Utrikes

"Man cave" upptäckt under känd tågstation

En stor tv var ett av fynden i den 'man cave' som upptäckts under Grand Central Terminal i New York.
Foto: MTA Inspector General/AP
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

En privat liten lounge i anslutning till en av världens berömdaste tågstationer låter väl inte fel. Men tre järnvägsarbetare som misstänks ha inrett en sådan i New York har nu repressalier att vänta.

En halvdrucken ölburk, en mikrovågsugn och en uppkopplad tv. Det var några av fynden i det specialinredda rummet under stationen Grand Central.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Brittisk militär grep fripassagerare på båt

Det Liberiaregistrerade oljefartyget Nave Andromeda filmat från land på söndagen.
Foto: Sky News/AP/TT
Utrikes
Utrikes Fripassagerare som upptäcktes ombord hotade besättningen på ett oljefartyg i Engelska kanalen. Brittisk militär sattes in och grep fripassagerarna.

"De väpnade styrkorna har tagit kontroll över fartyget och sju individer har frihetsberövats. Polisutredningen kommer nu att fortsätta. Initiala rapporter bekräftar att besättningen är i säkerhet och mår bra", skriver försvarsdepartementet i ett uttalande.

Händelsen inträffade ombord på det Liberiaregistrerade oljefartyget Nave Andromeda nära ön Isle of Wight utanför Englands södra kust. Fartyget lämnade Nigeria i förra veckan och skulle ha lagt till i hamnen i Southampton under söndagen.

"Verbala hot"

Den militära insatsen kom sedan polisen bekräftat att rapporter inkommit om att ett antal fripassagerare var ombord och hade "uttalat verbala hot mot besättningen".

Enligt uppgift till Sky News ska sju fripassagerare ha upptäckts ombord. Den brittiska kustbevakningen meddelade att man sände räddningshelikoptrar, och enligt polisen upprättades en säkerhetszon på knappt fem kilometer kring fartyget.

Enligt obekräftade uppgifter rörde det sig om ett försök att ta över oljefartyget, något som rederiets jurister bestämt förnekat.

Ett specialförband

Enligt kanalen Isle of Wight radio var det enheter ur den brittisk militära specialstyrkan Special Boat Service (SBS) – ett systerförband till den mytomspunna elitstyrkan Special Air Service (SAS) – som användes i insatsen.

SBS är baserade i kuststaden Poole, mindre än tre mil väster om Isle of Wight.

Uppgiften om att SBS deltagit i operationen är något som en talesperson för försvarsdepartementet i London inte vill kommentera.

Precis som i Sverige är myndigheterna mycket ovilliga att säga något om specialstyrkornas göranden och låtanden.

Utrikes

USA: "Humaitärt eldupphör" i Nagorno-Karabach

Utrikes
Utrikes

Armenien och Azerbajdzjan har enligt USA kommit överens om ett "humanitärt eldupphör" i striderna som pågått sedan slutet av september om den kaukasiska utbrytarregionen Nagorno-Karabach.

I ett gemensamt uttalande från USA:s UD och de två stridande ländernas regeringar meddelas att eldupphöret kommer att träda i kraft på måndag morgon klockan 8 lokal tid.

Men tidigare vapenvilor i konflikten mellan länderna har inte blivit långvariga.

Det omstridda området tillhör formellt Azerbajdjzan, men är i praktiken självstyrande under Armeniens vingar, med i huvudsak armenisk befolkning.

Utrikes

Chockgranater mot demonstranter i Belarus

Belarusisk kravallpolis bevakar de tiotusentals demonstranter i huvudstaden Minsk som protesterar mot regimen under söndagen.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes Tiotusentals människor i Belarus har för elfte söndagen i rad givit sig ut på gatorna för att protestera mot regimen. I huvudstaden Minsk rapporteras kravallpolis ha avlossat chockgranater för att skingra människomassorna.

Ända sedan det kritiserade presidentvalet den 9 augusti – som enligt officiella men starkt ifrågasatta siffror vanns stort av den sittande Aleksandr Lukasjenko – har oppositionen demonstrerat med krav på hans avgång och ett nytt val.

Även på söndagen strömmade tiotusentals ut på gator och torg i huvudstaden Minsk och andra städer, samtidigt som även säkerhetsstyrkorna mobiliserade, tunnelbanestationer stängdes, vägar spärrades av och mobiltrafiken begränsades.

Oppositionen har manat till generalstrejk med början på måndag för att sätta press på den 66-årige Lukasjenko, som suttit vid makten sedan 1994.

Flera gripna

Demonstranter i Minsk skanderade "Strejka", viftade med landets gamla rödvita flagga – som är en symbol för oppositionen – och slog på trummor.

Enligt människorättsorganisationen Vesna har nästan 160 människor gripits i Minsk under dagen.

Där greps bland andra två lokala journalister, enligt en lokal journalistorganisation. I staden Lida i västra Belarus greps tiotals demonstranter som också möttes av säkerhetsstyrkornas tårgas, rapporterar den statliga ryska nyhetsbyrån Ria.

Oppositionsledaren och presidentkandidaten Svetlana Tichanovskaja, som lever i exil i Litauen, skriver i ett uttalande att en generalstrejk bryter ut på måndagen om inte regimen lever upp till "folkets ultimatum".

"I dag har regimen återigen visat belarusier att våld är det enda den är kapabel till", skriver hon på meddelandetjänsten Telegram på söndagen.

"Därför inleds en nationell strejk i morgon, den 26 oktober", fortsätter hon.

Oklart hur många

Men hon medger att det är oklart hur många som faktiskt kommer att strejka.

Många belarusier räds myndigheternas hot och påtryckningar och är rädda för att förlora sina jobb, sade hon under ett besök i Köpenhamn på fredagen.

– Vi organiserar inte strejkerna själva, det är upp till människor att på egen hand besluta om de är redo eller inte.

USA, EU, Storbritannien och Kanada har alla infört sanktioner mot regimen efter valet. Ryssland har däremot ställt sig på Lukasjenkos sida.

FAKTA

Fakta: Protesterna i Belarus

Belarus president Aleksandr Lukasjenko har suttit vid makten i den tidigare Sovjetrepubliken sedan 1994, och brukar kallas Europas sista diktator.

Efter presidentvalet den 9 augusti 2020 – då Lukasjenko utropade sig till segrare och hävdade att han vunnit 80 procent av rösterna – utbröt protester av en omfattning som inte skådats sedan Sovjetunionens upplösning.

Valet var enligt bedömare inte demokratiskt. Oppositionsledare greps före valet och det finns en rad rapporter om valfusk.

Tusentals personer har sedan dess gripits och vittnesmålen om polismisshandel och tortyr är många.

Utrikes

Norsk 13-åring misstänks ha våldtagit flicka

Utrikes
Utrikes

En 13-årig pojke misstänks för våldtäkt av en femårig flicka i Trondheim i Norge.

Trondheimspolisen skriver i ett pressmeddelande att pojken befann på platsen där händelsen hade ägt rum.

– Mot den bakgrunden togs han in till förhör av polisen. I förhören har han knutits till platsen vid den aktuella tidpunkten, men han har inte nu sagt något som kan förklara vad som hände, säger åklagaren Bente Bøklepp.

Pojken uppges inte ha någon tidigare relation till brottsoffret som var på väg hem från skolan.

– Polisen fortsätter utredningen, det återstår ännu en slutlig analys av de tekniska fynden, samt ytterligare ledtrådar och förhör av den misstänkte, säger Bøklepp som dock understryker att det rör sig om rätt förövare har hittats.

Eftersom den 13-årige pojken inte är straffmyndig (15 år) kommer fallet att följas upp av de social myndigheterna.

Utrikes

Tonen hårdnar efter Macrons islamuttalanden

En demonstrant i Istanbul i Turkiet håller upp en bild på Frankrikes president Emmanuel Macron med en fotoavtryck över ansiktet. Vreden är stor efter Macrons kritiska uttalanden om islam.
Foto: Emrah Gurel /AP/TT
Utrikes
Utrikes Vreden tilltar mot Frankrikes president Emmanuel Macron efter flera islamkritiska uttalanden. Kraven på bojkott av franska varor växer samtidigt – vilket Frankrikes UD försöker stävja i ett uttalande.

"Dessa uppmaningar till bojkott har ingen grund och måste omedelbart upphöra, liksom attacker mot vårt land. Det är en radikal minoritet som ligger bakom dem", slår det franska utrikesdepartementet fast i uttalandet som publicerades på söndagseftermiddagen.

I uttalandet konstateras också att det under de senaste dagarna noterats flera uppmaningar till bojkott, främst av franska matprodukter i flera länder i Mellanöstern. I dessa länder har det också uppmanats till demonstrationer mot Frankrike på grund av att de så kallade Muhammedkarikatyrerna visats.

I exempelvis Kuwait har en detaljhandelskedja plockat bort sina franska varor och i Saudiarabien har det framförts hårda krav på bojkott av franska varor.

"Islamistisk separatism"

Muhammedkarikatyrerna visades för en fransk skolklass för snart två veckor sedan i samband med att läraren Samuel Paty höll en lektion om yttrandefrihet. De elever som inte ville se bilderna erbjöds lämna klassrummet eller uppmanades blunda innan bilderna visades. Några dagar senare blev Paty knivmördad och fick sedan sitt huvud avskuret. Den misstänkte gärningsmannen, Abdullakh Anzoroven en 18-årig ryss med tjetjensk bakgrund, sköts ihjäl av polisen i samband med ingripandet mot dådet

Frankrikes president Emmanuel Macron hade redan innan mordet kritiserat "islamistisk separatism" och sagt att "islam är en religion som är i kris över hela världen". Efter mordet sade han att "islamister vill åt vår framtid".

I lördags höjde Turkiets president Recep Tayyip Erdogan tonläget och konstaterade att Emmanuel Macron skulle behöva ett "psyktest". Något Erdogan även på söndagen upprepade. Vid det laget hade Frankrike redan kallat hem sin ambassadör från Turkiet för konsultationer.

EU fördömer uttalande

EU:s utrikeschef Josep Borrell fördömde på söndagen Erdogans uttalande, som han beskrev som oacceptabelt.

Men enligt Erdogans medarbetare Fahrettin Altun används "kränkande karikatyrer" av profeten Muhammed för att skrämma muslimer i Europa, under förespegling att det skulle handla om yttrandefrihet.

"Allt vi ser om muslimer i europeisk kultur i dag är kusligt likt demoniseringen av europeiska judar på 1920-talet", skrev han på Twitter.

Även Khan till attack

Även Pakistans premiärminister Imran Khan attackerar Macron. Den franske presidenten borde ha visat återhållsamhet i stället för att skapa ytterligare polarisering och marginalisering som "oundvikligen leder till radikalisering", skriver Khan på Twitter.

"Det är olyckligt att han har valt att uppmuntra islamofobi genom att attackera islam i stället för de terrorister som utför våld, vare sig det är muslimer, vitmakt-aktivister eller ideologiska nazister", skriver Khan också.

Han uppmanar också Facebooks grundare och vd Mark Zuckerberg att införa lika skarpa riktlinjer mot islamofobi som mot förnekelse eller förvanskning av Förintelsen.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Spincasino.se

Sverige agerar annorlunda än omvärlden i corona-tider!

Spincasino.se Många delar av världen står och gapar över hur få åtgärder vi i Sverige har gjort i jämförelse med omvärlden när det kommer till covid-19 pandemin. Många länder har undrat om Sverige är ute efter att göra sig av med sina egna invånare och att vi kan klassas som ansvarslösa. Trots detta så fortsätter vi svenskar att ta det relativt lugnt och de allra flesta tycker inte att det är kul och vill helst att allt ska bli som vanligt, men alla hjälps åt och gör det bästa av situationen.

Svenskarna tycks lita på sina medmänniskor

Vad beror lugnet vi bär på egentligen, när resten av jorden skakar av rädsla? En teori kan vara att vi i Sverige är väldigt solidariska och hjälps åt när det gäller och har tillit till varandra. Vi har dessutom levt väldigt bra så alla generationer som lever idag har varit fria från krig och fattigdom. Länder som har misär nära i sina minnen tenderar att reagera starkare i krissituationer, vilket inte alls är konstigt.

Vi svenskar litar på att de som är sjuka håller sig hemma och gör även detsamma själva om vi har symptom. Vi hjälper våra familjemedlemmar att handla om de är sjuka och luft-kramas från 2 meters avstånd för att inte råka smitta varandra även då vi inte ens har symtom själva, bara för att vi vill skydda våra älskade familjemedlemmar i riskgrupperna. Vissa tanter sitter i dörröppningarna i hyreshusen och stickar tillsammans. Mormödrar skickar brev till sina barnbarn som barnen får svara på i väntan på att snart återförenas igen. Det är något väldigt älskvärt över vår tillit till varandra och vår tro på att “allting ordnar sig alltid” är stark även i svårare tider!

Saker att göra under karantän:

1. Lär dig något nytt - Varför inte använda tiden till något vettigt och googla eller youtuba jordens historia eller deep-diva i något som du vill lära dig mer om som t.ex matlagning, odling, pyramiderna i Egypten, kvantfysik - ja bara fantasin sätter gränser.

2. Spela spel - Varför inte ta fram gamla sällskapsspel eller spelen du spelade när du var liten? Kanske har du ett super Nintendo som ligger och skräpar och är laddad för lite Mario? Eller spela något från datorn eller satsa på att snurra några spins online.

3. Meditera - stäng av ljuden och låt ditt sinne vila, sätt dig ner, gärna i soluppgången och lyssna på ljudet från naturen. Kanske kan du höra fåglarna kvittra, en bäck som porlar. Sätt dig i stillheten och var mottaglig en stund och låt dig själv slappna av i både knopp och kropp.

4. Skaffa en ny hobby - Släpp Netflix för en stund, varför inte skaffa en ny hobby där du kan uttrycka dig? Det kan vara allt från sång, dans, konst, matlagning, sy, skapa smycken etc. Att skapa gör oss lyckliga!

5. Plantera blommor - Det är äntligen vår och det är dags att förodla alla grönsaker och örter inför sommaren. Eller varför inte plantera om och ta sticklingar på redan existerande växter i hemmet? Att sätta händerna i jord har vetenskapligt visat sig vara lugnande och helande för oss - vad väntar du på? Back to nature!

Utrikes

Tre scenarier efter valdagen i USA

USA:s president Donald Trump håller valmöte i Tucson i Arizona den 19 oktober.
Foto: Ross D. Franklin/AP/TT
Utrikes
Utrikes Presidentvalet brukar oftast följa en välbekant rutin med röstande i vallokaler och en segerviss kandidat framåt natten. Men i år är inget som det brukar i USA. Här är tre möjliga scenarier efter det att den sista rösten är lagd.

Resultatet står ofta mer eller mindre klart sent på valkvällen eller under natten och förloraren erkänner sig besegrad framåt morgonen. Men valet den 3 november 2020 lär inte bli som vanligt, bland annat på grund av coronapandemin.

Rekordmånga har förtidsröstat och de miljontals poströsterna kommer att ta lång tid att räkna. Det finns därför risk för att den sedvanliga spänningen under valnatten kommer att förvandlas till en utdragen process i dagar eller veckor.

1. Knapp eller tydlig seger för Joe Biden

De flesta mätningar spår seger för demokraten Joe Biden, både på nationell nivå men också när det gäller antalet elektorsröster som är de som i slutändan avgör valet. Men den oväntade utgången i valet 2016 – då Hillary Clinton fick flest röster nationellt men ändå förlorade på grund av elektorssystemet – gör analytiker försiktiga med att peka ut en segrare på förhand.

Att som Clinton vinna folkets röst men förlora elektorskollegiet hör inte till vanligheterna. Det har bara skett fem gånger på 58 presidentval.

För att bli vald krävs 270 elektorsröster, en siffra som Biden har möjlighet att nå redan under valnatten, beroende på hur snabbt rösträkningen går i de olika delstaterna.

– Biden behöver vinna med betydande marginal i de viktiga delstaterna och kanske några till, för att stå som tydlig segrare under valnatten, säger Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.

– Ett klart utslag i elektorskollegiet, alltså om Biden skulle få över 300 elektorsröster, skulle göra resultatet svårare att ifrågasätta. Men det finns ändå en risk för att president Donald Trump hävdar valfusk om han skulle förlora.

I nuläget har Biden ett försprång i tre viktiga delstater som Trump oväntat tog hem i förra valet: Michigan, Pennsylvania och Wisconsin. De väntas dock ta ganska lång tid på sig att räkna. Det betyder att om Biden inte vinner elektorstunga Florida, eller om det blir för jämnt för att snabbt kora vinnaren där, kan han sannolikt inte utropa seger på valnatten.

Presidentkandidaten Joe Biden på ett valmöte i Toledo i Ohio den 12 oktober.
Presidentkandidaten Joe Biden på ett valmöte i Toledo i Ohio den 12 oktober.
Foto: Lori King

2. Knapp seger för Donald Trump

Mätningarna håller det än så länge inte för sannolikt – även om Donald Trump har knappat in den senaste tiden. Den republikanske presidenten har en chans att utropa sig som segrare på valnatten. Då kommer det dock med all sannolikhet att handla om en knapp vinst och ingen jordskredsseger.

Trump kan mycket väl ta hem segern i delstater som Florida, Arizona och Ohio. Men det kan dröja långt efter det att vallokalerna har stängt innan de kan rapportera ett resultat. Arizona och Florida brukar räkna snabbt men har varit med om jämna val där det har dröjt innan de kunnat meddela vem som vunnit. I Ohio kommer röster att räknas i upp till tio dagar efter valdagen.

Att Trumps siffror inte var högre i mätningarna inför valet 2016 menar vissa kan förklaras av "the shy Trump voters", det vill säga att hans anhängare inte ville erkänna sitt stöd när de fick frågan. Men i år är det nog inte ett lika utbrett fenomen, enligt Blanck.

– Det finns en stark lojalitet och mobilisering kring Trump. De som gillar honom gillar honom jättemycket, säger han.

– Många amerikaner har redan bestämt sig för vem de ska rösta på. Faran för Trump är att han har förlorat väljare som befann sig i mitten 2016, som tilltalades av hans kampanj och budskap och som verkligen inte ville rösta på Clinton.

FAKTA

Fakta: Avgörs av elektorer

USA:s presidentval avgörs av elektorer, de ombud som väljarna i de 50 delstaterna utser när de går och röstar på valdagen.

Totalt finns 538 elektorer, stöd av minst 270 krävs för att bli president.

Den kandidat som får flest röster i en delstat får alla elektorsröster där (bortsett från i Maine och i Nebraska där elektorerna fördelas proportionerligt efter resultatet). Det betyder att vinnaren inte nödvändigtvis får flest röster totalt i landet.

2016 fick Hillary Clinton 2,9 miljoner fler röster än Donald Trump, men Trump vann ändå valet.

En delstat har lika många elektorer som den har representanter i kongressen, ett antal som i sin tur avgörs av delstatens folkmängd. I presidentvalssammanhang har dessutom huvudstadsområdet DC tilldelats tre elektorer. Den största delstaten är Kalifornien med 55 elektorer, därefter följer Texas med 38 och New York med 29.

Störst bland de mycket jämna så kallade vågmästardelstater, där det pendlar mellan republikansk och demokratisk majoritet och där valet i realiteten avgörs, är i nuläget Florida, som liksom New York har 29 elektorer, samt Pennsylvania (20), Ohio (18) och North Carolina (15).

Elektorssystemets försvarare säger att det garanterar att mindre och glest bebodda delstater får inflytande. Kritiker menar att det är odemokratiskt eftersom den kandidat som får flest antal röster inte alltid vinner.

Källa: Real Clear Politics, Politico

3. Det är den 4 november – och ingen vet vem som har vunnit

Demokrater väntas poströsta i större utsträckning än republikaner, bland annat eftersom Trump har varnat för valfusk vid poströstandet. Och olika delstater hanterar förtidsrösterna på olika sätt. Reglerna skiljer sig när det gäller sortering, räkning och när en poströst måste ha inkommit till valnämnden för att vara giltig. Vissa kommer att börja med att räkna valdagsrösterna, vilket gör att det kan bli fördel Trump under valnatten för att senare svänga om till Biden när poströsterna läggs till resultatet.

– Det finns risk för att valresultatet kommer att dröja, säger Blanck.

– Vissa är oroliga för att kandidaterna ska utropa sig till segrare på valnatten innan alla röster är färdigräknade och så blir resultatet ett annat efter några dagar.

Biden har sagt att han kommer att acceptera utgången medan Trump har ifrågasatt valets legitimitet och antytt att han inte tänker erkänna en förlust. Det sår ett frö av osäkerhet och öppnar för ett kaotiskt läge med rättsliga efterspel, stämningar och anklagelser om bedrägeri i syfte att utmana ett omstritt resultat.

Den 14 december är deadline. Då träffas elektorerna för att formellt lägga sin röst. Finns det av någon anledning inget resultat då landar beslutet om vem som ska bli elektor på delstaten – men det är osannolikt att det kommer att gå så långt, enligt Blanck.

– Det är väldigt spekulativt. Men det bästa vore om det blir ett tydligt utslag på valnatten, det skulle minska de möjliga problem som annars kan uppstå.

Utrikes

USA kan mycket snart få ny HD-domare

USA:s senat röstade för att begränsa debatten om nomineringen av Amy Coney Barrett som ny domare i högsta domstolen.
Foto: Senatens tv/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

President Donald Trumps kandidat som ny domare i USA:s högsta domstol, Amy Coney Barrett, kan bli slutligt utsedd redan på måndag kväll. Detta sedan den republikanskt dominerade senaten röstat för att begränsa debatten om utnämningen.

Senaten röstade på söndagen, med siffrorna 51–48, för begränsad debatt. Därmed ser det ut som att den sista omröstningen i frågan kan bli av på måndagskvällen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Sudan: Samtal med Israel om flera frågor

Sudan's premiärminister Abdalla Hamdok. Arkivbild.
Foto: UNTV/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Frågor om jordbruk, flygförbindelser, handel och migration. Det är vad Sudan uppger att landets delegationer ska förhandla med Israel om de närmaste veckorna.

I dagarna klargjorde Sudan och Israel att de under USA:s överinseende enats om att normalisera förbindelserna mellan länderna. Därmed blir Sudan det tredje arablandet, efter Förenade arabemiraten och Bahrain, som på kort tid sluter ett sådant avtal.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL