Kultur och nöje

Kultursektorn besviken efter brist på besked

Biografer och andra kulturverksamheter får fortsätta att förhålla sig till en gräns på 50 personer. Arkivbild.
Foto: Emma-Sofia Olsson / SvD / TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Den hårt pressade kultursektorn får det fortsatt tufft – på obestämd tid. Regeringen avvaktar med besked om att lätta på restriktionerna.
– Det är klart att vi hade hoppats på att det skulle komma ett positivt besked, säger Joppe Pihlgren, verksamhetsledare för Svensk live.
PREMIUM

Lättnader av publikrestriktioner har varit hett efterlängtade av en bransch där intäkterna varit mycket begränsade sedan starten av pandemin.

Hoppet ökade också tidigare i höstas när Folkhälsomyndigheten i sitt remissvar begränsade avståndet för sittande publik till en meter (i stället för två) och föreslog ett tänkt maxtak på 500 personer.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Rabulisten Myrdal har gått ur tiden

Jan Myrdal har avlidit. Arkivbild.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Som skriftställare var han oerhört produktiv, som rabulist och samhällsdebattör kunde han uppbåda hatisk vrede hos sina meningsmotståndare. Jan Myrdal förde en ständig kamp mot klockan i sin obönhörliga målsättning att skriva mer.

Jan Myrdal föddes 1927. Föräldrarna hette Alva och Gunnar Myrdal och var de omhuldade hjärnorna bakom folkhemmet – den moderna svenska välfärdsstaten.

Som barn skulle Myrdal snart känna att han "inte var den som föräldrarna ville ha". Sonen verkade i vilket fall inte stå högt i kurs hos sin uppburne far, om vilken han skulle komma att odla hämndfantasier.

Ständig rebell

Sin rebelliska ställning mot föräldrarna tog Jan Myrdal med sig in i tonåren, men ställde då in siktet på hela etablissemanget. Han lämnade skolan tidigt och började som 17-åring att arbeta som journalist på Värmlands Folkblad. Målet var att skriva.

Det skulle dröja år av refuseringar innan Jan Myrdal till sist romandebuterade, med boken "Hemkomst" utgiven på Tidens Förlag 1954. Året innan hade han förvisso publicerat pjäsen "Folkets hus" på eget förlag, och Myrdals stora litterära genombrott skedde först 1963 med "Rapport från en kinesisk by".

Men det verk som orsakade störst uppståndelse – och som brukar räknas som hans främsta – är "jagboken" "Barndom" som kom 1982. Hatporträtten av föräldrarna Gunnar och Alva kom för alltid att förvandla den offentliga bilden av familjen Myrdal.

Försökte stoppa boken

Föräldrarna försökte stoppa utgivningen och syskonen Sissela och Kaj riktade skarpa invändningar mot uppväxtskildringen, men Jan Myrdal hävdade bestämt rätten till sin sanning.

– Jag minns på ett friare sätt, förklarade han i en intervju med Göteborgs-Posten 1998.

Oemotsagd var han knappast. Få svenskar har varit så ifrågasatta som Jan Myrdal och få har så hårdnackat vägrat att ändra ståndpunkt i politiskt laddade frågor. Det gällde bland annat inställningen till den kommunistiska regimens handlingar i Kina, Pol Pots folkmord i Kambodja och det famösa uttalandet i samband med Rushdieaffären då Myrdal hävdade att fatwan mot Salman Rusdhie "möjliggjorde för de fattiga och förtrampade muslimska invandrarmassorna i Europa att ta en medveten ideologisk strid för människovärdet".

"Livet var en fajt"

Den offentliga debatten var hans livsluft. I Lena Einhorns dokumentärfilm "Porträtt av en författare och provokatör" (2005) berättade kollegan Jan Guillou om hur en deppig Jan Myrdal plötsligt väcktes ur letargiska åldersnojor när han efter sina uttalanden om massakern vid Himmelska fridens torg i Beijing hotades med uteslutning ur Pen-klubben.

– Därefter följde en lång period med Myrdal glatt trumpetande i luren utan att muttra det minsta om dööden... Livet var en fest, en fajt att vinna, sade Guillou.

Orädd sanningssägare eller extremistisk åsiktsmaskin? Intellektuell gigant med enorm arbetsförmåga eller en tomt skramlande provokatör närd av barndomens oförrätter? Jan Myrdals eftermäle lär se olika ut beroende på vem man frågar. Efter sig lämnar han hur som helst ett 80-tal litterära verk, i flera olika genrer och en uppsjö av krönikor och debattartiklar.

I Einhorn-dokumentären berättade Jan Guillou att Jan Myrdal var den enda människa han kände som ständigt grubblade över att han inte skulle hinna skriva färdigt.

– Det djävliga med döden är att den berövar honom arbetstid.

Sara Ullberg/TT

Patrick Stanelius/TT

FAKTA

Fakta: Jan Myrdal

Född 19 juli 1927 i Bromma.

Son till Alva och Gunnar Myrdal.

Under många år gift med konstnären och fotografen Gun Kessle.

Romandebuterade 1954 med "Hemkomst".

Kallade sig själv för skriftställare, aldrig författare.

Gav sammanlagt ut ett 80-tal böcker, bland annat den självbiografiska "Barndom" 1982.

Medgrundare till kulturtidskriften Folket i bild/Kulturfront 1972.

1978 reste en svensk delegation bestående av Jan Myrdal, Marita Wikander, Gunnar Bergström och Hedda Ekerwald till Kambodja. Väl hemma vittnade de om leende glada arbetare, och inga spår av Röda Khmerernas folkmord. Gunnar Bergström ändrade sedan uppfattning offentligt. Myrdal har hävdat att "han såg det han såg".

Litterär hedersdoktor vid Upsala College i New Jersey och filosofie hedersdoktor vid Nankai-universitetet i Tianjin, Kina.

2008 grundades Jan Myrdalsällskapet. I samma veva instiftades Jan Myrdals stora pris – Leninpriset, ett pris som tilldelas en författare eller konstnär som verkar i Myrdals anda. 2013 tackade författaren Susanna Alakoski nej till priset.

Kultur och nöje

Jan Myrdal är död

Jan Myrdal. Arkivbild.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Författaren, skribenten och debattören Jan Myrdal är död. Han avled på fredagen efter att ha vistats ett par dagar på sjukhus med förmodad blodförgiftning, skriver Aftonbladet.

– Jan har varit försvagad senaste månaderna så det kom inte helt oväntat. Jag har träffat honom regelbundet på slutet och pratat med honom om hans böcker och då har han berättat intensivt, men den sista tiden var han dämpad. Han kunde berätta och prata men han kunde inte skriva längre vilket gjorde att han tappade livsgnistan, säger Lasse Diding, grundare av Jan Myrdalsällskapet, till tidningen.

Jan Myrdal blev 93 år.

Kultur och nöje

4000 sökte till Vårsalongen

Liljevalchs konsthall. Arkivbild.
Foto: Naina Helén Jåma/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

4093. Så många ansökningar har kommit in till nästa års upplaga av Vårsalongen på Liljevalchs konsthall i Stockholm. Det är betydligt fler än fjolårets 2992 ansökningar.

"I pandemins mörker är det tydligt att konst och eget skapande kan fungera som tröst", säger konsthallens chef Mårten Castenfors i ett pressmeddelande.

Vårsalongen 2021 öppnar den 29 januari och pågår till den 28 mars. Denna gång ställs extra höga krav på på juryrummets möblering, eftersom juryn med bisittare måste kunna hålla avstånd och samtidigt ha möjlighet att noga utforska de anmälda verken.

Kultur och nöje

TT-FLASH: Jan Myrdal död

Kultur och nöje
Kultur och nöje Författaren och debattören Jan Myrdal har dött 93 år gammal, uppger Aftonbladet.

Kultur och nöje

"Netflix har garvat åt det hela vägen"

Ida Engvoll spelar framtidskonsulten Sofie i den nya Netflix-serien 'Kärlek och anarki'. Lisa Langseth står för regi.
Foto: Claudio Bresciani / TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje I "Kärlek och anarki" skildrar Lisa Langseth längtan efter frihet i en värld på ständig jakt efter vinst och effektivisering.
Serien driver även med strömningsvärlden – trots att den är beställd av Netflix.

Framtidskonsulten Sofie (Ida Engvoll) får i uppdrag att digitalisera ett anrikt förlag inom bokbranschen. På plats träffar hon den den 21-årige it-vikarien Max (Björn Mosten), och efter ett konfliktfyllt första möte börjar de utmana varandra att utföra galna sociala experiment på arbetsplatsen.

Ida Engvolls rollfigur spelar nästan själv en roll: Den uppstyrda övre medelklasskvinnan med märkeskläder, från en till synes sammanhållen kärnfamilj, boendes i ett "townhouse" i centrala Stockholm. Max i sin tur bor i ett stökigt kollektiv tillsammans med tre grabbkompisar i en betongpräglad förort.

– I många år har jag varit fascinerad av en specifik typ av "byråstockholmstjej", som tar beslut på många miljoner och har en socialt hög position, men som också har en otroligt låst framtoning. Jag är så glad att jag fick skala av det och se vad det här handlar om, säger Ida Engvoll, och fortsätter:

– Hon är väldigt hård mot sig själv, hon försöker att rationalisera bort sitt inre liv, som hon faktiskt är helt fylld av, men det läcker ut hit och dit.

Har en metanivå

Lisa Langseth ville, liksom i sina tidigare filmer, att det skulle finnas ett frihetstema i serien.

– Marknaden och det som Sofie representerar, det vill säga den här konsulten som ska effektivisera och tjäna profit, de har tagit patent på vår upplevelse av frihet, medan den lek som Sofie skapar tillsammans med Max är en lek med egna spelregler som är helt analoga. För mig är serien är också en hyllning till de analoga möjligheterna som vi ibland glömmer bort att vi har när vi går runt med våra iphones hela dagarna, säger Lisa Langseth.

Konflikten mellan det analoga och det digitala dyker också upp i serien i mötet mellan bokförlaget och den fiktiva strömningstjänsten Stream Us. En strid mellan det ekonomiska och kulturella värdet uppstår.

– Det är en metanivå som var helt underbar, sedan har Netflix garvat åt det hela vägen, de har inte huggit på det en enda gång. Jag har varit lite nervös, säger Lisa Langeseth.

"Var helt fruktansvärt"

Det anrika bokförlaget blev också en plats för att skildra samtida kulturdebatter som pågår mellan äldre och yngre kulturkonsumenter. Renie Brynolfsson spelar en "skilja på verk och person"-man, medan Gizem Erdogans rollfigur har motsatta åsikter.

– Jag har försökt att få förlaget att gestalta de kulturdiskussioner som pågår i Sverige, mycket av det kommer från filmvärlden, för diskussionen pågår även där: den gamla konstsynen med kvalitet i första hand är någonting jag kan tycka är problematiskt men också sympatisera med på ett sätt, säger Lisa Langseth.

– Sedan är det den andra synen, att kulturen bara ska förbättra samhället och vara god, det kan jag också sympatisera med, och samtidigt tycka att det är problematiskt om någon säger till mig att jag ska göra saker som är samhällsuppbyggliga, säger Lisa Langseth.

"Kärlek och anarki" började spelas in under 2019, men stoppades under våren till följd av pandemin.

– För mig var det helt fruktansvärt att bli avbruten utan att veta om eller när vi kunde fortsätta. Vi hade jobbat så otroligt hårt i månader, sedan hade vi tre veckor kvar var vi tvungna att pausa på obestämd tid. När det hände var det vidrigt. Men det fanns en tråd i slutet som inte var helt klar, jag hann skriva klart den under tiden och jag tror faktiskt att det var bra för serien, säger Lisa Langseth.

Sofia Sundström/TT

Lisa Langseth har skapat och regisserat Netflix-serien 'Kärlek och anarki'.
Lisa Langseth har skapat och regisserat Netflix-serien "Kärlek och anarki".
Foto: Claudio Bresciani / TT

FAKTA

Fakta: "Kärlek och anarki"

Serien följer Sofie och Max som börjar utmana varandra att göra galna uppdrag på jobbet.

I rollerna syns bland andra Ida Engvoll, Björn Mosten, Björn Kjellman, Gizem Erdogan, Reine Brynolfsson, Johannes Bah Kuhnke.

"Kärlek och anarki är skapad och regisserad av Lisa Langseth, hon är även huvudförfattare tillsammans med Alex Haridi.

Serien har premiär på Netflix den 4 november.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Lånapengar

Fyra dyra misstag många gör när de lånar pengar

Lånapengar Att låna pengar kan ofta upplevas som svårt och krångligt. Att hitta det rätta lånet med den lägsta räntan och de mest förmånliga villkoren går inte fort. Det kan kännas som att kliva in i en snårig djungel där erbjudanden finns från banker och långivare både till höger och vänster. Hur ska man veta vilka som faktiskt är bra?

Det är lätt att begå misstag, speciellt om det är första gången som man tar ett lån. Det finns vissa misstag som är vanligare än andra – och det kan stå en dyrt. När du ska låna pengar – jämför alla typer av lån, på så sätt hittar du det bästa alternativet för just dig.

Du missar uppläggningsavgiften

Ett mycket vanligt misstag är att man inte undersöker vilka extra kostnader som tillkommer till lånet. Man kikar på den slutgiltiga kostnaden som informerar om vad man ska återbetala men man missar vad den faktiskt består av.

Förutom ränta så tillkommer det ofta extra avgifter för bland annat avier och uppläggning. En uppläggningsavgift är en engångsavgift som ofta kan vara mycket hög. Det är inte ovanligt att den ligger på 795 – 895 kr. Tänk därför på att alltid undersöka vilka extra avgifter som måste betalas och välj hellre ett lån med en avgift på mellan 0 – 395 kr för att sänka den totala kostnaden.

Du jämför inte räntorna

Att inte jämföra räntor tillräckligt kan vara ett av de största misstagen som görs. Det är också ett av de vanligaste. Att jämföra olika låns räntor är mycket viktigt, det är det här som du ska lägga mest tid på när du letar efter ett lån.

Det är räntan som bestämmer hur dyrt ditt lån blir. Ofta har snabblån en mycket hög ränta medan ett längre privatlån har låga räntor om du har rätt förutsättningar. Räntan du betalar på ett bolån över tid är vanligtvis en väldigt stor summa. Tänk därför noggrant över vilken typ av lån du behöver.

Jämför inte bara den nominella årsräntan utan även den den effektiva räntan. Se om räntorna är fasta eller rörliga och hur de ändras beroende på vilket belopp och vilken löptid du vill ha.

Du struntar i att ha en medsökande

Att ansöka om ett lån tillsammans med en medsökande är väldigt förmånligt. Med en medsökande som har en god ekonomi kan du få en betydligt bättre ränta. Det innebär helt enkelt att lånet blir mycket billigare.

Om man har dålig hälsa på sin ekonomi, dvs. en låg kreditvärdighet, så är det även enklare att få ett lån godkänt om man ansöker med en medsökande. Det gäller speciellt om man vill ansöka om ett stort privatlån för en större utgift eller investering.

Du amorterar inte tillräckligt

Något som många missar är att inte amortera tillräckligt mycket på sitt lån. Många långivare kan locka med långa löptider vilket ger en lägre månadskostnad. Men det här är inte ett alternativ att föredra, då det i slutänden kommer att ge ett dyrare lån.

Ju längre löptid du har desto mer ränta kommer du att totalt betala för ditt lån. Det allra bästa för låntagare är därför att välja en så kort löptid som möjligt samtidigt som man håller sig inom gränsen för vad ens månadsbudget klarar av att återbetala. Budgetera därför alltid för att amortera på ditt lån varje månad.

Om du får in en extra pengar en månad så kan det vara värt att göra en extra amortering på ditt lån. I längden sparar det dig ofta ganska mycket pengar. Om du känner att du kan betala mer än vad du gör – kontakta din långivare för att öka din månadsbetalning.

Det finns många tips att ta vara på när det kommer till att låna pengar som privatperson, här samlade vi några utav de viktigaste. Om du följer de ovanstående tipsen och jämför alla lånealternativ väl innan du lånar så kommer du att få en mycket bättre upplevelse av att låna pengar.

Det är lätt att begå misstag, speciellt om det är första gången som man tar ett lån. Det finns vissa misstag som är vanligare än andra – och det kan stå en dyrt. När du ska låna pengar – jämför alla typer av lån, på så sätt hittar du det bästa alternativet för just dig.

Kultur och nöje

Både öppet och stängt efter nya restriktioner

Vasamuseet stänger tillfälligt med anledning av de nya coronarestriktionerna. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Efter beskedet om Folkhälsomyndighetens nya skärpta råd väljer nu en rad museer och teatrar att hålla stängt. Men andra håller öppet.
"För mig är det symboliskt viktigt att vi har öppet", skriver Mårten Castenfors, chef för Liljevalchs konsthall, till TT.

Beskedet om att allmänna sammankomster återigen bör begränsas i flera regioner innebär ett nytt bakslag för kulturbranschen. De nya coronarestriktionerna, som började gälla på torsdagen, innebär att alla som vistas i Stockholms, Västra Götalands och Östergötlands län uppmanas att avstå från bland annat konserter, teaterföreställningar och filmvisningar.

Stänger ned

Därför väljer nu många kulturinstitutioner att stänga ned verksamheten under de tre veckor de nya råden gäller. Bland dem som stänger finns en rad centralmuseer som Moderna Museet i Stockholm och Malmö, Nordiska museet, Naturhistoriska riksmuseet, Livrustkammaren och Vasamuseet.

"En stor del av centralmuseerna har stängt ned till och med 19 november. Museerna har skapat trygga miljöer under pandemin, men de flesta tolkar Folkhälsomyndigheten så att man nu bör ha stängt i de berörda regionerna. De som har öppet kan erbjuda utomhusaktiviteter", skriver Jeanette Gustafsdotter, generalsekreterare på Sveriges Museer i ett mejl till TT.

Även Dramaten, som bland annat skulle ha visat "Elektra" för 300 personer i helgen, ställer in allt till och med den 19 november.

"Det är med tungt hjärta som vi nu ser det nödvändigt att stänga teaterns publika verksamhet de kommande tre veckorna. Vår sammanvägda bedömning är att det är det enda rimliga att göra för att ta vårt samhällsansvar i nuläget", skriver teatern i ett pressmeddelande.

Symboliskt viktigt

Bland de institutioner som håller öppet finns Göteborgs konsthall och Liljevalchs konsthall i Stockholm.

"För mig är det symboliskt viktigt att vi har öppet. Folkhälsomyndigheten avråder från besök, men förbjuder inte", skriver Liljevalchs chef Mårten Castenfors till TT.

Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm väljer en mellanväg och ställer in all programverksamhet som riktar sig till vuxna, men håller öppet för personer under 15 år.

Flera andra svävar i ovisshet om hur man ska bedriva sin verksamhet under de kommande veckorna. Kungliga Operan hade exempelvis planer på en föreställning inför en 300 personer stor publik i närtid, och nu förs diskussioner om huruvida den ska genomföras för en mindre publik eller flyttas fram.

Sara Haldert/TT

Liljevalchs chef Mårten Castenfors. Arkivbild.
Liljevalchs chef Mårten Castenfors. Arkivbild.
Foto: Claudio Bresciani/TT

Kultur och nöje

Paris Jackson släpper album

Paris Jackson släpper soloskiva i november. Arkivbild.
Foto: Chris Pizzello/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Paris Jackson går i sin pappas fotspår och släpper ett album nästa månad. Via sociala medier delar 22-åringen, som är dotter till framlidne superstjärnan Michael Jackson, första singeln "Let down" med tillhörande video. Albumet "Wilted" släpps den 17 november.

Pappa Michael kallades "kungen av pop", men Paris Jacksons musik kan bäst beskrivas som alternativ folkrock. Sedan tidigare är hon medlem i folkrockbandet The Soundflowers som släppte sin första ep i somras.

Michael Jackson avled 2009.

Kultur och nöje

Vargas & Lagola söker råheten på nya albumet

Vargas & Lagola (Vincent Pontare och Salem Al Fakir) släpper den 30 oktober sitt andra album, 'Mount Alda'. Pressbild.
Foto: Universal Music
Kultur och nöje
Kultur och nöje Vargas & Lagola släpper sitt andra album inom loppet av ett år. I studion stramade Salem Al Fakir och Vincent Pontare åt produktionerna, för att inte förlora den magi som demoversionerna ofta förmedlar.
– Till det här albumet har vi ofrivilligt skalat bort mycket saker, det är lite råare alltihop, säger Salem Al Fakir.

När Salem Al Fakir och Vincent Pontare i januari släppte sitt första album under artistnamnet Vargas & Lagola var planen utstakad: att färdigställa ännu ett album i år. Parallellt skulle arbetet som låtskrivare och producenter åt några av världens största popartister fortgå. Men så kom pandemin.

– Vi var i LA när Trump drog i handbromsen så det var bara att boka om och åka hem supersnabbt så att man inte skulle fastna där. Det var väldigt oklart i början hur allting skulle utveckla sig och det enda vi visste vart det skulle ta vägen var ju vårt eget projekt, säger Vincent Pontare.

Vill fånga grundkänslan

Salem Al Fakir och Vincent Pontare kunde därmed lägga sin tid och sitt fokus på albumuppföljaren "Mount Alda", som släpps den 30 oktober. I stället för att skissa vidare på de låtar som blev över i arbetet med debutalbumet "The butterfly effect" valde duon att skriva helt nytt material. I stället för sträva efter "fläskiga" produktioner, användes enbart den instrumentuppsättning som fanns i studion.

– Vi har gått mycket på förstakänslan, förstatagningarna. Den är väldigt rå, rakt på. Det var ett intressant experiment för att kunna få göra det fullt ut, säger Salem Al Fakir.

– Alla som skriver musik känner till den processen: man gör en demo som har en superhärlig känsla, sedan ska man gå in och göra det på riktigt och så förstör man hela grundkänslan – det är den vi verkligen har försökt lyssna på, så att man inte tar bort för mycket av spontaniteten som finns i demos, säger Vincent Pontare.

"Världen behöver det"

I allt det spontana rymmer musiken också ett enkelt och hoppfullt budskap. Titeln "Mount Alda" är hämtad från ett påhittat berg i Vargas & Lagolas musikuniversum. På albumets intro hörs ett morsemeddelande utsänt från bergets topp. Budskapet är "peace, love, freedom and unity". Slitna men välbehövliga ord i den tid som råder, menar duon.

– Vi gillar den konstanta dragningen mellan mörkt, ljust och hoppfullt, men att man i grund och botten vill ge hopp och kärlek till människor via en känsla. Det är superutnötta ord, men det känns som att världen behöver det mer än någonsin, säger Vincent Pontare.

Oskar Carlsson/TT

Vid sidan av artistprojektet Vargas & Lagola har Vincent Pontare och Salem Al Fakir skördat stora framgångar som låtskrivare åt bland andra Madonna och Avicii. Arkivbild.
Vid sidan av artistprojektet Vargas & Lagola har Vincent Pontare och Salem Al Fakir skördat stora framgångar som låtskrivare åt bland andra Madonna och Avicii. Arkivbild.
Foto: Chris Pizzello/AP/TT

FAKTA

Fakta: Vargas & Lagola

Duo bestående av de Grammisbelönade artisterna, låtskrivarna och producenterna Salem Al Fakir (född 1981) och Vincent Pontare (född 1980).

Debuterade med singeln "Rolling stone" 2017 som har följts upp av ett tiotal singlar – däribland "Roads" som har över 60 miljoner spelningar på Spotify.

Släppte i januari i år sitt första album, "The butterfly effect".

Aktuella med albumuppföljaren "Mount Alda" som släpps den 30 oktober.

Vid sidan av artistprojektet Vargas & Lagola har Salem Al Fakir och Vincent Pontare nått stora framgångar som låtskrivare. Duon ligger bakom hitlåtar åt artister som Madonna, Avicii och Katy Perry.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL