Utrikes

Nio döda i skogsbränder i östra Ukraina

Bild från släckningsarbetet i bränderna i Luhansk i juli. Nu brinner det i området igen. Arkivbild.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Minst nio personer har omkommit i samband med skogsbränder som rasar i ett stort område i östra Ukraina, enligt myndigheterna. Ytterligare tio personer vårdas på sjukhus.

Bränderna har slukat ett område på omkring 18 000 hektar i Luhanskregionen, inte så långt från frontlinjen där strider mellan ukrainska styrkor och separatister ibland blossar upp.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

"Återfödelse" – ja till ny grundlag i Chile

Chilenare firar på gatorna i Santiago.
Foto: Luis Hidalgo/AP/TT
Utrikes
Utrikes En förkrossande majoritet i Chile har röstat för att riva upp den grundlag som skrevs under Augusto Pinochets diktatur. Chilenarna beslutar även att hålla etablerade politiker borta från processen att skriva en ny författning.

Tiotusentals strömmade ut på gatorna i huvudstaden Santiago för att fira resultatet i den historiska folkomröstningen. Med nästan alla röster räknade står det klart att över 78 procent röstat för att ta fram en ny grundlag.

På det centrala torget Plaza Italia – en samlingspunkt för fjolårets massiva protester där ett av huvudkraven var just att göra upp med arvet efter Pinochet – ekade sång och fyrverkerier.

Samtidigt lyste budskapet "Återfödelse" i kvällsmörkret, projicerat på huvudstadens högsta skyskrapa.

– Jag vill att ni minns den här dagen, detta är historiskt. Jag var bara fem år när det blev nej till Pinochet (i folkomröstningen 1988) och jag minns det fortfarande tydligt, säger Katy Hernández, som håller sina två små döttrar i händerna, till nyhetsbyrån Efe.

– Jag är här för mina föräldrars skull, för min son och för att saker och ting ska förändras, säger 32-åriga Paulina Poblete med tårar i ögonen.

Valdeltagandet, på strax över 50 procent, var det högsta i ett val i Chile på många år.

Folkliga representanter

Befolkningen hade även att välja på vilka som ska få sitta med i det råd som ska ta fram den nya konstitutionen: antingen en blandning av parlamentsledamöter och vanliga medborgare, eller uteslutande den andra kategorin. Över 79 procent röstade för det senare alternativet.

De 155 folkliga representanterna, hälften kvinnor och hälften män, kommer att utses i val i april nästa år. De har därefter ett år på sig att utarbeta den nya texten.

– Denna folkomröstning är inte slutet, det är början på en väg som vi måste gå tillsammans för att komma överens om en ny konstitution för Chile, säger president Sebastian Piñera, som varit hårt pressad av proteströrelsen.

De fyra högerpartierna i hans regeringskoalition har varit splittrade i frågan om en ny konstitution, medan vänsteroppositionen tagit tydlig ställning för en förändring.

Smäll för eliten

Resultatet kommer som en smäll för Chiles politiska elit, enligt Marcelo Mella som är statsvetare vid universitetet i Santiago.

– Ett så starkt resultat för en ny konstitution bör läsas som att man tar avstånd från de politiska partierna, vilka i stor utsträckning har tagit hand om Pinochets grundlag och om det styre som vi ärvde av honom, säger Mella till AFP.

Oron, som ledde fram till omröstningen, tog fart när studenter för ett år sedan protesterade mot en prishöjning i huvudstadens tunnelbana. Det blev den tändande gnistan till landsomfattande protester mot ojämlikhet och sociala orättvisa.

Röstandet på söndagen ska i stort ha gått lugnt till men polis använde tårgas mot ett femtiotal demonstranter i centrala Santiago.

Ekonomisk ojämlikhet

Den befintliga grundlagen trädde i kraft 1980, under den tidigare militärjuntans och diktatorn Augusto Pinochets översyn, och har befäst ett kapitalistiskt system där skola och välfärd är i privat ägo.

Chile har den största ekonomiska ojämlikheten inom OECD och en procent av landets befolkning beräknas äga mer än en tredjedel av dess tillgångar.

Kritiker menar att den gamla grundlagen är hinder för sociala reformer och att en ny är nödvändig för att ge en mer rättvis tillgång till sjukvård, utbildning och pensionssystemet.

– Jag hoppas att vi i och med detta återerövrar vår värdighet och att vi får tillgång till de rättigheter och den välfärd som bör vara universell, säger 37-åriga Francisca Palacios till Efe.

Mattias Mächs/TT

Emma Gyllestad/TT

Polis använde tårgas mot demonstranter vid folkomröstningen i Chile.
Polis använde tårgas mot demonstranter vid folkomröstningen i Chile.
Foto: Luis Hidalgo/AP/TT

FAKTA

Bakgrund: Största krisen som demokrati

Det senaste årets protester startade den 18 oktober förra året, när studenter plankade i Santiagos tunnelbana i en protestaktion mot höjda biljettpriser. Inom loppet av en vecka hade det utvecklats till en större demonstration mot sociala orättvisor och ekonomisk ojämlikhet, som kokade över i våldsamma drabbningar med poliser.

Bara några dagar innan protesterna bröt ut hade landets konservative president Sebastian Piñera lyft fram sitt Chile som en stabil oas i ett i övrigt svajigt Sydamerika.

Efter bara en vecka samlades 1,2 miljoner människor för en demonstration i huvudstaden. Presidenten införde först undantagstillstånd och soldater fick ta plats på Santiagos gator för första gången sedan diktaturens dagar. Sedan bad han i stället om ursäkt och utlovade stora välfärdssatsningar och höjd minimilön, men protesterna fortsatte att eskalera.

Kongressen enades om att hålla en folkomröstning om grundlagen. Den skulle ursprungligen ha hållits i april, men försenades med anledning av pandemin.

Den internationella klimatkonferensen COP25 skulle ha hållits i Chile, men ställdes in med anledning av oroligheterna. Sebastian Piñera har vid fem tillfällen stuvat om i sin regering och därtill reformerat polisväsendet.

De stora missnöjesyttringarna mojnade av när pandemin nådde Chile och stora restriktioner infördes, men återupptogs igen i augusti.

Omkring 30 människor har mist livet i samband med protester det senaste året. Den nationella, paramilitära polisstyrkan Carabineros har vid återkommande tillfällen anklagats för att ha tagit till övervåld.

Källa: AFP

Utrikes

Tredje eldupphör kollapsar – efter en timme

En rökpelare stiger mot himlen från Stepanakert, huvudort i den omtvistade regionen Nagorno-Karabach. Bild från 24 oktober.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes

Ryssland, Frankrike – och nu USA. Det tycks inte spela någon roll vilket land som förhandlar fram eldupphör kring den mellan Armenien och Azerbajdzjan omstridda regionen Nagorno-Karabach.

Det senaste avtalet meddelades av Washington under söndagen och trädde i kraft klockan 8, lokal tid, på måndagsmorgonen. Knappt en timme senare kom de första anklagelserna om brott mot det så kallade "humanitära eldupphöret". Enligt Azerbajdzjans utrikesdepartement har armeniska styrkor beskjutit flera byar, medan Armenien anklagar grannlandet för artillerield längs med konfliktens frontlinje.

Striderna kring Nagorno-Karabach är inne på sin andra månad. Internationella medlare försöker desperat få ett stopp på oroligheterna, som sedan den 27 september har kostat hundratals liv på båda sidor konflikten.

Utrikes

Japan vill bli koldioxidneutralt till 2050

Japans premiärminister Yoshihide Suga vill satsa på klimatet, meddelar han i sitt första stora tal efter att ha tagit över posten från Shinzo Abe.
Foto: Koji Sasahara/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Japan ska vara koldioxidneutralt år 2050, meddelar den nytillträdde premiärministern Yoshihide Suga.

– Nyckeln är innovation, säger Suga som svar på hur den kraftigt kolberoende ekonomin ska kunna uppnå målet.

Tokyos tidigare målsättning var att uppnå koldioxidneutralitet "någon gång under seklets andra halva", ett mål som klimataktivister kritiserat som vagt och oambitiöst. Nu sällar sig Japan till ungefär samma tidslinje som en rad europeiska länder och även Kina, som i september meddelade att landet ämnar bli koldioxidneutralt till år 2060.

Japan, världens tredje största ekonomi, var 2017 den sjätte största globala bidragaren till utsläpp av växthusgaser. Enligt Suga kommer landet nu att satsa mer på förnybar energi och kärnkraft.

Utrikes

Kinas framtid stakas ut bakom stängda dörrar

Kinas president Xi Jinping vill satsa på klimatet. Arkivbild.
Foto: Ng Han Guan/AP/TT
Utrikes
Utrikes Koldioxidneutralitet till år 2060. Det är en otippad fråga som står i fokus när Kinas toppledare samlas för att sätta den ekonomiska planen för de kommande fem åren.
Samtidigt väcks frågetecken kring hur länge president Xi Jinping egentligen tänker stanna på posten.

De traditionsenliga plenumsamtalen i Peking omges av hemlighetsmakeri. När fler än 300 toppledare inom Kommunistpartiet nu samlas i dagarna tre är dörrarna stängda och journalister inte välkomna.

Den nya femårsplanen har en stor fråga att tackla: Hur ska den virusdrabbade ekonomin läggas om för att göra världens största utsläppare koldioxidneutral till år 2060?

Dubbla kapaciteten

Det oväntade målet meddelades av president Xi i ett tal till FN i slutet av september. Kina, som står för en fjärdedel av världens samlade utsläpp av växthusgaser, har de senaste decennierna varit starkt beroende av kolkraft för att lyfta landet från fattigdom till dagens ekonomiska supermaktsstatus.

Enligt bedömare kan ett första steg bli att för första gången sätta ett absolut utsläppstak, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Det spås innebära att Kina måste sluta att bygga och finansiera nya kolanläggningar, samt fördubbla vind- och solenergikapaciteten redan till år 2025.

Slopade mandatspärr

Xi väntas även presentera en mer långsiktig plan under namnet "Vision 2035" – något som väckt frågetecken kring hur länge presidenten egentligen siktar på att sitta kvar på posten.

– Idén med ett 2035-manifest har lett till spekulationen att Xi ämnar leda Kina genom hela den perioden, vilket praktiskt taget gör honom till president på livstid, säger Benjamin Hillman, professor vid Australian National University, till BBC .

Presidentposten var ursprungligen begränsad till två femåriga mandatperioder, vilket skulle ha tvingat Xi att avgå senast 2023. Efter osedvanligt kort beredning röstades dock 2018 en grundlagsändring igenom för att avlägsna mandatperiodsspärren.

Mia Holmberg Karlsson/TT

FAKTA

Fakta: Kina och miljön

Kina ratificerade Parisavtalet i september 2016, och president Xi Jinping har uppmanat alla parter att följa det.

Landet genomgår en omfattande energiomställning mot förnybar energi. Bakom de stora miljöproblemen ligger flera decenniers kraftig ekonomisk tillväxt, och de stora energi- och råvarubehoven gör att miljösatsningarna varit otillräckliga.

Miljöproblemen i landet är enorma med bland annat svåra luftföroreningar till följd av utsläpp från förbränning av kol och olja, och kemikalieutsläpp i vattendrag och i marken från industrier. Utsläppen påverkar både naturen och människors hälsa.

Utrikes

Melbourne öppnar upp igen

Victorias delstatspremiärminister Daniel Andrews kommer med efterlängtat besked om återöppning av Melbourne. Arkivbild.
Foto: James Ross/AAP/AP/TT
Utrikes
Utrikes Från och med tisdag lättas många av de restriktioner som har gällt i storstadsområdet Melbourne och delstaten Victoria i Australien.
PREMIUM

– Jag kan bekräfta det som vi har väntat länge på – Melbourne kommer att tas ur nedstängningen, säger Victorias premiärminister Daniel Andrews vid en presskonferens.

Dagen därpå kommer även affärer liksom restauranger, kaféer och pubar att kunna öppna igen, med vissa restriktioner. Och söndagen den 8 november lyfter man på reserestriktionerna i Victoria, förutsatt att smittspridningen fortsatt är begränsad.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

spelaspel.se

Kommer Trump stanna i vita huset efter nästa presidentval?

Spelaspel.se Den 3 november 2020 avgörs det amerikanska presidentvalet och många undrar om Donald Trump kommer att få sitta kvar i Vita huset. Sett till att hans stående förmåga att vara immun mot diverse kontroverser har många länge sett hans andra mandatperiod som säkrad, men nu tycks coronaviruset kunna bli hans fall. I denna artikeln tittar vi närmare på vad som talar för och vad som talar emot att president Donald Trump får sitt ämbete förlängt.

Efter en skandalomsusad valkampanj chockades många när beskedet kom om att Donald Trump blev USA:s 45:e president. Den största förklaringen troddes ligga i hans populistiska approach och amerikanarnas utbredda misstro mot demokraternas kandidat, Hillary Clinton. Snart har fyra år gått sedan dess och den 3 november får vi veta om Donald Trump får sitta kvar eller inte. Intresset är ovanligt stort och redan nu går det att betta på presidentvalet – om vi ser till spelbolagens siffror ser vi snabbt att de räknar med en ny seger för Trump (1.75 i odds), men demokraternas kandidat Joe Biden ligger inte långt efter (2.05 i odds).

Vad talar för en Donald Trump-seger?

Donald Trump har varit i blåsväder för olika kontroversiella uttalanden och skandaler sedan han inledde sin valkampanj. Under hans första presidentperiod har kontroverserna fortsatt att dugga tätt, men han har alltid lyckats trolla sig ur de besvärliga situationerna med att starta nya skandaler, skylla på “fake news” eller skicka iväg några tweets. Exempelvis har det pratats om grova skattebrott och en förmodad inblandning i “Rysslandsaffären” där tydliga bevis pekar på att Donald Trumps valkampanj haft regelbunden kontakt med Ryssland, som i sin tur påverkade presidentvalet. Efter att mail läcktes ut som bevisade att han utpressat Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på 3,7 miljarder kronor för att få dem att gräva fram smuts om demokraternas troliga presidentkandidat Joe Bidens son, ställdes han inför riksrätt. Något som bara hänt två presidenter före honom under landets 200-åriga historia. Föga förvånande lämnade han rättegångssalen som vinnare, vilket återigen talar för hans otroliga förmåga att slingra sig ur krissituationer och behålla det amerikanska folkets tillit.

En annan stark fördel för Donald Trump är hur starkt den amerikanska ekonomin har gått under de senaste åren. Även om detta är effekter av vad tidigare regeringar har banat vägen för så tar han ogenerat åt sig äran för landets ekonomiska framgång. På Twitter i somras skrev han följande:

“Big Rally tonight in Greenville, North Carolina. Lots of great things to tell you about, including the fact that our Economy is the best it has ever been. Best Employment & Stock Market Numbers EVER. I’ll talk also about people who love, and hate, our Country (mostly love)! 7:PM”

Coronaviruset är Trumps stora hot

Den 3 november avgörs alltså valet men kampanjandet har börjat för länge sedan. På demokraternas sida ser det ut som att Joe Biden kommer att bli deras kandidat. Flera favoriter har redan fått erkänna sig besegrade och nu är det Biden eller Bernie Sanders som gäller. Sett till Sanders vänsterpolitik är det inte särskilt troligt att han blir demokraternas kandidat, men samtidigt har Joe Biden varit i blåsväder för att flera gånger ha anklagats för att ha betett sig olämpligt mot kvinnor vilket kan vara till Sanders fördel.

Om det blir Joe Biden eller Bernie Sanders som ställs mot Trump är nog inte något presidenten oroar sig över just nu. Hans primära fokus bör vara det omskrivna Coronaviruset som kommit till USA. Nu har han stoppat alla till USA från Europa, men det är på hemmaplan han måste agera istället. Sett till att 27 miljoner amerikaner saknar sjukhusförsäkring och därmed inte har råd att vara sjuka från jobbet, kommer viruset att sprida sig som en löpeld.

Med Coronaviruset har också handeln avstannat vilket lett till kraftiga nedgångar på börsen. USA kan komma att drabbas hårt av detta och då den starka ekonomin länge har varit Trumps stöttepelare kan ett fortsatt börsras bli hans dödsstöten för hans kandidatur.

Under de närmsta månaderna lär vi se en del svängningarna i spelbolagens odds för Donald Trump och Joe Biden. För den som vill spela på presidentvalet så gäller det att hålla sig uppdaterad framöver.

Utrikes

Italiensk borgmästare: Det har covid lärt oss

Borgmästaren i Brescia, Emilio Del Bono, framför Palazzo della Loggia där han har sitt kontor. I handen håller han borgmästarebandet.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Utrikes
Utrikes De hade flest döda i covid-19 i världen under en period i mars. Borgmästaren i italienska Brescia säger att man har lärt sig mycket inför en andra våg.
– Vi har förstått en viktig sak, säger Emilio Del Bono.
PREMIUM

Tystnaden sänkte sig över norditalienska Brescia när regeringen den 4 mars beordrade en total stängning av staden.

– Man hörde bara helikoptrarna som cirkulerade och alla ambulanser som hämtade de sjuka. Det var surrealistiskt, säger borgmästaren Emilio Del Bono, som nu återigen är på plats i det pampiga kommunhuset.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Thailands opposition: Ledare bör avgå

Sompong Amornvivat, ledare för oppositionspartiet Pheu Thai, säger att premiärministern bör avgå.
Foto: Sakchai Lalit/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Thailands största oppositionsparti uppmanar premiärminister Prayuth Chan-Ocha att avgå. Uppmaningen kom under ett extramöte i parlamentet som premiärministern och den tidigare kuppmakaren hade kallat till för att diskutera de senaste månadernas protester i landet.

De studentledda protesterna har krävt premiärministerns avgång och en ny konstitution, med har också vidgats till att handla om monarkin och krav på reformer av kungens makt.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Överväldigande ja till ny grundlag i Chile

Chilenare firar på gatorna i Santiago.
Foto: Luis Hidalgo/AP/TT
Utrikes
Utrikes Med över 99 procent av rösterna räknade får förslaget för en ny grundlag i Chile 78 procent.
– Denna folkomröstning är inte slutet, det är början på en väg som vi måste gå tillsammans för att komma överens om en ny konstitution för Chile, säger president Sebastian Piñera.
PREMIUM

Tusentals människor firade på i huvudstaden Santiagos gator att den gamla konstitutionen, som skapades under diktatorn Augusto Pinochets tid, kommer att ersättas.

– Fram till nu har konstitutionen delat oss. Från och med i dag måste vi alla arbeta tillsammans så att den nya konstitutionen blir en ram för enhet, stabilitet och framtid, säger Piñera i samband med att han erkänner ja-sidan som vinnare.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL