Inrikes

Adoptionsfamiljer: "Vill inte förlora vårt barn"

Tvååriga Noel Siljetun, som adopterades till Sverige mitt under pandemin, leker hemma i trädgården i Vännäs med mamma Susanna, pappa Claes och storasyster Livia.
Foto: Erik Abel/TT
Inrikes
Inrikes Pandemin har slagit år av adoptionsplanering i spillror för flera svenska par.
– När det var som värst tänkte jag, vi kanske aldrig kommer dit? säger Susanna Siljetun, som nu är hemkommen från Taiwan med sin son.
PREMIUM

En adoptionsprocess kan i bästa fall vara personlig, omvälvande och i slutändan fantastisk. Under rådande pandemi riskerar den dock att bli tumultartad, uppslitande och utmattande.

– Vi fick besked i december förra året, åtta månader senare kunde vår son komma hem, säger Susanna Siljetun.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Publiktak höjs till 300 för kultur och sport

Statsminister Stefan Löfven (S). Arkivbild
Foto: Ali Lorestani
Inrikes
Inrikes Sittande publik på högst 300 personer ska tillåtas på kultur- och sportevenemang.
Lättnaderna i coronarestriktionerna införs från den 1 november.
Däremot skärps reglerna för att stävja trängsel på nattklubbar.

Regeringen har beslutat om ett undantag i förbudet för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar på fler än 50 personer. För teater, konserter, biografer och sportevenemang med sittplatser ska publik på upp till 300 personer tillåtas med visst avstånd mellan dem.

Planen var tidigare att lättnaderna för kultur- och sportevenemang skulle ha trätt i kraft den 15 oktober. Då var det tal om att sätta taket till 500 personer. Men på grund av smittskyddsläget sköts beslutet upp och besvikelsen var stor i kultur- och sportvärlden.

Nu träder lättnaderna i kraft den 1 november i stället och taket blir lägre, 300 personer.

Däremot förbjuds åter offentliga danstillställningar med fler än 50 personer. Bakgrunden är att regeringen oroas av den senaste tidens rapporter om trängsel på nattklubbar.

– Det får vara slutfestat nu på nattklubbarna, och det måste vara det under den tid som krävs, säger statsminister Stefan Löfven (S) vid en pressträff.

– För många brister, för mycket trängsel har rapporterats för många gånger från nattklubbar. Här sliter sjukvårdspersonal dag och natt, då blir det respektlöst att samma personal slår upp kvällstidningar och ser bilder från fullpackade dansgolv. Det håller inte, säger Löfven.

Ett tredje besked från regeringen är att lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen förlängs med fem månader. Den skulle ha upphört vid årsskiftet.

Peter Wallberg/TT

Inrikes

Man skjuten i Vivalla

En stor polisinsats pågår efter en skjutning i Örebro. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En man har skjutits i Vivalla i Örebro. Mannen har på egen hand eller med hjälp av andra tagit sig till sjukhus för vård. Det är ännu oklart hur illa skadad mannen är.

– Han är skottskadad, så det är allvarligt. Men han var vid medvetande, säger polisens presstalesperson Mats Öhman.

Larmet om skjutningen kom in till polisen strax innan 14.10 på torsdagen. En stor polisinsats pågår i jakt på en eller flera gärningspersoner. Brottsplatsen är avspärrad för en teknisk undersökning.

– Vi söker och pratar med vittnen för att säkerställa exakt vad som har hänt. Vid sjukhuset arbetar vi för att få prata med honom och säkra kläder för eventuella spår.

Inrikes

Publiktak höjs till 300 för kultur och sport

Statsminister Stefan Löfven (S). Arkivbild
Foto: Ali Lorestani
Inrikes
Inrikes Sittande publik på högst 300 personer ska tillåtas på kultur- och sportevenemang.
Lättnaderna i coronarestriktionerna införs från den 1 november.

Regeringen har beslutat om ett undantag i förbudet för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar på fler än 50 personer. För teater, konserter, biografer och sportevenemang med sittplatser ska publik på upp till 300 personer tillåtas med visst avstånd mellan dem.

Planen var tidigare att lättnaderna för kultur- och sportevenemang skulle ha trätt i kraft den 15 oktober. Då var det tal om att sätta taket till 500 personer. Men på grund av smittskyddsläget sköts beslutet upp och besvikelsen var stor i kultur- och sportvärlden.

Nu träder lättnaderna i kraft den 1 november i stället och taket blir lägre, 300 personer.

Däremot förbjuds åter offentliga danstillställningar med fler än 50 personer. Bakgrunden är att regeringen oroas av den senaste tidens rapporter om trängsel på nattklubbar.

Ett tredje besked från regeringen är att lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen förlängs med fem månader. Den skulle ha upphört vid årsskiftet.

Peter Wallberg/TT

Inrikes

TT-FLASH: PUBLIKTAKET HÖJS TILL 300

Inrikes
Inrikes Publiktaket höjs till max 300 personer på kultur- och sportevenemang från den 1 november, meddelar regeringen.

Inrikes

Tegnell: Så ska du tänka om resor på höstlovet

Statsepidemiolog Anders Tegnell under den myndighetsgemensamma pressträffen om virusläget i landet.
Foto: Anders Wiklund/TT
Inrikes
Inrikes Inga regioner utöver Uppsala bedöms vara i behov av ytterligare smittspridningsåtgärder i nuläget, meddelar statsepidemiolog Anders Tegnell.
Samtidigt manar Folkhälsomyndigheten till eftertanke inför höstlovet.

Smittspridningen ökar på flera håll i landet, men det är fortsatt bara i Uppsala som Folkhälsomyndigheten (FHM) anser att striktare restriktioner är nödvändiga.

FHM för dialog med en rad regioner, däribland Örebro, Stockholm och Skåne, men i samtliga fall har man kommit fram till att ytterligare åtgärder inte är aktuella i dagsläget.

– Även om utvecklingen är något sämre så är den inte alls lika allvarlig som den var i våras. Det finns mycket mer kunskap och kapacitet, säger Anders Tegnell på torsdagens pressträff om virusläget i landet.

Läget ser dystert ut i stora delar av världen, konstaterar Tegnell.

– Vi kommer att ha en ny rekordvecka globalt även denna vecka. Tråkigt nog ser det likadant ut, kanske ännu värre, inom EU. Många länder i Europa är väldigt hårt drabbade och inför olika restriktioner, men ännu har man inte sett så stora effekter av det.

Planera säkert

Inför nästa veckas höstlov manar Tegnell svenskarna att genomföra eventuella resor på ett så säkert sätt som möjligt.

– Det är ungefär samma saker som vi diskuterade inför sommaren som gäller. Stanna hemma om du har symtom, se till att du kan isolera dig även dit du åker om du får symtom, tänk på att inte belasta sjukvården där. Ska man träffa äldre anhöriga så är det viktigt att tänka igenom hur man gör det, så man inte utsätter någon för onödig risk, säger han.

Gällande helgens högskoleprov känner sig myndigheten trygg med att provet kan genomföras på ett säkert sätt, uppger statsepidemiologen.

– Vi har gjort en bedömning gällande detta. Det är ett jätteviktigt prov för många, det är viktigt att det kan genomföras, och de signaler vi får är att man har gjort ett bra arbete med att se till att det kan genomföras på rätt sätt.

Färre fall av hjärtinfarkt

Enligt Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen, har myndigheten fått ett regeringsuppdrag kring återstart av normal vård som fått ligga på paus de senaste månaderna. Under pandemin har färre fall av akut stroke och hjärtinfarkt rapporterats, jämfört med hur det vanligen ser ut – en tioprocentig minskning för stroke och nästan det dubbla för hjärtinfarkt.

– Vi vet inte ännu inte vad det beror på – om man inte velat eller vågat söka hjälp eller om färre faktiskt insjuknat. Är det så, så är det intressant att titta på varför, säger Lindén.

Ett nytt dödsfall med bekräftad covid-19 har rapporterats i Sverige senaste dygnet, enligt Folkhälsomyndigheten, vilket innebär att totalt 5 930 smittade har avlidit i landet. Sammanlagt har 108 969 personer bekräftats smittade av covid-19 i Sverige.

Mia Holmberg Karlsson/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

CasinoGuide.se

Nya förslag för den svenska spelmarknaden

CasinoGuide.se

De senaste veckorna har det diskuterats flitigt angående restriktioner för spel online. Den 23 april hölls en presskonferens för den gällande frågan. Många länder har infört bland annat insättningstak och andra restriktioner på grund av rådande omständigheter med målet att främja ansvarsfullt spelande. Inget är ännu bestämt, men nedan går vi igenom några av förslagen som ska verka för ytterligare skydd för konsumenterna.

Nytt maxtak för insättningar

Enligt de lagar och restriktioner som just nu gäller i Sverige kan man alltid sätta sina egna spelgränser och därmed styra över hur mycket man kan sätta in per dag, vecka och månad hos varje casino. Vill man göra ändringar och höja sin spelgräns så gäller en veckas väntetid. Den nya regeln skulle innebära att alla spelare får en maxgräns om 5000 kr per vecka per casino, men självklart bör det även vara möjligt för spelare att sätta egna lägre gränser.

Maxtak för välkomstbonusar

En annan av åtgärderna som föreslås är ett begränsat tak på vilken summa man kan få i välkomstbonus när man börjar spela på nya casinon. Även i nuläget gäller att casinon endast får erbjuda en bonus på den första insättningen, alltså kan man som spelare enbart få bonus en gång per casino. Det finns i nuläget inga maxtak för hur denna bonus ska se ut, det som dock gäller är att alla bonusar måste vara tillgängliga för alla spelare. Det nya förslaget innebär ett maxtak på 100 kr i bonus på den första insättningen.

Obligatorisk tidsgräns

Ännu en del av det nya förslaget är en tidsgräns per dag. Även denna ska vara obligatorisk för alla spelare. Hur lång denna tidsgräns ska vara och fler detaljer om hur detta skulle implementeras har inte framkommit i nuläget.

Så påverkas casinospel online av de nya reglerna

De nya reglerna har målet att beskydda dig som spelare. Regler och lagar är redan tillsatta i och med den nya spellagen med den svenska spellicensen som infördes i januari 2019. De nya restriktionerna har alltså som mål att skydda svenska spelare ytterligare. De eventuella regler som sätts av regeringen gällande ansvarsfullt spelande omfattar alla spelare som spelar på svenska casinon. Det återstår att se om, samt exakt hur, de nya reglerna kommer att se ut.

Inrikes

FHM: Äldreråden kan ha räddat över 1 300 liv

Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Inrikes
Inrikes Upp till 1 312 svenska liv har räddats på grund av de särskilt hårda coronarestriktionerna för äldre. Den slutsatsen presenterar Folkhälsomyndigheten samtidigt som äldreråden nu slopas.

Uppoffringarna från Sveriges 70-plussare har inte varit förgäves. Isolering och social distansering har sannolikt räddat många liv, fastslår Folkhälsomyndigheten med hjälp av matematiska modeller.

Totalt 1 708 hemmaboende äldre dog i covid-19 från mars till september, enligt beräkningarna. Om 70-plussarna i stället behållit stor del av sina sociala kontakter hade antalet dödsfall i stället varit upp till 3 020 stycken, alltså 1 312 fler.

– Det är en osäkerhet i modelleringen så vi kan inte vara helt säkra. Men det är en indikation på att rekommendationerna har haft en positiv effekt för den här gruppen, säger Lisa Brouwers, som är chef på Folkhälsomyndighetens analysenhet.

Undvikna iva-fall

Uträkningarna visar också att vården underlättats på bekostnad av äldres sociala liv. Tack vare isoleringen kunde vården undvika upp till 3 631 sjukhusfall av äldre och upp till 302 intensivvårdsfall.

Antagligen kan nyttan av de särskilda äldreråden varit ännu större än vad beräkningarna visar. De äldres sociala distansering kan också ha påverkat smittspridningen i hela befolkningen, vilket Folkhälsomyndigheten inte har tagit i beaktande i den nya rapporten.

– Hade 70-plussarna haft fler kontakter hade de också kunnat smitta andra och då hade det kanske blivit en större smittspridning, säger Lisa Brouwers.

Hellre lokala råd

Men trots de goda effekterna är det alltså ändå dags att ge upp de särskilda råden för äldre. För att klara av en tilltagande smittspridning tror Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson snarare på lokala och regionala råd som i Uppsala, än generella råd som gäller alla äldre. En sådan åtgärd skulle bara återvända om situationen skulle bli mycket, mycket värre.

– Det är inte vad vi ser framför oss, säger Johan Carlson.

Erik Nilsson/TT

Inrikes

Far och söner åtalas för brutalt hedersmord

Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Inträngd i en buss i centrala Kiruna utan möjlighet att skydda sig fick offret ta emot slag, sparkar och närmare 100 knivhugg.
Enligt åklagaren låg ett hedersmotiv bakom mordet. Nu åtalas en 47-årig man tillsammans med sina två minderåriga söner.

Pappan och hans två söner har enligt åtalet dödat den 20-årige mannen genom att jaga in honom på en buss i centrala Kiruna och "slå och sparka honom samt hugga honom med kniv över 90 gånger".

– Det var ett kraftigt övervåld, rättsläkaren har hittat 99 hugg, säger åklagare Lindha Strömberg.

Strömberg menar att mordet som ägde rum på kvällen den 15 juli var välplanerat. Mannen och hans söner väntade på offret när han skulle lämna sitt arbete, säger hon.

– När han kommer cyklandes efter jobbet har de angripit honom. Han har då i panik flytt, sprungit genom ett bostadsområde och som jag tolkat det försökt söka skydd på bussen. De har följt efter honom och huggit ned honom helt enkelt.

Hedersmotiv

Bland bevisningen finns en filmsekvens från bussen där det syns hur alla tre tilltalade står runt offret och attackerar honom, säger Strömberg.

– Pappan och den yngste pojken har huggit med kniv. Den andre pojken har utdelat annat våld, men också deltagit i planeringen och jakten in i bussen.

Flera personer blev vittne till händelsen och två av de misstänkta kunde gripas på plats. Den tredje greps en kort tid senare.

Offret och pappans hustru arbetade på samma arbetsplats, och ett motiv för brottet har varit att bevara familjens heder, enligt åklagaren.

– Det är grundat i att pappan har fått för sig att hans fru haft en relation med målsäganden. Det har pågått under ganska lång tid, att han varit utanför arbetet. Sedan har han tagit med sig sönerna på det här. Jag menar att det tyder på hedersmotiv när man tar med sig familjemedlemmar, säger Lindha Strömberg.

Yngste pojken tar på sig mordet

Den yngste av sönerna erkänner mord och den andre erkänner misshandel, enligt stämningsansökan. De båda åtalas även för övergrepp i rättssak, för att genom hot ha försökt förhindra vittnen att ringa polisen.

– Pojken tar på sig alla huggen och säger att det är han som har gjort detta, säger Lindha Strömberg.

Pappan har förneka brott genomgående. Hans advokat Frida Larsson säger att pappan endast har agerat för att skydda sin son, som han upplevde hotades av mordoffret.

– I det tumult som uppstod kan han ha gjort någon mindre skada, men inget som varit medvetet eller med syfte att skada honom. Utan allt har varit i försök att undanröja den farliga situationen.

Att det skulle ha funnits ett hedersrelaterat motiv tillbakavisas helt.

Samma dag som mordet inträffade åtalades pappan för bland annat olaga hot. Det gällde hot mot en annan man som han trodde hade en relation med hans hustru.

Åklagaren yrkar på att pappan ska utvisas ur Sverige.

Marc Skogelin/TT

FAKTA

Fakta: Förslag om ny hedersbrottslag

Regeringens utredare, Riksåklagare Petra Lundh, presenterade i början av oktober ett förslag på en ny brottsrubricering om särskilt hedersbrott.

Brottstypen tar sikte på upprepade hedersrelaterade gärningar som riktar sig mot samma brottsoffer.

Bestämmelsen har fridskränkningsbrotten som förebild, med den skillnaden att gärningspersonen och brottsoffret inte behöver vara närstående.

Straffskalan föreslås bli samma som för grov kvinnofridskränkning med ett minimistraff på nio månaders fängelse och ett maximistraff på sex års fängelse.

För ansvar krävs att gärningspersonen har begått de brottsliga gärningarna i syfte att bevara eller återupprätta en persons eller familjs, släkts eller annan liknande grupps heder.

Utredningen föreslår även att straffet för överträdelse av kontaktförbud skärps. Böter tas bort ur straffskalan och även ringa fall av överträdelse ska straffas. Beslut om utvidgat kontaktförbud ska dessutom alltid kunna förenas med villkor om elektronisk övervakning.

I somras infördes ett nytt brott, barnäktenskapsbrott, en straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv samt ett utreseförbud, som ska skydda barn från att föras utomlands för att utsättas för barnäktenskap eller könsstympas.

Förslaget har skickats på remiss och föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

Källa: Regeringen

Inrikes

Stopp i tågtrafiken – misstänkt farligt föremål

Polisen utreder ett misstänkt farligt föremål ombord på ett tåg i Gnesta. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Polisen har utrymt ett tåg på Gnesta station och spärrat av området efter larm om ett misstänkt farligt föremål. Tågtrafiken på västra och södra stambanorna står still.
– Enligt prognosen kan trafiken vara igång vid 15-tiden, säger Trafikverkets kommunikatör.

En person ringde in till polisen vid halv tolv-tiden och slog larm om det misstänkt farliga föremålet ombord på tåget.

– Inringaren hade sett ett misstänkt föremål på ett pendeltåg och larmade oss. Tåget utrymdes och platsen spärrades av, och vi har flera patruller på plats för att utreda föremålet, säger polisens presstalesperson Angelica Israelsson Silfver.

All tågtrafik som passerar Gnesta station har stängts av efter beslut från polisen och nationella bombskyddet är på plats, skriver Polisen på sin hemsida.

– Bombskyddet får närma sig föremålet – först efter det kanske vi har mer uppgifter om vad det kan handla om. Och i nuläget har vi ingen prognos för när det är över.

Ingen person har skadats eller gripits.

– Vi håller på att samla in information för att eventuellt kunna hitta en misstänkt person, säger Israelsson Silfver.

Polisen kan inte bekräfta medieuppgifter om att det förekommit ett bombhot i samband med larmet.

Avspärrningen har lett till att det för närvarande är stopp i tågtrafiken vid Gnesta och trafiken på sträckorna Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö påverkas av trafikstoppet. Trafiken kan dock återigen vara igång senare i eftermiddag, beroende på hur lång tid polisens insats kräver, enligt Trafikverket.

– Enligt prognosen kan trafiken komma igång vid 15-tiden, men det hänger på hur lång tid insatsen tar, säger Beisy Sundin, presskommunikatör vid Trafikverket.

Enligt Trafikverket leds nu vissa tåg om, men man uppmanar resenärerna att kontrollera med tågbolaget vad som gäller.

Erik Paulsson Rönnbäck/TT

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL