon denna till synes otroliga prestation vad gäller säkerheten?

SSL - Gör "huset" säkert

Alla de största casinon online bryr sig om säkerhet, och de har en sak gemensamt när det gäller att ge sina spelare den mest effektiva onlinesäkerhet som finns - SSL-digitala krypteringsprotokoll. Då krävs det ett SSL-certifikat, som kan liknas vid ett slags bank-ID fast för webbplatser.

SSL betyder Secure Socket Layer, och är en slags kryptering. Det betyder att all data som skickas mellan din webbläsare och webbservern (i detta fall online casinot), är helt privat och säker.  SSL är den nuvarande branschstandarden för onlinecasinon, och du kan se det i webbläsarens adressfält. Om man ser certifikatet, att adressen i webbläsaren börjar med https, att det är ett grönt hänglås och att det står att webbplatsen är säker, då vet man att det onlinecasino man vill spela på och sätta in pengar på verkligen är helt tryggt.

Digital säkerhet på språng

Mobil casinospel har tagit spelvärlden online med storm de senaste åren, och många branschledande utvecklare tror att det kommer att bli det viktigaste sättet för användarna att komma åt sina favoritspel på casinon online framöver. Med införandet av HTML5, som tagit över det tidigare Flash-baserade direktspelet, försvann också de vanligaste säkerhetshoten.

Dagens mobila casinoplattformar använder sig också av mobil webbläsarteknik för HTML5, för att utöka säkerheten. Med hjälp av HTML5 kan spelarna nu logga in på sitt redan säkra casinokonto online direkt från sina mobila webbläsare, med samma SSL-certifikatprotokoll för att garantera säkert spel från hela världen, oavsett om man sitter på bussen hem från jobbet eller är hemma i soffan i vardagsrummet.

Inrikes

Bredbandsbolagen får bottenbetyg i ny rapport

Com Hem är den operatör som får lägst betyg i SKI:s undersökning. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Inrikes
Inrikes Efter ett drygt halvår av att arbeta hemifrån, och med digitala i stället för fysiska möten, ger svenskarna tummen ner till sina bredbandsleverantörer. Det visar Svenskt kvalitetsindex årliga rapport om branschen.
PREMIUM

I Svenskt kvalitetsindex (SKI) senaste mätning får bredbandsbranschen som helhet drygt 63 poäng, en minskning med två procentenheter från förra året.

– Vi brukar säga att gränsen för när kunder börjar bli riktigt missnöjda är vid 60 poäng, och den gränsen börjar man närma sig nu efter flera års uppgång. Jag skulle vilja säga att det här är en tydlig signal till operatörerna om att man måste bli bättre, helt enkelt, säger Johan Palmer, vd för Svenskt kvalitetsindex.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Skyddsutrustning brändes upp i somras

En miljon skyddshandskar brändes i somras, mitt under pandemin, enligt Kaliber. Arkivbild.
Foto: Rich Pedroncelli/AP/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Samtidigt som det rådde stor brist på skyddsmaterial i vården i somras brändes skyddsutrustning från Socialstyrelsens nationella beredskapslager upp, rapporterar Kaliber i Sveriges Radio .

Enligt Socialstyrelsens krisberedskapschef var utrustningen – bland annat en miljon handskar och 235 000 operationsmunskydd – för gamla eller nådde inte upp till dagens krav.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Sex till sjukhus efter olycka i Hudiksvall

Sex personer har förts till sjukhus efter en krock på riksväg 84 Hälsingland. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Sex personer har förts till sjukhus efter att två bilar kolliderat på riksväg 84 i närheten av Delsbo i Hudiksvalls kommun.
– Tre personer är allvarligt skadade. De vårdas på Hudiksvalls sjukhus. Tre är lindrigt skadade, säger Temo Allenbäck vid polisen.
PREMIUM

Enligt polisen skedde olyckan i samband med att en av bilarna påbörjade en omkörning. Föraren avbröt omkörningen när en mötande bil närmade sig men fick då sladd och krockade med den mötande bilen.

– Varför bilen fick sladd vet vi inte, för det är inte halt på platsen. Det får polisen utreda, säger Jan Åke Henriksson, räddningstjänsten i Delsbo, till helahälsingland.se .

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL