Inrikes

Föremål utanför ambassad var ofarligt

Ett föremål som hittades inne på Storbritanniens ambassad i Stockholm visade sig vara ofarligt, enligt polisen.
Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Polisen spärrade av ett område runt Storbritanniens ambassad på Gärdet i Stockholm på torsdagen, sedan ett misstänkt föremål hittats inne på ambassadområdet.

Nationella bombskyddet kallades först till platsen, men den utryckningen återkallades.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

EU-parlamentet säger ja till vegoburgare

Europaparlamentet röstade för att vegoburgare ska få kallas vegoburgare även i framtiden. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Inrikes
Inrikes

Vegetariska produkter ska kunna fortsätta kallas för vegoburgare och vegokorvar. Det anser EU-parlamentet som på fredagen röstade nej till förslaget om att vegetariska produkter inte ska få använda beteckningar som är förknippade med kött, som korv, burgare eller stek.

Peter Wallberg/TT

Inrikes

Johansson: Ingen analys föregick AF-bantning

Tidigare arbetsmarknadsministern Ylva Johansson (S) säger att hon bad Arbetsförmedlingen analysera konsekvenserna av att lägga ned 132 kontor före beslut. Men generaldirektören lyssnade inte och det behövde han heller inte, enligt Johansson. Arkivbild.
Foto: Francisco Seco
Inrikes
Inrikes Regeringen hade inget emot att Arbetsförmedlingen lade ned kontor. Men myndigheten borde ha gjort en analys av vad det skulle innebära att avveckla 132 av dem, innan beslut fattades.

Det uppgav förra arbetsmarknadsministern Ylva Johansson (S) när hon frågades ut av riksdagens konstitutionsutskott (KU) på videolänk från ett hårt virusdrabbat Belgien. Hon är numera är EU-kommissionär med ansvar för migration.

Turbulensen kring Arbetsförmedlingen var stor 2019. Riksdagen hade otippat röstat igenom Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation, stödd av Sverigedemokraterna. Det innebar drastiska nedskärningar av förvaltningsanslaget och pengarna för åtgärder. Förmedlingen varslade omgående 4 500 anställda, ett rekordvarsel, och fattade några månader senare beslut om att gå vidare med planen att avveckla 132 kontor.

– Om beslutet att minska personalen var nödvändigt för att få full effekt under 2019 och hålla budgeten så var beslutet om kontorsnätet inte alls lika bråttom, sade Ylva Johansson.

Lyssnade inte

Hon hävdade att hon vid ett möte i slutet av mars 2019 försökte få generaldirektören Mikael Sjöberg att vänta med beslutet. Först borde AF göra en analys av konsekvenserna.

Men det lyssnade inte Sjöberg på, enligt Johansson.

Det är å andra sidan som det ska vara. Myndigheterna är självständiga, framhöll Johansson inför KU.

– Myndighetschefen är skyldig att följa riksdagens budgetbeslut och de beslut som regeringen fattar. Men inte skyldig att tycka likadant som statsrådet, sade hon.

När statsminister Stefan Löfvens andra regering tillträdde i mitten av januari 2019 var budgetneddragningen redan ett faktum. Ovanpå det kom regeringens och samarbetspartiernas skrivningar i januariavtalet om att AF skulle reformeras i grunden. En stor omgörning skulle genomföras samtidigt som stora neddragningar.

Hot om misstroende

Det hela ledde till att oppositionen hotade med misstroende mot Ylva Johanssons efterträdare Eva Nordmark (S), för att ha lämnat AF och inte minst de arbetssökande vind för våg. Det är Vänsterpartiet som har anmält regeringens hantering till KU för granskning. V anser att regeringen, och särskilt Ylva Johansson, inte tog det ansvar för arbetsmarknadspolitiken som kan krävas.

Inrikes

Sänkt straff för Wilma-mord ‒ "inte avsikt"

Förra fredagen hölls flera minnesgudstjänster i Herrestads kyrka för den mördade 17-åriga Wilma.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Inrikes
Inrikes Vad som hände när 17-åriga Wilma i Uddevalla dödades har inte gått att slå fast. Vilka avsikter hennes pojkvän hade har inte heller gått att bevisa.
Därför sänker nu hovrätten pojkvännens livstidsstraff till 18 års fängelse för mord.

Wilmas pojkvän, den 23-årige Tishko Ahmed, har hela tiden nekat till att han haft något med flickans död att göra ‒ trots att en av hennes kroppsdelar hittades gömd i en garderob i hans lägenhet.

Enligt hovrätten för västra Sverige är det inte klarlagt att Tishko Ahmed haft för avsikt att mörda flickan. Det är en anledning till att straffet blir lägre än det som Uddevalla tingsrätt utdömde.

Åklagarnas beskrivning av våldet som ledde till flickans död är heller inte helt styrkt, enligt hovrätten.

På de flesta punkter gör dock hovrätten samma bedömning som tingsrätten gjort och Tishko Ahmed döms för mord och brott mot griftefriden.

"Vinner den åtalade på"

Kammaråklagare Jim Westerberg är i stora drag nöjd med domen. Men inte helt.

– Framförallt tycker jag att man kunde tagit hänsyn till att det är ett barn som berövats livet. Jag kan inte se att hovrätten gjort det, säger Jim Westerberg.

Större delen av Wilmas kropp har fortfarande inte hittats, trots stora sökinsatser. Nu vinner den åtalade på det i hovrättens dom, enligt åklagarens tolkning.

– Kroppen är undanröjd. Det tjänar ju gärningsmannen på. Det står att man inte närmare kan precisera dödsorsaken när kroppen är borta, påpekar åklagaren.

Vill inte kommentera

Tishko Ahmeds advokat, Beatrice Rämsell, vill inte kommentera hovrättens dom.

Åklagaren tror inte att en eventuell överklagan av hovrättsdomen får prövningstillstånd i Högsta domstolen. HD prövar bara rättsfall som bedöms kunna bli vägledande som prejudikat.

– Som huvudregel gäller att Högsta domstolen inte tar upp bevisfrågor. Dessutom har vi en ny lagstiftning i dag, och jag tror inte att HD är intresserad av att skapa praxis för äldre lagstiftning, säger Jim Westerberg.

Ny lagtext från nyår

Vid nyår 2020 ändrades lagen, så att livstids fängelse ska bli ett vanligare straff för mord.

Tishko Ahmed greps några dagar efter det att Wilma försvunnit i november förra året.

Indicierna som pekar mot honom är många, bland annat blodspår i lägenheten och bland sopor, och Ahmeds fingeravtryck på emballaget till den gömda kroppsdelen.

Micke Larsson/TT

FAKTA

Fakta: Mordet på Wilma

14 november 2019: 17-åriga Wilmas sista kontakter med släktingar.

17 november: Försvinnandet polisanmäls och en stor sökinsats inleds.

19 november: Den då 22-årige Tishko Ahmed, som varit flickans pojkvän, grips i sin bostad.

22 november: Ahmed häktas som misstänkt för mord. Han nekar till brottet.

28 november: En kroppsdel som knyts till flickan hittas, gömd i lägenheten där paret bodde.

13 maj 2020: Tishko Ahmed åtalas för mord och brott mot griftefrid.

17 juni: Uddevalla tingsrätt meddelar att Ahmed anses skyldig till mord och brott mot griftefrid.

15 juli: En rättspsykiatrisk undersökning visar att den åtalade inte har någon allvarlig psykisk störning.

27 juli: Tingsrätten dömer Tishko Ahmed till livstids fängelse för mord och brott mot griftefrid.

16 september: Ahmed har överklagat domen. Ny rättegång inleds i hovrätten för västra Sverige.

23 oktober: Hovrätten dömer enigt Tishko Ahmed till 18 års fängelse för mord och brott mot griftefrid.

Inrikes

Mordåtalad sågs tillsammans med offret

December förra året: Ett område utmed Vramsån i Tollarp spärras av. Strax därpå hittas den 20-åriga kvinnan död i ån. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Den unga kvinnan knivhuggs svårt och lämnas att dö vid ån. Hemma hos en barndomsvän hittas senare hennes svarta peruk – fortfarande blöt efter mordet.
Men den åtalade 21-åringen som vuxit upp sida vid sida med offret fortsätter att neka till brott.

Rättssalen är full under den uppmärksammade mordrättegångens första dag. Många bekanta till den mördade kvinnan är på plats, liksom den åtalade mannen som uppmärksamt följer åklagarens sakframställan i Kristianstad tingsrätt på fredagen. Han fortsätter än i dag att neka till att ha mördat sin barndomskamrat som hittas död i slutet av förra året.

Går mot Vramsån

Många frivilliga blir involverade i sökandet när den 20-åriga kvinnan i Tollarp anmäls försvunnen. Den 22 november förra året syns hon för sista gången. Elva dagar senare hittas hon död i Vramsån som rinner genom det skånska lilla samhället. Det står snart klart att skadorna på hennes kropp visar tecken på att ett mord begåtts. Misstankarna pekar snart mot barndomsvännen.

Inne i rättssalen ger åklagaren en detaljerad bild av både mordoffrets samt den misstänktes liv och förehavanden. Teknisk bevisning – i form av mobiltrafik och mobiltelefonernas positionering – pekar på att de ofta har kontakt. Han är också den sista som träffar henne vid liv. Den bilden stärks av vittnen: förbipasserande bilister intygar att de sett kvinnan i sällskap med en man ute, strax innan hon dör.

– Och de går då ner mot Vramsån, förklarar åklagare Kristina Amilon inne i rättssalen.

Knivskuren upprepade gånger

Efter tidpunkten för mordet hittas 21-åringen dessutom av offrets mor som är ute och kör. Då irrar han omkring, förvirrad och genomblöt, ett stenkast från vattendraget där kropp senare ska påträffas.

Enligt åtalet har den misstänkte mannen upprepade gånger skurit och huggit kvinnan med ett skarpkantat föremål. Offret dog av en yttre förblödning, men även drunkning kan ha bidragit till dödsfallet. Mordet ska ha skett i nära anslutning till ån.

En undangömd blöt peruk

21-åringen nekar till brott, men enligt förundersökningen, som omfattar flera tusentals sidor, har flera fynd gjorts hemma i 21-åringens pojkrum. Ett av de främsta bevisen rör en undangömd blöt peruk, tillverkad av äkta människohår, som offret tidigare samma höst fått i gåva av en släkting. En analys av peruken konstaterar att de växtspår som fastnat i dess hår utgörs av samma växtlighet som växer på platsen där kvinnan mördats.

Åklagaren har tidigare inte velat gå in på några detaljer kring den åtalades motiv, men i förundersökningen framkommer det att den döda kvinnan dessutom var skyldig mannen pengar.

– Hon hade en skuld till X (åtalades namn) efter natten de haft tillsammans, förklarar åklagare Kristina Amilon under framställan.

Rättegången vid Kristianstads tingsrätt startar i dag och pågår fram till den sista november.

Anna Karolina Eriksson/TT

Bilder på offrets peruk som hittades i den misstänktes pojkrum. Foto: Polisens förundersökning/TT
Bilder på offrets peruk som hittades i den misstänktes pojkrum. Foto: Polisens förundersökning/TT
Foto: Polisens förundersökning/TT
Bilder ur fupen (förundersökningsprotokollet) på offrets peruk som hittades i den misstänktes pojkrum.
Bilder ur fupen (förundersökningsprotokollet) på offrets peruk som hittades i den misstänktes pojkrum.
Foto: Polisens förundersökning/TT

FAKTA

Fakta: Detta har hänt

Den 22 november 2019 gjordes den senast kända observationen av den 20-åriga kvinnan. Hon anmäldes försvunnen av anhöriga dagen efter.

Först efter en vecka började polisens aktiva sökinsats.

Kvinnan var försvunnen i elva dagar innan hon hittades avliden i Vramsån i skånska Tollarp.

Kroppen har skador som pekar på att ett mord begåtts.

En 21-årig man har åtalats för mordet. Han anhölls i sin frånvaro kort efter att kroppen hittats och greps därefter.

Hemma hos 21-åringen har kvinnans peruk hittats undangömd vid en husrannsakan. Den var fortfarande blöt när den upptäcktes.

Det finns även vittnen som har sett kvinnan och mannen gående längs med E22, som går igenom det lilla samhället Tollarp, samma kväll som kvinnan försvann.

Även vittnen som har sett mannen vandra själv längs med E22 senare under dagen har kallats som vittnen till rättegången, som startar i Kristianstads tingsrätt fredag 23 oktober.

Inrikes

Färre söker asyl – lägsta siffran på 20 år

Antalet asylsökningar till Sverige har minskat drastiskt under pandemin. Arkivbild.
Foto: Marcus Ericsson/TT
Inrikes
Inrikes Den lägsta nivån sedan millennieskiftet. Så sammanfattar Migrationsverket årets sista prognos över antalet asylsökande till Sverige.
Minskningen innebär att kostnaderna för migration väntas sjunka drastiskt.

Jämfört med juliprognosen skrivs siffran upp något – från 13 000 asylsökande till 13 500 – men nivåerna är fortsatt rekordlåga, enligt Migrationsverkets planeringschef Henrik Holmer.

– Vi har ett läge i dag med ett historiskt lågt antal asylsökande. Främsta orsaken är de globala reserestriktionerna. Även om man tar sig med båt över Medelhavet är det svårt att sedan ta sig vidare från länder som Italien och Grekland, säger han.

I budgetpropositionen för 2021 föreslog regeringen ett flerårigt tillskott till migrationsdomstolarna, vilket kommer att bli extra märkbart när antalet ärenden samtidigt minskar.

– Sökande kommer att få svar snabbare än annars och människor kommer att lämna boenden inom mottagningssystemet snabbare. Det gör i sin tur att kostnaderna för migration kommer att minska kraftigt, säger Holmer.

"Svårare än någonsin"

Migrationsverket har i uppdrag att årligen ta emot 5 000 kvotflyktingar, men enligt den nya prognosen skrivs siffran ner till 4 500.

– Det är människor som befinner sig i väldigt utsatta situationer i läger i olika delar av världen. I år är det väldigt komplicerat och även mycket svårbedömt – det kan bli ännu färre. Det är svårt både för personerna som ska komma hit och för vår personal som först ska resa till de platser där de befinner sig.

Att försöka se framåt och bedöma hur asylinvandringen kan komma att påverkas av pandemin på längre sikt är svårt, enligt Henrik Holmer. För 2021 planerar Migrationsverket för runt 18 000 ansökningar och därefter ytterligare några tusen åren därefter. Men pandemin har skapat en ytterst oberäknelig situation.

– Det är alltid komplicerat att göra prognoser — alltid svårt att bedöma hur människor ska bete sig runt om i världen — men nu har pandemin gjort det svårare än någonsin, säger han.

Ska bedöma migrationsförslag

Prognosen tar inte hänsyn till pågående lagstiftningsprocesser, varken inom EU eller på nationell nivå. Hur en lagändring i linje med Migrationskommitténs förslag, som just nu är ute på remiss, kan komma att påverka antalet asylärenden framöver finns det ännu ingen prognos på, enligt Holmer.

– Vi jobbar med vårt svar på den remissomgång som pågår nu. Vår huvudprognos bygger på att den tillfälliga lagen gäller, men den löper ut juli nästa år.

– Så snart vi får mer klarhet gör vi en bedömning av hela förslaget. Dels gör vi en analys av rättsliga aspekter, dels en konsekvensanalys kring prognosen om lagförslagen införs, säger han.

Mia Holmberg Karlsson/TT

FAKTA

Fakta: Sänkta prognoser

Migrationsverkets prognoser har sänkts kraftigt på grund av pandemin och de globala reserestriktionerna.

I år planerar verket för cirka 13 500 nya asylansökningar (inom i ett beräknat spann på mellan 10 000 och 17 000 nya ansökningar). Före pandemin, i Migrationsverkets februariprognos, räknade myndigheten med 23 000 nya ansökningar.

Även nästa år väntas färre söka asyl. Prognosen för 2020 ligger på 17 000.

Arbetskraftsärenden minskar likaså med en prognos på 44 000 ansökningar, att jämföra med februariprognosens 57 000.

För anknytningsärenden sänks prognosen och landar på cirka 33 000 inkomna förstagångsärenden.

Prognosen för antalet kvotflyktingsöverföringar skrivs i år ner från det årligen överenskomna 5 000 till cirka 4 500, men Migrationsverket flaggar för att det kan bli ännu färre.

Gällande utlandsstudenter kvarstår juli månads prognos på 14 000 ärenden, vilket var en minskning från vårens prognoser.

Källa: Migrationsverket

FAKTA

Fakta: Asylsökande de senaste åren

2019: 21 958

2018: 21 502

2017: 25 666

2016: 28 939

2015: 162 877

2014: 81 301

2013: 54 259

2012: 43 887

2011: 29 648

2010: 31 819

Källa: Migrationsverket

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Zervant

Skapa den perfekta fakturan

Zervant

En stor del av att driva ett företag går ut på att skicka och ta emot fakturor. Trots att en faktura oftast bara uppfattas som en begäran om en betalning så har den lite större betydelse än så, och den fakturamall som du använder kan komma att ha en stor påverkan på hur företaget uppfattas.

Med en välgjord faktura kan du ge så mycket mer än en betalningsuppmaning då du skickar fakturan till din kund, och alltså ge ett gott intryck utan att behöva kommunicera särskilt mycket. I den här artikeln sammanfattar vi de allra viktigaste punkterna då du ska skapa en faktura i ditt företag, och vad du bör tänka på för att den ska bli perfekt!

Fakturans innehåll

För att fakturan ska vara så korrekt och professionell som möjligt bör den innehålla en del specifika punkter. Det finns till och med en lag hos Skatteverket som talar för att en faktura måste innehåll vissa punkter, så som datum, löpnummer, företagets och kundens namn, och betalningssumman för varorna/ tjänsten.

Annat innehåll som stärker fakturan och gör den mer trovärdig är om du adderar företagets logga, beskriver den försäljning eller de produkter som fakturan berör på ett klart och tydligt sätt, vilka betalningsvillkor som gäller, och att samtlig information är välordnad. Du bör också skriva med dina och kundens uppgifter.

Innehållet på en faktura kan såklart variera beroende på vilket företag det gäller och vad fakturan berör, men dessa punkter är något som alla företag kan ta del av för att skapa pålitliga och professionella fakturor. Det kan absolut vara värt att lägga ner lite extra tid på innehållet i och med att det kan höja företaget och dess ansikte utåt.

Skicka faktura

Hur du skickar fakturan till kunden kan också vara avgörande för det intryck den ger. Det handlar om att skapa ett professionellt helhetsintryck där du vill övertala kunden att du har koll på vad sysslar med, och då krävs det att samtliga steg hanteras på ett smidigt och säkert sätt för båda parter.

Kommunikation mellan kund och företag är A och O, där fakturan ofta står för en stor del av den kommunikativa delen. Genom att skapa en välgjord faktura med ett korrekt innehåll som du sen skickar på ett lätthanterligt sätt kan du ge ett proffsigt intryck utan att behöva kommunicera särskilt mycket.

Skapa e-faktura

Ett väldigt smidigt och lätthanterligt sätt att hantera din fakturering är att skicka din faktura som e-faktura, alltså en elektronisk faktura. E- fakturering blir allt vanligare i vårt digitala samhälle, just för att det är ett smart och enkelt sätt att sköta sin fakturahantering på.

Bara de senaste åren har man sett en markant ökning när det kommer till e-fakturering och försändelser av e-fakturor mellan olika företag och kunder. Enligt en rapport från Svenska Bankföreningen skickades det år 2017 omkring 138 miljoner e-fakturor, och redan år 2018 hade den siffran stigit till omkring 148 miljoner e-fakturor.

Faktureringsprogram

Med den påtagliga ökningen av e-fakturering runt om i världen finns det ingen tvekan om att det anses vara ett praktiskt och smidigt sätt att hantera sina fakturor. Idag finns det en hel del olika faktureringsprogram som erbjuder e-fakturering för olika företag, så att du kan ta din verksamhet till nya nivåer.

Genom att ta del av en faktureringsprogram kan du få hjälp med att skapa korrekta fakturor till alla dina kunder, så att du kan ge ett professionellt och pålitligt intryck bara genom att skicka dina fakturor via e-fakturering. Vi hoppas att den här artikeln kan hjälpa dig då du vill skapa den perfekta fakturan!

Inrikes

Var tredje region utan allmänt antikroppstest

Blodprover som ska analyseras för covid-19 antikroppar på Klinisk mikrobiologi i Lund. Region Skåne är en av 14 regioner som erbjuder allmänna antikroppstest. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Sju av Sveriges 21 regioner erbjuder inget allmänt test för antikroppar mot covid-19, rapporterar Nya Wermlands-Tidningen som kartlagt testerna.

En av regionerna utan tester är Värmland. Där planerar man nu för att börja testa riskgrupper.

– Det är steg två enligt Folkhälsomyndighetens prioriteringsordning. Och anledningen till att det ser olika ut i landet är för att vi har en ojämn smittspridning. Vissa regioner har varit hårdare drabbade än Värmland. Vi har haft "tur" med inte lika många sjuka, säger chefläkaren Charlotta Nelsson till tidningen.

Örebro är en av de regioner som införde antikroppstester redan i somras.

– Men om smittspridningen ökar, kommer vi gå ner i antalet antikroppstester för att ge PCR-tester mer utrymme, säger Martin Sundqvist, överläkare i klinisk mikrobiologi på Örebros universitetssjukhus, till NWT.

Anna Hansson/TT

FAKTA

Fakta: Här utförs allmänna antikroppstester

Allmänna antikroppstester erbjuds i 14 av landets 21 regioner.

Regioner utan test: Västerbotten, Jämtland Härjedalen, Dalarna, Värmland, Östergötland, Gotland och Blekinge.

Regioner med test: Norrbotten, Västernorrland (från och med vecka 44), Gävleborg, Västmanland, Uppsala, Stockholm, Sörmland, Örebro, Västra Götaland, Jönköping, Halland, Kronoberg, Kalmar, Skåne.

Det kan variera i regionerna från vilken åldersgräns testet erbjuds.

Källa: NWT, som hämtat in informationen från bland annat regionerna och 1177.

Inrikes

Åtalas för festivalvåldtäkt 2013

En man åtalas för våldtäkt mot en kvinna under Bråvallafestivalen 2013. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Inrikes
Inrikes

Sju år efter en våldtäkt på Bråvallafestivalen åtalas en 44-årig man som misstänkt för brottet. Han nekar, men åklagaren hänvisar till DNA-bevisning, rapporterar SVT Nyheter Blekinge .

DNA-prov på mannen togs i en annan polisutredning, som handlar om en bilbrand. Resultatet visade att han kan kopplas till våldtäkten mot en kvinna under festivalen.

Åklagare Thomas Ramstedt tycker att fallet är lite speciellt.

– I det här fallet har det funnits mycket iakttagelser som har fångats upp på ett bra sätt redan då. Sedan handlar det om att hitta folk som ska kunna höras sju år senare, säger han till SVT.

Inrikes

FHM vill kunna isolera sjuka på äldreboende

​Bitte Bråstad, chefsjurist, Folkhälsomyndigheten.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Inrikes
Inrikes Demenssjuka med covid-19 ska kunna isoleras på äldreboende och kommuner ska tillåtas anställa läkare, anser Folkhälsomyndigheten som därför förslår att lagen ses över.
Men regeringen är försiktigt skeptisk.

Frågan har varit het under pandemin. Hur ska äldreboenden hantera en situation med demenssjuka personer som inte förstår att de har covid-19, och som därmed riskerar att omedvetet smitta andra?

En omdebatterad strategi har varit att stänga in smittade i sina lägenheter. I vissa fall genom att ställa möbler framför dörren, som Ekot berättat om.

Men enligt smittskyddslagen får denna isolering endast göras på regionernas vårdinrättningar, till exempel på sjukhus.

– Många särskilda boenden har i princip isolerat äldre i sina bostäder trots att det egentligen inte är lagligt möjligt, säger Bitte Bråstad, chefsjurist på Folkhälsomyndigheten.

"Orolig för hösten"

Myndigheten tror att en lagändring vore bra för patientsäkerheten.

– Det är bättre att bli isolerad i sitt eget hem än att bli förflyttad till ett sjukhus när man är gammal och skör, säger chefsjuristen.

Redan i våras kom kravet på lagändring från SKR (Sveriges kommuner och regioner), och arbetsgivarorganisationen välkomnar att också Folkhälsomyndigheten går på samma linje. Nu behöver regeringen agera snabbt medan smittspridningen fortfarande är låg inom äldreomsorgen, anser Greger Bengtsson, samordnare för äldreomsorg på SKR.

– Jag är orolig för hösten och vintern. Man har reagerat snabbt i andra frågor och jag ser inte någon anledning varför man inte skulle kunna göra det också i den här frågan, säger han.

Kommunanställda läkare

Men det är inte bara en lag som behöver ses över, enligt Folkhälsomyndigheten. Myndigheten föreslår också att regeringen gör det möjligt för kommuner att anställa läkare, vilket i dag är förbjudet då de anställs av regionerna.

– Vi anser att det även behöver finnas möjlighet att anställa läkare utifrån att det är så många personer som är svårt sjuka inom äldreomsorgen. Det hade kanske underlättat om läkare på ledningsnivå i kommunen kan vara med och planera verksamheten, säger Bitte Bråstad.

Båda förslagen analyseras av regeringen och socialminister Lena Hallengren (S) utesluter inget, men uttalar sig ändå kritiskt mot förslaget om kommunalt anställda läkare.

– Att kommunen skulle vara arbetsgivare åt läkare tror jag inte är att föredra, säger hon.

Enligt ministern kan det bli särskilt svårt för mindre kommuner att rekrytera läkare.

– Regionerna har det ansvaret och man kan inte bara lämpa över det på kommunerna.

Erik Nilsson/TT

Socialminister Lena Hallengren.
Socialminister Lena Hallengren.
Foto: Anders Wiklund/TT
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL