Inrikes

Lagkrav: Hemsidor ska vara handikappanpassade

Webbplatser från offentlig sektor måste vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar. Arkivbild.
Foto: Alexander Olivera/TT
Inrikes
Inrikes Webbplatser från offentlig sektor måste vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar, enligt en ny lag.
Kommuner och myndigheter riskerar att anmälas och i slutändan bötfällas vid brister.
PREMIUM

Lagen började gälla på onsdagen och samma dag upprättade Myndigheten för digital förvaltning (Digg) sitt första ärende. En hemsida som skapats på uppdrag av Svenska institutet håller inte måttet ur ett tillgänglighetsperspektiv.

– Vi granskade startsidan och hittade en hel del problematiska saker. Bland annat byts huvudrubriken ut med några sekunders mellanrum. Det blir ju ett jätteproblem för en blind person med skärmläsare, säger Tommy Olsson, specialist i digital inkludering på Digg.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Pandemin stoppar sjukvårdssatsning i glesbygd

Pandemin sätter stopp för utbildningsinsatser inom akutsjukvård i extrem glesbygd. Arkivbild.
Foto: Isabell Höjman/TT
Inrikes
Inrikes

Arbetet med att utveckla akutsjukvård i extrem glesbygd i region Jämtland Härjedalen har stött på patrull, rapporterar P4 Jämtland .

Coronapandemin har satt satt stopp för planerade utbildningsinsatser för de som jobbar i väglöst land, miltals från närmsta sjukhus eller akutsjukvård.

– Arbetet har varit pausat nu ett tag på grund av corona, men vi har kvar strukturerna för det och budgeten för det, säger Hans Svensson, regiondirektör på regionen, till radion.

Utbildningen, som har funnits i snart tio år, riktar sig till exempel till renskötande samer, turister och länsstyrelsens naturbevakare. Framför allt handlar det om utbildning i praktisk akutsjukvård..

Förhoppningen är att komma i gång med insatserna igen så snart pandemiläget tillåter.

Alice Nordevik/TT

Inrikes

Död person hittad i vattnet i Alingsås

En död man har hittats i vattnet vid Gerdska stranden i Alingsås.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En död man har hittats i vattnet vid Gerdska stranden i Alingsås.

Räddningstjänst, polis och ambulans är på plats, skriver Alingsås Tidning . Polisen skriver på sin hemsida att kroppen troligen har legat i vattnet en längre tid. Varken kön eller identitet är för närvarade känt.

”Dödsorsaken kommer att fastställas genom en undersökning på rättsmedicin”, skriver polisen på sin hemsida .

Inrikes

Ovanliga krokodilungar kläckta i Kolmården

De tio kubakrokodilerna är ett välkommet tillskott på Tropicarium.
Foto: Pressbild Tropicarium/TT
Inrikes
Inrikes Tio krokodilungar av den utrotningshotade arten kubakrokodil har kläckts på Tropicarium i Kolmården.

– Att vi får kubakrokodiler hit känns fantastiskt roligt och oväntat, säger Tropicariums vd Rickard Sjödén till TT.

Ungarna såg dagens ljus i slutet av augusti men först nu kan man vara säker på att de kommer klara sig och de har fått flytta ut till sin nya anläggning.

Föräldrar är Skansenkrokodilerna Hillary och Castro som bodde tillfälligt på Kolmården tidigare i år när deras anläggning på Skansen byggdes om.

Krokodilparet gavs som gåva från Kubas dåvarande ledare Fidel Castro till en rysk kosmonaut och har bott på Moskvas zoo. 1981 kom Hillary och Castro till Skansen i Stockholm.

– De bodde här under vintern och våren. Sedan har äggen legat i en äggkläckningsmaskin och i slutet av augusti kläcktes de, säger Rickard Sjödén, vd på Tropicarium.

Samma krokodilpar var inblandade i den uppmärksammade händelsen på Skansenakvariet 2019 där en man förlorade sin arm när den fastnade i en av krokodilernas gap under en kräftskiva.

Redan nu, när ungarna bara är 15 centimeter långa kan man tydligt se hur de intresserar sig för sin omgivning och hur aggressiv arten är, uppger Tropicarium.

Josefin Silverberg/TT

Inrikes

Ovanliga krokodilungar kläckta i Kolmården

De tio kubakrokodilerna är ett välkommet tillskott på Tropicarium.
Foto: Pressbild Tropicarium/TT
Inrikes
Inrikes Tio krokodilungar av den utrotningshotade arten kubakrokodil har kläckts på Tropicarium i Kolmården.

– Att vi får kubakrokodiler hit känns fantastiskt roligt och oväntat, säger Tropicariums vd Rickard Sjödén till TT.

Ungarna såg dagens ljus i slutet av augusti men först nu kan man vara säker på att de kommer klara sig och de har fått flytta ut till sin nya anläggning.

Föräldrar är Skansenkrokodilerna Hillary och Castro som bodde tillfälligt på Kolmården tidigare i år när deras anläggning på Skansen byggdes om.

Krokodilparet gavs som gåva från Kubas dåvarande ledare Fidel Castro till en rysk kosmonaut och har bott på Moskvas zoo. 1981 kom Hillary och Castro till Skansen i Stockholm.

– De bodde här under vintern och våren. Sedan har äggen legat i en äggkläckningsmaskin och i slutet av augusti kläcktes de, säger Rickard Sjödén, vd på Tropicarium.

Samma krokodilpar var inblandade i den uppmärksammade händelsen på Skansenakvariet 2019 där en man förlorade sin arm när den fastnade i en av krokodilernas gap under en kräftskiva.

Redan nu, när ungarna bara är 15 centimeter långa kan man tydligt se hur de intresserar sig för sin omgivning och hur aggressiv arten är, uppger Tropicarium.

Josefin Silverberg/TT

Inrikes

Här når ESS ett viktigt delmål

Här backas den ena delen av en 45 ton tung vakuumtank in i den byggnad som rymmer målstationen på European Spallation Source (ESS) i Lund.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Med leveransen av en 45 ton tung vakuumtank från Spanien har bygget av forskningsanläggningen ESS utanför Lund nått ett viktigt delmål. Tanken ska rymma målstationen – anläggningens hjärta.

Frakten från Bilbao i Spanien har tagit tolv dagar – först till sjöss och sista biten på två lastbilar från hamnen i Malmö till Lund. Under en motorvägsviadukt var det bara fem centimeters marginal på höjden när lastbilarna skulle passera.

Sara Ghatnekar Nilsson, som är projektledare för ESS monolitsystem, gick upp mitt i natten för att kunna följa med på motorvägstransporten.

– Detta är så spännande, säger hon.

Eftersom hela European Spallation Source (ESS) bygger på tätt samarbete mellan de 13 europeiska medlemsländerna har pandemin satt käppar i hjulet.

Leveransen har blivit ett par månader försenad eftersom tillverkningen i Bilbao under en period helt legat nere.

I vissa delmoment har det blivit två till sex månaders försening, berättar ESS-chefen John Womersley. Planen är att anläggningen ska kunna tas i bruk i slutet av 2023.

– Vi ska göra vårt bästa för att minimera förseningen och vi arbetar hårt för att kunna klara 2023, säger han.

Cecilia Klintö/TT

Projektledaren för monolitsystem Sara Ghatnekar Nilsson, projektledare för ESS monolitsystem.
Projektledaren för monolitsystem Sara Ghatnekar Nilsson, projektledare för ESS monolitsystem.
Foto: Johan Nilsson/TT
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Lån utan UC

Allt fler svenskar löser sina kreditskulder med ett lån!

Lån utan UC Idag är det enkelt att handla saker på avbetalning, köp nu och betala sen-erbjudanden haglar över oss dagligen. Många handlar med krediter som de egentligen inte har råd med vilket slutar för många med att man sitter i kreditfällan.

Där har man har räntor att betala från flera olika köp, men man betalar knappt av något belopp på den summan som man faktiskt har lånat. Skyhöga räntor finns fortfarande kvar men reglerades för några år sedan ner, vilket innebär att det blivit något bättre lånevillkor även i de fall där man kan ta kreditlån från andra kreditgivare än banken.

Att det är så pass enkelt att ta ett riskfritt lån hos många finansbolag och att man kan köpa prylar på avbetalning leder de flesta till att köpa mer än de egentligen har råd med. Därför har många svenskar idag börjat samla sina lån och krediter till ett enda lån, så att det enbart är en ränta som behöver bli betald per månad. Detta medför att de höga månadskostnaderna går att minimera till stor del och har på många håll räddat många familjer i ekonomisk kris. Detta är något som man brukar kalla för att binda sina krediter. Man binder dem till ett enda lån med lägre ränta - detta är räddningen för många som har hamnat i kreditfällan!

Samtidigt som många minskar sina lånekostnader - så ökar också medvetandet gällande konsumtion!

Unga fröken Greta Thunberg, är en av våra ledstjärnor idag när det kommer till att börja tänka efter hur vi behandlar vår natur. Greta är också en stark förespråkare till att vi genast bör konsumera mindre än vad vi gör nu - vilket många svenskar också tycks ha hakat på. Detta visar på att medvetandet ökar när det kommer till både att tänka mer långsiktigt, men också att många lär av sina misstag. Att kunna shoppa vad man vill från var som helst i världen har nog stigit många konsumenter åt huvudet och det är egentligen inte förrän nu som man har kunnat se de förödande effekterna av detta. Många företag visar sitt starka engagemang för klimatet utåt, vi köper mindre och mindre plast och vi äter mindre och mindre kött - vi bemöter de förödande konsekvenserna genom att balansera ut det igen.

Att vi lever i en värld av influencers kan vara en av många anledningar till varför konsumtionen ökat så mycket som den har gjort under 2000-talet. De flesta minns nog hur Postnord höll på att sjunka fullkomligt av alla leveranser av beställningar, som dessutom många bara beställde för att fota och sedan skicka tillbaka. Vi bör se vår nya medvetenhet som något mycket positiv och en klar indikation på att vi är på väg att gå mot att vara betydligt mer klimatsmarta och värna om naturen. Vi har helt enkelt, som Greta säger, börjat vakna upp! Förhoppningsvis fortsätter trenden och vi får se ytterligare aktioner som kämpar för miljön, och fler människor som höjer sin röst för vår planet i framtiden.

Inrikes

Svenskt ja till norsk vargjakt

I år ger svenska myndigheter sitt godkännande till norsk vargjakt i reviren runt svensk-norska gränsen. Arkivbild.
Foto: Heiko Junge/NTB/TT
Inrikes
Inrikes Länsstyrelsen i Värmland ger nu grönt ljus till Norges önskan om att jaga varg i området kring svensk-norska gränsen.
PREMIUM

Norska myndigheter har ända sedan i fjol velat jaga varg i det så kallade Römskogsreviret, som sträcker sig över båda sidorna om den svensk-norska gränsen i höjd med värmländska Skillingmark.

Eftersom det rör sig om ett gränsrevir krävs svenska myndigheters godkännande – något man inte fick i fjol, då jakten stoppades av svenska Naturvårdsverket.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Skolinspektionen utreder Jensens grundskola

Jensens grundskola i Göteborg utreds av Skolinspektionen. Arkivbild.
Foto: Lars Pehrson/SvD/TT
Inrikes
Inrikes Jensens grundskola i Göteborg utreds av Skolinspektionen.
PREMIUM

Flera vårdnadshavare har framfört kritik till Göteborgs grundskoleförvaltning, bland annat sedan skolans rektor i ett brev skrivit att Jensen inte är en skola "för alla".

Det är sammanlagt fem vårdnadshavare som hört av sig till kommunen som i sin tur fört ärendet vidare. Rektorn har senare beklagat formuleringarna och sagt att de var klumpiga och lätta att missförstå. Fem klagomål motsvarar en tredjedel av alla de klagomål som kommit in mot friskolor i kommunen under året.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Miljonnota för skolbränder i Lund

I slutet av maj 2020: Det brinner kraftigt i en förskola på Kaprifolievägen i norra Lund. Under året har det brunnit i flera olika byggnader i Lund, de flesta av de bränderna misstänks ha varit anlagda.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Det har brunnit i flera skolor i Lund under 2020 – och nu har kostnaden sammanställts. De misstänkt anlagda bränderna kommer att kosta runt en miljon kronor – men prislappen väntas bli högre än så, rapporterar SVT Nyheter Skåne .

Kommunens fastighetsbolag Lundafastigheter har sammanställt vad sanering av brandplatser och rivning uppgår till, men sedan tillkommer även exempelvis ökade försäkringskostnader.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL