Utrikes

Nya restriktioner i Québec

Québecs premiärminister François Legault. Arkivbild.
Foto: Jacques Boissinot/The Canadian Press/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Restriktioner återinförs i fyra veckor i den kanadensiska provinsen Québec för att begränsa spridningen av covid-19.

Från och med den 1 oktober stängs bland annat uteställen, biografer och bibliotek i så kallade "röda zoner". Affärer och skolor får fortsatt hålla öppet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Oslo inför "sociala bubblor" i viruskampen

Oslos kommunalråd Raymond Johansen under presskonferensen där restriktionerna meddelades.
Foto: Terje Bendiksby/NTB/TT
Utrikes
Utrikes Trots Norges striktaste restriktioner så ökar coronasmittan i Oslo. Nu stramas huvudstadsbornas liv åt ytterligare.

– Jag är väldigt bekymrad. Vi måste fortsätta att göra det vi kan för att hålla smittan under kontroll, samtidigt som vi håller förskolor och skolor öppna, säger kommunalrådet Raymond Johansen (AP) på en presskonferens.

Från och med den 29 oktober införs ett batteri av åtgärder, en del helt nya och en del som innebär skärpningar från de restriktioner som tidigare gällt. Bland annat är munskydd obligatoriskt på offentliga platser där en meters distans inte går att upprätthålla, även på restauranger när gästerna inte sitter ned vid bordet.

Dessutom begränsas antalet sociala kontakter genom begreppet "sociala bubblor", som bland annat Belgien använt i sin coronastrategi.

– Vi rekommenderar att antalet kontakter under en vecka inte överstiger tio i sociala sammanhang, utöver hushållsmedlemmar och skol- och förskolegrupper. Det betyder att människor måste börja ha överblick över sina närkontakter och generellt begränsa den sociala interaktionen med andra till ett minimum, säger Raymond Johansen.

Dessutom ändras maxantalet på arrangemang inomhus från 50 till 20. För privata sammankomster är gränsen satt till max tio personer.

Utrikes

Nu väntas Trumps domarkandidat godkännas

Amy Coney Barrett är Trumps kandidat. Med största sannolikhet blir hon ny domare i Högsta domstolen i USA.
Foto: Alex Brandon/AP/TT
Utrikes
Utrikes Oavsett vem som vinner presidentvalet om en dryg vecka kan president Donald Trump redan nu fira en stor seger – att Amy Coney Barrett med största sannolikhet utses till ny domare i USA:s högsta domstol.

Promenadseger är att vänta för den djupt konservativa federala domaren Amy Coney Barrett eftersom republikanerna är i majoritet i senaten. Hon väntas väljas slutgiltigt under måndagskvällen, lokal tid, och med Amy Coney Barrett får de konservativa ett övertag på 6–3 mot demokraterna i Högsta domstolen.

Republikanernas nomineringsprocess har gått i rekordfart, efter den demokratiska domaren Ruth Bader Ginsburgs frånfälle. Aldrig tidigare i modern tid har en kandidat till domstolen bekräftats så nära ett presidentval, om Coney Barrett väljs. Det är något som har retat upp demokraterna, inte minst eftersom republikanerna själva motarbetade ett förslag på domare till högsta domstolen då demokraten Barack Obama var president 2016. Republikanernas motivering var att utnämningen låg för nära valet.

Strör lovord

Senatens majoritetsledare, republikanen Mitch McConnell, öser lovord över Amy Coney Barrett och kallar henne för en av de i vår tid mest kvalificerade för arbete i lagens tjänst.

– Vi har lämnat ett viktigt bidrag till vårt lands framtid, sade Mitch McConnell i ett tal i senaten i söndags, uppger USA Today.

Senaten gör det rätta genom att gå vidare med denna nominering, sade McConnell.

Demokrater varnar

Men demokrater har å sin sida varnat för att valet av Amy Coney Barrett kan innebära bakslag för liberala frågor som till exempel aborträtten.

Chuck Schumer, demokraternas minoritetsledare i senaten, har kallat tilltaget att utse en domare till högsta domstolen så snart inpå ett val för en "travesti" och en "fläck på denna republikanska majoritet som aldrig kommer att gå att sudda ut", skriver AFP.

Den 48-åriga Amy Coney Barrett är ung i sammanhanget och om hon blir vald sitter hon på livstid. Coney Barrett är en så kallad "originalist", vilket innebär att hon anser att USA:s grundlag från 1788 ska tolkas bokstavstroget. Hon anser vidare att livet startar i befruktningsögonblicket. Hon uppskattas av konservativa för sitt religiösa synsätt och sina moralkonservativa värderingar, även om Coney Barrett själv har sagt att hennes katolska tro inte påverkar hennes domslut.

Helena Nordenberg/TT

FAKTA

Fakta: Valet av Amy Coney Barrett

Omröstningen i senaten genomförs på måndagskvällen lokal tid.

Amy Coney Barrett är USA:s republikanske president Donald Trumps kandidat till posten i Högsta domstolen. Republikanerna har majoritet i senaten, vilket innebär att Trumps domarkandidat med all sannolikhet kommer att godkännas.

FAKTA

Fakta: Högsta domstolen i USA

Domstolen ska ha nio medlemmar som utses på livstid av presidenten. De kan dock pensionera sig på egen begäran samt i teorin avsättas genom riksrätt. Domarna måste godkännas av en majoritet av senatens medlemmar.

När man talar om HD:s medlemmar som konservativa eller liberala menar man främst i synen på grundlagstolkning. De konservativa tycker att lagtexten ska tolkas strikt, de liberala anser att aktuella förhållanden får spela in. En president har genom sina nomineringar därmed chans att påverka om domstolen får liberal eller konservativ tyngd.

Källa: Supremecourt.gov

Utrikes

Danmark skärper inresekraven

Arbetspendlare från Sverige berörs i nuläget inte av det danska inresekravet på ett färskt intyg på att man är smittofri. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Utrikes
Utrikes

Resande till Danmark från högriskländer kommer att avkrävas ett färskt intyg på att de inte är smittade av covid-19, även om de i övrigt uppfyller de skärpta inresekraven. Arbetspendlare som reser från Sverige omfattas dock i nuläget inte av det nya kravet.

Testet ska vara genomfört senast 72 timmar före inresan till Danmark, meddelar Rigspolitiet. Kravet gäller även dem som reser in till landet för att utföra arbete, men inte för personer som är bosatta i Norge, Skåne, Halland, Blekinge och den tyska delstaten Schleswig-Holstein. Med nuvarande smittonivå omfattas inte heller resenärer från övriga Sverige eller Tyskland av det nya kravet.

Vilka länder som av danska myndigheter räknas som högriskländer går att läsa på sajten coronasmitte.dk, som uppdateras varje torsdag.

Utrikes

Hårda ord om Macron från Pakistan och Turkiet

Pakistans premiärminister Imran Khan under en intervju i mars. Arkivbild.
Foto: B.K. Bangash/AP/TT
Utrikes
Utrikes Pakistan har kallat upp Frankrikes ambassadör i Islamabad i protest mot den franske presidenten Emmanuel Macrons islamkritiska uttalanden.
Även i Turkiet trappas tonläget upp, och president Erdogan uppmanar till bojkott av franska varor.

"Pakistan fördömer systematiskt islamofobiskt kampanjande under yttrandefrihetens täckmantel", lyder ett uttalande från Pakistans utrikesdepartement som lämnats till den franske ambassadören.

Pakistans premiärminister Imran Khan kritiserade i helgen Macron för hans uttalanden om islam. "Det är olyckligt att han har valt att uppmuntra islamofobi genom att attackera islam i stället för de terrorister som utför våld, vare sig det är muslimer, vitmakt-aktivister eller ideologiska nazister", skrev Khan på Twitter.

Macrons uttalanden

Bakgrunden till uttalandena är mordet för två veckor sedan på den franske läraren Samuel Paty, som visat Muhammedkarikatyrer under en lektion om yttrandefrihet. Macron hade redan innan mordet kritiserat "islamistisk separatism" och sagt att "islam är en religion som är i kris över hela världen". Efter mordet sade han att "islamister vill åt vår framtid".

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har också reagerat starkt på Macrons uttalanden. Den turkiske presidenten uppmanade i helgen Macron att göra ett "psyktest", varpå Frankrike kallade hem sin ambassadör från landet.

Manar till bojkott

I ett tv-sänt tal under måndagen jämförde Erdogan den islamofobiska stämningen i Europa med förföljelsen av judarna före andra världskriget. Han uppmanade även till bojkott av franska varor, rapporterar AFP.

– Precis som det sagts "köp inte turkiska varor" i Frankrike, uppmanar jag mitt folk till detsamma. Beröm inte franska produkter, köp dem inte, säger Erdogan.

Utrikes

"Folkets strejk" inledd i Belarus – 100 gripna

Svetlana Tichanovskaja, i mitten, under en demonstration i Köpenhamn den 23 oktober 2020. Arkivbild.
Foto: Emil Helms/Ritzau/TT
Utrikes
Utrikes

Över hundra människor har gripits i Belarus efter att en landsomfattande strejk inletts på måndagen, rapporterar nyhetsbyrån Interfax med hänvisning till människorättsorganisationen Vjasna.

Oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja hade gett Belarus auktoritäre ledare Alexandr Lukasjeko till söndagen på sig att ge upp makten, sätta stopp för våldet mot demonstranter och släppa politiska fångar. Om inte, varnade hon, inleds strejken.

Den sittande presidenten, som av oppositionen anklagas för valfusk i presidentvalet 9 augusti, ignorerade ultimatumet. Dessutom slog polisen till hårt mot söndagens demonstrationer då över 500 personer greps.

"Anställda på statliga fabriker och företag, transport- och gruvarbetare, lärare och studenter har gått på strejk sedan i morse", sade Tichanovskaja i ett uttalande på måndagsmorgonen.

Tichanovskaja, som även uppmanat anställda på privata företag, präster och idrottsmän att ansluta sig till strejken, har inte gett en siffra på hur många som deltar.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinoer.com

Spelinspektionen lämnar in remiss för matchfixning

Casinoer.com SVERIGE. Den senaste tiden har matchfixning blivit en stor fråga runt omkring i Sverige. Spelinspektionen har nu lämnat in en remiss till regeringen med förslag på hur problemet ska lösas, men alla är inte nöjda med den statliga myndighetens förslag.

Matchfixning, det vill säga illegal manipulation av ett idrottsevent för att göra en vinning på spelmarknaden eller ett avancemang i en turnering, är ett problem som har varit extra uppmärksammat i Sverige de senaste veckorna.

Problematiken ska främst röra sporter som fotboll och tennis, men den 19 januari rapporterade Aftonbladet att en landslagsspelare i futsal häktats på grund av misstankar om matchfixning. Om problematiken har blivit mer förekommande den senaste tiden, eller om fler rapporter kommer in på grund av att problemet har uppmärksammats, framgår inte. Oavsett vilket är det ett problem spelbolagen, fansen och idrottsförbunden vill få bukt med.

Vill förbjuda betting på individuella prestationer

Den statliga myndigheten Spelinspektionen ansvarar för att säkerhetsställa att lotterier, vadhållning och casinospel sköts lagligt i Sverige. Sedan de nya spellagarna infördes den 1 januari 2019, som möjliggjorde det för icke-statliga aktörer att bedriva casinorelaterad verksamhet i sverige, har Spelinspektionen fått en större roll. Nu ansvarar de också för att utfärda spellicenser till spelbolag och kontrollera att dessa lever upp till de högt ställda krav som den svenska staten ställer på dem.

Närmare 100 spelbolag har beviljats spellicens, vilket förra året genererade en skattevinst på cirka 4 miljarder kronor. Speltrenden är inte på något sätt unik för Sverige och vi kan se att många nya spel- och bettingsidor även har dykt upp i Norge. Här kan du läsa mer om de nya norska spelsidorna. Flera av dessa aktörer bedriver också verksamhet här i Sverige.

Nu har Spelinspektionen skickat in en remiss med förslag på hur matchfixning ska begränsas. I ett pressmeddelande skriver de följande:

“Om förslaget blir verklighet innebär det att spelbolagen på den svenska licensmarknaden inte får erbjuda vadhållning på regelbrott eller förlust i delmoment. Exempelvis blir det inte tillåtet att erbjuda spel på om en fotbollsspelare ska få gult kort eller om en tennisspelare kommer att göra dubbelfel.”

Med andra ord handlar det i stor utsträckning om att förbjuda betting på individuella prestationer och delmoment i olika sporter. Men många frågar sig om detta verkligen är rätt väg att gå.

Svenska fotbollsförbundet reagerar starkt.

Några som har varit mycket missnöjda med förslaget är Svenska fotbollsförbundet, som tycker att Spelinspektionen velar för mycket. Enligt Dagens Nyheter har Håkan Sjöstrand, förbundets generalsekreterare, sagt att han är “besviken och förbannad” och att han reagerar starkt på Spelinspektionens förslag på att rapportera misstänkt matchfixning en gång om året: “Det förstår väl alla att det inte räcker med att rapportera på årsbasis”.

Vad som kommer att ske med Spelinspektionens förslag om hur problematiken med matchfixning ska åtgärdas återstår att se.

Utrikes

Merkels parti skjuter upp val av ny ledare

Tysklands förbundskansler Angela Merkel. Arkivbild.
Foto: Markus Schreiber/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Tysklands förbundskansler Angela Merkels parti CDU meddelar att den partikongress där man ska utse en ny ledare skjuts upp med anledning av pandemin.

Kongressen skulle ha hållits i början av december.

Partiets ledarskap kommer att göra en ny bedömning av situationen i mitten av december för att besluta om nästa steg, säger CDU:s generalsekreterare Paul Ziemiak.

Merkel avgick som partiledare 2018 och hennes efterträdare Annegret Kramp-Karrenbauer meddelade tidigare i år att även hon lämnar positionen.

Valet av ny partiledare har skjutits upp en gång tidigare, också då med hänvisning till pandemin.

Utrikes

Oppositionen vinner Litauens parlamentsval

Den tidigare finansministern Ingrida Simonyte, ledare för kristdemokratiska Fosterlandsförbundet (TS-LKD), kommer med största sannolikhet leda Litauens kommande regering. Arkivbild.
Foto: Mindaugas Kulbis/AP/TT
Utrikes
Utrikes Den oppositionella mittenhögeralliansen har vunnit Litauens parlamentsval, det står klart sedan nästan alla röster räknats. Regeringens nederlag kommer efter en valrörelse där hanteringen av pandemin stått i fokus.

Efter att nästan alla röster räknats står det klart att kristdemokratiska Fosterlandsförbundet (TS-LKD) får 50 av parlamentets 141 mandat, medan det styrande Bonde- och miljöpartiet (LVZS) får 32 mandat.

Den före detta finansministern Ingrida Simonyte, som är Fosterlandsförbundets premiärministerkandidat, förväntas nu bilda regering tillsammans med två liberala partier som tillsammans fått 24 mandat. Båda de liberala partierna leds av kvinnor, vilket banar väg för en kvinnodominerad regering.

Förhandlingar inom koalitionen inleddes under måndagen, men förväntas ta flera veckor. Det är möjligt att en ny regering inte tillträder förrän i december.

– Tre partier har kommit överens om att inleda diskussioner om den nya koalitionen. Men inget är bestämt förrän allt är bestämt, säger Ingrida Simonyte.

Det är hanteringen av pandemin som stått i fokus under valrörelsen, och efter att resultatet stod klart passade valvinnaren på att kritisera regeringens hantering av krisen.

– Det ser ut som att vi inte utnyttjade sommaren för att förbättra vår förmåga att bekämpa coronavirusets andra våg, och det vi ser nu är förvirring i beslutsfattandet, säger Ingrida Simonyte.

– När vi har låg tillit till regeringen lyssnar samhället inte nödvändigtvis på dess rekommendationer. Vi har saknat experternas, vetenskapsmännens och läkarnas röster.

Litauen var relativt förskonat från covid-19 under våren, men har de senaste månaderna sett en kraftig ökning av antalet bekräftade fall. Totalt har 10 184 personer bekräftats smittade, varav 134 personer har dött.

Utrikes

Thailands ledare: Protesterna bör kontrolleras

Sompong Amornvivat, ledare för oppositionspartiet Pheu Thai, säger att premiärministern bör avgå.
Foto: Sakchai Lalit/AP/TT
Utrikes
Utrikes Folket har rätt att demonstrera enligt grundlagen – men de "olagliga protesterna" måste kontrolleras av myndigheterna, uppger Thailands premiärminister Prayuth Chan-O-Cha.

– Vi vill inte se sammandrabbningar eller upplopp i landet, säger han och anklagar vissa demonstranter för "opassande handlingar".

Samtidigt uppmanar landets största oppositionsparti Chan-O-Cha att avgå. Påstötningen kom under ett extramöte i parlamentet som premiärministern, som kom till makten genom en militärkupp 2014, hade kallat till för att diskutera de senaste månadernas omfattande protester i landet.

– Premiärministern är ett stort hinder och en börda för landet. Vänligen avgå och allt kommer att bli bra, säger Sompong Amornvivat, ledare för oppositionspartiet Pheu Thai, det största enskilda partiet i parlamentet.

Hårdare retorik

Under extramötet väntas en omdiskuterad incident som ledde till mångfaldiga gripanden att diskuteras – när demonstranter gjorde proteströrelsens motståndsgest mot en bilkortege med landets drottning Suthida i ett sällan skådat trots mot landets mäktiga monarki.

Efter incidenten har retoriken mot demonstranterna hårdnat från anhängare till kungahuset. I sociala medier florerar dödshot och bilder på vapen och kistor bredvid kända aktivister.

"Förtjänar att dö"

"Människor som förolämpar monarkin förtjänar att dö", skriver en ultrarojalist på Facebook.

"Thailand behöver inte människor som er", skriver en annan.

De studentledda protesterna kräver premiärministerns avgång och en ny konstitution, med har också vidgats till att handla om monarkin och krav på reformer av kungens makt. I helgen gav sig återigen tusentals människor ut på Bangkoks gator i protest mot landets styre.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL