Inrikes

16-åring häktad misstänkt för mord på jämnårig

En 16-åring har begärts häktad vid Göteborgs tingsrätt för mord på en jämnårig pojke. Arkivbild.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En 16-årig pojke har häktats av Göteborg tingsrätt misstänkt för att ha skjutit ihjäl en annan 16-åring i Biskopsgården i Göteborg i mars. Den misstänkte var bara 15 år när mordet skedde.

16-åringen ingår, enligt polisen, i en grupp brottsaktiva ungdomar i samma ålder från en del av Biskopsgården.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Stor vattenläcka drabbade Arboga

Arboga har drabbats av en vattenläcka. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En större vattenläcka inträffade på ledningsnätet i Arboga på lördagsförmiddagen. Trycket i ledningarna var svagt och många hushåll blev helt utan dricksvatten.

Huvudläckan tros ha uppstått vid en viadukt vid Stureleden i centrala Arboga. Det ledde till stora vattensamlingar under järnvägstunneln och bland annat fastnade en bil i vattenmassorna.

Personal från kommunen lyckades täta läckan och på eftermiddagen hade de flesta fått tillbaka trycket i ledningarna. Boende i Arboga, Medåker och Valskog uppmanas dock att koka vattnet tills vattenprover tagits klart. Det beräknas ta hela helgen, enligt kommunens hemsida.

Inrikes

Minister: Kan hantera minksmitta i Sverige

Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) anser att det finns bra rutiner i Sverige för att kunna hantera utbrott. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Inrikes
Inrikes Coronautbrottet på en minkfarm i Blekinge är inget som oroar landsbygdsminister Jennie Nilsson. Enligt henne finns det goda rutiner för att hantera det här i Sverige.

Både minkar och anställda har konstaterats vara smittade av coronaviruset på en farm i Sölvesborg. Om viruset gått från djur till människa är inte klarlagt, men enligt Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) kan man anta det.

Utbrottet i Sölvesborg är det första i Sverige, men inte i Europa. I bland annat Nederländerna har ett stort antal minkfarmar drabbats. Enligt landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) är myndigheter i Sverige väl förberedda på eventuella utbrott.

– Vi har väl upparbetade rutiner sedan länge kopplat till smittskydd och det är det som tickar i gång nu där man provtar, smittspårar och isolerar bland annat.

Hon har stort förtroende för att myndigheter nationellt men även regionalt och lokalt kan klara av att hantera utbrott på svenska minkfarmar.

– Man (myndigheterna) signalerar att det fungerar väl.

TT: Är det säkert att ha minkfarmar öppna under rådande omständigheter?

– Det finns fortfarande en diskussion om det överförs från mink till människa, men det går inte att utesluta att det är så. Det viktiga är att man säkerställer att man har goda rutiner för att hantera eventuella utbrott, säger Jennie Nilsson.

Men hon tillägger:

– Är det så att våra myndigheter signalerar att de behöver något ytterligare för att klara detta så vill jag vara tydlig med att vi kommer agera snabbt och kraftfullt kring det, säger Jennie Nilsson.

Malin Johanson/TT

FAKTA

Fakta: Mink

Minken är ett mårddjur som blir 30–45 cm lång (utan svansen inräknad).

Djurets ursprung är Nordamerika men finns nu även i Skandinavien, Storbritannien och lokalt på andra platser i Europa.

Sveriges första minkfarm etablerades 1928. På 1950- och 60-talet fanns över 1 300 minkfarmer i Sverige. Nu är antalet farmer ett 40-tal men de är betydligt större.

Källa: Nationalencyklopedin

Inrikes

80 år sedan olyckan i Armasjärvi då 46 omkom

44 infanterister och två färjekarlar omkom när en färja förliste på sjön Armasjärvi 1940. Arkivbild.
Foto: Pressens Bild/TT
Inrikes
Inrikes I dag är det 80 år sedan en av de svåraste olyckorna inträffade för Försvarsmakten i fredstid – den så kallade Armasjärviolyckan.

Det var den 24 oktober 1940 som en färja skulle föra två ingenjörsplutoner över sjön Armasjärvi i Tornedalen. Det var en kall och blåsig kväll.

När färjan med 102 militärer ombord lämnat land började vågor skölja in över stäven och männen flyttade sig bakåt i båten. Då tog färjan in mer vatten och sjönk. Panikartade scener utbröt, dåtidens uniformer sög åt sig det iskalla vattnet vilket gjorde att många förolyckades.

46 personer, varav 44 militärer och två civila färjekarlar, miste sina liv.

Olyckan är alltjämt en av de svåraste som drabbat Försvaret i fredstid. Varje år hedras offren med en minnesceremoni med kransnedläggning i byn Armasjärvi. Under lördagen tände bybor 80 gravljus för alla år som gått i den kalla nordanvinden.

"80 år är en lång tid. Men det är viktigt att berättelsen om Armasjärvi aldrig glöms bort. För olyckan är även en påminnelse för oss i dag om hur viktigt det är att alltid ta säkerheten på största allvar i riskfyllda miljöer. Det är en sanning även i dag", säger Jonny Lindfors, chef för Norrbottens regemente, i ett pressmeddelande.

Niklas Svahn/TT

En ceremoni genomfördes vid minnesstenen i byn Armasjärvi.
En ceremoni genomfördes vid minnesstenen i byn Armasjärvi.
Foto: David Carr/Försvarsmakten

Inrikes

Kriminalvårdens nya gd: De får bära ut mig

Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren.
Foto: Jessica Gow
Inrikes
Inrikes Brist på platser, besöks- och permissionsförbud, coronapandemi och stabsläge har präglat Martin Holmgrens första månader som generaldirektör för Kriminalvården. Men han har också hunnit med att titta på en tv-serie om världens värsta fängelser.

– Där kan man verkligen se hur man kan tvingas bedriva kriminalvård på ett annat sätt. Personalen bevakar den yttre gränsen och sedan sköter de intagna allting innanför, säger generaldirektör Martin Holmgren när TT träffar honom på Kriminalvårdens regionkontor i Liljeholmen i Stockholm.

Serien ser han inte som en inspiration för hur den svenska Kriminalvården borde se ut.

– Men som ett led i mitt behov av att kompetensutveckla mig så är det nyttigt att se kontrasterna också.

Udda start

Martin Holmgren tillträdde som generaldirektör för Kriminalvården den 2 mars i år, efter drygt fem år som generaldirektör för Domstolsverket.

– Jag hann knappt börja förrän coronapandemin blev på riktigt. Redan den 13 mars fick jag ta beslutet om att vi skulle gå upp i stabsläge för att hantera coronaläget.

Pandemin grusade hans genomtänkta plan för att lära känna verksamheten genom besök på häkten, anstalter och hos frivården. I stället blev han sittande på regionkontoret i Stockholm och fick lära känna sina medarbetare ute i landet genom videokonferenser och telefonsamtal.

– Det var naturligtvis inte alls så som jag hade tänkt mig, säger han.

Den senaste tiden har Martin Holmgren kunnat sätta sin ursprungliga plan i verket och göra besök på verksamheterna ute i landet.

– Det är otroligt viktigt för att jag ska göra ett bra jobb att jag förstår vad det är för problematik och frågeställningar som är aktuella ute i verksamheten.

Stabsläge och platskris

Och aktuell problematik finns det just nu gott om inom Kriminalvården. Den mest kända är platsbristen, som förvisso varit ett problem i flera år, men som blivit mer uppmärksammat sedan Martin Holmgren valde att gå ut på DN:s debattsida och berätta att Kriminalvården på grund av platsbrist och överbeläggningar beslutat att jobba i särskild stab.

– Vi såg att vi inte kan jobba i vår vanliga organisation. Vi behöver skärpa upp tempot för att kortsiktigt bygga ut antalet platser både på häkten och anstalter.

TT: Varför valde ni att gå ut med stabsbeslutet på en debattsida?

– Det är många debattörer som velat berätta om att det är fullt på anstalter och häkten. Jag tyckte att nu är det läge att berätta vad det här faktiskt betyder för oss. Att det här är vårt uppdrag, det är vi som ska klara av det, det är ingen annan som kommer att göra det åt oss.

Saknar marginaler

För få platser på anstalter och häkten får mer långtgående konsekvenser än att någon intagen kanske måste dela cell med en annan i en våningssäng. Martin Holmgren säger att det påverkar det återfallsförebyggande arbetet, som är ett av myndighetens grunduppdrag, men också säkerheten för intagna och anställda. Det handlar om att kunna ha marginaler för att kunna placera varje intagen där de bäst passar men också att snabbt kunna flytta på intagna som utgör säkerhetsrisker.

– Vi behöver ha en sådan marginal och i dag har vi inte det.

TT: Om det skulle bli ett upplopp på en anstalt i dag och många intagna behöver flyttas därifrån, finns det möjlighet till det?

– De möjligheterna blir mer utmanade ju färre platser vi har att tillgå. Om en sådan sak skulle hända behöver vi vara beredda att flytta folk kanske över hela landet.

Lärt av misstag

Martin Holmgren säger i nästa andetag att Kriminalvården arbetar aktivt för att förhindra upplopp och oroligheter. Bland annat genom mindre enheter på anstalterna.

– Tidigare lät man de intagna umgås i mycket större grupper, där mycket kunde hända. I dag är det mer sektionerat och mindre grupper och vi har ur det perspektivet större möjligheter att möta när det inträffar en allvarlig incident.

TT: Har överbeläggningarna hittills lett till att personer som borde sitta på anstalt med hög säkerhetsklass placerats på anstalt med lägre säkerhet?

– Jag ska vara ärlig och säga att vi tittar på alla möjliga saker för att lösa den här situationen.

Bland annat har intagna, efter "vederbörlig säkerhetsbedömning", flyttats från sluten klass 2 anstalter till öppen klass 3 anstalt.

– Vi har varit väldigt noggranna med att man är i rätt säkerhetsklass och det ska vi fortsätta vara, säger Martin Holmgren.

Vänta på fängelseplats

En annan konsekvens av platsbristen på anstalterna är att personer som dömts till fängelsestraff, men som domstolen bedömt inte behöver vara häktade, i vissa fall fått längre tid på sig innan de ska inställa sig vid anstalten för att avtjäna sitt straff. Inställelsetiden, alltså tiden en dömd person har på sig innan straffet ska börja avtjänas, har utökats från 50 upp till 100 dagar.

– Vi har tyckt att vi varit tvungna att göra det för att kunna prioritera i utnyttjandet av de befintliga platserna, säger han.

Detta uppmärksammades och kritiserades när det visade sig att en person som misstänks för att grovt ha misshandlat två yngre pojkar på en kyrkogård i Solna gjorde det när han var på fri fot i väntan på att avtjäna ett fängelsestraff för ett annat brott.

När det gäller när en dömd ska infinna sig inom de 100 dagarna gör Kriminalvården, precis som när det gäller var en intern ska placeras, en individuell bedömning.

– Sedan utesluter inte det att det kan hända sådana här saker, som i Solna till exempel.

Vänder stenar

Kriminalvården jobbar enligt Martin Holmgren intensivt för att åtgärda platsbristen både på kort och lång sikt och för att bygga upp en flexibel infrastruktur för att klara upp- och nedgångar i inflödet till anstalter och häkten i framtiden.

TT: Tittar ni på möjligheten att hyra platser i andra länders fängelser?

– Det är en fråga för regering och riksdag att ta ställning till.

Han säger att debattartikeln som berättade om stabsläget på grund av platsbrist ledde till att det strömmade in tips om lösningar på krisen.

– Vi har till exempel förhoppningar om att kunna återstarta den gamla riksanstalten i Härnösand som en klass 2-anstalt. Den står där och skulle kunna tas i bruk ganska snabbt, förutsatt att vi kan komma överens och hitta lösningar med nuvarande fastighetsägare.

Bäras ut

I det korta perspektivet jobbar Kriminalvården också för att bygga ut befintliga anstalter med till exempel modulhus och på längre sikt ska två nya klass 2-anstalter uppföras. Den ena, med 300 platser ska ligga i Trelleborg och ytterligare en klass 2-anstalt ska, enligt justitieminister Morgan Johansson (S) byggas någonstans i "östra Sverige".

TT: Kan du säger mer exakt var anstalten hamnar?

– Vi tittar i sydöstra Sverige. Sedan kan jag också säga att vi har långt framskridna planer. Jag ser framför mig att vi kommer att kunna komma till något ställningstagande inom de närmaste veckorna, säger han.

Att Martin Holmgren efter den första turbulenta tiden nu funnit sig väl tillrätta som generaldirektör för Kriminalvården går inte att ta miste på. När vi ska skiljas åt berättar han entusiastiskt om vilket fantastiskt jobb alla gör och hur bra organisationen fungerar i kris.

– Alla de här människorna är så stolta och duktiga och engagerade. Och då ska det väl fan till om inte jag ska kunna ge dem förutsättningarna för att det här ska funka i framtiden också.

TT: Ska man tolka det som att du blir kvar ett tag på den här posten?

– Ja, de får nog bära ut mig, säger Martin Holmgren.

Beatrice Nordensson/TT

Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren.
Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren.
Foto: Jessica Gow
Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren.
Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren.
Foto: Jessica Gow

FAKTA

Fakta: Martin Holmgren

Namn: Martin Holmgren

Nuvarande jobb: Generaldirektör för Kriminalvården

Född: 1950

Uppväxt: I Täby norr om Stockholm

Nuvarande bostadsort: Nacka

Familj: Fru och två vuxna söner

Fritidsintressen: Familjen, fritidshus på Gotland, AIK och att åka motorcykel.

"Jag är hellre den som kör lite fort, men det har sina utmaningar. Man vill ju vara laglydig men man kan ju accelerera snabbt. Det ger energi."

Tidigare uppdrag: Generaldirektör för Domstolsverket, departementsråd i Justitiedepartementet, rätts- och expeditionschef vid Inrikes- och Kulturdepartementet, chefsrådman i Stockholms tingsrätt och lagman vid Nacka tingsrätt. Han har också varit ordförande för Ishockeyförbundets disciplinnämnd.

Inrikes

Barn hålls hemma – föräldrar hotas med vite

Föräldrar måste betala vite om de inte låter sina barn gå i skolan under pandemin. Arkivbild.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Inrikes
Inrikes

Skolpolitiker i Skellefteå hotar föräldrar som inte låter sina barn gå i skolan på grund av rädsla för covid-19 med vite om inte barnen är tillbaka den 2 november, rapporterar P4 Västerbotten .

Föräldrarna har hållit sina barn hemma sedan i mars, och försvarar sig med att de har fått hemundervisning via internet. Men skolpolitikerna underkänner hemundervisningen eftersom den inte följer läroplanen.

Föräldrar i andra kommuner har tidigare hotats med vite om de inte låter barnen gå i skolan under pandemin, bland annat en mamma i Kungälv som hotades med straffavgift på 17 000 kronor i månaden, som Göteborgs-Posten skrev om i augusti. Mamman ändrade sig senare och lät barnen återvända till skolan.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

CasinoHex.se

Tote erbjuder i samarbete med ATG betting på svensk hästsport i Storbritannien

CasinoHex.se Brittiska Tote Group har kommit fram till ett avtal med Sveriges före detta monopolföretag inom hästsport, AB Trav och Galopp (ATG) som gör att de kan erbjuda deras kunder tillgång till betting på svensk hästsport.

Bortsett från trav och galopp är ATG numera också ett casino som var högt rankade av sajten CasinoHEX.se som specialiserar sig på att kontrollera och betygsätta casinon online.

Brittiska gamblers kommer att ha möjlighet att placera sina bets på svensk galopp och trav. Tote kommer också att livestreama de svenska loppen på deras sajt och kunder kommer att få tillgång till sändningarna utan att behöva placera bets på loppen i fråga.

Avtalet kommer till eftersom brittiska gamblers nu har ett mycket begränsat utbud på lopp att satsa på i och med coronaviruset (Covid-19). Nästan varje UK spelbolag har få odds på all typ av sport att erbjuda sina kunder.

Alla brittiska hästlopp har ställts in till åtminstone den 30:e april medan irländska lopp är inställda till tidigast 19:e april. I Nya Zeeland är det för tillfället den 21:a april som gäller. Alla spelbolag och casino på nätet kommer alltså att ha begränsade utbud på odds den närmaste tiden.

”I dessa oförutsägbara tider jobbar vi alla tillsammans inom hästsporten och gör det vi kan för att stötta sporten och deras deltagare”, säger UK Tote Groups VD Alex Frost och fortsätter: ”Vi vill hjälpa till att öka på intresset inom trav och galopp och genom innovation och samarbeten hjälpa industrin att få tillbaka normal omsättning”.

”Vårt nya samarbete med ATG är ett bra exempel på detta och travfans som nu får möjlighet att njuta av att se och betta på svensk trav och galopp för första gången med Tote”.

ATG:s VD Hasse Lord Skarplöth tillägger: ”Vi drabbas alla av situationen i världen just nu, både i våra privata liv och i arbetslivet. Under dessa omständigheter är det bra att under den korta tid vi har kunnat arbeta med brittiska Tote kunna erbjuda svensk hästsport till deras kunder för första gången och på så sätt generera omsättning inom sporten”.

”Vi tänker fortsätta utbyta idéer och utveckla partnerskapet mellan UK Tote och ATG för att hjälpa till att gagna trav och galopp i båda våra länder”.

UK Tote Groups VD, Alex Frost, säger att organisationen också samtalar med ett antal andra förbund runt om i världen för att kunna lägga till fler möjligheter till spel för spelare i Storbritannien.

Frost säger: ”Vid sidan av vårt jobb med ATG pågår också diskussioner med ett antal andra internationella partners som vi ser fram emot att kunna uppdatera er om inom ett par veckor”.

Inrikes

Inga garantier när militära samarbeten utökas

En finsk stridsgrupp förstärker den svenska brigaden vid arméövningen Northern Wind i östra Norrbotten 2019. Arkivbild
Foto: Naina Helen Jåma
Inrikes
Inrikes Sverige lovar hjälpa sina nordiska grannar om de blir angripna. Men det är inte samma sak som en försvarsgaranti.
Utan försvarsgarantier blir det svårare att fördjupa de militära samarbetena, menar en försvarsexpert.

Det säkerhetspolitiska läget har försämrats och ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas, skriver regeringen i försvarspropositionen som presenterades för en dryg vecka sedan.

Därför ska försvaret fortsatt förstärkas, samtidigt som de militära samarbetena med Finland, Norge, Danmark, Storbritannien, USA och Nato fördjupas ytterligare.

Det militära samarbetet mellan Finland och Sverige har tagit stora steg sedan 2014. Det handlar inte bara om gemensamma övningar. Till exempel har en svensk-finsk marin stridsgrupp satts upp och möjligheter att använda varandras marin- och flygbaser förbättrats. Gemensam planläggning för att kunna agera militärt tillsammans, även i kris och krig, pågår.

Nyligen trädde en lag i kraft som gör att regeringen snabbt kan fatta beslut om att sätta in svenska väpnade styrkor för att bistå Finland med att hindra kränkningar av finskt territorium eller begära liknande finsk hjälp. Att skicka väpnade svenska styrkor för att bistå Finland i krig måste dock fortfarande godkännas av riksdagen först.

I försvarspropositionen står att regeringen på längre sikt avser att se över möjligheterna att förbereda vissa svenska markförband att kunna verka i Finland vid krigsfara eller krig.

Vill utvidga samarbetet

Nytt jämfört med förra försvarspropositionen från 2014 är även att regeringen också vill samordna operationsplanering med Natoländerna Norge, Danmark, Storbritannien och USA.

Dörren öppnas också för att, likt samarbetet med Finland, ändra lagen så att regeringen får lov att fatta snabba beslut om att ge eller ta emot stöd från de länderna, utan att gå via riksdagen.

"Detta är dock något som måste utredas närmare. Regeringen kan komma att återkomma till frågan", står det i försvarspropositionen.

Men försvarssamarbetena "omfattar inte några ömsesidigt bindande försvarsförpliktelser", skriver regeringen. Det gör inte heller Sveriges solidaritetsdeklaration från 2009. I den utlovas att Sverige inte kommer att förhålla sig passivt om ett angrepp skulle drabba ett annat EU-medlemsland eller nordiskt land. Vad det innebär i form av stöd från Sverige är dock inte preciserat.

På frågan om gränsen för Sveriges allt djupare militära samarbeten går innan försvarsförpliktelser svarar försvarsminister Peter Hultqvist (S) att "vi planerar inte för ömsesidiga försvarsgarantier."

Skapar problem

Jacob Westberg, universitetslektor på Försvarshögskolan, pekar på att det skapar problem för länderna när de militära samarbetena ska fördjupas ytterligare.

– Det blir svårt för de militära högkvarteren att planera för resurser som man inte hundra procent kan räkna med, säger han.

Än mer problematiskt kan det bli om ett samarbetsland ingår i Nato. Sverige, Finland och Natolandet Norge skrev i september under en avsiktsförklaring om att kunna genomföra koordinerade militära operationer i kris och konflikt.

– Norge måste främst se till sina skyldigheter gentemot Nato, vilket även framhölls från norsk sida, säger Westberg.

Enligt den svenska regeringen så kan ett möjligt resultat av de tre ländernas avsiktsförklaringen bli koordinerad operationsplanering för geografiska områden i norra delarna av Norden.

Westberg är en förespråkare för att kröna det finsk-svenska försvarssamarbetet med en bindande försvarsförpliktelse. Han tror att det finns ett växande intresse för det i Finland.

– Även från Finlands sida har man en ökad insikt om att landet har svårt att klara sig på egen hand, säger han.

"Viktigt signalvärde"

Westberg betonar också vikten av att man kommunicerar till befolkningen att ett angrepp mot ett land kan komma att betraktas som ett angrepp mot båda.

– Ett försvarsavtal har ett oerhört viktigt signalvärde, säger han.

En tanke med Sveriges militära samarbete är att höja tröskeln för Ryssland att ta beslutet att försöka besätta delar av Sverige, eller till exempel Finland, om en konflikt uppstår i Östersjöområdet.

– Om det ska vara krigsavhållande så måste det också vara trovärdigt i Rysslands ögon, säger Westberg.

– Om man på svensk sida inte ens är villig att förbinda sig på pappret ordentligt, då finns det en kostnad i form av trovärdigheten.

Ett argument för att Sverige inte ska ingå försvarsförpliktelser genom Natomedlemskap eller med USA är det skulle kunna öka spänningarna i Östersjöområdet. Men i försvarspropositionen planeras ändå för att kunna ta emot militärt stöd från väst.

– Exakt vad vi har för avtal med USA är ju inte känt. Det som är känt är att vi har saker som övningar och samarbete om den militära styrkeproduktionen. Vi har inga offentliga förpliktelser från USA:s sida i form av säkerhetsgarantier, säger Westberg.

Peter Wallberg/TT

Jacob Westberg, universitetslektor på Försvarshögskolan, anser att bindande försvarsavtal har ett oerhört viktigt signalvärde. Arkivbild
Jacob Westberg, universitetslektor på Försvarshögskolan, anser att bindande försvarsavtal har ett oerhört viktigt signalvärde. Arkivbild
Foto: Henrik Montgomery/TT

FAKTA

Fakta: Ur försvarspropositionen

Det säkerhetspolitiska läget i närområdet och i Europa har försämrats

Sverige blir oundvikligen påverkat om konflikt eller krig uppstår i närområdet

I en sådan situation kan ett väpnat angrepp inte uteslutas

En större konflikt kan inledas med ett angrepp på Sverige

Syftet kan vara att hindra att Sverige direkt eller indirekt bistår annan part i konflikten

Sverige behöver inte vara huvudmålet för angriparen

Sverige ska enskilt eller tillsammans med andra kunna försvara Sverige mot väpnat angrepp

Sverige kommer inte förhålla sig passivt om katastrof eller ett angrepp drabbar annat EU-land eller nordiskt land

Källa: TT

Inrikes

Pappa stoppades från att gifta bort döttrar

UD, tillsammans med socialtjänsten i Växjö, hjälpte en mor och två döttrar hem från Irak där döttrarna skulle giftas bort. Arkivbild.
Foto: JONAS EKSTRÖMER / TT
Inrikes
Inrikes En pappa tog med sig familjen till Irak för att gifta bort sina tonårsdöttrar. Men planerna stoppades av svenska myndigheter som hjälpte modern och döttrarna tillbaka till Sverige.

Det var i december 2019 som pappan åkte med sin hustru och döttrarna, nu 14 och 16 år gamla, till Irak, skriver Smålandsposten . Planen var att i januari i år gifta bort den äldre dottern med en man. Även lillasystern skulle giftas bort, enligt socialtjänsten i Växjö, som varit delaktig i återförandet.

Mamman och barnen hölls inlåsta under resan och ska också ha misshandlats. Med hjälp av socialtjänsten och utrikesdepartementet lyckades mamman och döttrarna till slut fly och återvända till Sverige där de nu placerats på en skyddad adress. Även pappan har återvänt till Sverige vilket gjort att ett tillfälligt utreseförbud utfärdats för de två flickorna.

– Vi har jobbat för att få hem flickorna och mamman. När pappan kom hem blev det tydligt att det här inte kommer att gå bra, säger Per Sandberg, förvaltningschef för arbete och välfärd i Växjö kommun, till Smålandsposten.

Reseförbudet har kunnat utfärdas tack vare en ny lag som ska hindra att barn förs utomlands för att könsstympas eller giftas bort.

– Det ger oss ett utrymme att kunna agera och hjälpa familjen och barnen i det här fallet, säger Per Sandberg till tidningen.

Enligt Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld ska totalt 48 personer ha blivit bortförda eller kvarhållna i ett annat land från juni till september i år, vilket Kvällsposten tidigare berättat. Av dem var 41 barn.

Inrikes

Löfven: Busa inte runt på Halloween

Statsminister Stefan Löfven (S). Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes
Inrikes Halloween infaller nästa helg. Nu vädjar statsminister Stefan Löfven (S) till "alla godissugna små monster" att ställa in dörrknackandet.
"Även små spöken måste hålla avstånd", skriver han på Instagram.

Halloween kan inte "firas som vanligt" med tanke på risken för ökad smittspridning när barn går från dörr till dörr. Budskapet kommer från statsminister Löfven i ett inlägg på Instagram.

"Därför vill jag uppmana alla godissugna små monster att inte busa runt denna halloween, utan stanna hemma. Och alla föräldrar – köp godis till era barn. Det är bättre än att de frestas att gå runt och köra bus eller godis. Även små spöken måste hålla avstånd och tvätta händerna", skriver Löfven.

Slutfestat

Statsministern har tidigare i veckan rutit ifrån ordentligt mot vuxna som trängts på dansgolv under pandemin, och regeringen har förbjudit offentliga danstillställningar med fler än 50 personer.

– Det får vara slutfestat nu, sade Löfven i samband med att beslutet presenterades.

"Se en skräckfilm"

Nu riktar sig Löfven till dem som planerar att besöka en hemmafest under halloween, och tipsar även om alternativ.

"Avstå halloween-fester och maskerader, stanna hemma och se en skräckfilm med din familj i stället. Det finns ingen vampyr- eller zombiedräkt som skyddar mot coronaviruset. Om du smittas på en trång hemmafest kan du några dagar senare oavsiktligt smitta någon som blir allvarligt sjuk", skriver Löfven i inlägget.

Statsministern avslutar inlägget med att konstatera att regeringen kan tvingas införa ytterligare restriktioner, men att han hoppas att det inte ska behövas.

Erik Paulsson Rönnbäck/TT

FAKTA

Fakta: Halloween

Halloween – egentligen All Hallow's Evening – är namnet på allhelgonaafton den 31 oktober i anglosaxiska länder.

Högtiden som började firas av de forntida britannerna var ursprungligen ett sätt att fira sommarens slut och det nya årets början.

Högtiden, som främst förknippas med USA, är numera lekfull och använder sig av flera tydliga symboler som skelett och dödskallar. Det är också vanligt att barn knackar dörr med hot om att busa om de inte får godis.

Intresset för Halloween ökade snabbt i Sverige under 1990-talet.

Källa: NE

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL