Inrikes

Två begärs häktade i bedrägerihärva i Västsverige

Två personer i Västsverige begärs häktade vid Göteborgs tingsrätt misstänkta för grovt bedrägeri och penningtvätt. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Två personer i Västsverige begärs häktade vid Göteborgs tingsrätt misstänkta för grovt bedrägeri och penningtvätt.

– Jag har begärt huvudmannen och en av de som är misstänkta för grovt penningtvättsbrott häktade, säger åklagaren Martin Elofsson till Göteborgs-Posten.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Säpopolis glömde tjänstevapen på tågperrong

Den Säpoanställda polisen straffas med löneavdrag. Arkivbild.
Foto: Lars Pehrson/SvD/TT
Inrikes
Inrikes

En polis på Säpo glömde en ryggsäck med sitt tjänstevapen, ammunition och magasin på en tågperrong på Lunds centralstation i somras, skriver Kvällsposten .

Enligt en intern disciplinutredning ska polisen snabbt ha insett misstaget och drabbats av en känsla av panik och tog då direkt tåget tillbaka till Lund. Där hade väskan redan omhändertagits av ordningsvakter.

Den Säpoanställda polisen har uppgett att misstaget berodde på "en sekund av ouppmärksamhet" i samband med ett telefonsamtal.

Polisen straffas med ett löneavdrag, då personalansvarsnämnden vid Säkerhetspolisen finner att misstaget innebar en uppenbar risk att en utomstående kunnat komma över utrustningen.

Jonas Grönvik/TT

Inrikes

Havsström upptäckt öster om Island

Djuphavsströmmen passerar norr om Färöarna. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Inrikes
Inrikes Forskare vid Universitetet i Bergen har upptäckt en hittills okänd havsström som sträcker sig öster om Island ner mot Färöarna.

Havsströmmar har mycket stor betydelse för klimatet och ekosystemen. Det är inte varje dag någon upptäcker och ger namn åt en.

– Vi har satt en ny havsström på kartan. Rätt och slätt, säger en av studiens huvudförfattare Stefanie Semper till norska NRK .

Hon är verksam vid klimatforskningscentret Bjerknessenteret och Universitetet i Bergen.

Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications , visar att djuphavsströmmen "Iceland-Faroe Slope Jet" (IFSJ) transporterar mycket kallt och tungt vatten norr om Island ner mot Färöarna. Strömmen på flera hundra meters djup är en del av ett större system. Vattnet i Nordatlanten cirkulerar genom att varmt vatten strömmar norrut, kyls av, sjunker och på stort djup transporteras tillbaka söderöver.

Studien har kombinerats med en annan som försöker peka ut källan till havsströmmen och som anger att den bildas i Grönlandshavet. Att veta var vattnet kommer ifrån är viktig kunskap i klimatsynpunkt, säger Semper.

– Jag tror att om vi verkligen vill förutse hur framtiden kommer att se ut måste vi veta mycket om havet och hur strömmarna fungerar i dag, säger hon till NRK.

Niklas Svahn/TT

Inrikes

Polismisstanke: Samma personer bakom falsklarm

Den senaste tiden har flera falska bomber placerats ut i Rosengård. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Bombliknande men ofarliga föremål har placerats ut i Rosengård i Malmö vid sju tillfällen sedan förra veckan, skriver Sydsvenskan . Senast i fredags fick polisen rycka ut vid två tillfällen.

Polisen misstänker att det är samma personer som ligger bakom flera falska, inringda larm om skottlossningar och grova våldsdåd i stadsdelen de senaste månaderna.

– Dagligen har vi en hög frekvens av vad vi bedömer som falsklarm där det påstås allt från att det skett skottlossningar till att bilar brinner. Uppgifter som helt enkelt inte stämmer, säger biträdande lokalpolisområdeschef Erik Åberg till tidningen.

Han kan med hänvisning till förundersökningssekretess inte uttala sig om vilka man misstänker ligger bakom falsklarmen, men säger att det kostar polisen tid och resurser.

Falsklarmen påverkar också förutsättningarna att prioritera bland larmen.

– Nu känner vi till fenomenet så vi värderar varje enskilt samtal som vi alltid gör. Men vissa av händelserna beskrivs så spektakulärt att man kan ana att det inte stämmer. Oavsett så behöver vi vidta kontroller i ett väldigt stort antal ärenden, säger Erik Åberg.

Inrikes

Stor vattenläcka drabbade Arboga

Arboga har drabbats av en vattenläcka. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En större vattenläcka inträffade på ledningsnätet i Arboga på lördagsförmiddagen. Trycket i ledningarna var svagt och många hushåll blev helt utan dricksvatten.

Huvudläckan tros ha uppstått vid en viadukt vid Stureleden i centrala Arboga. Det ledde till stora vattensamlingar under järnvägstunneln och bland annat fastnade en bil i vattenmassorna.

Personal från kommunen lyckades täta läckan och på eftermiddagen hade de flesta fått tillbaka trycket i ledningarna. Boende i Arboga, Medåker och Valskog uppmanas dock att koka vattnet tills vattenprover tagits klart. Det beräknas ta hela helgen, enligt kommunens hemsida.

Inrikes

Minister: Kan hantera minksmitta i Sverige

Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) anser att det finns bra rutiner i Sverige för att kunna hantera utbrott. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Inrikes
Inrikes Coronautbrottet på en minkfarm i Blekinge är inget som oroar landsbygdsminister Jennie Nilsson. Enligt henne finns det goda rutiner för att hantera det här i Sverige.

Både minkar och anställda har konstaterats vara smittade av coronaviruset på en farm i Sölvesborg. Om viruset gått från djur till människa är inte klarlagt, men enligt Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) kan man anta det.

Utbrottet i Sölvesborg är det första i Sverige, men inte i Europa. I bland annat Nederländerna har ett stort antal minkfarmar drabbats. Enligt landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) är myndigheter i Sverige väl förberedda på eventuella utbrott.

– Vi har väl upparbetade rutiner sedan länge kopplat till smittskydd och det är det som tickar i gång nu där man provtar, smittspårar och isolerar bland annat.

Hon har stort förtroende för att myndigheter nationellt men även regionalt och lokalt kan klara av att hantera utbrott på svenska minkfarmar.

– Man (myndigheterna) signalerar att det fungerar väl.

TT: Är det säkert att ha minkfarmar öppna under rådande omständigheter?

– Det finns fortfarande en diskussion om det överförs från mink till människa, men det går inte att utesluta att det är så. Det viktiga är att man säkerställer att man har goda rutiner för att hantera eventuella utbrott, säger Jennie Nilsson.

Men hon tillägger:

– Är det så att våra myndigheter signalerar att de behöver något ytterligare för att klara detta så vill jag vara tydlig med att vi kommer agera snabbt och kraftfullt kring det, säger Jennie Nilsson.

Malin Johanson/TT

FAKTA

Fakta: Mink

Minken är ett mårddjur som blir 30–45 cm lång (utan svansen inräknad).

Djurets ursprung är Nordamerika men finns nu även i Skandinavien, Storbritannien och lokalt på andra platser i Europa.

Sveriges första minkfarm etablerades 1928. På 1950- och 60-talet fanns över 1 300 minkfarmer i Sverige. Nu är antalet farmer ett 40-tal men de är betydligt större.

Källa: Nationalencyklopedin

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Spincasino.se

Sverige agerar annorlunda än omvärlden i corona-tider!

Spincasino.se Många delar av världen står och gapar över hur få åtgärder vi i Sverige har gjort i jämförelse med omvärlden när det kommer till covid-19 pandemin. Många länder har undrat om Sverige är ute efter att göra sig av med sina egna invånare och att vi kan klassas som ansvarslösa. Trots detta så fortsätter vi svenskar att ta det relativt lugnt och de allra flesta tycker inte att det är kul och vill helst att allt ska bli som vanligt, men alla hjälps åt och gör det bästa av situationen.

Svenskarna tycks lita på sina medmänniskor

Vad beror lugnet vi bär på egentligen, när resten av jorden skakar av rädsla? En teori kan vara att vi i Sverige är väldigt solidariska och hjälps åt när det gäller och har tillit till varandra. Vi har dessutom levt väldigt bra så alla generationer som lever idag har varit fria från krig och fattigdom. Länder som har misär nära i sina minnen tenderar att reagera starkare i krissituationer, vilket inte alls är konstigt.

Vi svenskar litar på att de som är sjuka håller sig hemma och gör även detsamma själva om vi har symptom. Vi hjälper våra familjemedlemmar att handla om de är sjuka och luft-kramas från 2 meters avstånd för att inte råka smitta varandra även då vi inte ens har symtom själva, bara för att vi vill skydda våra älskade familjemedlemmar i riskgrupperna. Vissa tanter sitter i dörröppningarna i hyreshusen och stickar tillsammans. Mormödrar skickar brev till sina barnbarn som barnen får svara på i väntan på att snart återförenas igen. Det är något väldigt älskvärt över vår tillit till varandra och vår tro på att “allting ordnar sig alltid” är stark även i svårare tider!

Saker att göra under karantän:

1. Lär dig något nytt - Varför inte använda tiden till något vettigt och googla eller youtuba jordens historia eller deep-diva i något som du vill lära dig mer om som t.ex matlagning, odling, pyramiderna i Egypten, kvantfysik - ja bara fantasin sätter gränser.

2. Spela spel - Varför inte ta fram gamla sällskapsspel eller spelen du spelade när du var liten? Kanske har du ett super Nintendo som ligger och skräpar och är laddad för lite Mario? Eller spela något från datorn eller satsa på att snurra några spins online.

3. Meditera - stäng av ljuden och låt ditt sinne vila, sätt dig ner, gärna i soluppgången och lyssna på ljudet från naturen. Kanske kan du höra fåglarna kvittra, en bäck som porlar. Sätt dig i stillheten och var mottaglig en stund och låt dig själv slappna av i både knopp och kropp.

4. Skaffa en ny hobby - Släpp Netflix för en stund, varför inte skaffa en ny hobby där du kan uttrycka dig? Det kan vara allt från sång, dans, konst, matlagning, sy, skapa smycken etc. Att skapa gör oss lyckliga!

5. Plantera blommor - Det är äntligen vår och det är dags att förodla alla grönsaker och örter inför sommaren. Eller varför inte plantera om och ta sticklingar på redan existerande växter i hemmet? Att sätta händerna i jord har vetenskapligt visat sig vara lugnande och helande för oss - vad väntar du på? Back to nature!

Inrikes

80 år sedan olyckan i Armasjärvi då 46 omkom

44 infanterister och två färjekarlar omkom när en färja förliste på sjön Armasjärvi 1940. Arkivbild.
Foto: Pressens Bild/TT
Inrikes
Inrikes I dag är det 80 år sedan en av de svåraste olyckorna inträffade för Försvarsmakten i fredstid – den så kallade Armasjärviolyckan.

Det var den 24 oktober 1940 som en färja skulle föra två ingenjörsplutoner över sjön Armasjärvi i Tornedalen. Det var en kall och blåsig kväll.

När färjan med 102 militärer ombord lämnat land började vågor skölja in över stäven och männen flyttade sig bakåt i båten. Då tog färjan in mer vatten och sjönk. Panikartade scener utbröt, dåtidens uniformer sög åt sig det iskalla vattnet vilket gjorde att många förolyckades.

46 personer, varav 44 militärer och två civila färjekarlar, miste sina liv.

Olyckan är alltjämt en av de svåraste som drabbat Försvaret i fredstid. Varje år hedras offren med en minnesceremoni med kransnedläggning i byn Armasjärvi. Under lördagen tände bybor 80 gravljus för alla år som gått i den kalla nordanvinden.

"80 år är en lång tid. Men det är viktigt att berättelsen om Armasjärvi aldrig glöms bort. För olyckan är även en påminnelse för oss i dag om hur viktigt det är att alltid ta säkerheten på största allvar i riskfyllda miljöer. Det är en sanning även i dag", säger Jonny Lindfors, chef för Norrbottens regemente, i ett pressmeddelande.

Niklas Svahn/TT

En ceremoni genomfördes vid minnesstenen i byn Armasjärvi.
En ceremoni genomfördes vid minnesstenen i byn Armasjärvi.
Foto: David Carr/Försvarsmakten

Inrikes

Kriminalvårdens nya gd: De får bära ut mig

Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren.
Foto: Jessica Gow
Inrikes
Inrikes Brist på platser, besöks- och permissionsförbud, coronapandemi och stabsläge har präglat Martin Holmgrens första månader som generaldirektör för Kriminalvården. Men han har också hunnit med att titta på en tv-serie om världens värsta fängelser.

– Där kan man verkligen se hur man kan tvingas bedriva kriminalvård på ett annat sätt. Personalen bevakar den yttre gränsen och sedan sköter de intagna allting innanför, säger generaldirektör Martin Holmgren när TT träffar honom på Kriminalvårdens regionkontor i Liljeholmen i Stockholm.

Serien ser han inte som en inspiration för hur den svenska Kriminalvården borde se ut.

– Men som ett led i mitt behov av att kompetensutveckla mig så är det nyttigt att se kontrasterna också.

Udda start

Martin Holmgren tillträdde som generaldirektör för Kriminalvården den 2 mars i år, efter drygt fem år som generaldirektör för Domstolsverket.

– Jag hann knappt börja förrän coronapandemin blev på riktigt. Redan den 13 mars fick jag ta beslutet om att vi skulle gå upp i stabsläge för att hantera coronaläget.

Pandemin grusade hans genomtänkta plan för att lära känna verksamheten genom besök på häkten, anstalter och hos frivården. I stället blev han sittande på regionkontoret i Stockholm och fick lära känna sina medarbetare ute i landet genom videokonferenser och telefonsamtal.

– Det var naturligtvis inte alls så som jag hade tänkt mig, säger han.

Den senaste tiden har Martin Holmgren kunnat sätta sin ursprungliga plan i verket och göra besök på verksamheterna ute i landet.

– Det är otroligt viktigt för att jag ska göra ett bra jobb att jag förstår vad det är för problematik och frågeställningar som är aktuella ute i verksamheten.

Stabsläge och platskris

Och aktuell problematik finns det just nu gott om inom Kriminalvården. Den mest kända är platsbristen, som förvisso varit ett problem i flera år, men som blivit mer uppmärksammat sedan Martin Holmgren valde att gå ut på DN:s debattsida och berätta att Kriminalvården på grund av platsbrist och överbeläggningar beslutat att jobba i särskild stab.

– Vi såg att vi inte kan jobba i vår vanliga organisation. Vi behöver skärpa upp tempot för att kortsiktigt bygga ut antalet platser både på häkten och anstalter.

TT: Varför valde ni att gå ut med stabsbeslutet på en debattsida?

– Det är många debattörer som velat berätta om att det är fullt på anstalter och häkten. Jag tyckte att nu är det läge att berätta vad det här faktiskt betyder för oss. Att det här är vårt uppdrag, det är vi som ska klara av det, det är ingen annan som kommer att göra det åt oss.

Saknar marginaler

För få platser på anstalter och häkten får mer långtgående konsekvenser än att någon intagen kanske måste dela cell med en annan i en våningssäng. Martin Holmgren säger att det påverkar det återfallsförebyggande arbetet, som är ett av myndighetens grunduppdrag, men också säkerheten för intagna och anställda. Det handlar om att kunna ha marginaler för att kunna placera varje intagen där de bäst passar men också att snabbt kunna flytta på intagna som utgör säkerhetsrisker.

– Vi behöver ha en sådan marginal och i dag har vi inte det.

TT: Om det skulle bli ett upplopp på en anstalt i dag och många intagna behöver flyttas därifrån, finns det möjlighet till det?

– De möjligheterna blir mer utmanade ju färre platser vi har att tillgå. Om en sådan sak skulle hända behöver vi vara beredda att flytta folk kanske över hela landet.

Lärt av misstag

Martin Holmgren säger i nästa andetag att Kriminalvården arbetar aktivt för att förhindra upplopp och oroligheter. Bland annat genom mindre enheter på anstalterna.

– Tidigare lät man de intagna umgås i mycket större grupper, där mycket kunde hända. I dag är det mer sektionerat och mindre grupper och vi har ur det perspektivet större möjligheter att möta när det inträffar en allvarlig incident.

TT: Har överbeläggningarna hittills lett till att personer som borde sitta på anstalt med hög säkerhetsklass placerats på anstalt med lägre säkerhet?

– Jag ska vara ärlig och säga att vi tittar på alla möjliga saker för att lösa den här situationen.

Bland annat har intagna, efter "vederbörlig säkerhetsbedömning", flyttats från sluten klass 2 anstalter till öppen klass 3 anstalt.

– Vi har varit väldigt noggranna med att man är i rätt säkerhetsklass och det ska vi fortsätta vara, säger Martin Holmgren.

Vänta på fängelseplats

En annan konsekvens av platsbristen på anstalterna är att personer som dömts till fängelsestraff, men som domstolen bedömt inte behöver vara häktade, i vissa fall fått längre tid på sig innan de ska inställa sig vid anstalten för att avtjäna sitt straff. Inställelsetiden, alltså tiden en dömd person har på sig innan straffet ska börja avtjänas, har utökats från 50 upp till 100 dagar.

– Vi har tyckt att vi varit tvungna att göra det för att kunna prioritera i utnyttjandet av de befintliga platserna, säger han.

Detta uppmärksammades och kritiserades när det visade sig att en person som misstänks för att grovt ha misshandlat två yngre pojkar på en kyrkogård i Solna gjorde det när han var på fri fot i väntan på att avtjäna ett fängelsestraff för ett annat brott.

När det gäller när en dömd ska infinna sig inom de 100 dagarna gör Kriminalvården, precis som när det gäller var en intern ska placeras, en individuell bedömning.

– Sedan utesluter inte det att det kan hända sådana här saker, som i Solna till exempel.

Vänder stenar

Kriminalvården jobbar enligt Martin Holmgren intensivt för att åtgärda platsbristen både på kort och lång sikt och för att bygga upp en flexibel infrastruktur för att klara upp- och nedgångar i inflödet till anstalter och häkten i framtiden.

TT: Tittar ni på möjligheten att hyra platser i andra länders fängelser?

– Det är en fråga för regering och riksdag att ta ställning till.

Han säger att debattartikeln som berättade om stabsläget på grund av platsbrist ledde till att det strömmade in tips om lösningar på krisen.

– Vi har till exempel förhoppningar om att kunna återstarta den gamla riksanstalten i Härnösand som en klass 2-anstalt. Den står där och skulle kunna tas i bruk ganska snabbt, förutsatt att vi kan komma överens och hitta lösningar med nuvarande fastighetsägare.

Bäras ut

I det korta perspektivet jobbar Kriminalvården också för att bygga ut befintliga anstalter med till exempel modulhus och på längre sikt ska två nya klass 2-anstalter uppföras. Den ena, med 300 platser ska ligga i Trelleborg och ytterligare en klass 2-anstalt ska, enligt justitieminister Morgan Johansson (S) byggas någonstans i "östra Sverige".

TT: Kan du säger mer exakt var anstalten hamnar?

– Vi tittar i sydöstra Sverige. Sedan kan jag också säga att vi har långt framskridna planer. Jag ser framför mig att vi kommer att kunna komma till något ställningstagande inom de närmaste veckorna, säger han.

Att Martin Holmgren efter den första turbulenta tiden nu funnit sig väl tillrätta som generaldirektör för Kriminalvården går inte att ta miste på. När vi ska skiljas åt berättar han entusiastiskt om vilket fantastiskt jobb alla gör och hur bra organisationen fungerar i kris.

– Alla de här människorna är så stolta och duktiga och engagerade. Och då ska det väl fan till om inte jag ska kunna ge dem förutsättningarna för att det här ska funka i framtiden också.

TT: Ska man tolka det som att du blir kvar ett tag på den här posten?

– Ja, de får nog bära ut mig, säger Martin Holmgren.

Beatrice Nordensson/TT

Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren.
Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren.
Foto: Jessica Gow
Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren.
Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren.
Foto: Jessica Gow

FAKTA

Fakta: Martin Holmgren

Namn: Martin Holmgren

Nuvarande jobb: Generaldirektör för Kriminalvården

Född: 1950

Uppväxt: I Täby norr om Stockholm

Nuvarande bostadsort: Nacka

Familj: Fru och två vuxna söner

Fritidsintressen: Familjen, fritidshus på Gotland, AIK och att åka motorcykel.

"Jag är hellre den som kör lite fort, men det har sina utmaningar. Man vill ju vara laglydig men man kan ju accelerera snabbt. Det ger energi."

Tidigare uppdrag: Generaldirektör för Domstolsverket, departementsråd i Justitiedepartementet, rätts- och expeditionschef vid Inrikes- och Kulturdepartementet, chefsrådman i Stockholms tingsrätt och lagman vid Nacka tingsrätt. Han har också varit ordförande för Ishockeyförbundets disciplinnämnd.

Inrikes

Barn hålls hemma – föräldrar hotas med vite

Föräldrar måste betala vite om de inte låter sina barn gå i skolan under pandemin. Arkivbild.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Skolpolitiker i Skellefteå hotar föräldrar som inte låter sina barn gå i skolan på grund av rädsla för covid-19 med vite om inte barnen är tillbaka den 2 november, rapporterar P4 Västerbotten .

Föräldrarna har hållit sina barn hemma sedan i mars, och försvarar sig med att de har fått hemundervisning via internet. Men skolpolitikerna underkänner hemundervisningen eftersom den inte följer läroplanen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL