Opinion

Kaos och katastrof

Opinion
Opinion

Som förväntat blev det en kaosartad första debatt mellan Joe Biden och Donald Trump. Förolämpningar och karaktärsmord på kandidaternas anhöriga och ömsesidiga anklagelser om lögner och nedmontering av demokratin haglade. Det är knappt så det kan betraktas som en debatt i vanlig mening. Moderatorn Chris Wallace tappade kontrollen och Donald Trump fick prata fritt, oavsett om det var hans tur eller ej.

Ett av de uttalanden som väckte mest uppmärksamhet var när Donald Trump först vägrade svara på frågan om huruvida han tog avstånd från vit makt-rörelsen eller ej och sedan uppmanade den högerextrema milisen Proud Boys att ”dra er tillbaka och håll er beredda”. Antydan om att Trump skulle välkomna vit makt-våld oroade många och spädde på misstanken om att det kan bli oroligt i samband med presidentvalet.

I en analys talade Washington Posts politiska redaktör Ruth Marcus om hur extremt och oacceptabelt det hade varit i tidigare presidentdebatter för en kandidat att kalla sin motståndare för clown och be honom hålla klaffen, som Joe Biden gjorde när Trump överröstade honom. Den konservative radioshowvärden Hugh Hewitt påpekade att debatten avspeglade hur delat Amerika är och att man även hemma vid köksborden är bortom artighet när man pratar politik. Man kan också lägga märke till att både Marcus och Hewitt var överens om att det är hållfastheten i den amerikanska demokratin som utmanas och att det är större än bara presidentvalet, trots att de är på olika sidor om mittlinjen.

Mittenväljare som velar mellan Trump och Biden i sakfrågor fick ingen hjälp av detta. Det går inte heller att se det som någon vägledning kring vem som vinner valet: Trump gjorde även i debatter mot Hillary Clinton en märklig insats och bröt mot alla regler. Det påverkade dock inte de konservativa väljarna i småstaterna som ofta får utslagsrösten genom systemet med elektorsröster.

Opinion

Potentiell rättsskandal

Opinion
Opinion

Enligt kriminalteknikern Björn Thurfors har nationellt forensiskt centrum, NFC, under 20 års tid gallrat bort DNA-spår som kunnat fälla brottslingar , utan att polis, åklagare och försvarare visste om det. I en frys ligger prov som kanske kunde löst brott om de analyserats.

Förklaringen är att om DNA-halten är under ett visst gränsvärde analyseras det inte. Vilka konsekvenser det får beror på vem man frågar. Thurfors säger att vetskapen om gallringen ger honom rysningar eftersom brottslingar kan ha gått fria.

NFC:s högsta chef Helena Trolläng menar istället att de inte har möjlighet att analysera allt och att gallring kan bero på att polisen saknar forensisk grundkunskap, vilket får tolkas som att Trolläng menar att de skickar in för dåliga prov. Hade anklagelserna om försummelse kommit från en lekman hade Trollängs förklaring låtit rimlig. När den kommer från en kollega uppstår följdfrågor.

NFC och deras tekniker är inte trollkarlar. Man får anta att det faktiskt finns DNA-prover som inte kan ge resultat. Men en tysk undersökning som SVT hänvisar till visar att det går att få fram användbara dna-profiler i fler än vart tredje av de fall som går under svenskt gränsvärde om man använder sig av annan mer resurskrävande metod. Med andra ord finns det anledning att oroa sig för de bortgallrade fallen.

Det som spär på oron är att NFC flera gånger larmat om en rättsosäker resursbrist. Under sommaren 2017 kritiserade Riksrevisionen NFC för alltför långa väntetider. Hur kan vi veta att gallringen inte beror på resursbrist och inte på att DNA-materialet är för dåligt?

DNA-bevisning blir ett allt skarpare verktyg för att lösa brott och forensisk vetenskap kommer att bli allt viktigare som brottsbekämpingsmetod. NFC måste få rimliga resurser för att göra sitt arbete på bästa och mest rättssäkra sätt. Detta måste granskas så vi kan få svar på om de bortgallrade proverna verkligen är värdelösa eller om skyldiga brottlingar gått fria på grund av gallringen.

Opinion

Äntligen rättvis klimatmatte

Opinion
Opinion

Regeringen tillsätter en parlamentarisk utredning för att komma tillrätta med svenskars klimatpåverkan i utlandet. Genom detta ägnar vi oss för första gången åt riktig, sanningsenlig klimatmatte: hur stor skada ställer svenskar till utomlands och vad kan vi göra åt saken? För tyvärr tillhör vi de länder vars medborgare orsakar mest konsumtionsbaserade utsläpp. Anledningen till att vi i nuläget inte har den självbilden är de svenska klimatmålen mäter hur höga utsläppen är på hemmaplan. Där har vi lyckats hyfsat – men bara för att vi har lejonparten av våra konsumtionsbaserade utsläpp utomlands. Flyger vi till Thailand påverkar det inte vår statistik negativt, men det borde det såklart göra eftersom utsläpp inte håller sig inom nationsgränser.

Svenskarnas konsumtionsbaserade klimatpåverkan utomlands ska ner mer 90 procent. Det är ingen liten utmaning, men man ska komma ihåg att ansvaret inte bara ligger hos enskilda individer. Till exempel kan man med fog irritera sig på att den ”guldbro” som beställts från Kina till Slussen i Stockholm orsakat en klimatbelastning som motsvarar 3000 flygresor mellan Stockholm och New York, enligt svenska miljöinstitutet IVL. Region Stockholm har inte haft några klimathänsyn med i upphandlingen. Just offentlig upphandling som klimatbov är något som utredningen bör fokusera på, eftersom det offentliga tyvärr ofta är en stor klimatbov.

Det finns en tendens att banna enskilda konsumenter för sin chartersemester eller sin H&M t-shirt, men att bara minska privatkonsumtionen eller förändra konsumtionsmönster räcker inte. Vi måste beställa guldbroar på närmre håll.

Detta blir varken ett roligt eller populärt förslag. Att minska på sin konsumtion av till exempel flygresor utomlands kommer att kännas som att regeringen reglerar den personliga friheten.

Men man ska ändå glädjas åt att regeringen och januaripartierna ägnar sig åt riktig klimatmatte istället för att skönmåla. Man försöker inte dölja att vi är klimatbovar ur ett internationellt perspektiv och försöker inte göra detta mer lättsmält än vad det. Särskilt med tanke på det politiska läget i världen är det välkommet när en regering talar sanning.

Opinion

Prostituerade örhängen och våldtäktsdraperi

Opinion
Opinion

E-handelssajten Amazon har öppnat i Sverige och oavsiktligt demonstrerat värdet i att anställa språkvårdare eller kompetenta kommunikatörer med god svenska. Att döma av hur det ser ut nu har man direktöversatt engelsk information till svenska med en algoritm. En mängd ord har översatts till fel möjlig betydelse. Det engelska ordet för raps, rape seed, har istället i automatöversättningen uppfattats som den andra möjliga översättningen av ”rape”, det vill säga våldtäkt. Man kan köpa prostituerade örhängen, våldtäktsdraperier och zigenartröjor. Det är också överraskande mycket som beskrivs som ”stjärt” på sajten.

Amazon har som alla multinationella företag som hittar en nisch åt sig blivit sanslöst framgångsrikt bland annat genom att spara på personalkostnader genom låga löner och liknande. Säkert sparade de ett antal arbetstimmar i avlöning till en språkvårdare eller copywriter genom att göra såhär. Kanske borde man rent av förväntat sig detta, eftersom även Amazons originalsajt består av en hel del ordsallad och konstiga benämningar.

Amazon kommer att klara sig bra i alla fall, språkröran har inte hindrat försäljningen på andra marknader och Amazons vd Jeff Bezos är världens rikaste man med en personlig förmögenhet på 200 miljarder och några våldtäktsdraperier och stjärt-smurfar lär inte ändra på den saken.

Men som humaniorautbildad skribent kan man inte annat än att tacka Bezos för att han visar vad man ska ha en sådan till.

Opinion

”Trängsel utgör en riskfaktor”

Det går inte att undvika all trängsel, skriver Lars J Eriksson. Arkivbild
Opinion
Opinion

Coronapandemin har drabbat oss med stor kraft i sex månaders tid och inget slut går att se. Förhoppningar om fungerande vaccin eller läkemedel som kan bota från influensan låter vänta på sig. Det har tvingat fram en rad restriktioner och troligen är mer att vänta efter den kraftiga smittspridningen. Antalet coronasmittade i Sverige det senaste dygnet är den högsta siffran sedan pandemins start – 2 128 bekräftade fall. Ändå måste samhället i stort fungera.

Vi vet att folksamlingar och trängsel utgör en riskfaktor. Därför tillhålls vi att undvika att nöjeshandla och trängas i butiker. Men all slags trängsel går inte att undvika. Framförallt måste vuxna som yrkesarbetar kunna ta sig till och från jobbet och skolelever transportera sig till skolorna. För många av dessa är det buss eller pendeltåg som gäller.

Runt om i landet blöder kollektivtrafikbolagen pengar. Ett sätt att möta denna påfrestning har varit indragna turer, vilket i sin tur skapat svår trängsel i rusningstid. Det riskerar att snabba på smittspridningen. Samtidigt har dessa trafikföretag kniven på strupen för att inte ekonomiskt gå under.

De ekonomiska påfrestningarna för kollektivtrafiken slår mot landets regioner och kommuner. Ändå måste hjulen fortsätta att rulla.

Därför måste staten gå in och kompensera dels för förluster, men också för att kollektivtrafiken skall kunna bedrivas på ett så riskfritt sätt som möjligt. De 2 miljarder som regeringen utlovat räcker inte på långa vägar. Satsningen måste bli betydligt mera kraftfull. Ett särskilt riktat stöd bör också ges för att trafikbolagen skall kunna anställa konduktörer och därmed skydda förarna från smitta och för att ha råd sätta upp plexiglasskydd mellan passagerarsätena. Dessutom bör slopade p-avgifter övervägas för att fler skall kunna ta sig till jobbet på ett smittsäkert sätt. Det är allvar nu.

Lars J Eriksson

Opinion

Informera mera om sockersötade dryckers hälsorisker

Det behövs mer information och kunskap om faran med för mycket socker, menar David Andersson, och Per-Arne Håkansson, riksdagsledamöter, S.
Foto: Johansen
Foto: Erik
Opinion
Opinion

DEBATT: Den globala coronapandemin har satt fokus på folkhälsofrågor.

Folkhälsan i Sverige utvecklas överlag positivt men det finns utmaningar, som till exempel att det finns stora och växande hälsoskillnader mellan olika grupper i samhället. Hälsa har blivit en klassfråga.

Felaktig kost kan leda till övervikt och fetma. Det kan i sin tur leda till ökad risk för att drabbas av olika sjukdomar, till exempel typ 2-diabetes, högt blodtryck, höga blodfetter och hjärt- och kärlsjuk-domar.

Fetma ökar också risken för vissa cancerformer, till exempel bröstcancer och prostatacancer. Forskningen visar att det är viktigt att äta varierat, som fisk, kyckling, fibrer, frukt och grönt. Däremot bör vi undvika alltför mycket fett och socker. Det vi äter påverkar i allra högsta grad vår folkhälsa.

Det är viktigt att från politiskt hålla se över möjligheten att ta fram olika typer av styrmedel för att få oss konsumenter att göra nyttigare väl när vi ska handla, så att vi hellre väljer frukt och grönt än godis, läsk och kakor.

I en undersökning, genomförd av Demoskop på ett underlag över ca tusen intervjuer, som Cancerfonden hänvisar till framhålls att inställningen till åtgärder för att minska övervikt och fetma hos barn välkomnas. I rapporten lyfts fram levnadsvanor som ökar risk för cancer och ohälsa. Varje år insjuknar över 90 000 personer i Sverige kopplade till kostvanor och fysisk inaktivitet. Bland åtgärderna som lyfts fram är sänkt moms på frukt och grönsaker, skärpt lagstiftning för livsmedels-reklam riktad mot barn, frukost i skolan och införande av skatt på sötade drycker.

Även WHO (världshälsoorganisationen) har sedan länge på vetenskapliga grunder slagit fast att den höga konsumtionen av raffinerat socker och snabba kolhydrater (mjöl, stärkelse) är främsta orsaken till diabetes.

Framförallt betonas beskattning av sockersötad dryck vara det som har visat sig ha tydligast bevisad effekt på konsumtionsmönstret. Samtidigt kan man självklart ha synpunkter kring detta med att införa ytterligare punktskatter. Ett 40-tal länder i världen har emellertid i dag varianter på sådana skatter, däribland Norge, Storbritannien, Irland, Ungern, Finland, Frankrike och Portugal. Det finns anledning följa upp hur detta påverkat konsumtionen av sockersötade drycker. Om det haft gynnsam effekt kan det vara värt att överväga även i Sverige.

Information och kunskap är dock själva grunden. Ökad medvetenhet om dessa frågor är av stor vikt att främja.

Utifrån den mångfald av vetenskapliga fakta och erfarenhet som finns på området borde informations-insatser för att öka medvetenheten kring riskerna med sockersötade drycker vara ett steg framåt för att stärka folkhälsoarbetet.

Daniel Andersson (S)

Riksdagsledamot

Örebro län

Ledamot av Konstitutionsutskottet

Per-Arne Håkansson (S)

Riksdagsledamot

Skåne län norra och östra

Ledamot av Konstitutionsutskottet

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

IG

Swedbanks lansering av Apple Pay visar på mobil trend

Källa: Pexels
IG Apple Pay har varit tillgängligt på den svenska marknaden sedan hösten 2017. Alla storbanker har dock inte varit lika snabba med att erbjuda den mobila betaltjänsten till sina kunder. Nordea var först ut och bland annat Klarna och Komplett Bank har därefter lagt till tjänsten i sitt utbud. Den 4 december hoppade även Swedbank till slut på tåget, efter två år av dagliga frågor från kunder på företagets Facebooksida.

Varför Swedbank väntat tills nu med att erbjuda betalsättet är svårt att svara på. Kanske lades allt fokus på den egenutvecklade Swedbank Plånbok som länge har haft stöd för Samsung Pay, men alltså inte förrän nyligen även stöder Apple Pay. Oavsett anledning så visar Swedbanks anammande av Apple Pay att mobila applikationer i den svenska finanssektorn är en trend som de största aktörerna inte kan ignorera.

Börshandel och fysisk handel följer trenden

Handel på finansiella marknader är också något som mer och mer görs i mobilen idag. Möjligheten att kunna handla turbowarranter, CFD:s och barriers dygnet runt och på resande fot, är något som alltfler kunder i dag efterfrågar. I Sverige och sex andra europeiska länder lanserades nyligen tjänsten Turbo24, som förutom en webbaserad plattform har lagt stort fokus på mobilappar som stöder alla de funktioner som webbversionen erbjuder. Det har helt enkelt blivit hårdare krav från kunder att appar ska vara lika kraftfulla och ha samma verktyg som desktop-baserade plattformar erbjuder.

I den fysiska handeln är övergången till mobila lösningar som mest påtaglig i Sverige. Det är ingen slump att brittiska nyhetssajten The Telegraph i oktober utnämnde Sverige till världsmästare när det kommer till kontantlösa samhällen. Värdet av de kontanter som cirkulerar i Sverige har sjunkit med 27.5 procent på fyra år. Endast 60 procent hävdar att de använt kontanter över huvud taget den senaste månaden – i Japan är siffran 79 och i USA 70 procent. En av de största vinnarna på privatpersoners preferens att betala med mobilen är Swish som fortsätter ta marknadsandelar. 2014 utfördes 21 miljoner betalningar med Swish och 2018 var siffran 394 miljoner.

Betalningar med kort fortfarande störst

Kortbetalningar är fortfarande det populäraste betalsättet bland svenskar, även om det är betydligt lägre i jämförelse med de flesta andra europeiska länder och framför allt USA. Kortjättarna VISA och Mastercard har försökt simplifiera kortköp online med det nya betaltjänstdirektivet PSD2. Direktivet gör det enklare för konsumenter att verifiera köp, men det har också lett till tekniska utmaningar för e-handlare och betalväxlar att implementera den nya typen av kortköp.

Huruvida de nya direktiven är tillräckliga, och hinner implementeras tillräckligt snabbt, för att på riktigt konkurrera med de mobila betalningsalternativens framfart återstår att se – just nu ser inte den mobila trenden ut att bromsa över huvud taget. Finanssektorn tycks alltså dras mer åt fokus på mobilappar både när det gäller bankärenden, handel på börsen eller betalningar generellt. I alla fall om man ser till de största aktörernas satsning på området och nu senast kundernas rop på bankerna att erbjuda stöd för Apple Pay.

Opinion

Plastpåsen har ersatts av en soppåse av plast

Opinion
Opinion

Nyligen läste jag att reningsverk har problem med saker människor slänger ner i toaletten. Jag minns när jag en gång var på studiebesök på ett reningsverk och blev förevisad en damm där föremål flöt omkring som skulle rensas bort. Förutom mängden av kondomer, bindor och tops var det påfallande många klädesplagg som kalsonger och trosor. Vår guide berättade också att de en gång fångat upp en hel julgran som lyckats ta sig genom systemet från toaletten till reningsverket, men fråga mig inte hur.

Vad skall man göra åt detta problem med nedskräpning via toaletten? Det finns inte mycket mer än att vädja till folkvett. För man kan inte förbjuda människors underkläder.

Det har man däremot gjort när det gäller plastpåsar, Miljöpartiets största framgång som regeringsparti.

Förhoppningen var att skatten skulle dra in över två miljarder per år. Istället har det blivit 25 miljoner per månad hittills, så under ett år lär det inte bli mer än 300 miljoner.

Skatten är totalt meningslös. De flesta gör troligen som vi i vårt hushåll, använder plastpåsar för soporna. När vi inte längre köper livsmedelsaffärernas plastpåsar köper vi tunna soppåsar. De brukar kosta mindre än en tjuga för 30 stycken. Så vad blev vinsten? Plastkassen från mataffären ersätts av en soppåse i plast som är skattebefriad.

SVT hade det goda omdömet att backa från beslutet att lägga ner Det sitter i väggarna. Att politikerna skall backa från plastpåseskatten är troligen att överskatta deras omdömesförmåga.

Lars J Eriksson

Opinion

Bekämpa ekobrott genom att spåra pengarna

Opinion
Opinion

Den ekonomiska brottsligheten har länge, alltför länge, legat före både våra lagar och samhällets resurser att bekämpa detta slag av kriminalitet. Delvis beror det nog på att vi varit alltför godtrogna och inte insett att även kriminella har intellektuell kapacitet att hitta kryphålen i våra lagar och utnyttja inte minst internet till sina syften.

Svenska Dagbladet publicerade för några dagar sedan ett reportage om hur kriminella ägnar sig åt penningtvätt genom att handla lyxvaror. Om någon tjänat hundratusen kronor på t.ex narkotikaaffärer kan inkomsterna göras vita genom att köpa några dyra lyxklockor eller handväskor. Dessa kan sedan säljas vidare och de från början svarta pengarna har därmed blivit vita. I artikeln beskrivs till och med en affär för lyxprodukter som varit en del av den organiserade brottsligheten.

I Expressen redogör Fastighetsägarnas vd Anders Holmestig för hur hyreslägenheter genom en byteskedja säljs för stora pengar. Priset för en hyreslägenhet i Stockholm kan handla om 200.000 kronor per rum. Det gör att hyresgästen med en trea kan få den icke föraktliga summan av 600.000 kronor för ett vanligt hyreskontrakt om denne är tillräckligt skrupelfri.

Penningtvättslagen har tillkommit för att försvåra för kriminella att tvätta svarta pengar vita. Men bankerna verkar ha dålig förmåga att skilja agnarna från vetet. En 90 årig person som varit kund i samma bank sedan 70 år kan få kritiska frågor om vart pengarna skall när ett större transaktion sker, trots att det borde vara uppenbart att det inte är en person inblandad i ekonomisk brottslighet. Samtidigt har vi sett hur stora svenska affärsbanker i Baltikum haft dålig kontroll på ursprunget för mångmiljonbelopp som flyttats mellan skilda konton i olika länder.

Penningstvättslagen är ett utmärkt verktyg. Men den praktiska tillämpningen behöver bli bättre. För att följa pengarna är mycket effektivt i kampen mot ekonomisk brottslighet och även finansiering av terrorism.

Opinion

Ett stort kliv åt höger

Opinion
Opinion

Den konservativa domaren Amy Coney Barrett har godkänts av Högsta Domstolen, trots en i sammanhanget låg ålder och kort erfarenhet som domare. Valet av henne förändrar det amerikanska politiska landskapet i konservativ riktning, potentiellt i decennier. Det hastiga godkännandet av Coney Barrett frångår en tidigare för amerikansk politik grundläggande princip om att valet av domare ska avspegla den allmänna opinionen och inte ska ske nära presidentval, gör att det nu spelar mindre roll vem som vinner valet än det annars skulle gjort. Med en högerpräglad högsta domstol kommer en politiskt, ekonomiskt och socialt konservativ agenda cementeras oavsett vem som sitter i Vita Huset.

Det enda alternativet är att försöka utöka antalet domare, så att demokraterna får möjlighet att välja liberaler på de posterna. Men så kallad ”court packing” är en kontroversiell praxis som är långt ifrån okontroversiell. Joe Biden har undvikit att svara på frågan om han kan tänka sig att byta åsikt och sälla sig till skaran som vill utöka antalet platser i högsta domstolen. Han har tidigare varit av åsikten att man absolut inte kan göra så, men pressen från partiets vänsterfalang ökar.

Coney Barrett nominerades av Donald Trump bland annat för att tilltala hans socialkonservativa väljare. Coney Barrett är konservativ katolik och vill se både ett avskaffande av samkönade pars rättigheter och möjligheten till abort.

Ett av hennes mer kontroversiella beslut var att neka en tonårig fånge som upprepade gånger våldtagits av en fängelsevakt både före, efter och under en graviditet skadestånd, eftersom övergreppen skedde på ”vaktens fritid” och därmed inte kunde ses som utförda i tjänsten. Coney Barrett pjoskar med andra ord inte med kvinnors rätt till sin kropp och fysisk integritet. USA har redan på sina håll drakoniska abortlagar. Utnämningen oroar med rätta många utanför Trumps väljarbas.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL