Utrikes

Protester mot stängda barer i Marseille

Arga krögare demonstrerade under fredagen i Marseille mot regeringens nya krav på nedstängningar. Här en demonstrant med skylten 'Rädda barerna och restaurangerna'.
Foto: Daniel Cole/AP/TT
Utrikes
Utrikes Stängda krogar i Marseille och kortade öppettider i Paris lyder nya order från Frankrikes regering, när smittspridningen tar fart på nytt.
Under fredagen protesterade drabbade krögare i Marseille mot beslutet.
PREMIUM

"Håll öppet – stäng inte", ropade demonstranter i Marseille under fredagen, i protest mot den franska regeringens beslut om ytterligare nedstängningar i staden. Demonstrationen, där främst drabbade krögare deltog, skedde utanför stadens domstolsbyggnad.

– För det är hit vi förmodligen kommer gå för att ansöka om konkurs, säger Bernard Marty, ordförande för regionens besöksnäringsorganisation till AFP.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Minst 140 döda i båtolycka utanför Senegal

Allt fler migranter försöker nu ta sig till Kanarieöarna. På bilden migranter från Marocko som anlände tidigare i oktober. Arkivbild.
Foto: Javier Bauluz/AP/TT
Utrikes
Utrikes Minst 140 migranter har omkommit i en båtolycka utanför Senegal. Det är den dödligaste båtkatastrofen i år, enligt FN:s migrationsorgan IOM.

“Vi vädjar om enighet mellan regeringar, samarbetspartners och det internationella samfundet för att få bukt med de nätverk som utnyttjar desperata unga för att kunna bedriva människohandel och människosmuggling", skriver IOM:s uppdragschef för Senegal, Bakary Doumbia, i ett uttalande.

Omkring 200 personer befann sig ombord på båten när den började brinna. Farkosten kapsejsade sedan.

En video som publicerats i lokala medier visar hur hur en fiskebåt närmar sig en kraftig rökpelare ute till havs samtidigt som människor desperat simmar mot fiskebåten, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Omkring 60 personer kunde räddas och 20 kroppar har bärgats, enligt IOM.

Den svåra olyckan inträffade i lördags. Bara några timmar efter det att båten lämnat hamn, cirka tio mil söder om huvudstaden Dakar på väg mot Kanarieöarna, började den brinna.

Hittills i år har 11 000 migranter tagit sig från Västafrika till Kanarieöarna. Och det är en kraftig ökning jämfört med motsvarande period i fjol då närmare 2 600 människor kom.

Utrikes

Terrorskugga över coronamöte i EU

EU:s permanente rådsordförande Charles Michel håller webbtoppmöte med medlemsländernas stats- och regeringschefer.
Foto: Olivier Hoslet/AP/TT
Utrikes
Utrikes Terrormorden i Nice skuggade coronadiskussionen när EU:s stats- och regeringschefer samlades till ännu ett webbtoppmöte om pandemin.
– Den europeiska familjen står enad bakom frihet, demokrati och rättvisa, säger rådsordförande Charles Michel.

När de 27 medlemsländernas stats- och regeringschefer satte sig framför sina datorer på torsdagskvällen blev händelserna i Nice första extrainsatta punkt på dagordningen. I ett gemensamt uttalande fördöms dådet, där tre människor dödades, samtidigt som ledarna uttrycker sin "orubbliga solidaritet" med Frankrike.

I övrigt var det ändå coronaläget som kvällen ägnades åt. I allt fler länder pekar siffrorna åt fel håll och tuffa nedstängningar är återigen på väg.

"Måste ta ansvar"

"Krisen är långt ifrån över – varken i Sverige eller i andra länder – och att smittspridningen ökar på nytt är mycket allvarligt", konstaterar statsminister Stefan Löfven (S) i en skriftlig kommentar till TT efter mötet.

"Människor i hela Europa tar, och måste ta, ett stort ansvar. EU behöver göra mer för att koordinera krisarbetet, samtidigt som vårdbeslut fortsatt ska hanteras i medlemsländerna. Vi ska samarbeta för att få fram och fördela ett framtida vaccin och vi behöver stärka vår gemensamma beredskap", säger Löfven.

Vaccin och appar

Permanente rådsordföranden Michel manar på presskonferensen efteråt till "solidaritet och samordning".

– Våra sjukhus och hälsopersonalen står återigen under hårt tryck. Våra tankar går i dag till alla dem som lider i hela Europa, säger Michel.

På mötet diskuterades bland annat hur man ska arbeta när – och om – ett vaccin finns på plats. Michel uppmanar dessutom alla länder att samarbete kring exempelvis de smittspridningsappar som tagits fram.

Transportpengar

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen betonar vikten av bättre informationsutbyte mellan länderna och med smittskyddsenheten ECDC, bland annat för att kunna hjälpa hårt pressade länder att skicka patienter till andra länder.

– Vi frigör 220 miljoner euro (drygt två miljarder svenska kronor) för att finansiera transporterna, säger von der Leyen.

Kommissionen lovar också påskyndat godkännande på EU-nivå för snabbare testmetoder och kommer även att ta fram ett formulär för information om resande som kan användas av alla länder.

Varning till Turkiet

Stats- och regeringscheferna hann även med ett kort samtal om relationen till Turkiet, som blivit allt bistrare under hösten – inte minst sedan president Recep Tayyip Erdogan under helgen ifrågasatt den mentala hälsan hos Frankrikes president Emmanuel Macron och manat till bojkott av franska varor.

– Provokationer är fullständigt oacceptabla. Vi kommer att återvända till den här frågan i december, säger rådsordförande Charles Michel.

Wiktor Nummelin/TT

FAKTA

Fakta: Höstens toppmöten i EU

När coronapandemin slog till i våras tvingades EU-länderna ställa in alla ordinarie minister- och toppmöten och i stället hålla dem via webben. Stats- och regeringscheferna kunde samlas "på riktigt" igen först i juli, då man enades om sin syn på nästa långtidsbudget och ett stort stödpaket för coronadrabbade länder och verksamheter.

Därefter har ledarna även haft två toppmöten i Bryssel i början och mitten av oktober. Samtidigt har webbmöten nu återupptagits för att regelbundet avhandla coronaläget.

Nästa ordinarie toppmöte – årets sista – är inplanerat till Bryssel den 10-11 december.

Utrikes

Macron: Terrorn rubbar inte våra värderingar

Frankrikes president Emmanuel Macron utanför kyrkan Notre-Dame i Nice på torsdagen.
Foto: Eric Gaillard/AP/TT
Utrikes
Utrikes Knivmorden i Notre-Dame-kyrkan i Nice var en islamistisk terrorattack, enligt president Emmanuel Macron.
– Frankrike kommer inte överge sina värderingar, sade han på plats i staden.
EU:s 27 stats- och regeringschefer fördömer dådet i ett gemensamt uttalande.

Tusentals militärer kommenderas ut för att öka säkerheten i Frankrike efter knivmorden i Nice, meddelar Macron. Religiösa miljöer och skolor hör till de platser som kommer att få ökat skydd efter de blodiga attentat som skakat landet den senaste tiden.

Den franska terrorberedskapen har höjts till högsta nivån.

Attacken var riktad mot "vår känsla för frihet, för möjligheten till tankefrihet", sade Macron när han besökte kyrkan i Nice efter dådet.

"Kamp mot terror"

EU:s stats- och regeringschefer fördömer morden i ett gemensamt uttalande under inledningen av torsdagens toppmöte: "Vi står orubbliga och enade i vår solidaritet med Frankrike, med det franska folket och den franska regeringen – i vår gemensamma och fortsatta kamp mot terrorism och våldsbejakande extremism".

EU-ledarna uppmanar samtidigt världens ledare att arbeta för förståelse och dialog mellan religiösa läger.

Dådet genomfördes då kyrkan öppnades på torsdagsmorgonen. En ung man gick till attack och skar helt eller delvis av halsen på en kvinna inne i Notre-Dame. Även en man med ett uppdrag inom kyrkan hittades död i kyrkan, skuren i halsen. Det tredje offret avled av sina skador i en närbelägen bar dit hon tagit sin tillflykt, skriver nyhetsbyrån Reuters med hänvisning till poliskällor.

Åklagarmyndigheten bekräftar att två av offren skurits i halsen.

– En kvinna kom in hit från kyrkan och ropade: "Spring, spring, någon har knivhuggit folk", berättar Daniel Conilh, kypare på en krog i närheten, för nyhetsbyrån AFP.

Ung man från Tunisien

Den misstänkte gärningsmannen greps efter dådet. Han skottskadades allvarligt av polis i samband med gripandet och vårdas på sjukhus. Åklagarmyndigheten har inlett en utredning om terrorbrott.

Enligt åklagaren Jean-François Ricard är den misstänkta mördaren en man från Tunisien, född 1999. Han hade Röda Korsets identitetshandlingar på sig när han anlände med tåg till Nice. Det är inte känt om de var falska eller äkta, skriver Reuters.

Borgmästaren i Nice, Christian Estrosi, skriver på Twitter att den misstänkte gärningsmannen upprepade gånger ropat "Allahu akbar" (Gud är större). "Nice har betalat ett för högt pris, precis som hela vårt land har gjort, de senaste åren. Jag manar till sammanhållning bland Niceborna", skriver Estrosi.

Gripande i Lyon

I Lyon greps samma dag en man som varit under bevakning av underrättelsetjänsten med en 30 centimeter lång kniv, uppger en poliskälla. Mannen var på väg att gå in i en spårvagn och bedömdes "vara redo att agera", säger borgmästaren Pierre Oliver till nyhetsbyrån AFP.

I närheten av Avignon i sydöstra Frankrike sköt polis ihjäl en man som hotade poliser och andra människor med ett handeldvapen. Enligt tidigare medierapporter agerade mannen på ett sätt som indikerade att han var islamistisk extremist, men senare meddelade myndigheter att han var psykiskt sjuk och att händelsen inte hade extremislamistiska motiv.

Torsdagens attentat i Nice sker samtidigt som de pågående kontroverserna som följt efter mordet på Parisläraren Samuel Paty, som fick huvudet avskuret efter att ha visat satirbilder på profeten Muhammed under en lektion om yttrandefrihet. Även det mordet utreds som ett terrorbrott.

Efter mordet på Paty, och president Macrons försvar av lärarens rätt att visa bilderna, har spänningarna mellan Frankrike och vissa läger inom den muslimska världen ökat och flera länder har manat till bojkott av franska varor.

Rättad: I en tidigare version fick kyrkan i Nice fel benämning.

Polis och kriminaltekniker utanför Notre-Dame-kyrkan i Nice.
Polis och kriminaltekniker utanför Notre-Dame-kyrkan i Nice.
Foto: Daniel Cole/AP/TT

Utrikes

Gerillaledare dödad i Colombia

Colombias president Iván Duque. Arkivbild.
Foto: Richard Drew/AP/TT
Utrikes
Utrikes

En av ledarna för vänstergerillan Nationella befrielsearmén (ELN) i Colombia har dödats under en militärinsats i helgen i den nordvästra delen av landet.

Dödsfallet bekräftas nu av ELN:s högsta ledning.

Redan i söndags gick Colombias president Iván Duque ut med att gerillaledaren Uriel, vars riktiga namn var Andrés Vanegas, dödats.

Duque sade att Vanegas död var ett "särskilt viktigt slag" mot ELN. Enligt presidenten var han ansvarig för mord, kidnappningar och för att ha rekryterat minderåriga till gerillan.

Vanegas har också anklagats för att ligga bakom ett blodigt bombdåd mot en polisskola i Bogotá i januari 2019 då 21 personer dödades.

Efter den attacken avbröt Duque de fredssamtal med ELN som hans företrädare Juan Manuel Santos inlett.

Utrikes

Världen står upp för Frankrike

Statsminister Stefan Löfven och Tysklands förbundskansler Angela Merkel reagerar samfällt på den dödliga terrorn i Frankrike. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Utrikes
Utrikes Ledare världen över fördömer morden på tre personer i Nice. Frankrikes president Emmanuel Macron kallar knivdådet en "islamistisk terroristattack".
Till och med Turkiet sluter upp bakom Frankrike trots pågående ordkrig.

Statsminister Stefan Löfven kommenterar dådet på Twitter :

"Jag är förskräckt över de senaste förfärliga attackerna i Frankrike. Våra tankar och sympati går till dem som är drabbade. Vi står förenade med Frankrike i kampen mot terrorism och i försvaret av grundläggande friheter."

Liknande uttalanden kommer från Tysklands förbundskansler Angela Merkel, Italiens premiärminister Giuseppe Conte, Rysslands president Vladimir Putin, Spaniens premiärminister Pedro Sánchez, Storbritanniens premiärminister Boris Johnson och andra världsledare.

"Barbari och fanatism"

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen twittrade "Mina tankar är med offren för denna hatiska handling. Hela Europa solidariserar sig med Frankrike. Vi förblir förenade och bestämda inför barbari och fanatism".

Även från Vatikanen kommer kondoleanser: "Dagens attack har sått död på en plats för kärlek och tröst. Påven är medveten om situationen och står nära det sörjande katolska samfundet", säger talespersonen Matteo Bruni.

Turkiet – som rykt ihop med Frankrike på grund av Macrons uttalande om islamism efter mordet på den franske läraren Samuel Paty nyligen – uttalar solidaritet med Frankrike och kondolerar anhöriga till de mördade. " Vi fördömer starkt attacken i kyrkan Notre-Dame i Nice", heter det i ett uttalande från det turkiska utrikesdepartementet.

Malaysiskt utfall

Franska rådet för muslimsk tro (CFCM) fördömer attacken i Nice, där ärren fortfarande är färska efter terrorattentatet under nationaldagen 2016 då 86 människor mördades av en islamistisk extremist som mejade ned människor med en lastbil.

"Som ett tecken på sorg och solidaritet med offren och deras nära och kära, uppmanar jag alla muslimer i Frankrike att ställa in firandet av mawlid", lyder ett uttalande från rådets ordförande Abdallah Zekri. Den muslimska högtiden mawlid, firad under torsdagen, högtidlighåller profeten Muhammeds födelsedag.

Mot strömmen går Malaysias förre premiärminister Mahathir Mohamad. Muslimer har rätt att "döda miljontals fransmän för tidigare massakrer", skriver 95-åringen i ett blogginlägg. Dock tar han avstånd från mordet på läraren Paty, som fick halsen avskuren av en 18-åring efter att visat Muhammedkarikatyrer under en lektion om yttrandefrihet.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Kasinohai.com

Spellagstiftning - Finland vs Sverige

Kasinohai.com Om du är osäker på hur spellagstiftningen ser ut i Finland och Sverige och om det finns några större skillnader bör du fortsätta att läsa denna artikel där vi kommer att gå igenom de stora dragen i de båda ländernas spellagstiftning.

Spellagstiftningen i Sverige

Den 1 januari 2019 införde Sverige ny lagstiftning som avslutade dominansen från det av regeringen drivna onlinespelföretaget och öppnade sektorn för privata företag.

Under flera år var det statligt ägda Svenska Spel den enda verksamheten som tilläts att tillhandahålla onlinespel till medborgare i Sverige, vare sig det handlar om casinospel, betting på sport eller andra former av spel.

Naturligtvis kringgick de flesta företag denna lagstiftning och år 2018 hade privata företag fått en 29-procentig andel av spelmarknaden i Norden.

Delvis i ett erkännande av ett sådant nytt paradigm och delvis för att de var i behov av skattepengar, gick den svenska regeringen med på att införa nya spellagar. Under den nya lagstiftningen har myndigheten Spelinspektionen rätten att ge licens till privata företag. Hittills har myndigheten tillåtit cirka 100 företag att tillhandahålla sina tjänster till svenska spelare.

De största vinnarna på denna nya lagstiftning är de svenska medborgarna. På grund av lagarna för spel online kan svenskarna nu välja och vraka bland de bästa spelbolagen. Svenska spelportaler visar de bästa casinotjänsterna online och incitamenten för svenska deltagare.

Staten är också en stor vinnare på detta drag. Det är inget mysterium att legalisering av spel på internet är ett snabbt sätt till att generera mer skatteintäkter till statskassan. I hela Sverige måste licensierade företag betala en inkomstskatt på 18 procent av sin inkomst till svenska konsumenter.

Sådana skattebetalningar träder i kraft i år och vi hoppas att vi kommer att få se effekterna av denna inkomstkälla i Sveriges kommande budget.

De svenska spellagarna har hittat en balans mellan att ge spelare valfrihet och skydda dem mot bedrägliga spelbolag. Att främja spel utan tillstånd har varit förbjudet, och den svenska Spelinspektionen har nu fått mandat att blockera överföringar mellan deltagare och obehöriga operatörer.

Lagarna innehåller också strikta regler för etiskt spel. Spelinspektionen har befogenheten att tvinga privata operatörer att vidta sådana åtgärder för deltagarnas säkerhet. Dessutom måste alla speloperatörer erbjuda samtliga spelare ett val om att självuteslutning.

Det har bara gått ett år med de nuvarande svenska lagarna för spel online, och det är ingen tvekan om att vi kommer att se fler regler för att tillåta säkert spel i framtiden.

Spellagstiftningen i Finland

Onlinespel är en av de mest populära formerna av underhållning för människor över hela världen. Särskilt finländarna är människor som älskar att spela. Det har visats att finländarna kan spela för upp till 10 miljarder euro på lotter, spelautomater och sportspel varje år.

Republiken Finland har alltid haft ett regeringsstyrt spelmonopol och trots den senaste utvecklingen inom branschen verkar det som om det kommer att fortsätta vara så. Onlinespel och finska onlinecasinon har blivit en av de största inkomstkällorna under de senaste åren. Finland klassificeras också som den femte största spelnationen i världen, varför de flesta utländska operatörer nu försöker komma in på den finska spelmarknaden. Tyvärr verkar det som om det inte kommer att vara ett alternativ nu eller inom en snar framtid.

Under 2010 begärde Europeiska kommissionen att Finland skulle genomföra ändringar av deras spellagstiftning som skulle göra den mer överensstämmande med EU:s lagar. Trots påtryckningar från Europeiska Unionen förblir Finlands spelstruktur oförändrad. Även om spel i Finland är 100% lagligt är spelreglerna lite mer komplexa. Intressant nog visade statistiken under en nyligen gjord rapport från det finska bolaget Yle att 66% av de äldre finländska invånarna som intervjuades föredrar ett monopol.

Staten har monopol på alla former av spel oavsett om det är online eller offline. All spelverksamhet har alltid hanterats av tre statliga företag. RAY hade alltid haft kontroll över bordsspel och spelautomater i Finland. Nationella lotteriet, sportspel och instant win-spel kontrollerades och reglerades av Veikkaus Oy och alla spel på hästkapplöpning reglerades av Fintoto.

Dessa tre enheter reglerades och kontrollerades av staten och all vinst som gjorts på spel gavs tillbaka till landet oavsett om det är genom konst, vetenskap, sport eller utbildning. Under 2017 slogs dessa tre enheter samman för att skapa ett statligt monopol med namnet Veikkaus.

Slutsats

Som du kan se finns det ett par skillnader i spellagstiftningen hos de båda grannländerna. Efter de förändringar som skedde i Sverige 2019 så är den svenska spelmarknaden betydligt mer öppen och välkomnande för svenska spelare. Finländarna verkar dock inte vara så besvikna, de får goda skatteintäkter och merparten av den äldre befolkningen verkar vilja behålla det rådande monopolet.

Utrikes

170 000 fler européer än normalt dog i våras

Bårhuspersonal bär på kistan med det sista covid-19-offer som förvarats i det parkeringshus som i maj fick tjänstgöra som bårhus i spanska Barcelona.
Foto: Emilio Morenatti/AP/TT
Utrikes
Utrikes Dör fler under pandemin än vanligtvis? Jämförelser över tid är svårhanterliga, men de siffror som finns tyder på att svaret är ja. Mellan mars och juni dog betydligt fler i Europa än genomsnittet för föregående fyra år, enligt Eurostat.

Under pandemin har det blivit tydligt: Statistik kring dödlighet, överdödlighet och underdödlighet är svårt. I många länder är den dessutom bristande och samlade, centrala system saknas på både global- och EU-nivå.

– Problemet är delvis att det finns så mycket olika databaser och siffror att förhålla sig till. Alla gör sina räkningar med hjälp av olika modeller, säger Linus Garp, befolkningsstatistiker på Statistiska centralbyrån (SCB).

Ett exempel på statistikförvirringen är att åsikterna kring Sveriges dödlighet har skilt sig åt under året beroende på vem som har analyserat siffrorna. I Sverige tittar man på dödlighet genom att jämföra dödsfall under exempelvis en specifik vecka med ett snitt för samma vecka de senaste fem åren – vilket i perioder har gett en underdödlighet under pandemin. Andra databaser räknar med att dödligheten samtidigt borde ha minskat generellt, vilket den har gjort under en lång tid, vilket statistiskt resulterat i en uppfattad svensk överdödlighet.

170 000 "extra" dödsfall

En annan problematik är att många länder samordnar och rapporterar in sina siffror i betydligt lägre takt än Sverige, enligt Linus Garp. Ackumulerad Europastatistik samlas bland annat av EU:s statistikmyndighet Eurostat, vars tillförlitliga siffror från de 26 EU-länder som har tillgänglig data sträcker sig mellan mars till slutet på juni. Sett till den datan är det en dyster bild som målas upp.

– De har tagit ett genomsnitt på fyra år, där man kan se hur överdödligheten ser ut med hjälp av jämförande veckor. Det handlar om nästan 170 000 extra dödsfall med en topp i månadsskiftet mars–april, säger Garp.

De 170 000 "extra" dödsfallen inkluderar alla dödsorsaker – det går därmed inte att fastslå att de beror på covid-19. Men överdödlighet beror generellt på att externa dödsorsaker – såsom en oförutsedd pandemi – påverkar det dödstal man "borde" ha sett samma period.

"Skulle fortfarande ha levt"

Hur den europeiska dödligheten har sett ut under sommaren och hösten är enligt Linus Garp svårt att fastställa innan samlad statistik finns tillgänglig. De senaste sammanställningarna från Euromomo, som mäter dödligheten i flera europeiska länder, jämför med normala värden under samma period och därefter lägger till den generella väntade minskningen, är från vecka 42.

– Där ser överdödligheten ut att ligga på begränsade nivåer. Antagligen beror det på att det är ett fåtal länder, visserligen folkrika sådana, som ser många fall just nu.

Vanligtvis följs en period med stor överdödlighet av en period med underdödlighet – helt enkelt för att många av de som skulle ha dött naturligt under den följande perioden redan har gått bort. Hur det kommer att påverka dödligheten under det europeiska vinterhalvåret – då vanligtvis ett ökat antal människor avlider i exempelvis influensa – är för tidigt att säga, enligt Linus Garp.

– Underdödligheten är relativt låg just nu. Jag tycker att den är för låg för att kunna säga att de som dog under våren var personer som ändå skulle ha gått bort till dags dato. Det tyder på att en stor del av de som har gått bort egentligen fortfarande skulle ha levt nu, men det är först när vi kan titta på årsstatistiken som det går att säga säkert.

Mia Holmberg Karlsson/TT

Så här många fler eller färre dog vecka för vecka 2020 jämfört med genomsnittet för samma period 2016–2019, enligt Eurostats kartläggning.
Så här många fler eller färre dog vecka för vecka 2020 jämfört med genomsnittet för samma period 2016–2019, enligt Eurostats kartläggning.
Foto: Johan Hallnäs/TT

FAKTA

Fakta: Coronaläget i världen just nu

Hittills (29 oktober 2020) har 44 614 050 människor världen över testat positivt för covid-19. 1 175 895 människor har avlidit.

I Sverige har 5 934 bekräftat smittade av covid-19 avlidit.

Källa: Johns Hopkins-universitetet, Folkhälsomyndigheten

Utrikes

Lukasjenko stärker greppet om makten

Belarus president Aleksandr Lukasjenko under ett möte i huvudstaden Minsk i tisdags.
Foto: Nikolaj Petrov/AP/TT
Utrikes
Utrikes Belarus auktoritäre ledare Aleksandr Lukasjenko skakar om i landets maktkorridorer. Enligt den statliga nyhetsbyrån Belta beordrar han dessutom att en beväpnad "gatumilis" ska upprättas.

På torsdagen meddelar Lukasjenko att landets inrikesminister byts ut. Den nuvarande ministern, Jurij Karajev, ersätts med Minsks polischef Ivan Kurbakov – mannen som lett nerslagen mot de omfattande protester som skakat landet sedan valet den 9 augusti.

Karajev, liksom ytterligare två högt uppsatta tjänstemän, har fått nya roller som presidenthjälpredor och "inspektörer" med ansvar för specifika områden i landet. Förutom Karajev rör det sig om tidigare vice inrikesminister Aleksandr Barsukov samt Valerij Vakultjik, som har styrt Belarus säkerhetstjänst KGB i åtta år.

– Varför just ni? Ni är militärer, ni har kunskap och behöver inte läras upp, säger Lukasjenko till de tre männen efter beskedet.

Omkastningen beskrivs som det senaste draget av Lukasjenko för att skärpa säkerheten i landet och stärka sin egen maktposition. Presidentens säkerhetsstyrkor har sedan valet gripit fler än 16 000 demonstranter och oppositionella.

Senare under dagen kom beskedet att Belarus landgräns delvis stängs. Restriktioner har införts vid gränsen mot Polen, Lettland, Litauen och Ukraina med hänvisning till coronapandemin.

Enligt en talesperson för den polska gränsbevakningen är det bara belarusiska medborgare och lastbilar som tillåts åka in i Belarus.

Utrikes

Flera döda i gränskonflikt i Etiopien

Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Närmare 30 personer har dödats i en gränskonflikt mellan delstaterna Afar och Somali i Etiopien, enligt ett regeringsuttalande.

Beväpnade grupper från de två delstaterna har tidigare drabbat samman.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL