Utrikes

Trump: Vaccin till alla amerikaner i april

USA:s president Donald Trump under den presskonferens där han lovade vaccin till alla amerikaner till april 2021.
Foto: Alex Brandon/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

USA:s president Donald Trump säger att det kommer finnas tillräckligt med coronavaccindoser för att alla amerikaner ska ha fått en i april 2021. Presidenten meddelade detta under en pressträff i Vita huset på fredagen.

– Hundratals miljoner doser kommer finnas tillgängliga varje månad och vi räknar med att ha tillräckligt med vaccin för alla amerikaner i april, och återigen säger jag att distributionen av dessa kommer att vara snabb, säger Trump på presskonferensen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Karikatyr fick belgisk lärare avstängd

Kommunhuset i Molenbeek där en lärare blivit avstängd efter att ha visat en Muhammedkarikatyr för sina elever. Arkivbild.
Foto: Wiktor Nummelin/TT
Utrikes
Utrikes

En belgisk lärare har stängts av efter att ha visat en karikatyrteckning av profeten Muhammed för sina elever.

Han gjorde det för att förklara varför den franske läraren Samuel Paty fick halsen avskuren av en 18-åring efter att under en lektion om yttrandefrihet visat Muhammedkarikatyrer.

Den belgiska kollegan hade valt en av teckningarna från den franska satirtidningen Charlie Hebdo. På bilden syns profetens könsorgan när han naken hukar sig.

– Vårt beslut baseras uteslutande på att detta var obscent. Även om det inte hade varit profeten skulle vi ha gjort samma sak, säger en talesperson för borgmästaren i Bryssel-kommunen Molenbeek om avstängningen.

Eleverna som fick se bilden är tio, elva år.

– Två eller tre föräldrar klagade, säger talespersonen.

Utrikes

USA röstar om president – och magiska svampar

Psykedeliska svampar kan bli lagligt för medicinskt bruk i Oregon i USA. Arkivbild.
Foto: Peter Dejong/AP/TT
Utrikes
Utrikes Aborträttigheter, gigarbete – och psykedeliska svampar. Allt handlar inte om Donald Trump och Joe Biden när USA går till val.
Flera delstater passar på att hålla folkomröstningar om en rad olika ämnen.

Den 3 november väljer USA om de vill att president Donald Trump ska fortsätta i fyra år till eller om utmanaren Joe Biden ska flytta in i Vita huset. Dessutom ska 35 senatorer, samtliga ledamöter till representanthuset och elva guvernörer röstas fram.

Men ett 30-tal delstater passar också på att anordna folkomröstningar och miljontals väljare har därmed möjlighet att tycka till i över 120 lokala frågor, enligt National Conference of State Legislatures. Här är några av dem.

Rätten till abort är en omtvistad fråga i USA. Nu tar den sig som så många gånger tidigare från domstolar och stadshus till valsedlarna i flera delstater.

Colorado har i nuläget ingen övre gräns för abort. Men Proposition 115 vill förbjuda det efter den 22:a graviditetsveckan, om inte mammans liv är i fara. Inga undantag skulle dock göras för våldtäkt eller incest.

I Louisiana får väljarna ta ställning till en ändring som skulle klargöra att delstatens konstitution inte skyddar rätten till eller finansiering av abort. Om det godkänns skulle det vara ett steg på vägen att förbjuda abort i delstaten om USA:s högsta domstol river upp det beslut som kallas "Roe mot Wade" och som slår fast kvinnors rätt till abort.

Ett av de mest uppmärksammade lokala förslagen är Proposition 22 i Kalifornien. Det klassas som ett medborgarinitiativ men stöds av gigföretag som taxitjänsterna Uber och Lyft som med en miljardbudget har lyckats driva igenom en folkomröstning.

Ett ja skulle undanta gigarbetare från en delstatslag som juridiskt ger dem status som anställda med rättigheter som exempelvis arbetslöshetsförsäkring. Förslaget ger dem dock rätt till vissa anställningsförmåner även om de då skulle vara oberoende egenföretagare. Förespråkare menar att gigarbetarna själva inte vill vara anställda medan kritiker menar att långt från alla delar den åsikten och att förslaget tar bort ett viktigt grundläggande skydd och ökar osäkerheten.

Ska det vara lagligt för personer över 21 år att använda psilocybinsvampar – i folkmun kända som magiska svampar – för medicinskt bruk? Den frågan ska väljarna i Oregon ta ställning till i förslaget Measure 109. Bland förespråkarna finns krigsveteraner som lider av posttraumatisk stress, kroniskt sjuka patienter och människor som lider av ångest och som säger sig få mycket hjälp av preparatet. Kritiker menar i sin tur att det behövs mer forskning om eventuella fördelar.

Det 71-sidiga förslaget innehåller en tvåårig plan för att ytterligare utreda frågan och sätta upp en regelstruktur innan förslaget i så fall skulle kunna bli verklighet.

I Washington DC ska väljarna ta ställning till Initiativ 81, som vill sänka straffet för innehav av enteogena växter och svampar, inklusive psilocybin och meskalin.

Det har varit ett vanligt förekommande ämne i de lokala folkomröstningarna och i år ska fem delstater överväga förslag om att att legalisera marijuana för vuxna.

I Arizona, Montana och New Jersey handlar det om huruvida man ska godkänna det i rekreationssyfte medan South Dakota kommer att rösta om att legalisera marijuana både för medicinskt och fritidsbruk. Mississippis förslag handlar om medicinskt bruk.

I Colorado ska väljarna ta ställning till ett förslag om ett statligt skattefinansierat program som skulle innebära betald föräldra- och sjukledighet. Det skulle innebära att arbetare har rätt till upp till tolv veckor betald ledighet för att vara hemma med ett nyfött barn, återhämta sig från sjukdom eller ta hand om en familjemedlem som är allvarligt sjuk.

Förespråkare menar att coronavirusets spridning tydligt visar på behovet av ett sådant förslag medan kritiker säger att det är för dyrt i en tid då ekonomin har tagit skada av pandemin.

Delstaten som i folkmun kallas Rhode Island heter egentligen “State of Rhode Island and Providence Plantations”. Men nu finns ett förslag att stryka "Providence Plantations" (Providenceplantagen) ur namnet eftersom det associeras med slaveri.

Plantage i USA ägdes ofta av vita rika personer som inte sällan utnyttjade svarta som slavar för att göra grovarbetet på fälten. "Smärtan som den här associationen orsakar vissa av våra invånare borde bekymra alla i Rhode Island och vi måste göra allt i vår makt för att se till att alla i samhället kan känna stolthet över vår delstat" har guvernören Gina Raimondo skrivit.

Sofia Eriksson/TT

En valaffisch till stöd för förslaget att legalisera magiska svampar för medicinskt bruk i Oregon i USA.
En valaffisch till stöd för förslaget att legalisera magiska svampar för medicinskt bruk i Oregon i USA.
Foto: Andrew Selsky/AP/TT

FAKTA

Fakta: Så väljer USA president

Amerikanska presidentval hålls den första tisdagen efter den 1 november vart fjärde år. Den 3 november 2020 ställs den sittande presidenten Donald Trump (Republikanerna) mot Joe Biden (Demokraterna).

Valen är indirekta. När väljarna lägger sin röst på en presidentkandidat är den också kopplad till partiets elektorer i delstaten. Varje delstat har ett antal röster, så kallade elektorsröster, och det är dessa som formellt utser presidenten. Om en presidentkandidat vinner en delstat får den i regel alla delstatens elektorsröster.

I elektorskollegiet väljer de totalt 538 elektorerna, proportionerligt fördelade mellan delstaterna, formellt president och vicepresident. 270 elektorsröster krävs för att bli president.

Alla amerikanska medborgare över 18 år har rätt att rösta, med vissa undantag. Nästan alla delstater stoppar till exempel personer som avtjänar ett straff eller sitter i fängelse från att rösta.

Valdeltagandet har länge legat på omkring eller strax över 50 procent – en låg siffra jämfört med andra utvecklade länder. I valet 2016 var det ungefär 64 procent av de röstberättigade som registrerade sig för att rösta.

Efter valet väljer elektorskollegiet en president i december. Den valde svärs sedan in i januari.

Utrikes

Svenska på Samos: "Hela huset skakade"

Översvämningar efter jordbävningen i hamnen i Vathy på den nordöstra sidan av den grekiska ön Samos.
Foto: Michael Svarnias/AP/TT
Utrikes
Utrikes Svenska Jenny Birgersdotter vilade i sängen på övervåningen när huset började skaka på den grekiska ön Samos, strax söder om jordbävningens epicentrum.
– När jag kom ut så stod jag inte still, allt skakade, säger hon.

Innan det kraftiga skalvet i Egeiska havet mellan Turkiet och Grekland fick Jenny Birgersdotter ett sms i mobiltelefonen.

– Jag fick tidigt information att man skulle hålla sig ifrån kusten. Vi som bor på södra sidan av ön är lyckligt lottade, det var värst på norra sidan, säger hon.

Redan i morse kunde hon ana att något var på gång.

– Jag hörde i morse hur dörrarna vibrerade, jag tänkte först att det måste vara katterna. När skalvet sedan kom var jag inte förvånad.

Två tonåringar omkom

Två tonåringar omkom nära Vathy på den nordöstra sidan av ön efter att de fått en vägg över under skalvet. Där Jenny Birgersdotter bor syns inga materiella skador, trots att skalvet var kraftigt.

USA:s geologiska myndighet USGS registrerade magnituden 7,0. Den turkiska katastrofmyndigheten Afad angav 6,6.

– Många är oroliga för efterskalv. Det har vibrerat konstant sedan det stora skalvet. Du känner hur marken vibrerar och du hör dånet. Nu när vi sitter och äter middag så ser vi hur vattnet i vattenflaskan skakar.

Sova utomhus

Familjen har samlats för att hålla sig uppdaterade om läget, berättar hon.

– Vi har blivit rekommenderade att sova utomhus. Vi sover nog i alla fall på nedervåningen nära dörren, där konstruktionen är bättre.

TT: Hur känns det att vara med om en jordbävning av den här magnituden?

– Man får adrenalin och blir såklart skärrad. Man har ju inget att säga till om, det är naturens lag. Det är bara att ta skydd och hoppas på det bästa.

Dagens skalv var det kraftigaste Jenny Birgersdotter upplevt under de två år som hon bott till och från på ön.

– Vi har inte haft något skalv under hela sommaren. Nu fick vi allt på en och samma gång. Det gick så himla fort och var lite otäckt såklart.

Jonas Grönvik/TT

Jenny Birgersdotter bor på den grekiska ön Samos.
Jenny Birgersdotter bor på den grekiska ön Samos.
Foto: Privat

Utrikes

Turistmålets krav: Visa negativt coronatest

Tomma solbäddar på Teneriffa. Bild tagen i februari i år.
Foto: Joan Mateu/AP/TT
Utrikes
Utrikes Kanarieöarna inför ett krav för turister som ska besöka öarna att uppvisa ett negativt coronatest.
– Det är lösningen, för tillfället, säger turistchef Yaiza Castilla.

Den nya lagen införs för att minska smittspridningen och innebär att besökare över tolv år måste uppvisa ett negativt test, som får vara max 72 timmar gammalt, på sitt bokade hotell.

– Det är lösningen, för tillfället. För att skydda öarna, våra turister och invånare, säger Yaiza Castilla, turistchef på Kanarieöarna till Reuters.

Lagen väntas träda i kraft runt den 10 november, enligt researrangören TUI som varit förberedd på beslutet.

– Vi kommer erbjuda våra kunder att ta ett test innan eller i samband med avresa, säger Adam Györki, kommunikationsansvarig på TUI, till TT.

Kanarieöarna kommer, till skillnad från många andra länder och regioner, inte kräva PCR-test, utan ett så kallat antigentest kommer godkännas. Antigentest är en typ av snabbtest.

– Vi har följt utvecklingen av de nya testerna och agerat nu när det blev möjligt.

Även Apollo uppger att man kommer vara redo att testa sina resenärer.

Liknande regler finns redan på turistdestinationer som Cypern, och har även funnits på Grekland.

Troy Enekvist/TT

Anna Hansson/TT

Utrikes

Ny polsk massprotest mot abortlag

Demonstrationer mot skärpt abortlag i Warszawa i onsdags.
Foto: Czarek Sokolowski/AP/TT
Utrikes
Utrikes Protesterande polacker trotsade virusrestriktionerna och höll en ny massdemonstration i Warszawa mot ett domstolsbeslut som i stort sett stoppar alla aborter.
– Vi är beredda att kämpa till slutet, säger Marta Lempart, medgrundare till rörelsen Kvinnostrejk.

Demonstrationerna mot en befarad skärpning av abortlagarna har pågått i över en vecka. I onsdags deltog över 400 000 personer i protester över hela landet.

De arrangerande kvinnorättsgrupperna hoppades att fredagens demonstrationen i huvudstaden skulle bli lika talrik.

Säkerheten i Warszawa är skärpt efter de sammandrabbningar som tidigare skett mellan demonstranter och högerextrema aktivister under protestdagarna.

"Barbari" mot kyrkan

Demonstrationerna tog fart efter det att författningsdomstolen i förra veckan meddelat att abort av foster med skador strider mot konstitutionen, vilket öppnar för en ytterligare skärpning av landets redan strikta abortlagstiftning.

Regeringen försvarar domstolsutslaget, medan människorättsgrupper anser att det tvingar kvinnor att fullfölja icke livskraftiga graviditeter.

Från regeringshåll fördöms protesterna som ett slags "barbari" och "vandalism", riktat mot katolska kyrkor. Inför fredagens protest uppmanade högerextrema grupper huvudstadsborna att "försvara" kyrkorna. Fast arrangörerna hade inga planer på att rikta sig på religiösa institutioner.

Riskerar åtal

Arrangörerna hotas av åtal eftersom folksamlingar på mer än fem personer är förbjudna i Polen under pandemin.

Premiärminister Mateusz Morawiecki varnade på fredagen för konsekvenserna av att demonstrera när virusplågan grasserar, särskilt som Polen under det senaste dygnet registrerade rekordhöga 21 629 nya smittfall.

"Låt oss inte tillåta vissas oansvariga beteende som skadar äldre människor, de svagaste och de enheter som kämpar mot epidemin", skrev han på Facebook.

Nästan totalstopp

En lagskärpning skulle innebära att nästan samtliga aborter förbjuds, då 98 procent av de lagliga aborterna i Polen är relaterade till fosterskador, enligt kvinnorättsorganisationen Federationen för kvinnor och familjeplanering.

Det hängivet katolska Polen har en av Europas strängaste abortlagar. Färre än 2 000 legala aborter sker varje år, men kvinnorättsgrupper uppskattar att omkring 200 000 kvinnor utför aborter illegalt eller utomlands.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

SUNBIRD WEBBYRÅ

Webbyråns bästa knep hur du skapar ett starkt varumärke

SUNBIRD WEBBYRÅ

Enligt Sunbird Webbyrå kan ett starkt varumärke vara en av de viktigaste faktorerna för att öka ert företags försäljning online:

Det finns för mycket information och för lite tid. Potentiella kunder som besöker er tenderar att ta snabba beslut som oftas baseras på en känsla och vilket förtroende de får för er.

Ett varumärke är någons magkänsla om er. Det är inte vad ni säger att det är. Utan vad era kunder säger att det är. Här kommer Sunbird Webbyrå med fyra riktlinjer för att stärka ett varumärke.

1. Var konsekvent

Det är viktigt att ni alltid är konsekventa och lever efter ert varumärke. Byt inte budskap och värdegrunder när vinden vänder.

2. Tänk långsiktigt

Förtroende byggs upp över tid och det är viktigt att ni är beredda att offra kortsiktiga vinster för de långsiktiga. Man ska varken göra eller säga för mycket, håll er till ramen och lägg inte lättvindigt till fler tjänster i er arsenal.

3. Differentiera er

Det är lättare att bygga ett varumärke om man är unik. Är ni nischade förstår man snabbare vad ni står för.

4. Var fokuserad

För många hemsidor försöker säga för mycket. Säg bara det viktigaste. Ska ni få fram ett budskap ska ni enbart ge informationen läsaren verkligen behöver - inte allt som är bra att säga.

Även om de flesta är medvetna om detta menar Sunbird Webbyrå att många företag ändå tenderar att lägga för mycket text på hemsidan. Vilket gör att besökaren får jobba för att förstå vad man gör.

Vill ni ha hjälp att ta fram skräddarsydd webbdesign som stärker ert varumärke - Kontakta Sunbird Webbyrå här.

Utrikes

Coronavåg plågar Norden – åtgärder skärps

Munskydd i kollektivtrafiken – en av åtgärderna som införts i norska Oslo för att bromsa smittspridningen.
Foto: Heiko Junge/NTB/TT
Utrikes
Utrikes Munskyddskrav och lagstadgad karantän av tusentals.
I likhet med Sverige så ökar smittan i våra grannländer Danmark, Norge och Finland – och sättet man hanterar detta varierar stort.

I Danmark sattes i slutet av förra veckan ett trist rekord. Med nästan 1 000 nya bekräftade fall av coronasmitta under söndagen noterades det högsta antalet för en 24-timmarsperiod sedan pandemin började.

För att bromsa smittspridningen infördes i veckan nya restriktioner i landet. Deltagargränsen för offentliga sammankomster sänks från 50 till tio personer och krav på munskydd införs i offentliga inomhusmiiljöer.

Lars Østergaard, överläkare vid universitetssjukhuset i Århus och professor vid universitetet i Århus, tycker dock inte att man bör kalla den en "andra våg".

– Personligen gillar jag inte att prata om "vågor" i epidemiologiska sammanhang då det finns så många olika faktorer som påverkar spridningen i ett samhälle. Gör man det så kan man nog inte kalla detta för en andra våg ändå då vi vid tidigare tillfällen upplevt en uppgång efter våren, säger han.

– Vi har över 1 000 nya fall varje dygn och r-talet är runt 1,2 så ja, det är en ökning, eller "en våg" om man nu vill kalla det så.

Munskydd – det nya svarta

Danmark är långt från ensamma om att brottas med ny smittspridning.

I dagarna rapporterade även norska myndigheter den högsta dagliga ökningen av smittfall under pandemin.

"Norge befinner sig i en situation där vi ser att det finns en ökning av smittan men också en ökning av antalet utbrott som upptäcks och hanteras", säger Line Vold, avdelningschef på norska Folkhelseinstituttet (FHI), i en skriftlig kommentar till TT.

"Men vi är trots det oroade över smittspridningen", lägger hon till.

Line Vold menar att åtgärderna gör att Norges nuvarande situationen skiljer sig från vårens.

"Åtgärder har införts både nationellt och på lokal nivå där vi ser utbrott och högre infektionsnivåer. Ansträngningar görs för att intensifiera testning, infektionsdetektering och karantän".

De nya åtgärderna i landet innebär bland annat att maxantalet för arrangemang inomhus minskas från 50 till 20 och gränsen för arrangemang utomhus sänks från 200 personer till 50 personer.

Utöver detta finns lokala restriktioner – även i Oslo är det munskydd som gäller på platser där en meters avstånd inte går att garantera.

"Explosionsartad smitta"

Även i Finland har restriktionerna skärps till följd av en uppgång i smitta.

– Smittoläget har försämrats i Finland. Från att ha haft nästan inga fall så har det ökat, på vissa håll mer än andra, berättar Peter Nieminen, överläkare på Vasa centralsjukhus.

– Men det är väldigt lugnt jämfört med Sverige, lägger han snabbt till.

Landskapet Österbotten, där Vasa är beläget, är en av de platser där smittan ökat.

– Vi hade en explosionsartad spridning i samband med att studenterna kom tillbaka för tre-fyra veckor sedan. Från att ha haft 100 fall totalt så rapporterades över 700 nya fall inom loppet av ett par veckor.

Men inte längre. Smittspridningen i landskapet har redan avtagit. Peter Nieminen som sitter i den arbetsgrupp som fattar beslut om landskapets restriktioner berättar hur det gick till.

– Till skillnad från Sverige så lägger vi mycket tid på smittspårning. Både de som testas positivt och de som varit i kontakt med denna sätts sedan i karantän, ingen frivillig karantän utan en lagstadgad sådan.

– I Vasa var 2 500 personer i karantän när spridningen var som värst.

Lågt antal i Finland

I Finland, liksom i Sverige, fattas många beslut vad gäller smittskyddsåtgärder på lokal nivå. Åtgärderna anpassas till coronaläget i varje landskap.

I både Österbotten och Nyland, där huvudstaden Helsingfors ligger, råder sedan en tid tillbaka krav på munskydd på en rad platser – på vissa håll även arbetsplatser och skolor.

– När man går till affären ser man ingen utan munskydd, folk är duktiga på att följa rekommendationerna, berättar Peter Nieminen.

Finland sticker ut med sitt låga antal smittade – endast strax över 15 000 har här testats positiva.

TT: Varför tror du att smittan är lägre i Finland jämfört exempelvis Sverige?

– Man stängde ner här i våras och det blev dyrt men var nog ganska bra. Vi har valt en strategi som fungerat för oss. Vi kan dock inte säga vad som är rätt för andra.

– Finnar brukar hålla sociala avstånd oberoende av virus så det har kanske hjälpt, säger Peter Nieminen avslutande.

Antalet människor som sedan pandemins början har mist livet med konstaterad corona i Norge, Danmark och Finland skiljer sig avsevärt från Sverige. Enligt den officiella statistiken i respektive land har 281 personer avlidit i Norge, i Danmark 716 och i Finland 354. I Sverige är motsvarande siffra över antalet coviddöda 5 938.

Totalt 124 355 hade på fredagen bekräftats smittade av covid-19 i Sverige.

Ida Vanhainen/TT

Utrikes

Minst 14 döda i skalv i Egeiska havet

Räddningsarbetare och personer ur allmänheten försöker rädda människor som fastnat under en raserad byggnad Izmir i Turkiet efter fredagens kraftiga jordskalv.
Foto: Ismail Gokmen/AP/TT
Utrikes
Utrikes Minst 14 personer har mist livet i en kraftig jordbävning i Turkiet och Grekland.
Flera byggnader kollapsade i staden Izmir och människor uppges vara fast under rasmassorna.
Antalet döda och skadade befaras stiga.
PREMIUM

Skalvet inträffade i Egeiska havet mellan Turkiet och Grekland. Det kändes i flera turkiska provinser och på de grekiska öarna Samos och Kreta samt i huvudstaden Aten.

USA:s geologiska myndighet USGS registrerade magnituden 7,0. Den turkiska katastrofmyndigheten Afad angav 6,6.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Knivman hotade poliser i Paris

Polisen oskadliggjorde en knivman i Paris på fredagen.
Foto: Thibault Camus/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Poliser i Paris lyckades övermanna en man som hotade dem med två knivar på fredagen, uppger en poliskälla.

Efter ett ha larmats om att en knivbeväpnad man knackat på en granndörr, ryckte polisen ut till bostadsområdet i sydvästra Paris.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL