Inrikes

Man döms till vård efter mord på kvinna

En man döms till rättspsykiatrisk vård för att han knivmördat en kvinna i Göteborg. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En 37-årig man döms till rättspsykiatrisk vård för att ha mördat en kvinna i stadsdelen Majorna i Göteborg i våras.

En undersökning har visat att mannen har en allvarlig psykisk störning.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Överklagar dödshjälpsdom till HD

Högsta domstolen i Stockholm. Arkivbild.
Foto: Magnus Andersson/TT
Inrikes
Inrikes

En man i 60-årsåldern, som dömts till ett års fängelse för dråp efter att ha hjälpt sin svårt sjuka hustru att avsluta sitt liv, har har överklagat domen till Högsta domstolen (HD).

Kvinnan hade varit sjuk i flera år och hade själv uttalat att hon önskade ett avslut på sitt liv. Samma kväll som mannen gav sprutan med den dödliga dosen, i mars 2019, spelade hon in ett avskedstal och genomförde sedan ett misslyckat självmordsförsök. Det var efter detta som mannen ska ha injicerat morfinet.

I överklagandet till HD yrkar mannens försvarare Thomas Bodström på att den dömde i första hand ska frias då hans gärning bör betraktas som medhjälp till självmord.

Inrikes

Nordfront-utgivare döms för hets mot folkgrupp

Medlemmar i nazistiska Nordiska motståndsrörelsen delade ut sin tidning Nordfront i Almedalen, juli 2017. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Inrikes
Inrikes

Marcus Hansson, ansvarig utgivare för nazistiska Nordiska motståndsrörelsens sajt Nordfront, döms av Falu tingsrätt för hets mot folkgrupp, efter att en artikel som uttryckt missaktning för homosexuella publicerats på sajten.

I artikeln, som handlar om NMR:s protestaktion mot en prideparad i Ludvika, anklagas homosexuella för att vara "pedofilvurmare", enligt tingsrättens bedömning.

Hansson frias dock för en annan publicering som han åtalades för, där en bild med texten ”HEIG ISEL”, anagram för "SIEG HEIL", syns.

Tolkningen av bokstäverna anses inte vara allmänt känd, och det är inte heller särskilt tydligt vad bilden visar för text, enligt rätten. Inte heller är texten det framträdande budskapet i bilden. Sammantaget innebär detta att han ska frikännas från den publiceringen, anser Falu tingsrätt.

Hansson dömdes tidigare i somras till ett kort fängelsestraff för andra brott, och eftersom hetsbrottet han nu döms för inte motsvarar ett högt straffvärde ska det tidigare utdömda fängelsestraffet även gälla för den nya domen.

Inrikes

Restriktioner kan införas i Blekinge

Alt fler testas för corona. Arkivbild.
Foto: Jil Yngland/TB/TT
Inrikes
Inrikes

Lokala restriktioner införs i Blekinge med anledning av en ökad smittspridning, erfar SVT Nyheter Blekinge. Regionen har kallat till en presskonferens tillsammans med länsstyrelsen.

Smittspridningen av coronaviruset i samhället har medfört att lokala restriktioner införts på flera håll i landet. Tidigare i Uppsala och Skåne. Under torsdagen tillkom Stockholm, Västra Götaland och Östergötland till listan – och nu kan Blekinge stå på tur.

De skärpta råden innebär att Folkhälsomyndigheten uppmanar allmänheten att avstå från att vistas i offentliga inomhusmiljöer. Nödvändiga inköp kan göras. Även möten, konserter, föreställningar, idrottsträningar, matcher och tävlingar ska avstås.

Inrikes

Barn hölls isolerade - inget brott

'Trots alla åtgärder har vi inte kunnat finna några straffbara gärningar. Det har stannat vid omsorgsbrister', säger kammaråklagare Ingegerd Jigin i ett pressmeddelande.
Foto: Anders Wiklund/TT
Inrikes
Inrikes De skånska föräldrar som höll sina barn isolerade från omvärlden och inte lät dem gå i skola kan inte antas ha begått något brott. Det anser åklagaren, som nu lägger ner förundersökningen.

– Det är inte brottsligt att inte låta barn gå i skolan. Det vi har att förhålla oss till är brottsbalken, säger åklagare Ingegerd Jigin till TT.

Hon har arbetat med fallet sedan i våras, då förundersökningen mot föräldrarna återupptogs. Uppdraget var att ta reda på om barnen har utsatts för misshandel, olaga frihetsberövande eller olaga tvång. Men slutsatsen är alltså att de inte har det.

Omsorgsbrister

Personer som har varit i kontakt med familjen har hörts och föräldrarnas datorer har gåtts igenom. Tre av familjens totalt fem barn har också fått berätta om vad de utsatts för. Det äldsta barnet är över 18 år och det yngsta är för litet för att höras.

– Vi har verkligen grunnat och vänt och vridit på detta och det vi har kommit fram till är att det är omsorgsbrister. Man har levt ett liv som inte liknar det liv som andra lever, säger Ingegerd Jigin.

TT: Så föräldrar kan i många år hålla barnen borta från samhället utan att det är brottsligt?

– Det är ingenting som tyder på att de har varit inlåsta och begränsade och inte fått gå ut eller att de har blivit slagna, säger åklagaren.

TT: Om inte föräldrarna är ansvariga för det som har hänt de här barnen, vem är då ansvarig?

– Det kan inte jag uttala mig om. Min roll är att leda förundersökningar och utreda brott. Men vad som klickat och blivit fel, för någonting har ju blivit helt fel, det kan väl alla konstatera – jag kan inte peka ut någon för det.

Hon vill inte uttala sig om hur barnen har det i dag, mer än att de är omhändertagna och "bor på bra ställen".

Inte delgivna misstanke

Föräldrarna har aldrig förhörts under utredningen, eftersom de inte varit delgivna misstanke om brott. Det har inte funnits någon konkret brottsmisstanke mot dem, utan de har bara varit skäligen misstänkta, förklarar åklagaren.

De fyra av familjens fem barn som var under 18 år omhändertogs 2018. Redan då inleddes en förundersökning, men den lades ner i september 2018. Den återupptagna förundersökningen, som Ingegerd Jigin har lett, har pågått sedan i mars.

Cecilia Klintö/TT

FAKTA

Fakta: Barnen omhändertogs

Fyra av familjens fem barn blev omhändertagna 2018. Det äldsta barnet var över 18 år och fick bo kvar hos föräldrarna. Sedan dess har ytterligare ett barn fyllt 18 och flyttat hem till föräldrarna.

Föräldrarna har har begränsad umgängesrätt med barnen. I somras beslutade förvaltningsrätten att de bara har rätt till videosamtal varannan vecka i närvaro av en annan vuxen, samt fysiska träffar en gång varannan månad under övervakning med två av barnen. Kontakten med ett tredje barn är ännu mer begränsad.

En dom i kammarrätten har tidigare slagit fast att barnen under en längre tid levt ett begränsat och isolerat liv.

När barnen omhändertogs saknade de grundläggande kunskaper i läs- och skrivförståelse och matematik. De kunde inte heller fullt ut klockan och hade svårt med tidsuppfattningen. Barnen hade aldrig gått i svensk skola utan fått undervisning i hemmet av föräldrarna.

En läkarundersökning visade att alla fyra barnen hade dålig balans och svag kraft i benen, vilket är ett tecken på att de inte rört sig tillräckligt. Flera av dem hade också neuropsykiatriska funktionsvariationer.

Källa: Kammarrätten i Göteborg

Inrikes

Dömd för bombhot åtalas igen

Ängelholm hösten 2017: Polisens bomb- och kriminaltekniker utanför nattklubben i centrala Ängelholm sedan mannen kastat in ett föremål i lokalerna. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Skåne
SKÅNE Den 24-årige mannen spred skräck när han kastade in två brandbombsattrapper på en restaurang i Ängelholm.

Han dömdes till fängelse och utvisning med anmälningsplikt – men det sistnämnda har han struntat i. Nu åtalas mannen igen, rapporterar Helsingborgs Dagblad.

Händelsen inträffade hösten 2017, och ordningsvakter grep mannen efter att han kastat två flaskor – inlindade i tidningspapper – mot fönstret på en restaurang. Rutan gick sönder, en restauranggäst träffades av en flaska och i samband med gripandet trodde ordningsvakterna att mannen hade på sig ett bombbälte.

Farhågor om terror väcktes och bombgruppen skyndade dit. Det visade sig dock att bältet i själva verket var ett massagebälte och att flaskorna inte innehöll någon brännbar vätska. Mannen dömdes till ett och ett halvt års fängelse och utvisning för misshandel, grovt olaga hot, skadegörelse, brott mot knivlagen och våldsamt motstånd.

I väntan på att utvisning ska kunna genomföras skulle mannen fem dagar i veckan inställa sig på polisstationen i Ängelholm –något som inte skett. Nu åtalas han för att vid fyra tillfällen ha brutit mot anmälningsplikten.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Bostadslistan

Priset per kvadratmeter för hyresrätter varierar stort på olika platser i Sverige

BOSTADSLISTAN Bostadslistan har tillsammans med Bostadshub gjort en stor undersökning av Sveriges dyraste och billigaste kvadratmeter under 2019. Skillnaderna var naturligtvis stora beroende på storleken på staden i fråga, men ett intressant fynd är att det var över 300% dyrare att bo i hyresrätt i Stockholm än i Åmål.

Kvadratmeterpriset för en hyresrätt kan variera från endast 85 kronor upp till hela 629 kronor på olika platser i Sverige. Det visar en ny undersökning utförd av Bostadslistan och Bostadshub, två sökmotorer för hyresrätter på den Svenska marknaden. Efter att ha granskat över 10 000 annonser från både privatpersoner och företag som publicerats på plattformarna under 2019, har företagen kunnat skapa en intressant överblick av den svenska hyresrättsmarknaden.

Här var det dyrast och billigast

Som nämnt ovan så var det stora variationer på kvadratmeterpriset för en hyresrätt i vårt land. Som förväntat så kan vi återfinna Sveriges dyraste kvadratmeter i Stockholm, mer bestämt Nacka, där du kan betala upp till 629 kronor per kvadratmeter i genomsnitt. Å andra sidan så kan man i genomsnitt bo i en hyresrätt i Åmål för endast 85 kronor per kvadratmeter.

Bostadsort spelar stor roll på kvadratmeterpriset

Utöver att endast titta på det genomsnittliga kvadratmeterpriset kunde undersökningen också peka på vad den genomsnittliga lägenheten kostar på olika orter i landet. Efter en grundlig genomgång av de annonser vi undersökt så kostar det i genomsnitt 17 571 kronor att bo i en hyresrätt i Stockholm, samtidigt som det bara kostar 5113 i Åmål. Detta är förstås en väsentlig skillnad, men det är ingen hemlighet att det är billigare att bo utanför huvudstadsområdet, oavsett vilket land som undersöks.

Dyrare än man tror att bo i Lund och Uppsala

Utöver att endast titta på var det var dyrast och billigast i Sverige kunde undersökningen också avslöja att några av landets dyraste kvadratmeter kan hittas bland lediga lägenheter på Sveriges studentorter. Lund och Uppsala hamnade på plats tre och fyra i undersökningen, med ett genomsnittligt kvadratmeterpris på 217 samt 200 kronor.

Top 10: Sveriges dyraste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Top 10: Sveriges billigaste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Inrikes

Häst fast i träd fick lyftas bort

En häst fastnade mellan två träd i en hage under fredagsmorgonen. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes

På fredagsmorgonen fick räddningstjänsten rycka ut till en hage i Piteå för att undsätta en häst i nöd, rapporterar SVT Norrbotten.

Hästen hade fastnat mellan några träd i en dunge och kunde inte ta sig loss. Det är oklart hur länge den suttit fast, men den var medtagen och kall när den hittades.

Med hjälp av en anordning under hästens mage kunde den, efter omkring 30 minuters arbete, lyftas i säkerhet med hjälp av en traktor.

– Nu är den på benen men med hjälp av oss. Vi vet inte om den klarar av att stå själv, säger Mats Karlsson, insatsledare vid räddningstjänsten, till SVT.

Inrikes

Bro gav vika – lastbil i vattnet

En bro har gett vika och en lastbil har hamnat på sidan i vattnet i Mariannelund i Eksjö kommun.
Foto: Mikael Fritzon/TT
Inrikes
Inrikes En lastbil ligger på sidan i Bruzaån i Mariannelund efter att en bro gett vika.
Föraren och en annan person fanns i fordonet men båda kunde ta sig ut och mår bra.

En bro gav under morgonen vika i Eksjö kommun i Jönköping. Händelsen inträffade i samband med att en lastbil körde över bron. Lastbilen föll ner i vattnet och hamnade på sidan.

Polis, räddningstjänst och ambulans larmades till platsen.

– Den återkoppling jag fått är att det är en lastbil i vattnet och att två personer är drabbade, säger Dennis Johansson Strömberg, presstalesperson vid polisen i region Öst.

Polisen har pratat med föraren, en man i 25-årsåldern, som uppger att han kört lastbilen inom ramen för sitt arbete.

Både föraren och en annan person, som också befann sig i lastbilen, kunde ta sig ur fordonet och upp på land.

De mår efter omständigheterna bra, uppger en teamledare på SOS händelseinformation för lokaltidningen Jnytt.

Lastbilen läcker olja och enligt P4 Jönköping är kommunen inkopplad för att stötta räddningstjänsten med att sanera. Enligt räddningstjänsten handlar det om 150 liter som läckt ut, skriver P4.

Polisen ska höra de inblandade och eventuella vittnen. Polisen uppger att det i nuläget inte finns någon misstanke om brott.

Ellinor Knoxborn/TT

Inrikes

Livsmedelsverket får bakläxa om slaktavgifter

Livsmedelsverkets får bakläxa av kammarrätten när det gäller vilken avgift som ett slakteri skulle betala för en planerad kontroll. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes Livsmedelsverket har enligt en kammarrättsdom tagit ut för höga avgifter för kontrollerna av 18 slakterier.
– Det visar att verket inte får ta ut hutlösa avgifter som försämrar svenska kött- och fågelföretagares konkurrenskraft, säger Maria Donis, vd för intresseorganisationen Svensk fågel.

Enligt Donis innebär domen att Livsmedelsverket måste handlägga ärendena på nytt.

– Vi har gått ihop i den här frågan med Svenska köttföretagen för att visa vilken dignitet den har. Det är inte så att vi är emot kontroller. Det är viktigt att ha en officiell veterinär från Livsmedelsverket på plats, men vi kan inte acceptera den avgiftshöjning som Livsmedelsverket genomförde 2017, säger Maria Donis.

Kraftig höjning

Avgiftshöjningen var enligt henne 15–40 procent.

– Vi ifrågasatte hur det var möjligt. Det innebär att vi får sämre konkurrensvillkor än importproducenterna, säger Maria Donis.

Hans Agné, vd för Svenska köttföretagen, instämmer:

– Därmed minskar både produktion och möjligheterna till export av svenskt kött och fågel, och i slutändan försvinner även arbetstillfällen.

I ett av de aktuella fallen beslutade Livsmedelsverket 2017 att ett slakteri skulle betala drygt 1,8 miljoner kronor i kontrollavgift, men företaget tog med stöd av kött- och fågelbranschen strid om saken och vann.

Upphäver beslutet

Kammarrätten upphäver verkets beslut eftersom det i timtaxan, som låg till grund för avgiften, ingått ett antal kostnader som inte direkt kan kopplas till kontrollen och som enligt EU:s kontrollförordning inte ska täckas genom avgifter. Dit hör bland annat kostnaderna för generaldirektörens lön, it och rekryteringar.

– Om domen vinner laga kraft måste Livsmedelsverket se över vad som ska ingå i avgiften. Det är inte rimligt att sådana kostnader ska ligga i kontrollavgiften, säger Maria Donis.

Eirikur Einarsson, områdeschef för kontroll vid Livsmedelsverket, säger att verket håller på att analysera domen.

– Domen kom precis före höstlovet och våra experter är inte på plats, därför har vi inte hunnit analysera domen ännu. Vi har inte tagit ställning till om vi ska överklaga den, säger han.

Petronella Uebel/TT

FAKTA

Fakta: Livsmedelsverkets kontrollavgifter

Kontrollen av slakterier finansieras av avgifter som företagen betalar. Avgiften baseras på kontrolltiden på anläggningen och beräknas utifrån de avgifter som Livsmedelsverket har om anläggningen.

Den 1 januari 2020 höjdes timtaxan för Livsmedelsverkets kontroll av livsmedelsföretag, bland annat slakterier.

Kammarrättens dom berör 18 företag och handlar om vilka av Livsmedelsverkets kostnader för offentlig kontroll av slakterier som ska ingå i timtaxan.

Källor: Livsmedelsverket och kammarrättens dom

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL