Inrikes

Parkeringsvakter ska röja bland elsparkcyklar

Parkeringsvakter ska från och med måndag kunna städa upp i röran av slarvigt parkerade elsparkcyklar. Arkivbild.
Foto: Terje Pedersen
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Parkeringsvakter ska från och med måndag kunna städa upp i röran av slarvigt parkerade elsparkcyklar, skriver SVT Nyheter.

Det är p-vakterna i Stockholms stad som får det utökade ansvaret under en testperiod om ett par veckor. Det är genom att pröva samma lagutrymme som gör det möjligt att flytta på felparkerade bilar som det kan bli möjligt, förklarar trafikborgarrådet Daniel Helldén (MP), för SVT. Godkänns systemet i trafiknämnden kan elsparkcykelbolagen komma att debiteras för varje felparkerad sparkcykel som p-vakterna tvingas att flytta på.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Säpopolis glömde tjänstevapen på tågperrong

Den Säpoanställda polisen straffas med löneavdrag. Arkivbild.
Foto: Lars Pehrson/SvD/TT
Inrikes
Inrikes

En polis på Säpo glömde en ryggsäck med sitt tjänstevapen, ammunition och magasin på en tågperrong på Lunds centralstation i somras, skriver Kvällsposten .

Enligt en intern disciplinutredning ska polisen snabbt ha insett misstaget och drabbats av en känsla av panik och tog då direkt tåget tillbaka till Lund. Där hade väskan redan omhändertagits av ordningsvakter.

Den Säpoanställda polisen har uppgett att misstaget berodde på "en sekund av ouppmärksamhet" i samband med ett telefonsamtal.

Polisen straffas med ett löneavdrag, då personalansvarsnämnden vid Säkerhetspolisen finner att misstaget innebar en uppenbar risk att en utomstående kunnat komma över utrustningen.

Jonas Grönvik/TT

Inrikes

Havsström upptäckt öster om Island

Djuphavsströmmen passerar norr om Färöarna. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Inrikes
Inrikes Forskare vid Universitetet i Bergen har upptäckt en hittills okänd havsström som sträcker sig öster om Island ner mot Färöarna.

Havsströmmar har mycket stor betydelse för klimatet och ekosystemen. Det är inte varje dag någon upptäcker och ger namn åt en.

– Vi har satt en ny havsström på kartan. Rätt och slätt, säger en av studiens huvudförfattare Stefanie Semper till norska NRK .

Hon är verksam vid klimatforskningscentret Bjerknessenteret och Universitetet i Bergen.

Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications , visar att djuphavsströmmen "Iceland-Faroe Slope Jet" (IFSJ) transporterar mycket kallt och tungt vatten norr om Island ner mot Färöarna. Strömmen på flera hundra meters djup är en del av ett större system. Vattnet i Nordatlanten cirkulerar genom att varmt vatten strömmar norrut, kyls av, sjunker och på stort djup transporteras tillbaka söderöver.

Studien har kombinerats med en annan som försöker peka ut källan till havsströmmen och som anger att den bildas i Grönlandshavet. Att veta var vattnet kommer ifrån är viktig kunskap i klimatsynpunkt, säger Semper.

– Jag tror att om vi verkligen vill förutse hur framtiden kommer att se ut måste vi veta mycket om havet och hur strömmarna fungerar i dag, säger hon till NRK.

Niklas Svahn/TT

Inrikes

Polismisstanke: Samma personer bakom falsklarm

Den senaste tiden har flera falska bomber placerats ut i Rosengård. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Bombliknande men ofarliga föremål har placerats ut i Rosengård i Malmö vid sju tillfällen sedan förra veckan, skriver Sydsvenskan . Senast i fredags fick polisen rycka ut vid två tillfällen.

Polisen misstänker att det är samma personer som ligger bakom flera falska, inringda larm om skottlossningar och grova våldsdåd i stadsdelen de senaste månaderna.

– Dagligen har vi en hög frekvens av vad vi bedömer som falsklarm där det påstås allt från att det skett skottlossningar till att bilar brinner. Uppgifter som helt enkelt inte stämmer, säger biträdande lokalpolisområdeschef Erik Åberg till tidningen.

Han kan med hänvisning till förundersökningssekretess inte uttala sig om vilka man misstänker ligger bakom falsklarmen, men säger att det kostar polisen tid och resurser.

Falsklarmen påverkar också förutsättningarna att prioritera bland larmen.

– Nu känner vi till fenomenet så vi värderar varje enskilt samtal som vi alltid gör. Men vissa av händelserna beskrivs så spektakulärt att man kan ana att det inte stämmer. Oavsett så behöver vi vidta kontroller i ett väldigt stort antal ärenden, säger Erik Åberg.

Inrikes

Stor vattenläcka drabbade Arboga

Arboga har drabbats av en vattenläcka. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En större vattenläcka inträffade på ledningsnätet i Arboga på lördagsförmiddagen. Trycket i ledningarna var svagt och många hushåll blev helt utan dricksvatten.

Huvudläckan tros ha uppstått vid en viadukt vid Stureleden i centrala Arboga. Det ledde till stora vattensamlingar under järnvägstunneln och bland annat fastnade en bil i vattenmassorna.

Personal från kommunen lyckades täta läckan och på eftermiddagen hade de flesta fått tillbaka trycket i ledningarna. Boende i Arboga, Medåker och Valskog uppmanas dock att koka vattnet tills vattenprover tagits klart. Det beräknas ta hela helgen, enligt kommunens hemsida.

Inrikes

Minister: Kan hantera minksmitta i Sverige

Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) anser att det finns bra rutiner i Sverige för att kunna hantera utbrott. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Inrikes
Inrikes Coronautbrottet på en minkfarm i Blekinge är inget som oroar landsbygdsminister Jennie Nilsson. Enligt henne finns det goda rutiner för att hantera det här i Sverige.
PREMIUM

Både minkar och anställda har konstaterats vara smittade av coronaviruset på en farm i Sölvesborg. Om viruset gått från djur till människa är inte klarlagt, men enligt Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) kan man anta det.

Utbrottet i Sölvesborg är det första i Sverige, men inte i Europa. I bland annat Nederländerna har ett stort antal minkfarmar drabbats. Enligt landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) är myndigheter i Sverige väl förberedda på eventuella utbrott.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Effectory

Så påverkas företagens HR-data av GDPR

Effectory Europeiska unionen införde en ny förordning 2019. Skillnaden på en förordning och en bestämmelse är att en förordning måste införas och en bestämmelse är valfri för varje medlemsland, att införa efter eget önskemål.

GDPR är den senaste förordningen som EU har påfört medlemsländerna. Förordningen reglerar hantering av data och annan typ av information som bland annat rör personuppgifter. Vad betyder detta svenska företag?

Vad är skillnaden på GDPR och dataskyddsförordningen?

På svenska heter den relativt nya förordningen dataskyddsförordningen. Den reglerar i det stora hela all hantering av personuppgifter och ett speciellt avsnitt är avsett för information som klassas som känslig. Alla bolag måste följa förordningen, det har en avgörande effekt för bolag som samlar in information om sina kunder, vilket i princip alla företag som säljer och köper varor gör.

För att kunna vara konkurrenskraftig på marknaden behöver företag samla in information om sin målgrupp. Den förordning som nu gäller i EU innebär att det ska föreligga ett medgivande av alla privatpersoner, som företagen samlar in information omkring och särskilt när det gäller information som förordningen klassar som känslig.

Känslig information är uppgifter som kan spåras till en individ. Det kan exempelvis vara personnummer, adress och namnuppgifter. Men även digital information såsom en IP-adress och liknande.

Påverkas företagens HR-data av förordningen?

De uppgifter som företagen samlar in om sina kunder är viktigt för att kunna skapa en framgångsrik verksamhet rent ekonomiskt. Företagen behöver veta vad kunderna vill ha för att kunna skapa tjänster och produkter som kunderna i sin tur vill köpa och använda.

Även information om företagens egna medarbetare är viktig i förhållande till företagens effektivitet, något som är avgörande för hur konkurrenskraftigt ett företag kan vara på marknaden. Genom att samla in information om personalen kan personalresurserna fördelas på bästa möjliga sätt inom företaget.

På engelska kallas begreppet, inom företagsvärlden, ofta för employee engagement, på svenska resursfördelning eller personalinitiativ, beroende på vad man syftar på specifikt. Praktiskt taget handlar det om att ha rätt typ av personal, med rätt kompetens, som utför rätt typ av arbetsuppgifter. Dataskyddsförordningen fastslår rent juridiskt att all personal ska godkänna att arbetsgivaren kan samla in och spara all den typ av information, som handlar om medarbetarna.

HR-data är information som företag samlar in om sin personal. Det kan exempelvis vara information om utbildningsbakgrund, ålder, meriter och arbetslivserfarenhet. Information kan användas för att fördela företagets personalresurser på ett effektivt sätt. Rent praktiskt kan det innebära att personalens kompetens inte används till fullo.

Varför är HR-data viktigt?

Konkurrensen på marknaden blir allt hårdare för företagen och det ställer allt högre krav på att vara konkurrenskraftig. I förhållande till konkurrenskraftighet kan HR-data ha en avgörande roll för många bolag. Sänkta priser till konsumenterna är inte alltid ett möjligt alternativ eller svaret på att bli ett konkurrenskraftigt företag – alternativet kan vara att ta del av employee engagement index, som ger en tydlig överblick över de personalresurser som finns att tillgå.

Med den informationen kan bolagen nämligen omfördela resurserna och därmed effektivisera processerna inom företaget. Det gör det möjligt att profitera på de resurser som redan finns inom bolaget, vilket sannolikt leder till att utgifter och kostnader minimeras.

Inrikes

80 år sedan olyckan i Armasjärvi då 46 omkom

44 infanterister och två färjekarlar omkom när en färja förliste på sjön Armasjärvi 1940. Arkivbild.
Foto: Pressens Bild/TT
Inrikes
Inrikes I dag är det 80 år sedan en av de svåraste olyckorna inträffade för Försvarsmakten i fredstid – den så kallade Armasjärviolyckan.
PREMIUM

Det var den 24 oktober 1940 som en färja skulle föra två ingenjörsplutoner över sjön Armasjärvi i Tornedalen. Det var en kall och blåsig kväll.

När färjan med 102 militärer ombord lämnat land började vågor skölja in över stäven och männen flyttade sig bakåt i båten. Då tog färjan in mer vatten och sjönk. Panikartade scener utbröt, dåtidens uniformer sög åt sig det iskalla vattnet vilket gjorde att många förolyckades.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Kriminalvårdens nya gd: De får bära ut mig

Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren.
Foto: Jessica Gow
Inrikes
Inrikes Brist på platser, besöks- och permissionsförbud, coronapandemi och stabsläge har präglat Martin Holmgrens första månader som generaldirektör för Kriminalvården. Men han har också hunnit med att titta på en tv-serie om världens värsta fängelser.
PREMIUM

– Där kan man verkligen se hur man kan tvingas bedriva kriminalvård på ett annat sätt. Personalen bevakar den yttre gränsen och sedan sköter de intagna allting innanför, säger generaldirektör Martin Holmgren när TT träffar honom på Kriminalvårdens regionkontor i Liljeholmen i Stockholm.

Serien ser han inte som en inspiration för hur den svenska Kriminalvården borde se ut.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Barn hålls hemma – föräldrar hotas med vite

Föräldrar måste betala vite om de inte låter sina barn gå i skolan under pandemin. Arkivbild.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Skolpolitiker i Skellefteå hotar föräldrar som inte låter sina barn gå i skolan på grund av rädsla för covid-19 med vite om inte barnen är tillbaka den 2 november, rapporterar P4 Västerbotten .

Föräldrarna har hållit sina barn hemma sedan i mars, och försvarar sig med att de har fått hemundervisning via internet. Men skolpolitikerna underkänner hemundervisningen eftersom den inte följer läroplanen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL