Opinion

Nej till EU:s statsbygge

Frankrike och Tyskland driver på mot ett EU:s förenta stater utan förankring i folkviljan, menar Håkan Larsson, C.
Foto: Yvonne Åsell/SvD/TT
Opinion
Opinion

DEBATT. I juli förhandlade Stefan Löfvén och övriga regeringschefer i EU fram en ny flerårsbudget och en gigantisk återhämningsfond efter coronakrisen. Under de nattliga överläggningarna kompromissade Löfvén och övriga ”sparsamma” länders företrädare om principerna. Den principiella inställningen om att hela återhämtningsfonden – ungefär 8000 miljarder kronor – skulle vara lån och inte bidrag vägde tyvärr lätt. Den nattliga kompromissen resulterade i att det mesta utgår i form av bidrag.

I samband med toppmötet förekom en viss diskussion om vart EU är på väg, men därefter är det i stort sett tyst. Nog borde vi ha en bred diskussion om vilken utveckling vi vill se. De federalistiska krafterna – de som vill utveckla EU till ett Europas Förenta Stater – är nämligen på offensiven och använder skuggan av coronakrisen för att ta nya steg i denna riktning. Helst utan större diskussion.

Förutom att Sveriges årliga medlemsavgift beräknas öka till 45 miljarder kronor, trots den ”rabatt” Stefan Löfvén lyckades förhandla sig till, kommer den svenska statskassan att få bidra med närmare 150 miljarder kronor bara för att finansiera den beslutade fonden. En fond som i hög grad syftar till att rädda euron, en valuta som vårt land tackat nej till.

Att Frankrike och Tyskland för närvarande styr EU med fasta händer råder ingen tvekan om. Efter att Macron och Merkel lagt upp strategin och förfärdigat ett förslag antogs det med mindre justeringar av toppmötet i juli. Allt under parollen ”Next generation EU”. Om Europaparlamentet lyckas ändra något blir det av allt att döma steg i ytterligare federalistisk riktning.

Nästa steg för EU är att skaffa ”egna medel”, det vill säga egen beskattningsrätt. Först ut är en plastskatt och därefter tänker man gå vidare med en koldioxidskatt, plus skatt på stora IT-jättar och finansiella transaktioner. Det kan låta ofarligt och miljövänligt, men i praktiken innebär det att makten över ekonomin på allvar överförs till EU. Lägg till detta att planerna på en bankunion, där man även vill ha med Sverige och andra medlemsländer som tackat nej till euron. Ett annat förslag är att införa minimilöner, vilket riskerar att gå ut över den svenska avtalsmodellen.

Enligt de senaste årens SOM-undersökningar har majoriteten av svenskarna accepterat EU-medlemskapet. Efter den stora diskussionen 2003, då en klar majoritet tackade nej till att skrota kronan för euron, har det varit ganska tyst. Men utvecklingen mot ett Europas Förenta Stater har inte avstannat, tvärtom.

Personligen är jag positiv till ett europeiskt samarbete när det gäller genuint gränsöverskridande frågor som handel, miljö och brottsbekämpning. Däremot är jag motståndare till ett centraliserat Brysselstyrt statsbygge med beskattningsrätt, militärt försvar etc.

En förutsättning för en utveckling där vårt land blir en del av ett Europas Förenta Stater är att den är förankrad i folkviljan. Det är en grundläggande demokratisk princip. Såväl politiska partier som medierna har ett stort ansvar. Jag ser gärna ett starkare nordiskt samarbete, men tror inte att det vore lyckligt att vårt land blir en del av en stor, centraliserad statsbildning.

En bred diskussion om vilket europeiskt – och nordiskt – samarbete vi egentligen önskar bör sättas högt upp på agendan. En utveckling under tystnad är odemokratisk och farlig.

Håkan Larsson, Rödön

Opinion

Unga offras i coronapandemin

Venecia Lonis, 4, who suffers from malnutrition is weighed at the Doctors Without Borders hospital in Port-au-Prince, Wednesday, Nov. 19, 2008. Aid workers fear hunger is worsening in rural Haiti after at least 26 children died of conditions exacerbated by a lack of nutrition, raising concerns that a grave food crisis may be brewing following four devastating tropical storms.(AP Photo/Ramon Espinosa)
Foto: Ramon Espinosa
Opinion
Opinion

Av dem som dör i covid-19 i de rika länderna är 9 av 10 äldre personer. I fattiga länder är det däremot barnen som dör i samma höga utsträckning, men då på grund av de restriktioner som införts mot coronapandemin. I många fattiga länder har ovanliga sjukdomar, som polio och tbc, börjat komma tillbaka eftersom sjukvården har tvingats prioritera ner vaccinationer mot dessa sjukdomar och i stället satsa tid och pengar på att bekämpa covid-19. Barnen dör också i vanliga sjukdomar som malaria, lunginflammation och diarré.

Även i de rika länderna drabbas barnen när samhället stänger ner. De får inte gå i skolan, eller de sätts framför en dator i hemmet och får distansundervisning. De kan inte utöva de fritidsaktiviteter som de brukar och tenderar att gå upp i vikt och mår dåligt över att inte kunna träffa sina kompisar i samma utsträckning som tidigare.

I Sverige ökar antalet orosanmälningar och samtalen till Bris likaså. Att inte få gå i skolan drabbar många på olika sätt. Distansundervisning kan fungera för många, men inte under så lång tid och allt beror på hur tekniken fungerar och hur väl läraren kan utforma undervisningen digitalt.

Vi borde fokusera mer på de unga under pandemin. Att dagligen berätta hur många som dött och hur smittspridningen ser ut, som görs i nyhetsprogrammen på tv, borde bytas ut mot information kring de unga. De deprimerande siffrorna gör ingen som helst nytta, utan nyhetsredaktionerna borde lyfta sig i håret och bli mer konstruktiva. Inte konstigt att människor blir deprimerande när vi blir matade av detta negativa hela tiden.

Opinion

Viktiga samhällsnyttor

TOKYO 20130121Höghastighetståget ShinkansenFoto: Janerik Henriksson / SCANPIX / Kod 10010
Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT
Opinion
Opinion

Behövs det byggas stora vindkraftsparker till havs eller på land? Vad ska det vara bra för att leta mineraler för att i ett senare skede göra dagbrott eller gruvor? Måste det byggas nya fängelser just här? Vad ska vi ha höghastighetståg till? Frågorna kan vara många när enskilda grannar och markägare drabbas av förändringar i sin närhet. Förändringar som blir en försämring för dem som bor i närheten, men som leder till en stor samhällsnytta.

Eftersom Trafikverket nu har en samrådsprocess kring en sträcka av en ny stambana mellan Hässleholm och Malmö är frågan högaktuell. Dessutom har Trafikverket precis presenterat olika alternativa förslag på sträckningar, byggmetoder och kostnader för regeringen. De boende längs de olika sträckningarna i Skåne samlar sig för att protestera. Det är en fara för jordbruket, för den biologiska mångfalden, för möjligheterna till friluftsliv, för rörligheten med mera. Och självklart har de som protesterar rätt, i varje enskilt fall. Men stora projekt som har en total samhällsnytta måste köra över de enskilda fallen för att kunna bli verklighet. Därför är det extra viktigt att ta in så mycket fakta och information som möjligt inför besluten.

Regeringen behöver lyssna in alla argument, men sen måste man våga ta beslut. Det kan vara svårt, särskilt om det är en minoritetsregering som Sveriges, och mycket beror på vilka som klarar att skrika högst. Eller på regeringens förmåga att lyssna på dem som inte hörs alls: i det här fallet de som vill slippa flyga när de ska resa långt. På den nya stambanan ska tågen kunna köra fortare än på den gamla, så fort att inrikesflyg inte ska behövas. Det är bra för klimatet, vilket även de som protesterar mot de nya banorna borde uppskatta.

En ny stambana mellan Stockholm och Malmö är till för att kunna resa fortare mellan Skåne och vår huvudstad, såpass mycket fortare att det blir ointressant att fundera på att ta flyget. Den är också till för att stockholmare, östgötar och jönköpingsbor ska kunna ta tåget ner i Europa. När den nya förbindelsen över Fehmarn Belt är klar blir anslutningarna i Sverige viktiga. Att snabbt ta sig till Hamburg för vidare färd genom Europa vore en välgärning för klimatet.

Den enighet kring höghastighetståg som fanns inom de borgerliga partierna när Alliansen regerade har tyvärr upphört, så den nuvarande regeringen har inte helt lätt att manövrera i denna viktiga fråga. Moderaterna bedriver numera en populistisk politik och vill inte satsa på nya stambanor längre. Hur man kan tro att det ska gå att renovera de gamla banorna för en ny tid är en gåta. Liberalerna är ängsliga och vill att Moderaterna ska vara med, annars vill inte L. Och visst är det önskvärt med breda överenskommelser i stora infrastruktursatsningar, men frågan är så viktig att beslut inte kan vänta mycket längre.

Det är lätt att fastna i frågan om kostnader för en ny stambana, men regeringen måste tänka utanför boxen och hitta okonventionella lösningar för att komma framåt. En satsning på att bygga den nya banan på så kallade landbroar, alltså på pelare, sägs vara betydligt billigare. Det skulle också lösa problemet med att mycket mark tas i anspråk och att spåren blir en barriär i landskapet.

Nackdelen med stora beslut med samhällsnytta är att tillståndsprocessen är lång. Det är en avvägning mellan rättssäkerhet och att investeringar går helt i stå i en lång process av överklaganden. Här borde regeringen se över processerna rent principiellt för att göra dem kortare i framtiden. Det är inte rimligt att viktiga beslut ska ta tiotals år innan de blir verklighet.

Att enskilda personer och markägare drabbas är tyvärr ofrånkomligt om man vill att samhället ska utvecklas. Ersättningen till dessa måste därför motsvara intrånget. Nutida politiker behöver också öva sig på att stå upp mot kampanjer i sociala medier och inte falla till föga för en förment stor folkstorm. Det är inte lätt att lyssna på dem som inte säger något, men det borde vara ett ledord för varje politiker att tänka in denna grupp innan de fattar viktiga beslut. Rädda politiker som saknar ryggrad är inte bra för något samhälle.

Opinion

Klassiskt svenskt bildningsförakt

Opinion
Opinion

Sverige avviker från andra europeiska länder i synen på bildning. Av oklara skäl tycker man inte det är någon vits med att kunna något för sakens egen skull. Utbildning för att passa till en viss tjänst är bra, bildning är onödigt.

Avtalet mellan Svenskt Näringsliv, PTK, Kommunal och IF Metall om ”utvecklingstid”, det vill säga vidareutbildning för vuxna med 80 procent bibehållen lön, är på väg vidare till diskussioner med regeringen. Eftersom Miljöpartiet är upphovshen ropas det om friår och hur folk kommer att utnyttja det för att gå tramskurser för att få ledigt. Reglerna är långt ifrån så generösa som kritikerna menar: för att få utvecklingstid måste man ha arbetat minst tio av de senaste 15 åren och ha fem år kvar till den lägsta åldern för allmän pension. Utbildningen man söker måste vara studiestödsgrundande. Att man oroar sig för att folk ska gå knypplingskurser är löjligt.

Ska ett vårdbiträde kunna läsa filosofi? Ja, menar Johan Ingelskog, avtalssekreterare på Kommunal. Vårdpersonal som går en universitetskurs i etik och moralfilosofi för att bättre kunna bemöta sårbara personer de tar hand om skulle kunna kvalificera sig för etikpaneler eller värdegrundsarbete.

Arbetarrörelsen sysslade en gång med folkbildning med tanken att det skulle förbättra arbetarnas liv, hälsa och välmående. Främst ska utvecklingstiden se till att man får en starkare position på arbetsmarknaden eller ge en möjlighet att byta bransch, men att oroa sig för att medlemmar i Kommunal skulle läsa humaniorakurser för skattepengar visar att man inte förstår vad man lär sig på en sådan kurs. Ingen har någonsin blivit sämre på sitt arbete genom att lära sig tänka kritiskt, skriva bättre svenska och få ny information om världen. Bildning, inte bara utbildning, är en tillgång för arbetsgivaren.

Kommunal har rätt i att ett vårdbiträde ska kunna läsa filosofi. Det är glädjande att arbetarrörelsen blåser liv folkbildningstraditionen och motarbetar svenskt bildningsförakt.

Opinion

Minnet är bofast

Opinion
Opinion

Jag åker med jämna mellanrum till Göteborg. Ofta kommer jag dit på fredagarna och börjar då min exil med att glest köa i kvartersbutiken. Under alla gångerna jag gjort det, har det blivit uppenbart att göteborgarna skiljer sig från oss andra på minst ett sätt. De köar fredagsmys för färska räkor och havskräftor – inte för tacos. Gammal som ung och var man än handlar i den staden. Uppenbarligen är det en väl etablerad, lokal vana att äta havsmat när man skall koppla av med familj eller vänner. Som matintresserad jägare och fiskare sällar jag mig gärna till den hängivna kön, där jag sedan njuter lika mycket av småpratet som jag gör av utsikten att få sätta i mig färska räkor. Den lokala särarten ståtar här i sin vackraste skrud. Det blir tydligt för mig att de här boende är lite stolta över sin vana. Fredag efter fredag. Och fiskmadamen myser.

En annan räkmacka som drabbat mig på senare tid är medlemskapet i en förening för främjandet av ett lokalt författarskap: Gustaf Hellström-sällskapet. Gustaf kom från Kristianstad och blev sedermera medlem av de aderton. Medlemmarna i Hellströmsällskapet vårdar hans litterära minne med samma hängivenhet som fiskmadamen lägger sina räkor på is. Trots Gustafs alla böcker och artiklar, är det idag få utanför Kristianstad som vet vem han är. Men vem som vill kan när som helst glädjas åt sällskapets skriftserie eller allmänna föredrag. Ännu en lokal delikatess, således, serverad av en liten hängiven skara som lägger tid och kraft på att vårda och framhålla ett lokalt sammanhang.

Engelsmannen David Goodhart myntade för några år sedan begreppen anywheres och somewheres. Tanken med denna modell var att försöka förklara det som händer i västvärldens demokratier, som enligt vissa experter är på väg i populärt konservativ riktning. Enligt Goodhart består våra samhällen något förenklat av en mindre grupp välutbildade, liberala individer och en större grupp (dubbelt så stor) individer som inte är fullt så välutbildade. De förra har värderingar och rörelsemönster som gör dem till världsmedborgare och de senare föredrar att stanna hemma på täppan och vara rädda om det som växer där. Eftersom de förra är en mindre grupp med god utbildning, styr de också indirekt över det politiska skeendet och över de senare. De senare känner sig då negligerade och det leder till missnöje. De sluter sig inom sina egna kretsar och hyllar det lokala som ett behov eller en slags protest. I Sverige är Liberalerna exempel på anywheres och Sverigedemokraterna på somewheres. Alldeles bortsett från att Goodharts teser har fått kritik för bristande forskningsunderlag, kan man pröva att förstå samtiden med Goodharts tumstock. Ett ensidigt betonande av universalitet och var-som-helst-värden blir då direkt kontraproduktivt om det handlar om att fortsatt bygga vidare på det vi har gemensamt. Det omvända, att erkänna den lokala (eller nationella) kulturen och våga vara stolt över dess yttringar, kan vara vägen till ett återfunnet och generöst ”vi”.

Det finns ungefär 120 litterära sällskap i Sverige. Vi har över tvåtusen hembygdsföreningar. Hur många fiskhandlare det finns vet jag inte, även om jag regelbundet njuter av deras mödor. Men att lokala och regionspecifika glädjeämnen existerar tack vare människor som tror på det som är nära, kan vi som emellanåt behöver känna oss hemma inte uppskatta nog. Så när pandemin tvingar dig att fundera över vad som är viktigt i livet; när tiden räcker till för att göra någonting annat än att planera nästa Thailandsresa: sträck då ut en hand till dem som håller ditt ”hemma” vid liv. Minnet är, som någon uttryckte det, bofast.

Opinion

God idé med post till äldre

Opinion
Opinion

Polisen skickar ut 159 000 vykort till Skånes äldre. På dem beskrivs hur man värjer sig mot bedrägerier och vad man ska göra om en bluffmakare ringer eller om man hinner bli lurad. Anledningen till att man väljer vykort är att polisen tänker att det kan skapa oroa om man får ett förslutet brev av polisen, vilket låter klokt. På vykort är texten större och instruktionerna fångar ögat direkt. Det är mycket bra tänkt. Inte alla äldre trivs med att vara online och läsa instruktioner på nätet: att ha en brev i handen är lättare.

Risken för bedrägerier ökar i dessa vaccinationstider, när äldre kan bli uppringda av främlingar och tro att det rör sig om riktiga vårdkontakter som vill hjälpa till med vaccinering. Tidigare har det handlat om att bedragaren låtsats vara från personens bank, eller från polisen. Nu finns det ytterligare risk eftersom bedragare kan säga att det gäller vaccination.

På vykortet påminner polisen om grundläggande saker som om att man inte måste vara artig på telefon om det ringer någon man inte känner. Är man osäker kan man lägga på. Vykortet har också en ruta där mottagaren uppmanas skriva vad de ska säga om det ringer någon som frågar efter deras bankdetaljer.

Nu när polisen inte har möjlighet att vara ute och informera fysiskt på pensionärsföreningar och liknande är detta är bra, tillfälligt substitut.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

spelaspel.se

Kommer Trump stanna i vita huset efter nästa presidentval?

Spelaspel.se Den 3 november 2020 avgörs det amerikanska presidentvalet och många undrar om Donald Trump kommer att få sitta kvar i Vita huset. Sett till att hans stående förmåga att vara immun mot diverse kontroverser har många länge sett hans andra mandatperiod som säkrad, men nu tycks coronaviruset kunna bli hans fall. I denna artikeln tittar vi närmare på vad som talar för och vad som talar emot att president Donald Trump får sitt ämbete förlängt.

Efter en skandalomsusad valkampanj chockades många när beskedet kom om att Donald Trump blev USA:s 45:e president. Den största förklaringen troddes ligga i hans populistiska approach och amerikanarnas utbredda misstro mot demokraternas kandidat, Hillary Clinton. Snart har fyra år gått sedan dess och den 3 november får vi veta om Donald Trump får sitta kvar eller inte. Intresset är ovanligt stort och redan nu går det att betta på presidentvalet – om vi ser till spelbolagens siffror ser vi snabbt att de räknar med en ny seger för Trump (1.75 i odds), men demokraternas kandidat Joe Biden ligger inte långt efter (2.05 i odds).

Vad talar för en Donald Trump-seger?

Donald Trump har varit i blåsväder för olika kontroversiella uttalanden och skandaler sedan han inledde sin valkampanj. Under hans första presidentperiod har kontroverserna fortsatt att dugga tätt, men han har alltid lyckats trolla sig ur de besvärliga situationerna med att starta nya skandaler, skylla på “fake news” eller skicka iväg några tweets. Exempelvis har det pratats om grova skattebrott och en förmodad inblandning i “Rysslandsaffären” där tydliga bevis pekar på att Donald Trumps valkampanj haft regelbunden kontakt med Ryssland, som i sin tur påverkade presidentvalet. Efter att mail läcktes ut som bevisade att han utpressat Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på 3,7 miljarder kronor för att få dem att gräva fram smuts om demokraternas troliga presidentkandidat Joe Bidens son, ställdes han inför riksrätt. Något som bara hänt två presidenter före honom under landets 200-åriga historia. Föga förvånande lämnade han rättegångssalen som vinnare, vilket återigen talar för hans otroliga förmåga att slingra sig ur krissituationer och behålla det amerikanska folkets tillit.

En annan stark fördel för Donald Trump är hur starkt den amerikanska ekonomin har gått under de senaste åren. Även om detta är effekter av vad tidigare regeringar har banat vägen för så tar han ogenerat åt sig äran för landets ekonomiska framgång. På Twitter i somras skrev han följande:

“Big Rally tonight in Greenville, North Carolina. Lots of great things to tell you about, including the fact that our Economy is the best it has ever been. Best Employment & Stock Market Numbers EVER. I’ll talk also about people who love, and hate, our Country (mostly love)! 7:PM”

Coronaviruset är Trumps stora hot

Den 3 november avgörs alltså valet men kampanjandet har börjat för länge sedan. På demokraternas sida ser det ut som att Joe Biden kommer att bli deras kandidat. Flera favoriter har redan fått erkänna sig besegrade och nu är det Biden eller Bernie Sanders som gäller. Sett till Sanders vänsterpolitik är det inte särskilt troligt att han blir demokraternas kandidat, men samtidigt har Joe Biden varit i blåsväder för att flera gånger ha anklagats för att ha betett sig olämpligt mot kvinnor vilket kan vara till Sanders fördel.

Om det blir Joe Biden eller Bernie Sanders som ställs mot Trump är nog inte något presidenten oroar sig över just nu. Hans primära fokus bör vara det omskrivna Coronaviruset som kommit till USA. Nu har han stoppat alla till USA från Europa, men det är på hemmaplan han måste agera istället. Sett till att 27 miljoner amerikaner saknar sjukhusförsäkring och därmed inte har råd att vara sjuka från jobbet, kommer viruset att sprida sig som en löpeld.

Med Coronaviruset har också handeln avstannat vilket lett till kraftiga nedgångar på börsen. USA kan komma att drabbas hårt av detta och då den starka ekonomin länge har varit Trumps stöttepelare kan ett fortsatt börsras bli hans dödsstöten för hans kandidatur.

Under de närmsta månaderna lär vi se en del svängningarna i spelbolagens odds för Donald Trump och Joe Biden. För den som vill spela på presidentvalet så gäller det att hålla sig uppdaterad framöver.

Opinion

Samma gamla samordning

Opinion
Opinion

Det finns ett antal problem med den svenska vaccininsatsen. Främst att vaccinet helt enkelt inte anländer. Mindre än en tredjedel av vaccinet har kommit som det ska, vilket skapar frustration i regionerna som varit beredda att i en hög takt vaccinera folk och nu istället står med sysslolös personal. Den frustrationen är begriplig: man kan inget annat göra åt saken än att hoppas på att läkemedelsföretagen tar sig samman och levererar enligt avtal och att någon i den politiska toppen tar på sig att skrika åt dem tills de gör det.

Samtidigt som man i regionerna sliter sitt hår på grund av förseningen menar vaccinsamordnare och smittskyddsläkare att det finns andra problem som kunde lösas om man hade bättre samordning. Sveriges Radio Ekot kom under en rundringning fram till att flera regioner har samma problem i sitt arbete med coronavaccineringen, utan att känna till att det finns en lösning i en annan region. Karl-Johan Lindner som är verksamhetschef för enheten för sjukvårdsfarmaci i region Västmanland säger att det skapats merarbete av att man är 21 regioner som i mångt och mycket ska göra samma sak. Enligt Ekot hör en av regionerna först talas om en lösning på ett av deras problem när journalisten nämner den.

När svenska myndigheter påtalar brister är lösningen påfallande ofta ökad samordning och informationsdelning. Ibland beror bristande samordning på att det är känsliga uppgifter, som skyddas av goda skäl. Sekretessen gör sedan det dock omöjligt för att andra myndigheter att göra sitt jobb. Det borde dock inte vara ett problem i det här fallet, säkert inte när det gäller logistik, som sannolikt inte berörs av någon patientsäkerhet.

En majoritet av de som Ekot nått säger att de bedömer att med mer nationellt stöd i en eller flera delar av vaccinationsarbetet hade det blivit mer effektivt. Flera efterlyser en nationell enhet för samordning. Det är uppenbarligen en av många reformer och förbättringar vi bör diskutera så fort det värsta är över.

Opinion

Förtroendetappet

Opinion
Opinion

I den senaste mätningen av förtroendet för partiledare från DN/Ipsos störtdyker kristdemokraternas ledare Ebba Busch. Det är det största tappet sedan mätningarna började. Att småpartiers ledare rusar i förtroende varar i rättvisans namn sällan, men minskningen är såpass kraftig att det inte enbart kan förklaras med Moderaternas ökade popularitet.

Busch brottas med konsekvenserna av en del tveksamma beslut. Den uppmärksammade fastighetsaffären, där hon köpt ett hus av en 81-åring man vars anhöriga menar att han ångrat sig efter att kontraktet skrivits, är ett problem som inte försvinner, trots att Busch menar att det handlar om ett ”mediespel”. hon är inte ensam om att tycka att vinklingen på historien har varit till hennes nackdel, men själva konflikten kan knappast skyllas på media.

Efter att ha kommenterat saken på Facebook har Busch anmälts för förtal av en anhörig till mannen och ärendet går nu till JK. En rättsprocess är inte bra för en partiledare.

Ett annat beslut som kan ha påverkat förtroendet är att hon finns på bild när hon festar utan att hålla ett rimligt avstånd. Partiets kärntrupper och potentiella väljare satt sannolikt hemma och skyddade sig från smitta under samma period och roades föga av Busch aktiva sociala liv.

Det är inte första gången en partiordförande inte verkar greppa att partiets framtoning spelar roll för hur det egna beteendet tolkas. När Göran Persson agerade godsägare blev det ett problem eftersom han var arbetarrörelsens ledare. Hade det varit en Moderatledare hade det inte varit något problem. Det kan verka orättvist, men det är så det fungerar.

Ebba Buschs tuffa stil mot meningsmotståndare öppnar för hård kritik av henne som partiledare: ingen lär hantera klavertramp med silkesvantar. Busch Thor får just nu erfara att inget är privat när man är partiledare -- särskilt inte om man är ledare för ett parti som förespråkar ”tuffa tag”.

Opinion

Informationen vill vara fri

Opinion
Opinion

EU-kommissionen och vice ordförande Margrethe Vestager vill förlänga det tillfälliga regelverk som tillåter ”roam like at home”, det vill säga att det kostar lika mycket att ringa och surfa på internet över hela Europa, i minst tio år. Egentligen skulle möjligheten upphöra 2022.

Fri roaming i Europa är en tydlig, lättbegriplig regeländring som gynnar medborgarna i deras dagliga liv. Tanken är att man som mobilsurfande EU-medborgare så småningom också ska få bättre kvalitet, ökad tillgänglighet och stegvis ännu lägre priser, vilket så klart är välkommet.

Det är en viktig principfråga för EU av två skäl: dels är reformen konkret för medborgarna: ena dagen får du en dyr räkning om du använder din smartphone i Berlin, nästa dag ingår det i ditt svenska abonnemang och blir gratis och dels handlar det om att symbolfrågor behövs. EU gör mycket bra för medborgarna, men det mesta är stort, långsamt och abstrakt och syns inte tydligt i vardagen för gemene man. Man kan ta veterinärmedicinpaketet som exempel: det är bra för medborgarna (och för djuren) att man begränsar hur mycket antibiotika man får använda i sin djurhållning. Överanvändning av antibiotika är mycket farligt. Det syns dock inte i vardagen: skinkan byter inte plötsligt färg på tallriken.

EU behöver något tydligt de kan peka på när de får frågan om vad de egentligen sysslar med och vad det ska vara bra för. I en allt mer digitaliserad värld är bra och billig uppkoppling en rättvisefråga, så gratis roaming är ett utmärkt exempel.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL