Inrikes

Vårdtagare avled efter missat trygghetslarm

En vårdtagare avled efter det att hemtjänstpersonalen missade trygghetslarmet. Arkivbild.
Foto: Andreas Hillergren/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En vårdtagare i Västerbotten avled efter det att hemtjänsten missade ett trygghetslarm, skriver Norran.

Ett missförstånd inom hemtjänsten uppges ha varit anledningen till att ingen åkte ut på larmet. När hemtjänstpersonal gjorde ett planerat hembesök kort därefter larmades ambulans men vårdtagaren avled samma dag.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Flera till sjukhus efter krock utanför Kiruna

Flera personer har förts till sjukhus efter en krock utanför Kiruna.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Sex personer har förts till sjukhus efter en trafikolycka öster om Kiruna, uppger polisen. Personerna färdades i en minibuss.

– Enligt rapport från räddningstjänsten har en minibuss kört av vägen och in i någon form av bergvägg eller sten, säger Jessica Avenius på SOS Alarm till Aftonbladet.

Ambulanshelikopter, ambulans, räddningstjänst och polis är på plats. Olyckan inträffade vid korsningen E10 och Alttajärvivägen och vägen har stängts av under räddningsarbetet.

Inrikes

Nytt storfängelse planeras i Kalmar

Kriminalvården bygger en ny anstalt i Kalmar. Arkivbild.
Foto: Per Danielsson/TT
Inrikes
Inrikes Kalmar kan bli platsen för Kriminalvårdens nya storfängelse och ett häkte. Om kommunen och myndigheten kommer överens kan anstalten vara verklighet 2027.

Att en ny anstalt i östra Sverige är på gång har varit känt ett tag. På måndagen fattade Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren beslut om att Kalmar är den stad som myndigheten ska rikta in sig på för att förverkliga planerna om en ny anstalt och ett nytt häkte i östra Sverige.

Inriktningen är ett häkte i anslutning till centralorten Kalmar samt en anstalt på lämplig plats inom Kalmar kommun, skriver Kriminalvården på sin hemsida. Om förutsättningar visar sig finnas kan häktet och anstalten bli en gemensam anläggning.

Planen är att kunna teckna en avsiktsförklaring med Kalmar kommun om etableringen redan kring årsskiftet 2020/2021. Och målsättningen är då att den nya klass 2-anstalten med minst 300 ordinarie platser ska kunna tas i bruk 2027.

Tidigare i år skrev Kriminalvården ett samverkansavtal med Trelleborgs kommun där en anstalt, också den med omkring 300 platser, ska byggas de närmaste åren.

Platsbristen inom Kriminalvården är i dag ett så stort problem att myndigheten sedan i våras gått upp i stabsläge för att hantera situationen.

De två nya anstalterna som nu planeras är lösningar på lång sikt. För att komma till rätta med trängseln på anstalter och häkten på kort sikt arbetar Kriminalvården med att bygga ut befintliga anstalter med exempelvis modulhus och baracker.

Beatrice Nordensson/TT

Beläggning och tillgängliga platser i oktober.
Beläggning och tillgängliga platser i oktober.
Foto: Johan Hallnäs/TT

Inrikes

Trollhättan stänger skolor och bussar elever

Trollhättan kommer att stänga två skolor hösten 2021 och istället bussa eleverna till andra skolor i staden. En av skolorna är Kronan i stadsdelen Kronogården som blev rikskänd på grund av skolattacken 2015. Arkivbild.
Foto: Adam Ihse/TT
Inrikes
Inrikes Trollhättan kommer att stänga två skolor hösten 2021 och i stället bussa eleverna till andra skolor i staden.
Beslutet, som berör omkring 300 elever, tas i morgon på utbildningsnämndens sammanträde.

Det rödgröna majoriteten i Trollhättan fattar beslutet som ett led i att försöka skapa en bättre elevmix på skolorna. Målet är att minska segregationen i kommunen och höja skolresultaten.

"Vi är beredda att göra förändringar som kommer att gynna alla nuvarande, men också framtida Trollhättebor som ska kunna leva i ett samhälle som står upp för alla människor", säger Sofia Andersson Dharsani (S) i ett pressmeddelande.

En av skolorna som berörs är Kronan i stadsdelen Kronogården som blev rikskänd på grund av skolattacken 2015 då tre människor dödades. Skolan bedriver nu undervisning upp till årskurs nio. Från och med 2021 ska det bara finnas klasser upp till årskurs tre kvar. Den andra skolan, Frälsegårdsskolan, stängs helt.

Beslutet har föregåtts av en livlig debatt. Flera namninsamlingar har gjort för att rädda de berörda skolorna och i insändare i lokalpressen har föräldrar på de mottagande skolorna uttryckt oro över att deras barns skolgång kan komma att påverkas negativt.

Inrikes

Tidigare försvunnen man hittad död i vattnet

Den man som hittats död i vattnet i södra Alingsås är den man i 25-årsåldern som varit försvunnen sedan mitten av oktober. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson
Inrikes
Inrikes

Den man som hittats död i vattnet i södra Alingsås är den man i 25-årsåldern som varit försvunnen sedan mitten av oktober, skriver polisen på sin hemsida .

Det var i morse strax före klockan tio som en kropp upptäcktes vid Gerdska stranden i Alingsås. Räddningstjänst, polis och ambulans skickades till platsen. Polisen konstaterade att kroppen troligen har legat i vattnet en längre tid.

Mannen försvann spårlöst för två veckor sedan. Flera sökinsatser efter honom har gjorts, bland annat har Missing People letat efter honom i flera områden runt Alingsås.

Polisen ändrar nu rubriceringen av förundersökningen om mannen och kallar händelsen för mord alternativt dråp. Mannens kropp kommer närmst att undersökas av rättsläkaren.

Mannens anhöriga är underrättade.

Inrikes

Vd:n beklagar larmkaoset: "Djupt olyckligt"

Flera kommuner och därmed människor drabbades av problem med Tunstalls trygghetslarm. Arkivbild.
Foto: Andreas Hillergren/TT
Inrikes
Inrikes Kaos utbröt och människor fick vänta i timmar när företaget Tunstalls trygghetslarm havererade.
– Det är djupt olyckligt, säger vd:n Johan Lenander och hävdar att larmen nu fungerar som de ska.

Johan Lenander tillträdde sin vd-tjänst på Tunstall den 1 oktober och har haft några hektiska veckor.

Han representerar ett företag vars trygghetslarm används i över 150 kommuner från norr till söder.

Den 7 oktober övergick Tunstall till en ny larmplattform – och problem uppstod. Kommuner och därmed människor drabbades av både störningar och försenade svarstider.

En 101-åring som ramlade och slog sig larmade var tionde minut, men det tog tre timmar innan larmet kom fram, rapporterar P4 Örebro .

– Det är djupt olyckligt och givetvis ledsamt. Vi har full förståelse för den inverkan det har haft på våra kommuner och de äldre och är väldigt ödmjuka inför dialogen vi har nu med samtliga av våra kunder, säger Johan Lenander.

"Fungerar som vanligt"

Enligt vd:n uppstod felet bland annat på grund av att det kom in "onormalt höga volymer" av provlarm till trygghetscentralen i samband med systembytet.

– Det testades i en betydligt större utsträckning än vad vi kunde förutse, säger Johan Lenander.

Svarstiden på Tunstalls trygghetslarm ska enligt avtalet vara på 30–60 sekunder.

I fredags var svarstiden överlag nere på runt två minuter, enligt Teddy Roswall, trygghetstekniker i Krokom kommun, en av kommunerna som använder larmet. På vissa håll var det uppemot tio minuters väntetid, enligt Roswall.

Den nuvarande medelsvarstiden ligger på cirka 60 sekunder, uppger Tunstall på måndagen, men vd:n Johan Lenander betonar att det vid enskilda tillfällen kan förekomma toppar, det vill säga något längre väntetid.

TT: Kan man lita på era larm nu?

– Ja, nu fungerar trygghetslarmet som vanligt igen. Svarstiderna är i fas och vi ser enskilda timmar att vi ligger under 30 sekunder och över dygnet har vi en bra svarstid.

Kvinna avled i Luleå

Ett av de mest uppmärksammade fallen inträffade i Luleå i mitten av månaden. En kvinna tryckte på trygghetslarmet åtta gånger, men larmet nådde nattpatrullen först fem timmar senare. När patrullen var framme hade kvinnan avlidit.

Tunstalls vd Johan Lenander beklagar det inträffade.

– Mina tankar går till anhöriga och kommunen som drabbats av detta, och även de operatörer som var med i samtalen. Vi är fullt transparenta i utredningen som pågår hos Ivo (inspektionen för vård och omsorg, reds. anm.) och den polisanmälan som finns. Vi gör även en internutredning för att få full insyn i vad som har hänt, säger Johan Lenander.

Luleå kommun ska lämna avtalet med Tunstall, rapporterar P4 Norrbotten Även flera andra kommuner funderar på att byta leverantör, enligt P4 Örebro som i sin kartläggning konstaterade att närmare 50 kommuner påverkades av haveriet vecka 42.

Ska utredas

127 kommuner har ramavtal med Tunstall via SKL Kommentus, som ägs av Sveriges kommuner och regioner (SKR). Nu ska SKL Kommentus utreda det inträffade, med hjälp av ett frågeformulär som skickas till de 127 berörda kommunerna.

Sölvesborgs kommun kräver ersättning av bolaget för larmkaosets konsekvenser, rapporterar SVT Nyheter Blekinge . Även Bodens kommun ska utreda möjligheten till ersättning, rapporterar P4 Norrbotten .

Tunstalls vd vill inte uttala sig huruvida det blir något stöd eller inte, utan hänvisar till att man ska ha ha samtal med respektive kommun för att "hitta en bra lösning tillsammans".

Klara Stefansson/TT

Johan Lenander, vd för Tunstall i Sverige, säger att larmen fungerar som de ska efter tidigare veckors haveri.
Johan Lenander, vd för Tunstall i Sverige, säger att larmen fungerar som de ska efter tidigare veckors haveri.
Foto: Pressbild/Tunstall
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

IG

Swedbanks lansering av Apple Pay visar på mobil trend

Källa: Pexels
IG Apple Pay har varit tillgängligt på den svenska marknaden sedan hösten 2017. Alla storbanker har dock inte varit lika snabba med att erbjuda den mobila betaltjänsten till sina kunder. Nordea var först ut och bland annat Klarna och Komplett Bank har därefter lagt till tjänsten i sitt utbud. Den 4 december hoppade även Swedbank till slut på tåget, efter två år av dagliga frågor från kunder på företagets Facebooksida.

Varför Swedbank väntat tills nu med att erbjuda betalsättet är svårt att svara på. Kanske lades allt fokus på den egenutvecklade Swedbank Plånbok som länge har haft stöd för Samsung Pay, men alltså inte förrän nyligen även stöder Apple Pay. Oavsett anledning så visar Swedbanks anammande av Apple Pay att mobila applikationer i den svenska finanssektorn är en trend som de största aktörerna inte kan ignorera.

Börshandel och fysisk handel följer trenden

Handel på finansiella marknader är också något som mer och mer görs i mobilen idag. Möjligheten att kunna handla turbowarranter, CFD:s och barriers dygnet runt och på resande fot, är något som alltfler kunder i dag efterfrågar. I Sverige och sex andra europeiska länder lanserades nyligen tjänsten Turbo24, som förutom en webbaserad plattform har lagt stort fokus på mobilappar som stöder alla de funktioner som webbversionen erbjuder. Det har helt enkelt blivit hårdare krav från kunder att appar ska vara lika kraftfulla och ha samma verktyg som desktop-baserade plattformar erbjuder.

I den fysiska handeln är övergången till mobila lösningar som mest påtaglig i Sverige. Det är ingen slump att brittiska nyhetssajten The Telegraph i oktober utnämnde Sverige till världsmästare när det kommer till kontantlösa samhällen. Värdet av de kontanter som cirkulerar i Sverige har sjunkit med 27.5 procent på fyra år. Endast 60 procent hävdar att de använt kontanter över huvud taget den senaste månaden – i Japan är siffran 79 och i USA 70 procent. En av de största vinnarna på privatpersoners preferens att betala med mobilen är Swish som fortsätter ta marknadsandelar. 2014 utfördes 21 miljoner betalningar med Swish och 2018 var siffran 394 miljoner.

Betalningar med kort fortfarande störst

Kortbetalningar är fortfarande det populäraste betalsättet bland svenskar, även om det är betydligt lägre i jämförelse med de flesta andra europeiska länder och framför allt USA. Kortjättarna VISA och Mastercard har försökt simplifiera kortköp online med det nya betaltjänstdirektivet PSD2. Direktivet gör det enklare för konsumenter att verifiera köp, men det har också lett till tekniska utmaningar för e-handlare och betalväxlar att implementera den nya typen av kortköp.

Huruvida de nya direktiven är tillräckliga, och hinner implementeras tillräckligt snabbt, för att på riktigt konkurrera med de mobila betalningsalternativens framfart återstår att se – just nu ser inte den mobila trenden ut att bromsa över huvud taget. Finanssektorn tycks alltså dras mer åt fokus på mobilappar både när det gäller bankärenden, handel på börsen eller betalningar generellt. I alla fall om man ser till de största aktörernas satsning på området och nu senast kundernas rop på bankerna att erbjuda stöd för Apple Pay.

Inrikes

Nu börjar arbetet med ESS hjärta

Vakuumtanken som är en central del av ESS målstation har anlänt från Spanien till Lund. Sara Ghatnekar Nilsson, projektledare för ESS monolitsystem, har gått upp mitt i natten för att följa transportens sista etapp.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Bygget av forskningsanläggningen ESS utanför Lund har nått ett viktigt delmål. Nu finns en 45 ton tung vakuumtank från Spanien på plats och arbetet med att bygga ESS hjärta, målstationen, kan ta fart.

– Detta är så spännande, säger projektledare Sara Ghatnekar Nilsson, som stigit upp mitt i natten för att kunna följa den sista etappen av vakuumtankens resa från Bilbao i Spanien till Lund.

Frakten har tagit tolv dagar, först till sjöss och sedan sista biten på två lastbilar från hamnen i Malmö till Lund. Under en motorvägsviadukt var det bara fem centimeters marginal på höjden när lastbilarna skulle passera.

Sara Ghatnekar Nilssons jobb handlar om att förena det stora med det lilla. Tanken väger 45 ton och samtidigt krävs en precision på mindre än millimetern när den sätts på plats.

– Vi rör oss från den här jätteskalan till att vi ska positionera den med en sådan enorm noggrannhet – det är häftigt, säger hon.

Nära ljusets hastighet

Sakta, sakta backas tanken in i målstationbyggnadens leveranshall. Uppe i hallens tak väntar en nybyggd, gul lyftkran redo att flytta tanken vidare ner i ett djupt hål längre in i byggnaden.

Inuti ståltanken ska så småningom ett målhjul av volfram rotera. Hit in ska protoner skickas med en hastighet som är nära ljusets och när protonerna når volframhjulet sker det som kallas spallation – neutroner bildas och går vidare ut till vetenskapliga instrument, där olika material kan undersökas med neutronernas hjälp.

– Det här är unikt. Det de har byggt har aldrig gjorts tidigare, konstaterar ESS-chefen John Womersley, som berömmer det spanska ingenjörsarbetet.

Vakuumtankar finns förstås på många håll i världen, men här handlar det om en vakuumtank med hål i sidorna, som släpper ut neutronströmmarna till de olika vetenskapliga instrumenten, inflikar Sara Ghatnekar Nilsson.

Pandemin försenar

ESS kostar 1,8 miljarder euro att bygga (räknat i 2013 års prisnivå) och de 13 europeiska medlemsländerna bidrar genom att leverera olika delar. Samtidigt som det är en styrka har det gjort ESS sårbart för pandemins effekter.

I vissa delmoment har det blivit två till sex månaders försening, berättar John Womersley. Planen är att anläggningen ändå ska kunna tas i bruk i slutet av 2023.

– Vi ska göra vårt bästa för att minimera förseningen och vi arbetar hårt för att kunna klara 2023, men det beror på vad som händer under det kommande året, för pandemin är ju inte över ännu, säger han.

Rättat i tidigare version: Vakuumtanken rymmer inte hela målstationen utan är en del av målstationen.

Cecilia Klintö/TT

I det här hålet ska vakuumtanken placeras.
I det här hålet ska vakuumtanken placeras.
Foto: Johan Nilsson/TT
Sara Ghatnekar Nilsson, projektledare, och John Womersley, ESS-chef.
Sara Ghatnekar Nilsson, projektledare, och John Womersley, ESS-chef.
Foto: Johan Nilsson/TT

FAKTA

Fakta: ESS

European Spallation Source (ESS) som byggs utanför Lund ska rymma världens kraftigaste neutronkälla.

Processen kallas spallation. Protoner skickas med en hastighet som är 96 procent av ljusets in i ett roterande målhjul av volfram och då genereras neutroner.

Dessa leds sedan vidare ut till olika vetenskapliga instrument där de kan användas för experiment. Med neutronernas hjälp kan olika material undersökas på atom- och molekylnivå. Därför liknas ESS ibland vid ett jättelikt mikroskop.

ESS är ett europeiskt samarbetsprojekt, som drivs i form av ett europeiskt forskningsinfrastrukturkonsortium. Sverige och Danmark, som är värdländer, står för 47,5 procent av byggkostnaden.

Enligt nuvarande plan ska ESS tas i bruk i slutet av 2023.

Källa: ESS

Inrikes

Man åtalas – könsstympade med lödpistol

Rättegången mot mannen i 30-årsåldern inleds under tisdagen. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En Gävlebo i 30-årsåldern misstänks för vållande till kroppsskada och brott mot lagen om omskärelse av pojkar efter att ha utfört illegala ingrepp på nio pojkar under 2018, skriver helahalsingland.se .

Rättegången mot mannen, som ska ha utfört ingreppen i på orter i Gävleborgs län, inleds under tisdagen i Hudiksvalls tingsrätt.

Mannen har bland annat använt en lödpistol vid ingreppen. Valet av verktyg förklarar han i förhör med att "apparaten har så hög värme att alla eventuella bakterier dör". Den åtalade har ingen sjukvårdsutbildning i Sverige men har uppgett att han har genomgått nio månaders sjukvårdsutbildning i Syrien.

Av de nio pojkar som omskurits har sju fått komplikationer efter mannens ingrepp.

Omskärelse på pojkar är lagligt i Sverige men får bara utföras av personer som har Socialstyrelsens tillstånd, vilket Gävlebon inte har.

Josefin Silverberg/TT

Inrikes

Pandemin stoppar sjukvårdssatsning i glesbygd

Pandemin sätter stopp för utbildningsinsatser inom akutsjukvård i extrem glesbygd. Arkivbild.
Foto: Isabell Höjman/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Arbetet med att utveckla akutsjukvård i extrem glesbygd i region Jämtland Härjedalen har stött på patrull, rapporterar P4 Jämtland .

Coronapandemin har satt satt stopp för planerade utbildningsinsatser för de som jobbar i väglöst land, miltals från närmsta sjukhus eller akutsjukvård.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL