Utrikes

EU enat om Turkiet och Belarus

Nöjda miner hos EU:s permanente rådsordförande Charles Michel och kommissionsordförande Ursula von der Leyen sedan EU-länderna enats om sin syn på bland annat Turkiet och Belarus.
Foto: Olivier Hoslet/AP/TT
Utrikes
Utrikes EU:s medlemsländer är överens om sanktioner mot Belarus och hur Turkiet ska hanteras med både morot och piska.
– Vi är redo att använda alla verktyg vi har till vårt förfogande, säger rådsordförande Charles Michel i Bryssel.
PREMIUM

Utrikespolitiken var helt dominerande när Michel höll toppmöte med EU:s stats- och regeringschefer ända fram till klockan ett på natten mot fredagen.

Bland det som avhandlades fanns förgiftningen av ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnyj, den nyuppflammade konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan kring Nagorno-Karabach och våldsamheterna i Belarus efter presidentvalet i augusti.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Minst 140 döda i båtolycka utanför Senegal

Allt fler migranter försöker nu ta sig till Kanarieöarna. På bilden migranter från Marocko som anlände tidigare i oktober. Arkivbild.
Foto: Javier Bauluz/AP/TT
Utrikes
Utrikes Minst 140 migranter har omkommit i en båtolycka utanför Senegal. Det är den dödligaste båtkatastrofen i år, enligt FN:s migrationsorgan IOM.

“Vi vädjar om enighet mellan regeringar, samarbetspartners och det internationella samfundet för att få bukt med de nätverk som utnyttjar desperata unga för att kunna bedriva människohandel och människosmuggling", skriver IOM:s uppdragschef för Senegal, Bakary Doumbia, i ett uttalande.

Omkring 200 personer befann sig ombord på båten när den började brinna. Farkosten kapsejsade sedan.

En video som publicerats i lokala medier visar hur hur en fiskebåt närmar sig en kraftig rökpelare ute till havs samtidigt som människor desperat simmar mot fiskebåten, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Omkring 60 personer kunde räddas och 20 kroppar har bärgats, enligt IOM.

Den svåra olyckan inträffade i lördags. Bara några timmar efter det att båten lämnat hamn, cirka tio mil söder om huvudstaden Dakar på väg mot Kanarieöarna, började den brinna.

Hittills i år har 11 000 migranter tagit sig från Västafrika till Kanarieöarna. Och det är en kraftig ökning jämfört med motsvarande period i fjol då närmare 2 600 människor kom.

Utrikes

Terrorskugga över coronamöte i EU

EU:s permanente rådsordförande Charles Michel håller webbtoppmöte med medlemsländernas stats- och regeringschefer.
Foto: Olivier Hoslet/AP/TT
Utrikes
Utrikes Terrormorden i Nice skuggade coronadiskussionen när EU:s stats- och regeringschefer samlades till ännu ett webbtoppmöte om pandemin.
– Den europeiska familjen står enad bakom frihet, demokrati och rättvisa, säger rådsordförande Charles Michel.

När de 27 medlemsländernas stats- och regeringschefer satte sig framför sina datorer på torsdagskvällen blev händelserna i Nice första extrainsatta punkt på dagordningen. I ett gemensamt uttalande fördöms dådet, där tre människor dödades, samtidigt som ledarna uttrycker sin "orubbliga solidaritet" med Frankrike.

I övrigt var det ändå coronaläget som kvällen ägnades åt. I allt fler länder pekar siffrorna åt fel håll och tuffa nedstängningar är återigen på väg.

"Måste ta ansvar"

"Krisen är långt ifrån över – varken i Sverige eller i andra länder – och att smittspridningen ökar på nytt är mycket allvarligt", konstaterar statsminister Stefan Löfven (S) i en skriftlig kommentar till TT efter mötet.

"Människor i hela Europa tar, och måste ta, ett stort ansvar. EU behöver göra mer för att koordinera krisarbetet, samtidigt som vårdbeslut fortsatt ska hanteras i medlemsländerna. Vi ska samarbeta för att få fram och fördela ett framtida vaccin och vi behöver stärka vår gemensamma beredskap", säger Löfven.

Vaccin och appar

Permanente rådsordföranden Michel manar på presskonferensen efteråt till "solidaritet och samordning".

– Våra sjukhus och hälsopersonalen står återigen under hårt tryck. Våra tankar går i dag till alla dem som lider i hela Europa, säger Michel.

På mötet diskuterades bland annat hur man ska arbeta när – och om – ett vaccin finns på plats. Michel uppmanar dessutom alla länder att samarbete kring exempelvis de smittspridningsappar som tagits fram.

Transportpengar

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen betonar vikten av bättre informationsutbyte mellan länderna och med smittskyddsenheten ECDC, bland annat för att kunna hjälpa hårt pressade länder att skicka patienter till andra länder.

– Vi frigör 220 miljoner euro (drygt två miljarder svenska kronor) för att finansiera transporterna, säger von der Leyen.

Kommissionen lovar också påskyndat godkännande på EU-nivå för snabbare testmetoder och kommer även att ta fram ett formulär för information om resande som kan användas av alla länder.

Varning till Turkiet

Stats- och regeringscheferna hann även med ett kort samtal om relationen till Turkiet, som blivit allt bistrare under hösten – inte minst sedan president Recep Tayyip Erdogan under helgen ifrågasatt den mentala hälsan hos Frankrikes president Emmanuel Macron och manat till bojkott av franska varor.

– Provokationer är fullständigt oacceptabla. Vi kommer att återvända till den här frågan i december, säger rådsordförande Charles Michel.

Wiktor Nummelin/TT

FAKTA

Fakta: Höstens toppmöten i EU

När coronapandemin slog till i våras tvingades EU-länderna ställa in alla ordinarie minister- och toppmöten och i stället hålla dem via webben. Stats- och regeringscheferna kunde samlas "på riktigt" igen först i juli, då man enades om sin syn på nästa långtidsbudget och ett stort stödpaket för coronadrabbade länder och verksamheter.

Därefter har ledarna även haft två toppmöten i Bryssel i början och mitten av oktober. Samtidigt har webbmöten nu återupptagits för att regelbundet avhandla coronaläget.

Nästa ordinarie toppmöte – årets sista – är inplanerat till Bryssel den 10-11 december.

Utrikes

Macron: Terrorn rubbar inte våra värderingar

Frankrikes president Emmanuel Macron utanför kyrkan Notre-Dame i Nice på torsdagen.
Foto: Eric Gaillard/AP/TT
Utrikes
Utrikes Knivmorden i Notre-Dame-kyrkan i Nice var en islamistisk terrorattack, enligt president Emmanuel Macron.
– Frankrike kommer inte överge sina värderingar, sade han på plats i staden.
EU:s 27 stats- och regeringschefer fördömer dådet i ett gemensamt uttalande.

Tusentals militärer kommenderas ut för att öka säkerheten i Frankrike efter knivmorden i Nice, meddelar Macron. Religiösa miljöer och skolor hör till de platser som kommer att få ökat skydd efter de blodiga attentat som skakat landet den senaste tiden.

Den franska terrorberedskapen har höjts till högsta nivån.

Attacken var riktad mot "vår känsla för frihet, för möjligheten till tankefrihet", sade Macron när han besökte kyrkan i Nice efter dådet.

"Kamp mot terror"

EU:s stats- och regeringschefer fördömer morden i ett gemensamt uttalande under inledningen av torsdagens toppmöte: "Vi står orubbliga och enade i vår solidaritet med Frankrike, med det franska folket och den franska regeringen – i vår gemensamma och fortsatta kamp mot terrorism och våldsbejakande extremism".

EU-ledarna uppmanar samtidigt världens ledare att arbeta för förståelse och dialog mellan religiösa läger.

Dådet genomfördes då kyrkan öppnades på torsdagsmorgonen. En ung man gick till attack och skar helt eller delvis av halsen på en kvinna inne i Notre-Dame. Även en man med ett uppdrag inom kyrkan hittades död i kyrkan, skuren i halsen. Det tredje offret avled av sina skador i en närbelägen bar dit hon tagit sin tillflykt, skriver nyhetsbyrån Reuters med hänvisning till poliskällor.

Åklagarmyndigheten bekräftar att två av offren skurits i halsen.

– En kvinna kom in hit från kyrkan och ropade: "Spring, spring, någon har knivhuggit folk", berättar Daniel Conilh, kypare på en krog i närheten, för nyhetsbyrån AFP.

Ung man från Tunisien

Den misstänkte gärningsmannen greps efter dådet. Han skottskadades allvarligt av polis i samband med gripandet och vårdas på sjukhus. Åklagarmyndigheten har inlett en utredning om terrorbrott.

Enligt åklagaren Jean-François Ricard är den misstänkta mördaren en man från Tunisien, född 1999. Han hade Röda Korsets identitetshandlingar på sig när han anlände med tåg till Nice. Det är inte känt om de var falska eller äkta, skriver Reuters.

Borgmästaren i Nice, Christian Estrosi, skriver på Twitter att den misstänkte gärningsmannen upprepade gånger ropat "Allahu akbar" (Gud är större). "Nice har betalat ett för högt pris, precis som hela vårt land har gjort, de senaste åren. Jag manar till sammanhållning bland Niceborna", skriver Estrosi.

Gripande i Lyon

I Lyon greps samma dag en man som varit under bevakning av underrättelsetjänsten med en 30 centimeter lång kniv, uppger en poliskälla. Mannen var på väg att gå in i en spårvagn och bedömdes "vara redo att agera", säger borgmästaren Pierre Oliver till nyhetsbyrån AFP.

I närheten av Avignon i sydöstra Frankrike sköt polis ihjäl en man som hotade poliser och andra människor med ett handeldvapen. Enligt tidigare medierapporter agerade mannen på ett sätt som indikerade att han var islamistisk extremist, men senare meddelade myndigheter att han var psykiskt sjuk och att händelsen inte hade extremislamistiska motiv.

Torsdagens attentat i Nice sker samtidigt som de pågående kontroverserna som följt efter mordet på Parisläraren Samuel Paty, som fick huvudet avskuret efter att ha visat satirbilder på profeten Muhammed under en lektion om yttrandefrihet. Även det mordet utreds som ett terrorbrott.

Efter mordet på Paty, och president Macrons försvar av lärarens rätt att visa bilderna, har spänningarna mellan Frankrike och vissa läger inom den muslimska världen ökat och flera länder har manat till bojkott av franska varor.

Rättad: I en tidigare version fick kyrkan i Nice fel benämning.

Polis och kriminaltekniker utanför Notre-Dame-kyrkan i Nice.
Polis och kriminaltekniker utanför Notre-Dame-kyrkan i Nice.
Foto: Daniel Cole/AP/TT

Utrikes

Gerillaledare dödad i Colombia

Colombias president Iván Duque. Arkivbild.
Foto: Richard Drew/AP/TT
Utrikes
Utrikes

En av ledarna för vänstergerillan Nationella befrielsearmén (ELN) i Colombia har dödats under en militärinsats i helgen i den nordvästra delen av landet.

Dödsfallet bekräftas nu av ELN:s högsta ledning.

Redan i söndags gick Colombias president Iván Duque ut med att gerillaledaren Uriel, vars riktiga namn var Andrés Vanegas, dödats.

Duque sade att Vanegas död var ett "särskilt viktigt slag" mot ELN. Enligt presidenten var han ansvarig för mord, kidnappningar och för att ha rekryterat minderåriga till gerillan.

Vanegas har också anklagats för att ligga bakom ett blodigt bombdåd mot en polisskola i Bogotá i januari 2019 då 21 personer dödades.

Efter den attacken avbröt Duque de fredssamtal med ELN som hans företrädare Juan Manuel Santos inlett.

Utrikes

Världen står upp för Frankrike

Statsminister Stefan Löfven och Tysklands förbundskansler Angela Merkel reagerar samfällt på den dödliga terrorn i Frankrike. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Utrikes
Utrikes Ledare världen över fördömer morden på tre personer i Nice. Frankrikes president Emmanuel Macron kallar knivdådet en "islamistisk terroristattack".
Till och med Turkiet sluter upp bakom Frankrike trots pågående ordkrig.
PREMIUM

Statsminister Stefan Löfven kommenterar dådet på Twitter :

"Jag är förskräckt över de senaste förfärliga attackerna i Frankrike. Våra tankar och sympati går till dem som är drabbade. Vi står förenade med Frankrike i kampen mot terrorism och i försvaret av grundläggande friheter."

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Privatlån.com

3 unika saker du kan använda ett blancolån till

Privatlån.com Många väljer att använda ett blancolån som ett billån eller för att samla mindre lån och krediter. Som mest kan du låna 600 000 kronor, men du kan även låna så lite som 5 000 - 10 000 kronor.

Eftersom blancolån saknar krav på säkerhet kan pengarna användas till precis vad som helst. Du kan dessutom justera lånets löptid för att hitta en månadskostnad som passar din ekonomi, vilket innebär att du kan ha råd med det mesta.

Det finns många användningsområden för denna låneform. Nedan ska vi titta närmare på tre lite mer ovanliga saker som du kan finansiera med hjälp av ett blancolån.

Köp din drömhäst

Att köpa häst är inte billigt, många gånger kostar dessa fyrbenta djur tiotusentals kronor. Har man inte sparat ihop under en längre tid kan det vara svårt att ha råd. Samtidigt vill du kanske vänta allt för länge med att köpa, särskilt inte om du råkar hitta drömhästen till salu.

Genom att ta ett blancolån kan du betala för hästen direkt och sedan dela upp betalningen i en takt som passar din ekonomi. På så sätt slipper du allt för stora påfrestningar på din ekonomi. Du kan dessutom låna lite mer om du till exempel behöver köpa till lite ny utrustning.

Res på semester till tropikerna

Många är de som drömmer sig bort till varmare breddgrader, inte minst när vintermörkret smyger sig på. Att besöka tropiska öar med kritvita stränder kan dock vara kostsamt och att finansiera hela familjeresan med eget sparkapital kan kännas i plånboken.

Även här kan ett blancolån vara ett bra alternativ. Eftersom du kan lägga upp blancolån under flera års tid kan du låna till resan och samtidigt få en mer hanterbar månadskostnad.

Eftersom de flesta blancolån betalas ut inom 1 till 2 dagar - vissa kan till och med betalas ut samma dag - kan du dessutom slå till på resan direkt utan att riskera att priset höjs.

Investera i ny hemelektronik

Behöver du byta ut hemmets TV? Eller kanske är det hög tid att köpa en ny dator? Hemelektronik är ofta dyrt och kan var svårt att finansiera utan att spara ihop under en längre tid. Då kan du med hjälp av ett blancolån delbetala inköpet under en längre tid istället för att behöva ta av ditt sparande.

Blancolån har en relativt låg ränta, särskilt om du har en god kreditvärdighet, vilket kan göra lånet till ett prisvärt alternativ till delbetalning i butik. Du kan dessutom lösa delar eller hela lånet i förtid om du har möjlighet och komma undan ännu billigare.

Utrikes

170 000 fler européer än normalt dog i våras

Bårhuspersonal bär på kistan med det sista covid-19-offer som förvarats i det parkeringshus som i maj fick tjänstgöra som bårhus i spanska Barcelona.
Foto: Emilio Morenatti/AP/TT
Utrikes
Utrikes Dör fler under pandemin än vanligtvis? Jämförelser över tid är svårhanterliga, men de siffror som finns tyder på att svaret är ja. Mellan mars och juni dog betydligt fler i Europa än genomsnittet för föregående fyra år, enligt Eurostat.
PREMIUM

Under pandemin har det blivit tydligt: Statistik kring dödlighet, överdödlighet och underdödlighet är svårt. I många länder är den dessutom bristande och samlade, centrala system saknas på både global- och EU-nivå.

– Problemet är delvis att det finns så mycket olika databaser och siffror att förhålla sig till. Alla gör sina räkningar med hjälp av olika modeller, säger Linus Garp, befolkningsstatistiker på Statistiska centralbyrån (SCB).

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Lukasjenko stärker greppet om makten

Belarus president Aleksandr Lukasjenko under ett möte i huvudstaden Minsk i tisdags.
Foto: Nikolaj Petrov/AP/TT
Utrikes
Utrikes Belarus auktoritäre ledare Aleksandr Lukasjenko skakar om i landets maktkorridorer. Enligt den statliga nyhetsbyrån Belta beordrar han dessutom att en beväpnad "gatumilis" ska upprättas.
PREMIUM

På torsdagen meddelar Lukasjenko att landets inrikesminister byts ut. Den nuvarande ministern, Jurij Karajev, ersätts med Minsks polischef Ivan Kurbakov – mannen som lett nerslagen mot de omfattande protester som skakat landet sedan valet den 9 augusti.

Karajev, liksom ytterligare två högt uppsatta tjänstemän, har fått nya roller som presidenthjälpredor och "inspektörer" med ansvar för specifika områden i landet. Förutom Karajev rör det sig om tidigare vice inrikesminister Aleksandr Barsukov samt Valerij Vakultjik, som har styrt Belarus säkerhetstjänst KGB i åtta år.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Flera döda i gränskonflikt i Etiopien

Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Närmare 30 personer har dödats i en gränskonflikt mellan delstaterna Afar och Somali i Etiopien, enligt ett regeringsuttalande.

Beväpnade grupper från de två delstaterna har tidigare drabbat samman.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL