Inrikes

Kraftig bilexplosion utanför Stockholm

En bil totaldemolerades i en detonation i Fittja under natten till tisdagen. Arkivbild.
Foto: Emma-Sofia Olsson/SvD/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Strax före klockan 02 natten till tisdagen fick polisen i Stockholm in flera larm om en stor explosion i Fittja.

– Det kom in flera samtal och det visade sig vara en personbil som totaldemolerats i närheten av Fittja centrum, säger Helena Boström Thomas, presstalesperson vid Stockholmspolisen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Nytt hål upptäckt i Estonia

På bilden syns det vertikala hålet som blev känt i samband med dokumentärserien på Dplay.
Foto: Dplay/TT
Inrikes
Inrikes Ännu ett hål har upptäckts i skrovet till den förlista passagerarfärjan Estonia, enligt en promemoria som publicerats av Estlands regering. Den slår dessutom fast att det första hålet inte kan ha orsakats av en kollision vid vattenytan.

Promemorian , som Sjöfartstidningen var först att uppmärksamma bland svenska medier, togs fram med hjälp av en expert på obemannade undervattensfarkoster och en expert på fartygskonstruktion som granskat råmaterialet från de nya dykningarna vid Estonia.

Vid genomgången upptäckte de ett nytt, horisontellt, hål utöver det första vertikala hålet som nyligen blev känt genom dokumentärserien på Dplay. Det horisontella hålet befinner sig på samma sida som det vertikala, strax till vänster om rederiet Estlines namn som är målat i stora bokstäver på styrbordssidan.

"Sten på havsbottnen"

Experterna konstaterar att råmaterialet från dykningarna med den obemannade undervattensfarkosten innehåller värdefulla filmklipp, som bland annat visar en ansamling av stora stenar på havsbotten. De slår samtidigt fast att det är uteslutet att det vertikala hålet har orsakats av en kollision vid vattenytan, eftersom skadorna på skrovet antyder att det andra föremålet i så fall skulle ha krockat med Estonia snett bakifrån.

"En möjlig förklaring till en sådan skada kan vara kontakt med ett undervattensföremål som en sten på havsbottnen. Skeppets massa (12 000 ton) överstiger betydligt den kraft som behövs för att orsaka öppningen (500-1 000 ton). Följaktligen kan en ojämn yta under skeppets sida orsaka en koncentrerad kraft som kan leda till penetrationsskador", skriver experterna.

"Påverkar inte haverirapporten"

Ett stycke längre ned i promemorian slår de även fast att det vertikala hålet inte kan förklara varför Estonia sjönk inom den angivna tidsperioden.

"Upptäckterna kan inte förändra slutsatserna som presenterades i JAIC:s (den gemensamma haverikommissionen, reds anm) slutrapport eftersom en öppning av sådan storlek inte kan vara skälet till att Estonia sjönk inom det kända tidsförloppet. Således framstår det inte rimligt att genomföra ytterligare undersökningar av skälet till MS Estonias förlisning".

Experterna konstaterar att ytterligare undersökningar skulle kunna förklara varför skrovet är penetrerat, till exempel genom att scanna av botten eller skicka ned dykare för att undersöka öppningarna.

Promemorian författades den 18 september i år, det vill säga inför det att de nya uppgifterna blev kända genom dokumentärserien på Dplay.

SHK: Intressant att se

Statens haverikommission (SHK) kände till uppgiften om det horisontella hålet, men fick inte ta del av råmaterialet inför publiceringen i slutet av september, säger utredningsledare Jörgen Zachau till TT.

– Det är klart att det är intressant att se hur det ser ut. Det finns ett antal olika möjligheter till hur hålet skulle ha uppstått. Vi vill helst finna den sanna eller i alla fall som är mest trolig, och eliminera de osannolika. Karaktären på det hålet, om det är horisontellt, tycks vara väldigt annorlunda jämfört med hålet som vi sett bilder på som är mer vertikalt. Det verkar vara som att det i så fall skulle finnas anledning att fundera på om det finns olika orsaker till de hålen, säger Zachau.

SHK samarbetar med myndigheter i Finland och Estland för att inventera vilka uppgifter som kan vara värda att undersöka närmare. Zachau vill dock inte kommentera slutsatserna i den estländska regeringens promemoria.

– Vi håller oss till själva sakfrågan, om vi kan göra en tillräckligt bra bedömning av de hål som vi känner till nu utan att öppna en utredning, säger han.

Erik Paulsson Rönnbäck/TT

FAKTA

Fakta: Estoniakatastrofen

Estoniakatastrofen inträffade för 26 år sedan, natten till den 28 september 1994. Färjan lämnade hamnen i Tallinn kvällen innan men kantrade knappt halvvägs till Stockholm och sjönk på mindre än en timme.

852 människor omkom i katastrofen. 137 personer räddades.

Den internationella haverikommissionen överlämnade sin slutrapport i december 1997. Den viktigaste slutsatsen var att fästena och låsen till Estonias bogvisir var underdimensionerade. Estonia kantrade till följd av att stora mängder vatten forsade in på bildäck.

Krav har tidigare kommit från överlevare, anhöriga och andra engagerade personer om att vraket måste undersökas för att hitta en förklaring till att färjan sjönk så snabbt.

Inrikes

Stort amfetaminbeslag vid kontroll i hamn

Tullverket och polisen gjorde ett stort beslag av amfetamin i Nynäshamn. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes

Tullverket gjorde tillsammans med polisen ett stort beslag av amfetamin i Nynäshamn den 7 oktober vid en kontroll i hamnen. Hela 35 kilo amfetamin upptäcktes och en man är anhållen som misstänkt för synnerligen grov narkotikasmuggling.

Kontrollen gjordes både av dem som gick och körde ombord på färjorna.

"Det arbete vi gör i hamnarna tillsammans med övriga myndigheter skickar ut viktiga signaler till resande att vi finns där och bekämpar den grova organiserade gränsöverskridande brottsligheten. Det arbetet kommer att fortsätta", säger Per-Arne Kaati vid gränspolisen i region Stockholm i ett pressmeddelande.

Inrikes

Stockholm drabbades av stort elavbrott

Omkring 28 000 elnätskunder i Stockholm förlorade strömmen på grund av ett omfattande avbrott.
Foto: Lisa Abrahamsson/TT
Inrikes
Inrikes

Omkring 28 000 elnätskunder i Stockholm var utan ström – och Södra länken stängdes helt – på grund av ett omfattande avbrott tidigt på onsdagskvällen.

Vid 18-tiden kom strömmen tillbaka igen.

Det drabbade området utgjordes främst av de västra delarna av Södermalm, samt av Långholmen och Reimersholme.

Orsaken var trasig komponent i elnätet, säger Jeff Öllersten på Ellevio.

– Vi har ingen närmare förklaring, utan de håller fortfarande på med felsökningen. Det var en del av elnätet som gick ner, och när man kopplade runt det kom strömmen tillbaka igen, säger Öllersten.

Södra länken stängdes i samtliga körriktningar på grund av strömavbrottet, men kunde öppna i samband med att elektriciteten återvände.

Inrikes

Smittspridning i Gällivare tar ny fart

Gällivare upplever återigen en spridning av covid-19 och hade under vecka 42 högst incidens i länet. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes I Gällivare har antalet coronafall ökat under de senaste veckorna – och de flesta av fallen finns inom gruvindustrin.
– Jag har pratat med aktörerna och upplever att man tar det här på största allvar, säger smittskyddsläkare Anders Nystedt till TT.

Under de senaste tre veckorna har totalt 23 nya covid-19-fall tillkommit i Gällivare –och av de senaste 13 fallen under vecka 42 finns flertalet inom gruvindustrin, skriver Gällivare kommun på sin hemsida. Det innebär att Gällivare har högst incidens i länet – det vill säga antal smittade per 1 000 personer – på 0,74 promille under föregående vecka.

"Tar det på allvar"

Enligt smittskyddsläkare Anders Nystedt från Smittskydd Norrbotten handlar det dels om enstaka fall och dels om två smittkedjor, som finns inom gruvindustrin.

– Där pyr det lite igen. Men jag har pratat med de två aktörerna och upplever att man tar det här på största allvar, och även tar till de åtgärder som behövs, säger han till TT.

Gällivare upplevde under ett par veckor i juni som första svenska ort utanför storstadsregionerna en omfattande spridning av coronaviruset.

Coronautbrottet i juni inföll en månad efter att gruvjätten LKAB genomfört ett underhållsstopp, då entreprenörer från hela landet och från utlandet vistades på orten.

LKAB inleder även under onsdagen ett underhållsstopp under 24 timmar, då ett hundratal inresande entreprenörer väntas anlända till hotell och campingplatser i området.

"Har ögonen på dem"

Enligt Anders Nystedt är dock rutinerna kring smittspårning betydligt mer upparbetade i nuläget än de var vid underhållsstoppet i våras.

– Jag tror också att gruvföretaget känner sitt samhällsansvar och många företag här har skrivit in i kontrakten med entrepenörerna vad som gäller på fritiden. Och jag tror att medborgarna i Gällivare har ögonen på dem – de kan nog komma att klaga på bolaget om det inte sköts, säger han.

Inrikes

UD förlänger avrådan om resor till Baltikum

UD avråder från icke nödvändiga resor till Estland, Lettland, Litauen samt Irland. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes

Sveriges utrikesdepartement förlänger avrådan från icke nödvändiga resor till Estland, Lettland, Litauen samt Irland. Beslutet gäller till och med den 4 november, enligt ett pressmeddelande.

Den förlängda avrådan bygger på ländernas egna restriktioner som gör det svårt för svenskar att resa in eller ut i landet.

– Inget av de här länderna har ändrat på sina karantänsbestämmelser för inresande svenska resenärer, säger Sara Brynedal vid UD:s presstjänst, till TT.

Tidigare beslut om avrådan från icke nödvändiga resor till länder utanför EU gäller fortfarande.

"Oavsett vart man reser vilar ett stort ansvar på den enskilde resenären. Varje resenär bör förbereda sig ordentligt inför en resa, hålla sig välinformerad om aktuella inresebestämmelser och följa lokala myndigheters råd och anvisningar på plats", skriver UD i pressmeddelandet.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Miljonlotteriet

Miljonlotteriet testar på en ny strategi för sin annonsering!

Miljonlotteriet Miljonlotteriet är ett av Sveriges största lotterier och har funnits med sedan 1964.

För dig som inte vet något om lotteriet sedan tidigare, så är Miljonlotteriet grundat av iogt.se som sedan start haft som mål att låna lotteriet finansiera deras arbete mot droger i samhället. I och med regleringen av spelmarknaden förra året så har också de svenska lotterierna och spelbolagen kunnat ändra sin marknadsföring och i samband med dessa ändringar så är det bestämt att Miljonlotteriet blir digitalt, för att dra in ännu mer pengar till välgörenhetsarbetet som IOGT fokuserar på. Om du är intresserad av att kika in Miljonlotteriet så kan du göra detta här eller läsa mer om dem i denna artikel om Miljonlotteriet.

Eftersom att den svenska spelmarknaden har blivit annorlunda, så är detta en stor fördel för det svenska Miljonlotteriet eftersom att de kan använda förändringarna till något positivt. Den nya strategin för lotteriet är helt enkelt att visa mer var pengarna från Miljonlotteriets överskott går, så att fler människor får vara delaktiga i välgörenhetsarbetet som IOGT arbetar med. Sedan starten har lotteriet bidragit med över 2 miljarder kronor totalt till välgörenhetsarbete och detta är något som lotteriets överskott ska fortsätta att gå till, precis som det gjort sedan start.

Miljonlotteriet blickar framåt!

Miljonlotteriet har bestämt sig för att satsa bredare på just den digitala annonseringen där lotteriet riktar in sig på ansvarsfullt spelande och behöver numera uppfylla de hårda kraven som ställs på svenska spelbolag. Eftersom att lotteriets grundidé är att minska missbruk i samhället, så är detta något som de också är väldigt noga att fortsätta med och det är också här som den största kraften kommer att läggas även framöver. Genom de digitala kanalerna så har Miljonlotteriet redan nu lyckas komma en bra bit på vägen och det är också på denna bana som vi kan se dem fortsätta på framöver.

Den digitaliserade annonseringen kommer med andra ord att hjälpa lotteriet att nå ut till svenska folket så att de får se med egna ögon vad överskotten från försäljningen av spel hos dem bidrar till. Några av de saker som lotteriet hjälper till med är bland annat att rikta in sig på att tillföra gemenskap för barn och ungdomar som växer upp i stökiga familjer som kantas av missbruk genom årliga läger och evenemang. Via deras lotteri så kan du som spelar vara med och tävla om fantastiska vinster men också samtidigt vara en del av det stora välgörenhetsarbete som överskottet bidrar till. Sedan start så har de hjälpt både hemlösa att få tak över huvudet samt bidragit till många behandlingshem runt om i landet.

Inrikes

Pfizer tror på covidvaccin i november

Den amerikanska läkemedelsjätten Pfizer kan ha ett vaccin mot covid-19 klart för godkännande redan i november. Arkivbild.
Foto: Mark Lennihan/AP/TT
Inrikes
Inrikes Den amerikanska läkemedelsjätten Pfizer tror att de snart kan ha ett vaccin mot covid-19 klart för godkännande i USA "vid ett nödläge".

I ett öppet brev som bolagets vd Albert Bourla publicerat på Pfizers hemsida skriver han att om allt går som planerat skickas en ansökan till den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA redan "tredje veckan i november", uppger NRK .

Pfizer är ett av de bolag som har avtal med EU vilket innebär att vaccinet kan vara tillgängligt ganska snabbt även i Europa. I texten beskriver Albert Bourla att Pfizer kommit till slutet av vad som kallas fas tre, vilket är det sista stadiet av tester. Vaccinet kommer dock inte att ha testats fullt ut innan ansökan lämnas in.

Avgörande är information om biverkningar. FDA:s krav säger att uppgifter måste finnas om minst hälften av försökspersonerna minst två månader efter att de fått två injektioner, något som Pfizer alltså tror man kan ha uppnått i slutet av november.

Det som gör att FDA kan godkänna läkemedel eller vaccin som inte testats fullt ut är en lag som gör undantag för "nödlägen" med livshotande sjukdomar, där det inte finns några beprövade alternativ.

EU:s läkemedelsmyndighet kommer också att göra en oberoende bedömning av vaccinet innan det kan användas i Europa.

Inrikes

15-åring fick fingret avklippt i brottshärva

Polisen i Skaraborg håller på att rulla upp en serie brott inom en kompiskrets på en ort i området. Bland annat har en 15-årig pojke fått ett finger avklippt. Arkivbild.
Foto: Hanna Franzén
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Polisen i Skaraborg håller på att rulla upp en serie brott inom en kompiskrets på en större ort i området. Bland annat har en 15-årig pojke fått ett finger avklippt.

– Det hela kommer in via sjukhuset där målsägaren söker vård för sina skador. Läkaren och sjukhuspersonalen kontakter då polisen, berättar Johan Frealdsson, som leder polisens utredningsgrupp, till P4 Skaraborg .

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Nytt hål upptäckt i Estonia

På bilden syns det vertikala hålet som blev känt i samband med dokumentärserien på Dplay.
Foto: Dplay/TT
Inrikes
Inrikes Ännu ett hål har upptäckts i skrovet till den förlista passagerarfärjan Estonia, enligt en promemoria som publicerats av Estlands regering. Promemorian slår dessutom fast att det första hålet inte kan ha orsakats av en kollision vid vattenytan.
PREMIUM

Promemorian , som Sjöfartstidningen var först att uppmärksamma bland svenska medier, togs fram med hjälp av en expert på obemannade undervattensfarkoster och en expert på fartygskonstruktion som granskat råmaterialet från de nya dykningarna vid Estonia.

Vid genomgången upptäckte de ett nytt, horisontellt, hål utöver det första vertikala hålet som nyligen blev känt genom en dokumentärserie på Dplay, enligt promemorian. Det horisontella hålet befinner sig på samma sida som det vertikala, strax till vänster om rederiet Estlines namn som är målat i stora bokstäver längs skrovet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL