Inrikes

Stort fynd av falska eurosedlar

Äkta eurosedlar. Arkivbild.
Foto: Vidar Ruud/NTB/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Falska eurosedlar till ett stort påstått värde har hittats i en lägenhet i Karlstad. Om sedlarna vore äkta, skulle de vara värda nästan 600 000 kronor.

Fyndet gjordes när polisen på torsdagen tog sig in i lägenheten för att leta efter en person, skriver Värmlands Folkblad.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Säpopolis glömde tjänstevapen på tågperrong

Den Säpoanställda polisen straffas med löneavdrag. Arkivbild.
Foto: Lars Pehrson/SvD/TT
Inrikes
Inrikes

En polis på Säpo glömde en ryggsäck med sitt tjänstevapen, ammunition och magasin på en tågperrong på Lunds centralstation i somras, skriver Kvällsposten .

Enligt en intern disciplinutredning ska polisen snabbt ha insett misstaget och drabbats av en känsla av panik och tog då direkt tåget tillbaka till Lund. Där hade väskan redan omhändertagits av ordningsvakter.

Den Säpoanställda polisen har uppgett att misstaget berodde på "en sekund av ouppmärksamhet" i samband med ett telefonsamtal.

Polisen straffas med ett löneavdrag, då personalansvarsnämnden vid Säkerhetspolisen finner att misstaget innebar en uppenbar risk att en utomstående kunnat komma över utrustningen.

Jonas Grönvik/TT

Inrikes

Havsström upptäckt öster om Island

Djuphavsströmmen passerar norr om Färöarna. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Inrikes
Inrikes Forskare vid Universitetet i Bergen har upptäckt en hittills okänd havsström som sträcker sig öster om Island ner mot Färöarna.

Havsströmmar har mycket stor betydelse för klimatet och ekosystemen. Det är inte varje dag någon upptäcker och ger namn åt en.

– Vi har satt en ny havsström på kartan. Rätt och slätt, säger en av studiens huvudförfattare Stefanie Semper till norska NRK .

Hon är verksam vid klimatforskningscentret Bjerknessenteret och Universitetet i Bergen.

Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications , visar att djuphavsströmmen "Iceland-Faroe Slope Jet" (IFSJ) transporterar mycket kallt och tungt vatten norr om Island ner mot Färöarna. Strömmen på flera hundra meters djup är en del av ett större system. Vattnet i Nordatlanten cirkulerar genom att varmt vatten strömmar norrut, kyls av, sjunker och på stort djup transporteras tillbaka söderöver.

Studien har kombinerats med en annan som försöker peka ut källan till havsströmmen och som anger att den bildas i Grönlandshavet. Att veta var vattnet kommer ifrån är viktig kunskap i klimatsynpunkt, säger Semper.

– Jag tror att om vi verkligen vill förutse hur framtiden kommer att se ut måste vi veta mycket om havet och hur strömmarna fungerar i dag, säger hon till NRK.

Niklas Svahn/TT

Inrikes

Polismisstanke: Samma personer bakom falsklarm

Den senaste tiden har flera falska bomber placerats ut i Rosengård. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Bombliknande men ofarliga föremål har placerats ut i Rosengård i Malmö vid sju tillfällen sedan förra veckan, skriver Sydsvenskan . Senast i fredags fick polisen rycka ut vid två tillfällen.

Polisen misstänker att det är samma personer som ligger bakom flera falska, inringda larm om skottlossningar och grova våldsdåd i stadsdelen de senaste månaderna.

– Dagligen har vi en hög frekvens av vad vi bedömer som falsklarm där det påstås allt från att det skett skottlossningar till att bilar brinner. Uppgifter som helt enkelt inte stämmer, säger biträdande lokalpolisområdeschef Erik Åberg till tidningen.

Han kan med hänvisning till förundersökningssekretess inte uttala sig om vilka man misstänker ligger bakom falsklarmen, men säger att det kostar polisen tid och resurser.

Falsklarmen påverkar också förutsättningarna att prioritera bland larmen.

– Nu känner vi till fenomenet så vi värderar varje enskilt samtal som vi alltid gör. Men vissa av händelserna beskrivs så spektakulärt att man kan ana att det inte stämmer. Oavsett så behöver vi vidta kontroller i ett väldigt stort antal ärenden, säger Erik Åberg.

Inrikes

Stor vattenläcka drabbade Arboga

Arboga har drabbats av en vattenläcka. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En större vattenläcka inträffade på ledningsnätet i Arboga på lördagsförmiddagen. Trycket i ledningarna var svagt och många hushåll blev helt utan dricksvatten.

Huvudläckan tros ha uppstått vid en viadukt vid Stureleden i centrala Arboga. Det ledde till stora vattensamlingar under järnvägstunneln och bland annat fastnade en bil i vattenmassorna.

Personal från kommunen lyckades täta läckan och på eftermiddagen hade de flesta fått tillbaka trycket i ledningarna. Boende i Arboga, Medåker och Valskog uppmanas dock att koka vattnet tills vattenprover tagits klart. Det beräknas ta hela helgen, enligt kommunens hemsida.

Inrikes

Minister: Kan hantera minksmitta i Sverige

Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) anser att det finns bra rutiner i Sverige för att kunna hantera utbrott. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Inrikes
Inrikes Coronautbrottet på en minkfarm i Blekinge är inget som oroar landsbygdsminister Jennie Nilsson. Enligt henne finns det goda rutiner för att hantera det här i Sverige.

Både minkar och anställda har konstaterats vara smittade av coronaviruset på en farm i Sölvesborg. Om viruset gått från djur till människa är inte klarlagt, men enligt Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) kan man anta det.

Utbrottet i Sölvesborg är det första i Sverige, men inte i Europa. I bland annat Nederländerna har ett stort antal minkfarmar drabbats. Enligt landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) är myndigheter i Sverige väl förberedda på eventuella utbrott.

– Vi har väl upparbetade rutiner sedan länge kopplat till smittskydd och det är det som tickar i gång nu där man provtar, smittspårar och isolerar bland annat.

Hon har stort förtroende för att myndigheter nationellt men även regionalt och lokalt kan klara av att hantera utbrott på svenska minkfarmar.

– Man (myndigheterna) signalerar att det fungerar väl.

TT: Är det säkert att ha minkfarmar öppna under rådande omständigheter?

– Det finns fortfarande en diskussion om det överförs från mink till människa, men det går inte att utesluta att det är så. Det viktiga är att man säkerställer att man har goda rutiner för att hantera eventuella utbrott, säger Jennie Nilsson.

Men hon tillägger:

– Är det så att våra myndigheter signalerar att de behöver något ytterligare för att klara detta så vill jag vara tydlig med att vi kommer agera snabbt och kraftfullt kring det, säger Jennie Nilsson.

Malin Johanson/TT

FAKTA

Fakta: Mink

Minken är ett mårddjur som blir 30–45 cm lång (utan svansen inräknad).

Djurets ursprung är Nordamerika men finns nu även i Skandinavien, Storbritannien och lokalt på andra platser i Europa.

Sveriges första minkfarm etablerades 1928. På 1950- och 60-talet fanns över 1 300 minkfarmer i Sverige. Nu är antalet farmer ett 40-tal men de är betydligt större.

Källa: Nationalencyklopedin

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Bostadslistan

Priset per kvadratmeter för hyresrätter varierar stort på olika platser i Sverige

BOSTADSLISTAN Bostadslistan har tillsammans med Bostadshub gjort en stor undersökning av Sveriges dyraste och billigaste kvadratmeter under 2019. Skillnaderna var naturligtvis stora beroende på storleken på staden i fråga, men ett intressant fynd är att det var över 300% dyrare att bo i hyresrätt i Stockholm än i Åmål.

Kvadratmeterpriset för en hyresrätt kan variera från endast 85 kronor upp till hela 629 kronor på olika platser i Sverige. Det visar en ny undersökning utförd av Bostadslistan och Bostadshub, två sökmotorer för hyresrätter på den Svenska marknaden. Efter att ha granskat över 10 000 annonser från både privatpersoner och företag som publicerats på plattformarna under 2019, har företagen kunnat skapa en intressant överblick av den svenska hyresrättsmarknaden.

Här var det dyrast och billigast

Som nämnt ovan så var det stora variationer på kvadratmeterpriset för en hyresrätt i vårt land. Som förväntat så kan vi återfinna Sveriges dyraste kvadratmeter i Stockholm, mer bestämt Nacka, där du kan betala upp till 629 kronor per kvadratmeter i genomsnitt. Å andra sidan så kan man i genomsnitt bo i en hyresrätt i Åmål för endast 85 kronor per kvadratmeter.

Bostadsort spelar stor roll på kvadratmeterpriset

Utöver att endast titta på det genomsnittliga kvadratmeterpriset kunde undersökningen också peka på vad den genomsnittliga lägenheten kostar på olika orter i landet. Efter en grundlig genomgång av de annonser vi undersökt så kostar det i genomsnitt 17 571 kronor att bo i en hyresrätt i Stockholm, samtidigt som det bara kostar 5113 i Åmål. Detta är förstås en väsentlig skillnad, men det är ingen hemlighet att det är billigare att bo utanför huvudstadsområdet, oavsett vilket land som undersöks.

Dyrare än man tror att bo i Lund och Uppsala

Utöver att endast titta på var det var dyrast och billigast i Sverige kunde undersökningen också avslöja att några av landets dyraste kvadratmeter kan hittas bland lediga lägenheter på Sveriges studentorter. Lund och Uppsala hamnade på plats tre och fyra i undersökningen, med ett genomsnittligt kvadratmeterpris på 217 samt 200 kronor.

Top 10: Sveriges dyraste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Top 10: Sveriges billigaste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Inrikes

80 år sedan olyckan i Armasjärvi då 46 omkom

44 infanterister och två färjekarlar omkom när en färja förliste på sjön Armasjärvi 1940. Arkivbild.
Foto: Pressens Bild/TT
Inrikes
Inrikes I dag är det 80 år sedan en av de svåraste olyckorna inträffade för Försvarsmakten i fredstid – den så kallade Armasjärviolyckan.

Det var den 24 oktober 1940 som en färja skulle föra två ingenjörsplutoner över sjön Armasjärvi i Tornedalen. Det var en kall och blåsig kväll.

När färjan med 102 militärer ombord lämnat land började vågor skölja in över stäven och männen flyttade sig bakåt i båten. Då tog färjan in mer vatten och sjönk. Panikartade scener utbröt, dåtidens uniformer sög åt sig det iskalla vattnet vilket gjorde att många förolyckades.

46 personer, varav 44 militärer och två civila färjekarlar, miste sina liv.

Olyckan är alltjämt en av de svåraste som drabbat Försvaret i fredstid. Varje år hedras offren med en minnesceremoni med kransnedläggning i byn Armasjärvi. Under lördagen tände bybor 80 gravljus för alla år som gått i den kalla nordanvinden.

"80 år är en lång tid. Men det är viktigt att berättelsen om Armasjärvi aldrig glöms bort. För olyckan är även en påminnelse för oss i dag om hur viktigt det är att alltid ta säkerheten på största allvar i riskfyllda miljöer. Det är en sanning även i dag", säger Jonny Lindfors, chef för Norrbottens regemente, i ett pressmeddelande.

Niklas Svahn/TT

En ceremoni genomfördes vid minnesstenen i byn Armasjärvi.
En ceremoni genomfördes vid minnesstenen i byn Armasjärvi.
Foto: David Carr/Försvarsmakten

Inrikes

Kriminalvårdens nya gd: De får bära ut mig

Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren.
Foto: Jessica Gow
Inrikes
Inrikes Brist på platser, besöks- och permissionsförbud, coronapandemi och stabsläge har präglat Martin Holmgrens första månader som generaldirektör för Kriminalvården. Men han har också hunnit med att titta på en tv-serie om världens värsta fängelser.
PREMIUM

– Där kan man verkligen se hur man kan tvingas bedriva kriminalvård på ett annat sätt. Personalen bevakar den yttre gränsen och sedan sköter de intagna allting innanför, säger generaldirektör Martin Holmgren när TT träffar honom på Kriminalvårdens regionkontor i Liljeholmen i Stockholm.

Serien ser han inte som en inspiration för hur den svenska Kriminalvården borde se ut.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Barn hålls hemma – föräldrar hotas med vite

Föräldrar måste betala vite om de inte låter sina barn gå i skolan under pandemin. Arkivbild.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Skolpolitiker i Skellefteå hotar föräldrar som inte låter sina barn gå i skolan på grund av rädsla för covid-19 med vite om inte barnen är tillbaka den 2 november, rapporterar P4 Västerbotten .

Föräldrarna har hållit sina barn hemma sedan i mars, och försvarar sig med att de har fått hemundervisning via internet. Men skolpolitikerna underkänner hemundervisningen eftersom den inte följer läroplanen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL