Debatt

Rikta stödåtgärder rätt

Debatt
Opinion

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Det här året har inte varit som något annat. Stora delar av företagen i Skåne såväl som i hela landet, har gått igenom ett stålbad och hundratusentals anställda har antingen permitterats eller varslats. Vi ser nu tecken att ekonomin börjar röra på sig igen, men samtidigt är det tydligt vilka sektorer som har långt kvar innan krisen är över. Staten har redan stöttat företag med stora stödpaket, men om inte stödåtgärderna förlängs ytterligare så kommer ansträngningarna att vara förgäves i de branscher som ännu inte ser någon ljusning.

I januari såg 2020 ut att bli ett av de bästa åren någonsin för oss som representerar företag som kör turist- och expressbussar och arrangerar gruppresor med buss i Skåne. Vi, tillsammans med andra kollegor inom persontransporter, resebyråer och hotell var bland de första som den annalkande krisen slog till med full kraft. Idag befinner vi oss på en helt ny spelplan där vi istället kämpar för vår överlevnad. Turistbussarna står fortfarande stilla, det planeras inte för några stora konferenser och evenemang i höst och hotellen ekar tomma. Fredriksdalsteatern i Helsingborg fick ställa in hela sin säsong, Åhus Beachhandboll Festival 2020 ställdes in – exemplen är många.

Expressbussarna i Skåne liksom i hela landet, upprätthåller till vardags ett attraktivt nät av kollektivtrafik för långväga resor, helt på kommersiella grunder men idag körs mycket på sparlåga på grund av lågt resande. Denna trafik är central för många regioner och till besöksmål dit annan långväga kollektivtrafik är obefintlig.

Det blir allt tydligare att vi som arbetar med persontransporter, tillsammans med resebyråer, besöksnäringen, kultursektorn och mötes- och eventindustrin kommer att ha en fortsatt mycket tuff höst framför oss. Vi ser att det kommer fortsatta rekommendationer om att inte resa i onödan, att många länder fortsatt har stängda gränser för svenskar och att många evenemang fortsätter att skjutas på framtiden.

Vi förstår människors oro och har respekt för det lidande som viruset orsakat och kan orsaka hos många människor. Vi har välkomnat flera av regeringens stödåtgärder som presenterats under våren för att hjälpa företagen genom den kris som de ställts inför. Beskedet nu i september om att omställningsstödet förlängs retroaktivt till och med juli gladde många hårt trängda bussföretag i hela landet! Nu, när vi börjar få lite överblick av vilka konsekvenser krisen fått hittills och ser vilka företag och sektorer där marknaden fortsatt är obefintlig är det tydligt att det framöver behövs riktade stöd mot särskilt drabbade branscher. Bland svenska turistbussföretag har vi exempelvis sett ansökningar om omställningsstöd som visar minskad omsättning på upp till 98 procent jämfört med samma period föregående år. Därför behövs även branschspecifika stödåtgärder och det snabbt. Ett riktat stöd för avställda bussar skulle stötta bussföretag som drabbats hårt av krisen. Om dessa företag som vanligtvis kör express- och turistbussar inte får ytterligare stöd finns en risk att samhället förlorar denna transportkapacitet, vilket längre fram blir negativt för exempelvis föreningsliv och besöksnäringen över hela landet. Dessa företag är också viktiga för ett fungerande transportnät även på landsbygden. När exempelvis tågtrafik tillfälligt behöver ersättas eller region- och lokaltrafiken behöver förstärkas för att minska trängsel, anlitas dessa företag. Förslaget bygger på att bussföretagen blir berättigade till ett riktat stöd på 1050 kronor per dag som en buss är avställd, förutsatt att det är rätt typ av buss, att den går i yrkesmässig trafik och är avställd minst en vecka. Kostnaden för staten beräknas hamna på maximalt 38 miljoner kronor i månaden.

I grunden handlar det om att förvalta skattepengar på ett bra sätt. De branscher som på grund av myndigheternas rekommendationer och regler behöver arbeta på ett annat sätt även i höst behöver också kunna överleva. Annars har det rullats ut åtskilliga miljarder i såväl korttidspermittering som omställningsstöd och andra åtgärder till ingen nytta. Vi är beredda att ta vårt ansvar för att kunna möta den nya verkligheten på andra sidan krisen. Men vi behöver ytterligare hjälp att ta oss dit. Regering måste ta ansvar för de hårdast drabbade branscherna nu!

Anna Grönlund,

branschchef Sveriges Bussföretag

Mikael Nilsson,

ordförande Skånes Bussföretag, vd Tjörnarpsbuss

Debatt

Vi satsar på mindre sjukhus

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Alla Skånes tio sjukhus är livsviktiga. De kompletterar varandra och skapar ett nät med nära sjukhusvård i hela Skåne. För Centerpartiet är det självklart att alla sjukhus behövs; för utan de små sjukhusen försvåras arbetet om att flytta vården än närmare skåningen.

Vi centerpartister vet att satsningar på de mindre sjukhusen är en förutsättning för att klara omställningen till en nära vård. En viktig del i den omställningen är något som kallas nivåstrukturering och handlar om att koncentrera de mest avancerade ingreppen till enskilda sjukhus. Samtidigt är en annan del av omställningen att mer av den planerade vården ska kunna göras utanför sjukhuset. Med hela omställningen och inte minst genom nivåstruktureringen kommer de mindre sjukhusen att kunna specialisera och profilera sig inom den avancerade vården; till exempel ortopedi i Hässleholm.

Men mer vård ska också utföras i primärvården och den kommunala omsorgen. Utvecklingen går snabbt framåt och de operationer som för tio år sedan krävde att man låg inne på sjukhuset i flera dagar kan nu göras på förmiddagen, med hemgång lagom till lunch. Vissa behandlingar som idag sker på sjukhus kommer med all sannolikhet att kunna göras på vårdcentralen om tio år. Med sjukhus i hela Skåne kan lokala samarbeten med kommunerna och vårdcentralerna etableras. Då blir det som kallas närsjukvårdsuppdrag på riktigt.

Genom att utnyttja kapaciteten på de mindre sjukhusen kan vi dessutom avlasta de större akutsjukhusen. Det är en viktig kugge i arbetet för att komma tillrätta med vårdköerna som finns i Skåne. Vi ser att de mindre sjukhusen, som ofta har ledig kapacitet, skulle kunna ta över ansvar för många av de vanligt förekommande operationerna. Då skulle de mindre sjukhusen få genomföra fler operationer och de skånska patienterna skulle få en bättre vårdkvalitet samtidigt som köerna kortas.

Därför är det viktigt att de små sjukhusen får del av satsningarna på sjukvården. I den budget som Centerpartiet tillsammans med Allians för Skåne har presenterat satsar vi extra på Skånes minsta sjukhus: med en ny permanent sterilcentral på Lasarettet i Landskrona. Idag är sterilcentralen i Landskrona en tillfällig modul utanför sjukhuset och det tillfälliga bygglovet går snart ut. Det funkar inte om vi menar allvar med en nära vård för skåningen. Med denna satsning gör vi det tydligt att alla sjukhus behövs, speciellt de minsta. Centerpartiet ser alla sjukhusens potential. För oss är det självklart: med sjukhus i hela Skåne, blir det lite enklare att bo och verka i just hela Skåne.

Annette Linander (C)

regionråd och gruppledare

Lennart Pettersson (C)

vice ordförande, regionfullmäktige

Ann Hörnebrant-Sturesson (C)

ledamot, primärvårdsnämnden

Debatt

Värna det kommunala vetot

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Regeringen är desperat. När Sverige tvingas att elda olja mitt i sommaren har något gått riktigt fel i energipolitiken. Genom att successivt avveckla planerbara energikällor som kärnkraft och ersätta dem med väderberoende källor som vind- och solkraft, skapas ett opålitligt system som leder till högre priser och mer utsläpp. Där är vi nu. Nu kommer nästa steg. För att släta över bristerna i regeringens symbolpolitik vill man nu i ren desperation påtvinga kommuner byggandet av än fler vindkraftverk. Kommuninvånarna ska omyndigförklaras och de ska inte längre få vara med och bestämma över sin egen mark. Regeringens nya miljö- och energipolitik är auktoritär och djupt skadlig för Sverige.

Vid etablering av större tillståndspliktiga vindkraftverk finns det idag krav på att etableringen aktivt måste tillstyrkas i den aktuella kommunen, även kallat för det kommunala vetot. Detta har inneburit att det definitiva beslutet kring stora vindkraftsetableringar har fattats så nära medborgarna som möjligt, vilket är angeläget ur ett demokratiskt perspektiv. Men nyligen aviserade regeringen att man nu vill avskaffa det kommunala vetot och att förslaget nu ska snabbutredas. Något som Sverigedemokraterna vänder sig starkt emot.

Vid etablering av miljöfarlig verksamhet, såsom vindkraftverk utgör, har kommunerna idag ett direkt inflytande över etableringen genom det kommunala vetot. Man bör även komma ihåg att innan de nya bestämmelserna infördes 2009, prövades uppförandet av vindkraftverk enligt plan- och bygglagen samt miljöbalken. När förenklingar genomfördes och dubbelprövningen avskaffades, infördes just det kommunala vetot för att ett kommunalt inflytande skulle kvarstå och med syftet att det uttryckligen inte skulle minska.

Uppförande av stora vindkraftverk för med sig betydande lokala konsekvenser såsom fördärvade natur- och kulturvärden, estetiska samt landskapsbildsmässiga värden. Ofta annekterar man också mark som kan komma i konflikt med framtida markanvändningsintressen. Många av de som har oturen att ha bostadsfastigheter på fel ställe när vindkraftverken byggs upp kan dessutom drabbas av oljud och solreflexer.

Sverigedemokraterna anser att det kommunala självbestämmandet är angeläget att värna om och att det är de lokala politikerna – och i förlängningen kommunernas invånare - som är bäst lämpade att fatta beslut i frågan. Vi vänder oss därför starkt mot regeringens ingång att slopa det kommunala vetot och därmed minska det demokratiska inflytandet. Regeringens auktoritära miljö- och energipolitik leder till högre priser, större osäkerhet i elnäten samt högre utsläpp när vi tvingas elda olja och importera smutsig kol när vinden inte blåser.

Mattias Bäckström Johansson (SD)

Energipolitisk talesperson

Magnus Olsson (SD)

Oppositionsråd Malmö

Debatt

Regnbågsflagga för allas lika värde

Debatt
Opinion

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

I rådande samhällsklimat är det lätt att glömma att det är många som är för hbtqi-personers rättigheter. Att de flesta faktiskt är det. De flesta tycker att du ska få vara den du är och älska den du vill.

Det blev extra tydligt i veckan när Sverigedemokraterna som styr i Hörby kommun ville att kommunen skulle sluta flagga med regnbågsflaggan. Moderaterna i Hörby ställde sig bakom förslaget. Det blev ett herrans liv. Människor protesterade utanför kommunhuset och kyrkan mitt emot hissade sin regnbågsflagga. Hörby kommuns instagramflöde fylldes med regnbågsflaggor. Öppna Moderater skrev ett Facebookinlägg där de bad Moderaterna i Hörby att tänka om, vilket de sedan gjorde. Nu verkar inte förslaget gå igenom, tack vare alla högljudda protester.

Sverigedemokraterna är en liten men högljudd minoritet. I vissa kommuner har de stor makt, makt som de använder för att motverka hbtqi-personers rättigheter. Det handlar om så mycket mer än flaggan.

Sverigedemokraterna på lokal och regional nivå är ett parti som genomgående motverkar hbtqi-rättigheter. Deras hjärtefrågor verkar vara att strypa alla bidrag till hbtqi-föreningar och mötesplatser. De vill att Pridefestivaler inte ska få kommunalt stöd och de vill sluta vidareutbilda anställda i hbtqi-frågor. Och så vill de inte att regnbågsflaggan ska pryda himlen med sitt budskap om mångfald, frihet och lika rättigheter.

Vad ligger bakom motståndet till regnbågsflaggan? Sverigedemokraterna och andra högerpopulister ser hbtqi-personers rättigheter som en ideologi som ska bekämpas. Regnbågsflaggan blir symbolen för den ideologin. Högerextrema tycker att flaggan symboliserar en ideologi som förstör nationen och kärnfamiljen. När nazister attackerar RFSLs lokala avdelningar och pridefiranden så är regnbågsflaggan ofta vandaliserad, inte sällan bränd. Genom att se regnbågsflaggan som en symbol för en ideologi så kan man ducka för att det handlar om mänskliga rättigheter. Det är så de styrande har lyckats att dra tillbaka rättigheter för hbtqi-personer i exempelvis Polen och Ungern.

Politiker från andra partier som går med på Sverigedemokraternas förslag behöver ställa sig frågan om ni vill bekämpa hbtqi-organisering, hbtqi-personers rättigheter och regnbågsflaggan. För det är det som händer när ni röstar ner våra flaggor.

Vi är glada att politiker som först tänkt rösta för ett liknande förslag kan ändra sig och tänka om. Vi är glada att de inte låter en liten hatfull minoritet sätta agendan och obehindrat motverka hbtqi-personers rättigheter och förhindra att flagga med en symbol för alla människors lika värde. Vi är också otroligt glada över allt det stöd som vanliga människor visar i protest mot dessa hatiska förslag.

Deidre Palacios

Förbundsordförande RFSL

Debatt

Vad händer när krisen klingat av?

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Svensk vård och omsorg genomgick under våren ett stålbad: att få verksamheter att fungera under Sveriges största pandemi på 50 år. Utan tidigare erfarenhet och trots de utmaningar som dessa verksamheter ställdes inför, anser åtta av tio chefer i Skåne att krisen sköttes bra eller mycket bra. Samtliga chefer oavsett arbetsområde, från första linjens chefer hela vägen till de högsta cheferna i länet, är positiva till hur krisen leddes. Visserligen är de högre cheferna något mer positiva till krisledarskapet på den egna arbetsplatsen. Men det starka stöd i samma fråga som även första linjens chefer ger visar att såväl den som blir ledd som den som leder anser att krisledarskapet fungerar väl. Detta visar en undersökning genomförd i maj, bland nära 3 000 vård- och omsorgschefer varav 463 i Skåne län.

Även om etiska dilemman är en naturlig del av chefskapet i vård och omsorg intensifieras de under en pandemi. Svåra etiska gränsdragningar som prioriteringar inom intensivvården, fördelning av skyddsutrustning och genomförandet av avsked i livets slutskede behövde hanteras. Trots det anser så få som en av tio chefer att stödet i etiska dilemman under våren var sämre än före krisen.

Visst finns det utrymme för viktiga förbättringar för framtiden. Enligt cheferna gäller det främst information (kanaler, frekvens och kvalitet) och tydlighet relaterat till information, ansvar, beslut, riktlinjer och liknande.

Men det är svårt att tolka svaren i denna undersökning på annat sätt än att vård och omsorg i Skåne har väl fungerande chefer med vård- och omsorgspersonal runt om i länet som vill och kan ta ansvar även i den mest krävande av situationer.

Det är självklart för denna kvinnodominerade sektor att sätta lojalitet och professionalitet främst i krisen. Men vad händer sedan? Vad händer med de som sades vara samhällets hjältar när krisen klingat av?

Det som behövs är tillräckligt med resurser. I vården och omsorgen hittar vi de allra största personalgrupperna per chef, de lägsta lönerna och de sämsta arbetsvillkoren för chefer.

För hälften av alla chefer, oavsett typ av vård eller omsorg, är de två främsta utmaningarna: att ha ork efter en så krävande period och tid att arbeta strategiskt igen.

Totalt i landet behövs över en halv miljon medarbetare fram till år 2026. Men trots att den offentligfinansierade välfärden redan före krisen stod inför enorma utmaningar när det gäller kompetensförsörjning ligger tunga besparingskrav på verksamheterna.

Det är dags att det svenska samhället slutar utnyttja kvinnors välvilja och lojalitet till sjuka och gamla och att våra folkvalda politiker tar sitt ansvar.

Vård och omsorg behöver fler, inte färre medarbetare.

Jenny Wibacke,

ordförande i LiVO och områdeschef på Skånes Universitetssjukhus

Debatt

Öka tempot i ekonomin

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Sverigedemokraternas höstbudget är en investering i trygghet och tillväxt. Genom att stimulera köpkraft, jobbskapande och tillväxt läggs grunden för snabb ekonomisk återhämtning. Så ser en trygghetsskapande tillväxtpolitik ut - på riktigt.

I tider av ekonomisk kris krävs extraordinära åtgärder som får hjulen att snurra. Ökad konsumtion är i detta hänseende av högsta relevans. Vi föreslår därför ett statligt engångsbidrag riktat till varje svensk medborgare folkbokförd i landet på 10 000 kronor. För barn under fem års ålder är summan 5000 kronor. Alla ska omfattas, ung som gammal, sjuk som frisk, arbetande som arbetslös. Rättviseaspekten är central.

För att ytterligare öka tempot i ekonomin vill vi dessutom se generella skattesänkningar kopplade till att anställa och behålla personal.

En förutsättning för tillväxt är trygghet. Den politik som vänsterliberalerna så kallhamrat drivit igenom har byggt dagens otrygghet. För att vända på detta krävs att vi sätter stopp för fortsatt import av brottslighet. Den ansvarslösa invandringspolitiken måste upphöra samtidigt som vi genomför rejäla satsningar på hela rättsväsendet.

Vår budget är ett knockoutslag mot brottsligheten. Straffrabatter ska bort. Utlänningar som begår grova brott ska utvisas. Vi lägger 5,3 miljarder på att fördubbla antalet fängelseplatser. Poliserna ska bli fler och ges ökade befogenheter. Vi höjer lönen för poliser i yttre tjänst med upp till 6000 kronor mer i månaden. Åklagarmyndigheten och domstolsväsendet ska stärkas.

Hade övriga partier lyssnat på oss under de senaste 10 åren hade läget sett annorlunda ut. Tyvärr har de istället lagt 100 tals miljarder på invandring och stora satsningar på andra länders medborgare. Notan betalas nu av de svenskar som behöver samhällets stöd allra mest.

För att rädda välfärden krävs att vi sätter våra egna medborgare före stora miljardrullningar utomlands. Pengarna behövs här och de behövs nu – hos medborgarna, kommunerna och regionerna. Det är dags att vi börjar investera i trygghet och tillväxt i Sverige.

Jimmie Åkesson

Partiledare

Oscar Sjöstedt

Ekonomisk-politisk talesperson

Niclas Nilsson (SD)

Regionråd

Marlen Ottesen (SD)

Regionråd

Johan Wifralius (SD)

Regionråd

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinofeber

Säkert onlinespel - hur casinon håller dig trygg på nätet

Casinofeber De flesta har råkat ut för osäkra webbsidor online, men när det gäller spel på casino online har säkerheten kommit långt under de senaste två decennierna. Inte bara har kvaliteten och utbudet förbättrats, utan även många andra aspekter. Ända sedan det första online-casinot lanserades 1995 har en av de största frågorna varit en effektiv säkerhet online.

Vi vet alla att onlinevärlden inte är säker. Det finns alltför många historier om hur webbplatser har hackats och privata uppgifter spridits. Brottsliga hackare kan samla på sig alla slags detaljer som rör privata bankkonton, lösenord och inloggningsuppgifter. Oskyddade webbplatser är ofta benägna att ha och sprida virus, malware, trojaner, spionprogram och många andra skadliga dolda filer. Sådana filer är designade att förstöra din dator (eller mobila enhet), hacka hela din samling säkra lösenord, få tillgång till dina personliga uppgifter så att de kan ta över allt du gör online.

Vågar man registrera sig på ett casino?

Det skulle också vara ganska lätt att anta att hela casinospelsindustrin online är utsatt för samma risker vad gäller säkerheten, och ha liknande skräckhistorier om medlemmar som förlorat sitt konto och all bankinformation kommit i händerna på fel personer. Och vore det så, så skulle ingen våga anmäla sig eller skapa ett konto på ett casino online. Men casinobranschen är ju en av de snabbast växande det senaste decenniet, och miljontals människor världen över loggar in och spelar online varje dag.

Man kanske blir förvånad över att höra det,  men casinoindustrin online är faktiskt en av de säkraste branscherna på hela internet. Faktum är att många av branschens största onlinecasinon kan erbjuda mer sofistikerade säkerhetsåtgärder på webben än vad många ledande företag inom bank- och finansväsendet kan. Att hitta dessa casinon med hög säkerhet är ganska lätt, så länge du använder betrodda guider som www.casinofeber.se. Där kan du läsa recensioner av onlinecasinon för den svenska marknaden, och få tips på bonusar. De samlar även aktuella nyheter inom casinovärlden och guidar dig till hur du spelar på casino online. Så exakt hur uppnår casinon denna till synes otroliga prestation vad gäller säkerheten?

SSL - Gör "huset" säkert

Alla de största casinon online bryr sig om säkerhet, och de har en sak gemensamt när det gäller att ge sina spelare den mest effektiva onlinesäkerhet som finns - SSL-digitala krypteringsprotokoll. Då krävs det ett SSL-certifikat, som kan liknas vid ett slags bank-ID fast för webbplatser.

SSL betyder Secure Socket Layer, och är en slags kryptering. Det betyder att all data som skickas mellan din webbläsare och webbservern (i detta fall online casinot), är helt privat och säker.  SSL är den nuvarande branschstandarden för onlinecasinon, och du kan se det i webbläsarens adressfält. Om man ser certifikatet, att adressen i webbläsaren börjar med https, att det är ett grönt hänglås och att det står att webbplatsen är säker, då vet man att det onlinecasino man vill spela på och sätta in pengar på verkligen är helt tryggt.

Digital säkerhet på språng

Mobil casinospel har tagit spelvärlden online med storm de senaste åren, och många branschledande utvecklare tror att det kommer att bli det viktigaste sättet för användarna att komma åt sina favoritspel på casinon online framöver. Med införandet av HTML5, som tagit över det tidigare Flash-baserade direktspelet, försvann också de vanligaste säkerhetshoten.

Dagens mobila casinoplattformar använder sig också av mobil webbläsarteknik för HTML5, för att utöka säkerheten. Med hjälp av HTML5 kan spelarna nu logga in på sitt redan säkra casinokonto online direkt från sina mobila webbläsare, med samma SSL-certifikatprotokoll för att garantera säkert spel från hela världen, oavsett om man sitter på bussen hem från jobbet eller är hemma i soffan i vardagsrummet.

Debatt

Långsiktig löneutveckling

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

I början av oktober återupptog parterna inom industrin de ajournerade avtalsförhandlingarna. Facken inom industrin menar att det är viktigare än någonsin att hålla i industrinormeringen. En långsiktigt hållbar lönebildning, som normeringen garanterar, är en förutsättning för svensk konkurrenskraft och därmed för att vi ska ha råd med vår välfärd.

I vår senaste lägesbedömning konstaterar vi att utvecklingen nu är på god väg mot mer normala förhållanden efter det kraftiga och snabba fall som utösts av Coronapandemin. Det gäller även för svensk industri. Osäkerheten, som i mars var monumental, har nu minskat betydligt. Naturligtvis görs olika bedömningar om hur snabb återhämtningen kommer att bli. Som alltid ser det lite olika ut i olika branscher. Vissa branscher har vinden i ryggen medan andra har det tuffare. Pandemin kommer att fortsätta att påverka ekonomin, men läget ser idag betydligt ljusare ut än för bara några månader sedan.

Facken inom industrin anser att lönerna bör utvecklas utifrån de förutsättningar som ges av ekonomins långsiktiga utveckling. Industrinormen ger stabilitet och förutsägbarhet och minskar riskerna för felsteg. Det är tack vare denna normering som svenska löntagare har haft en god löneutveckling. Vi triggar inte kraven när ekonomin går bra men kräver utdelning även i lågkonjunktur. Det vore ett stort misstag att överge den lönebildningsmodell som vi faktiskt vet fungerar.

Likaså vore det riskabelt med en lönebildning med alltför starkt fokus på konjunkturläget vid avtalstillfället. Låga ökningar i lågkonjunktur följs av kompensationskrav och lönerekyler när konjunkturen är bättre. Lönebildningen blir ryckig. Det är varken bra för företagen, för de anställda eller för samhällsekonomin. Därmed är det inte heller bra för välfärden. Facken inom industrin agerar utifrån ett långsiktigt perspektiv för att säkerställa en stabil lönebildning i Sverige. Det menar vi är viktigt för återhämtningen i den svenska ekonomin och för fortsatt konkurrenskraft för Skånes industriföretag.

Vår utgångspunkt i industriförhandlingarna är tydlig - vårt lönekrav på 3 procent från 1 april är alltjämt rimligt och gäller.

Facken inom industrin är därmed beredda att sluta de första löneavtalen och sätta det så kallade märket för löneökningarna på den svenska arbetsmarknaden. Vi kommer fortsätta att ta vårt ansvar för en stabil svensk lönebildning – till gagn för industrin och för jobben i Skåne.

Marie Nilsson,

förbundsordförande IF Metall

Martin Linder,

förbundsordförande Unionen

Ulrika Lindstrand,

förbundsordförande Sveriges Ingenjörer

Per-Olof Sjöö,

förbundsordförande GS

Eva Guovelin,

förbundsordförande Livs

Debatt

Rött ljus för regeringens gröna bilförslag

org-7a76c524-a4ab-413e-96ad-e668de6aac39.jpg
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Låt oss börja med att konstatera att Sveriges företag är beredda att göra sin del i den gröna omställningen. Klimatfrågan är viktig för småföretag i Skåne län och många har redan anpassat sin verksamhet för att vara en del i omställningen mot en mer klimatsmart ekonomi. Två av tre företag har ambitionen att minska sina utsläpp av växthusgaser, och nästan vartannat företag har redan vidtagit utsläppsminskande åtgärder, visar Företagarnas undersökning Hållbarhet som konkurrensfördel – småföretagen ställer om från 2019.

Samtidigt händer det hela tiden nya saker på den politiska arenan. I budgeten för 2021 kom nya satsningar på det som kallas grön återhämtning. Regeringens satsningar, i samverkan med Centerpartiet och Liberalerna, har tydligt fokus på att minska utsläppen från inrikes transporter. Tyvärr läggs också förslag som slår hårt mot landets företagare.

Ett av dessa förslag har ett namn som för tankarna snarare till en besvärjelse från Harry Potter-böckerna än till tjänstebilar, nämligen bonus malus-systemet. I korthet innebär systemet att fordon med låga eller inga koldioxidutsläpp erhåller en bonus vid köptillfället. För att ytterligare öka incitamenten att välja laddhybrider med låga utsläpp sänks koldioxidgränsen för bonus nu från 70 till 60 gram per kilometer. Dessutom höjs malus-delen, det vill säga fordonsskatten.

Sveriges och Skåne läns småföretagare anser själva att de har störst möjlighet att minska sin klimatpåverkan genom sitt val av tjänstebil. Detta är rimligt då valet av tjänstebil är något som företagaren själv kontrollerar – men då måste villkoren vara långsiktiga och förutsägbara.

De ständiga förändringarna är ett stort problem med bonus malus-systemet, och insikt om att villkoren för stad och landsbygd ser olika ut saknas. Systemets senaste skepnad innebär att det blir betydligt dyrare att köra bensin- eller dieselfordon, vilket särskilt drabbar de som antingen inte har råd att investera i ett nytt fordon eller de som bor och verkar i delar av landet där infrastrukturen brister. Laddinfrastrukturen längs vägnätet är i det närmaste obefintlig i många delar av landet. I hela Skåne län finns 1364 laddpunkter, och möjligheten att tanka biogas är extremt begränsad. Om utvecklingen ska drivas av skatter måste infrastrukturen finnas på plats så att inte företagen straffas oavsett hur de agerar.

Det slutar heller inte där. I budgeten föreslås ökad beskattning av tjänstebil. Den exakta utformningen är inte fastställd, men förmånsvärdet av en tjänstebil ska enligt regeringen höjas för att i princip motsvara kostnaderna för en motsvarande privatägd bil. Höjningen av skatten lär därmed bli upp mot 25 procent. Kostnaderna för tjänstebilar kommer alltså öka ordentligt – och påtagligt mycket för elbilar och laddhybrider, som idag är extra förmånliga. Återigen brister långsiktigheten.

Den höjda tjänstebilsskatten i kombination med bonus malus-systemet gör det alltså dyrare för dem som på grund av hög fordonsskatt valt miljövänligare alternativ, och det blir även dyrare för dem som inte kunnat byta till miljövänligare alternativ beroende på var i Sverige de bor. Företagare som har gjort ett aktivt val och investerat i bilar som är bättre för miljön straffas.

Det regeringen för fram i årets budget går emot de mål och ambitioner som regeringen själv har satt upp. Skåne läns företagare är redo att delta i övergången mot en mer klimatsmart framtid. Politiken bör hjälpa dem i detta, inte motarbeta dem.

Philip Thunborg, expert hållbarhet och infrastruktur på Företagarna

Magnus N:son Engelbäck, Regionchef Företagarna Syd

Debatt

Kraftsamla kring psykisk hälsa

En ledsen kvinna vid en dator.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Debatt
Opinion

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Just nu pågår Skåneveckan för psykisk hälsa. Det är en årlig manifestation för att bryta tabun och öppna upp för samtal om psykisk ohälsa. Under Skåneveckan samlas flera kommuner, Psykiatri Skåne, organisationer och studieförbund under ett gemensamt paraply för att med sina olika perspektiv och hjärtefrågor belysa den psykiska ohälsan i samhället. Det sättet att kraftsamla och samordna fristående aktörer borde utgöra en modell för hur samhället måste agera för att motverka den psykiska ohälsan i spåren av coronapandemin.

Vi matas med nyhetsuppdateringar som vittnar om att den psykiska ohälsan ökar till följd av coronakrisen. Samtidigt är det troligt att vi inte har sett den fulla omfattningen av problemet än, de stora konsekvenserna för den psykiska ohälsan ser vi på längre sikt.

Därför behöver samhället prioritera och planera för långsiktiga insatser redan idag. Det är viktigt att det förebyggande och långsiktiga arbetet inte får stå tillbaka när samhället ställer om och är inriktat på att hantera det akuta läget.

Samhället består av en mängd olika aktörer som på olika sätt gör och kan göra angelägna insatser för att motverka den psykiska ohälsan. Det är en styrka som är viktig att ta tillvara på. Det gör man bäst genom att bjuda in aktörerna till en gemensam kraftsamling.

I Skåne är de flesta av dessa aktörer engagerade i Skåneveckan för psykisk hälsa och därmed finns det goda förutsättningar att samla dem för att diskutera hur vi gemensamt kan hantera konsekvenserna av coronapandemin.

Själva samordningen ser vi som klassisk folkbildning, där vi tar del av varandras erfarenheter och kunskaper, diskuterar och bryter olika perspektiv på en gemensam utmaning, inhämtar ny kunskap för att slutligen mobilisera ett engagemang som alla bär tillsammans.

I tider när ideella stödlinjer översköljs av samtal, när ensamheten bland äldre är allvarligare än någonsin och när vi nås av rapporter om ökat missbruk och våld i nära relationer, är det lätt att se att många måste göra mycket.

Sjukvården och psykiatrin är centrala aktörer, liksom kommunernas socialtjänst och psykosociala verksamheter, men också civilsamhällets insatser när det gäller att möta och förebygga den psykiska ohälsan. Folkbildningen och den ideella sektorn är viktiga aktörer för att skapa ett skyddsnät som fångar upp människor, såväl idag som när krisen är över.

Vi är mitt i en samhällskris som behöver hanteras från vecka till vecka, men samtidigt måste vi skapa goda förutsättningar för att dämpa och minimera de negativa effekterna av krisen på sikt. Det kräver samordning och planering, och det kräver att resurser tillförs. Här ser vi att Region Skåne har en avgörande roll.

Låt oss ta tillvara på lärdomar, på kraften och på engagemanget från Skåneveckan för psykisk hälsa. Den är ett bra och manifesterande exempel på hur olika aktörer från ideell och offentlig sektor kan samverka för att arbeta med angelägna samhällsutmaningar.

Monica Hildingsson,

ordförande, Studieförbundet Vuxenskolan Skåne

Åsa Björk,

regionchef, Studieförbundet Vuxenskolan Skåne

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL