Utrikes

Det försvunna bärnstensrummet som gäckar

Ryssland har byggt en kopia av det försvunna bärnstensrummet. Men originalet som försvann i andra världskrigets slutskede är fortsatt försvunnet.
Foto: Dmitry Lovetsky/AP/TT
Utrikes
Utrikes Ett av andra världskrigets märkligaste försvinnanden fortsätter att förbrylla.
Den bländande och av bärnsten täckta palatssalen i Königsbergs slott har aldrig skådats efter nazisternas flykt.
Polska dykare hoppas på Östersjöns djup.
PREMIUM

Svaret kan heta Karlsruhe. Ett tyskt fartyg som sänktes av sovjetiska stridsplan 1945.

"Vi har letat efter vraket sedan i fjol, då vi förstått att en av de mest intressanta historierna kan vara gömd på Östersjöns havsbotten", säger den polske dykaren Tomasz Stachura i ett uttalande, citerat av Reuters.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Åtta barn döda i attack mot skola i Kamerun

Utrikes
Utrikes

Minst åtta barn miste på lördagen livet i en attack mot en skola i Kumba, i den engelsktalande delen av sydvästra Kamerun, uppger FN:s kontor för samordning av humanitär hjälp.

– Dessa människor ska fångas till varje pris, säger områdets skolchef Chamberlin Ntou'ou Ndong.

Det finns inga uppgifter om vilka som ligger bakom dådet, men i sydvästra Kamerun pågår en konflikt mellan landets armé och engelskspråkiga separatister, som anser sig diskriminerade av den franskspråkiga majoriteten.

Sedan 2017 har konflikten kostat runt 3 000 liv och tvingat hundratusentals på flykt.

Utrikes

Tongivande oppositionell flyr Venezuela

Den tongivande venezuelanske oppositionsledaren Leopoldo López lämnar landet. Arkivbild.
Foto: Martin Mejia/AP/TT
Utrikes
Utrikes Den tongivande venezuelanske oppositionspolitikern Leopoldo López har lämnat den spanska ambassadörens residens i Caracas för att fly Venezuela.

– Jag kan bekräfta att han lämnade ambassaden av egen fri vilja och lämnade Venezuela i hemlighet, säger Leopoldo López far, som också heter Leopoldo López.

Enligt López den äldre korsade sonen gränsen till grannlandet Colombia i fredags och har sedan dess tagit sig vidare till ett tredje land. Slutdestinationen är Spanien, där hans hustru och dotter bor sedan i maj.

– Vi hoppas att han anländer i morgon, säger pappa López, som är EU-parlamentariker för det spanska konservativa partiet Partido popular.

López fängslades 2014 efter att ha lett protester mot Venezuelas president Nicolás Maduro. 2017 omvandlades påföljden till husarrest, och från sitt hem agerade López mentor åt den yngre partikollegan Juan Guaidó.

När Guaidó våren 2019 uppmanade militären att revoltera mot Maduro fanns López vid hans sida under gatuprotesterna. Sedan försöket att störta Maduro misslyckats sökte López först skydd hos den chilenska ambassaden, varifrån han flyttade till det spanska ambassadörsresidenset.

Relationen med den spanska värden har inte varit helt harmonisk. Spaniens dåvarande tillförordnade utrikesminister Josep Borrell lovade att inte lämna över López till den venezuelanska myndigheterna, men slog också fast att landets diplomatiska beskickningar i Caracas inte fick användas som centrum för den politiska oppositionen.

Utrikes

Bosnier förtryckte förälskad dotter – utvisas

Frankrikes inrikesminister Gerald Darmanin. Arkivbild.
Foto: Stephane de Sakutin/AP/TT
Utrikes
Utrikes Frankrike har utvisat fem personer i en bosnisk familj efter att en 17-årig dotter i familjen misshandlats och fått sitt hår bortrakat. Flickan får stanna kvar i landet och kommer att få hjälp av sociala myndigheter.

Orsaken till våldet var att dottern förälskat sig i en ung kristen serb och ville gifta sig med honom.

Utvisningsbeskedet gavs av Frankrikes inrikesminister Gérald Darmanin på lördagen.

Familjemedlemmarna hade då några timmar tidigare utvisats från den östligt belägna franska staden Besançon till Sarajevo, huvudstad i Bosnien-Hercegovina.

"Denna utvisning från nationens territorium är en konsekvens av ett oacceptabelt beteende som delar av familjen ägnade sig åt i augusti. Det gäller i synnerhet misshandel och att man rakat av håret på en tonårig flicka som förälskat sig i en ung serbisk man med en annan religion", motiverar inrikesdepartementet utvisningarna.

I samma fastighet

Enligt nyhetsbyrån AFP är det 17-åringens föräldrar och tre av hennes syskon som utvisats. Föräldrarna greps i fredags efter att en domstol dömt dem för våld mot minderårig. Övriga familjemedlemmar, inklusive två släktingar utanför den närmaste familjen, dömdes villkorligt och till utvisning.

Det visade sig dock att de två släktingarna – som enligt flickan var de som rakat av henne håret –hade flyktingstatus och därför inte kunde utvisas.

Familjen hade kommit till Frankrike för två år sedan och under det senaste året har 17-åringen haft en relation med en 20-årig serbisk man vars familj bodde i samma fastighet som hennes familj.

Det fanns flera stridande parter under kriget i Bosnien på 1990-talet, bland andra stred bosnienmuslimska regeringsstyrkor mot bosnienserber, understödda av Serbien. Och under rättegången vittnade flickan om att hennes föräldrar motsatt sig förhållandet med motiveringen att hon var muslim och den unge serbiske mannen kristen.

Brutet revben

När så det unga paret rymde och sedan återvände efter fyra dagar tog de vuxna i 17-åringens familj undan henne till ett rum där föräldrarna sparkade och slog henne.

De två släktingarna rakade av henne håret.

Till slut ringde den 20-årige mannens föräldrar polisen som när den kom fram konstaterade att flickan hade ett brutet revben och blåmärken "överallt".

Fallet har väckt starka känslor i Frankrike, inte minst därför att mörka minnen från slutet av andra världskriget gör sig påminda då franska kvinnor som haft förhållande med tyska soldater fick håret bortrakat som straff.

Den 17-åriga flickan kommer att få stöd av den franska socialtjänsten och "så fort hon blir myndig få ett permanent uppehållstillstånd", meddelar ministern för medborgarfrågor, Marlène Schiappa.

Utrikes

Lugnare i Lagos ‒ men nära 70 döda

Frivilliga städar gator efter de senaste dagarnas oroligheter i nigerianska Lagos.
Foto: Sunday Alamba/AP/TT
Utrikes
Utrikes Efter flera dagar av våldsamheter mjukades utegångsförbudet i nigerianska megastaden Lagos upp på lördagen. Minst 69 personer ska ha dödats i landet sedan protesterna mot polisvåld inleddes.

Ett relativt lugn vilade över Lagos när frivilliga och offentliganställda på lördagen började rensa bort spåren från de senaste dygnens oroligheter. Samtidigt fylldes jättestadens gator återigen med trafik sedan utegångsförbudet mjukats upp.

De landsomfattande protesterna mot polisvåld inleddes den 7 oktober och var inledningsvis fredliga, men gradvis trappades konflikten med säkerhetsstyrkorna upp.

I tisdags öppnade säkerhetsstyrkor eld mot demonstranter i Lagos och dödade minst tolv demonstranter, enligt Amnesty International. Armén har förnekat att säkerhetsstyrkor ens fanns på plats.

Ilskan späddes på ytterligare när president Muhammadu Buhari i ett tal två dagar senare uppmanade folket till lugn utan att fördöma våldet mot demonstranterna.

Myndigheterna i Lagos utfärdade utegångsförbud för att stävja oroligheterna. Men detta trotsades av beväpnade gäng som blockerade gator och brände byggnader.

69 kan ha dödats

Våldsamheterna är de mest omfattande som drabbat Nigeria sedan återgången till civilt styre 1999.

President Buhari uppger att 69 personer dödats under de senaste veckornas oroligheter. Av dessa ska 51 vara civila, elva poliser och sju soldater. Buhari lägger skulden för dödsfallen på "huliganism".

Parallellt med att utegångsförbudet i Lagos mjukades upp beordrade Nigerias polismyndighet på lördagen "omedelbar mobilisering av alla polisresurser för att ta tillbaka offentliga platser från kriminella".

Frågan som bedömare nu ställer sig är om hårdare tag från polisen verkligen är rätt metod för att stävja vad som började som protester mot just polisvåld.

FN: Stoppa polisvåldet

Nyligen uppmanade FN:s människorättschef Michelle Bachelet Nigeria att ta krafttag mot polisvåldet.

"Efter att vittnesmål om övergrepp inte har hanterats korrekt under så många år krävs en genomgripande utvärdering av hela säkerhetsapparaten", säger hon i ett uttalande .

Även FN:s generalsekreterare António Guterres har uppmärksammat situationen och uppmanat Nigeria att "sätta stopp för den påstådda polisbrutaliteten".

Utrikes

Erdogan: Macron behöver psyktest

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan går till hårt angrepp mot franske kollegan Emmanuel Macron.
Foto: Turkiska presidentkansliet/handout/AP/TT
Utrikes
Utrikes Frankrikes president Emmanuel Macron behöver ett "psyktest", säger turkiske kollegan Recep Tayyip Erdogan.

Frankrikes president har de senaste veckorna upprepade gånger gått hårt åt vad han kallar "islamistisk separatism".

– Islam i dag är en religion i kris i hela världen, sade Macron i början av oktober i anslutning till att han presenterade lagförslag som ska skydda Frankrikes sekulära tradition.

Efter det brutala mordet på historieläraren Samuel Paty, som visade sina elever Muhammedkarikatyrer under en lektion om yttrandefrihet, slog Macron fast att:

– Islamister vill åt vår framtid.

Det turkiska utrikesdepartementet har tidigare varnat för att Macrons uttalanden riskerar att leda till ökad främlingsfientlighet. Nu går även den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogan till angrepp på sin franske kollega, i aningen mindre diplomatiska ordalag.

– Vad kan man säga om ett statsöverhuvud som behandlar miljoner människor från andra trosgrupper så här? Först och främst, ta ett psyktest, säger Erdogan i ett tv-sänt tal.

I ett ovanligt drag svarar nu Frankrike genom att kalla hem sin ambassadör från Turkiet för konsultationer.

"President Erdogans kommentarer är oacceptabla. Hån och förolämpningar är inte en lämplig väg", uppger Macrons kansli i ett uttalande.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

spelaspel.se

Kommer Trump stanna i vita huset efter nästa presidentval?

Spelaspel.se Den 3 november 2020 avgörs det amerikanska presidentvalet och många undrar om Donald Trump kommer att få sitta kvar i Vita huset. Sett till att hans stående förmåga att vara immun mot diverse kontroverser har många länge sett hans andra mandatperiod som säkrad, men nu tycks coronaviruset kunna bli hans fall. I denna artikeln tittar vi närmare på vad som talar för och vad som talar emot att president Donald Trump får sitt ämbete förlängt.

Efter en skandalomsusad valkampanj chockades många när beskedet kom om att Donald Trump blev USA:s 45:e president. Den största förklaringen troddes ligga i hans populistiska approach och amerikanarnas utbredda misstro mot demokraternas kandidat, Hillary Clinton. Snart har fyra år gått sedan dess och den 3 november får vi veta om Donald Trump får sitta kvar eller inte. Intresset är ovanligt stort och redan nu går det att betta på presidentvalet – om vi ser till spelbolagens siffror ser vi snabbt att de räknar med en ny seger för Trump (1.75 i odds), men demokraternas kandidat Joe Biden ligger inte långt efter (2.05 i odds).

Vad talar för en Donald Trump-seger?

Donald Trump har varit i blåsväder för olika kontroversiella uttalanden och skandaler sedan han inledde sin valkampanj. Under hans första presidentperiod har kontroverserna fortsatt att dugga tätt, men han har alltid lyckats trolla sig ur de besvärliga situationerna med att starta nya skandaler, skylla på “fake news” eller skicka iväg några tweets. Exempelvis har det pratats om grova skattebrott och en förmodad inblandning i “Rysslandsaffären” där tydliga bevis pekar på att Donald Trumps valkampanj haft regelbunden kontakt med Ryssland, som i sin tur påverkade presidentvalet. Efter att mail läcktes ut som bevisade att han utpressat Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på 3,7 miljarder kronor för att få dem att gräva fram smuts om demokraternas troliga presidentkandidat Joe Bidens son, ställdes han inför riksrätt. Något som bara hänt två presidenter före honom under landets 200-åriga historia. Föga förvånande lämnade han rättegångssalen som vinnare, vilket återigen talar för hans otroliga förmåga att slingra sig ur krissituationer och behålla det amerikanska folkets tillit.

En annan stark fördel för Donald Trump är hur starkt den amerikanska ekonomin har gått under de senaste åren. Även om detta är effekter av vad tidigare regeringar har banat vägen för så tar han ogenerat åt sig äran för landets ekonomiska framgång. På Twitter i somras skrev han följande:

“Big Rally tonight in Greenville, North Carolina. Lots of great things to tell you about, including the fact that our Economy is the best it has ever been. Best Employment & Stock Market Numbers EVER. I’ll talk also about people who love, and hate, our Country (mostly love)! 7:PM”

Coronaviruset är Trumps stora hot

Den 3 november avgörs alltså valet men kampanjandet har börjat för länge sedan. På demokraternas sida ser det ut som att Joe Biden kommer att bli deras kandidat. Flera favoriter har redan fått erkänna sig besegrade och nu är det Biden eller Bernie Sanders som gäller. Sett till Sanders vänsterpolitik är det inte särskilt troligt att han blir demokraternas kandidat, men samtidigt har Joe Biden varit i blåsväder för att flera gånger ha anklagats för att ha betett sig olämpligt mot kvinnor vilket kan vara till Sanders fördel.

Om det blir Joe Biden eller Bernie Sanders som ställs mot Trump är nog inte något presidenten oroar sig över just nu. Hans primära fokus bör vara det omskrivna Coronaviruset som kommit till USA. Nu har han stoppat alla till USA från Europa, men det är på hemmaplan han måste agera istället. Sett till att 27 miljoner amerikaner saknar sjukhusförsäkring och därmed inte har råd att vara sjuka från jobbet, kommer viruset att sprida sig som en löpeld.

Med Coronaviruset har också handeln avstannat vilket lett till kraftiga nedgångar på börsen. USA kan komma att drabbas hårt av detta och då den starka ekonomin länge har varit Trumps stöttepelare kan ett fortsatt börsras bli hans dödsstöten för hans kandidatur.

Under de närmsta månaderna lär vi se en del svängningarna i spelbolagens odds för Donald Trump och Joe Biden. För den som vill spela på presidentvalet så gäller det att hålla sig uppdaterad framöver.

Utrikes

Djurlivet i Sydamerika hotas av skogsbränder

En kraftig skogsbrand i våtmarksområdet Pantanal i Brasilien i september. Arkivbild
Foto: Andre Penner/AP/TT
Utrikes
Utrikes Kraftiga bränder i vidsträckta skogs- och våtmarksområden i Sydamerika hotar djurlivet och den unika biologiska mångfalden. Bränderna har skjutit fart av en längre tids extrem torka och starka vindar. Men även omfattande skogsskövling ligger bakom.
PREMIUM

Bränderna sträcker sig över ett område som omfattar Argentina, Brasilien, Bolivia och Paraguay. I Pantanal, världens största våtmarksområde som omfattar uppemot 200 000 kvadratkilometer, har situationen förvärrats av torkan som är den värsta på 47 år. Men bränderna underblåses också av höga temperaturer, kraftiga vindar och skog som bränns ner för att få fram odlingsbar mark.

– Det har blivit en dramatisk ökning av bränder. I Argentina har de ökat med omkring 170 procent, det är väldigt allvarligt, säger Elisabeth Mohle, miljöpolitisk forskare vid universitetet Universidad Nacional de San Martín i Argentina.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Mördargetingarna spårade: "Ska döda dem"

Med hjälp av tandtråd knyts en radiosändare fast runt mördargetingens midja.
Foto: Karla Salp/WSDA/handout/AP/TT
Utrikes
Utrikes Mördargetingarna har satt skräck i USA sedan de hittades i maj. Nu har för första gången ett bo upptäckts, sedan infångade exemplar utrustats med radiosändare.
PREMIUM

De första exemplaren på amerikansk mark upptäcktes i delstaten Washington i december 2019, rapporterar The New York Times .

Sedan dess har de asiatiska jättebålgetingarna blivit en medial följetong i USA.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Kabul: Minst tio döda vid utbildningscenter

En man får vård efter självmordsattacken mot utbildningscentret i Kabul.
Foto: Mariam Zuhaib/AP/TT
Utrikes
Utrikes Närmare 20 personer har dödats och runt 60 skadats i samband med en självmordsattack nära ett utbildningscenter i Afghanistans huvudstad Kabul, uppger landets inrikesdepartement.
PREMIUM

Terrorgruppen IS har tagit på sig självmordsattacken som ägde rum i anslutning till ett utbildningscenter i västra Kabul.

– Jag stod omkring 100 meter bort från centret när en stor explosion slog omkull mig. Det var damm och rök överallt. Alla de som dödades och skadades var studenter som ville in i centret, berättar en boende som blev vittne till attentatet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL