Utrikes

Fasadklättrare greps 210 meter över marken

Montparnassetornet i Paris. Arkivbild.
Foto: Erik Johansen/NTB/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Polisen har gripit en man som klättrat upp för fasaden till Paris högsta hus.

Klättraren, som inte använde någon säkerhetsutrustning, nådde toppen på det 210 meter höga Montparnassetornet klockan 20 på fredagen. Han möttes där av polisen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Ny polsk massprotest mot abortlag

Demonstrationer mot skärpt abortlag i Warszawa i onsdags.
Foto: Czarek Sokolowski/AP/TT
Utrikes
Utrikes Protesterande polacker trotsade virusrestriktionerna och höll en ny massdemonstration i Warszawa mot ett domstolsbeslut som i stort sett stoppar alla aborter.
– Vi är beredda att kämpa till slutet, säger Marta Lempart, medgrundare till rörelsen Kvinnostrejk.

Demonstrationerna mot en befarad skärpning av abortlagarna har pågått i över en vecka. I onsdags deltog över 400 000 personer i protester över hela landet.

De arrangerande kvinnorättsgrupperna hoppades att fredagens demonstrationen i huvudstaden skulle bli lika talrik.

Säkerheten i Warszawa är skärpt efter de sammandrabbningar som tidigare skett mellan demonstranter och högerextrema aktivister under protestdagarna.

"Barbari" mot kyrkan

Demonstrationerna tog fart efter det att författningsdomstolen i förra veckan meddelat att abort av foster med skador strider mot konstitutionen, vilket öppnar för en ytterligare skärpning av landets redan strikta abortlagstiftning.

Regeringen försvarar domstolsutslaget, medan människorättsgrupper anser att det tvingar kvinnor att fullfölja icke livskraftiga graviditeter.

Från regeringshåll fördöms protesterna som ett slags "barbari" och "vandalism", riktat mot katolska kyrkor. Inför fredagens protest uppmanade högerextrema grupper huvudstadsborna att "försvara" kyrkorna. Fast arrangörerna hade inga planer på att rikta sig på religiösa institutioner.

Riskerar åtal

Arrangörerna hotas av åtal eftersom folksamlingar på mer än fem personer är förbjudna i Polen under pandemin.

Premiärminister Mateusz Morawiecki varnade på fredagen för konsekvenserna av att demonstrera när virusplågan grasserar, särskilt som Polen under det senaste dygnet registrerade rekordhöga 21 629 nya smittfall.

"Låt oss inte tillåta vissas oansvariga beteende som skadar äldre människor, de svagaste och de enheter som kämpar mot epidemin", skrev han på Facebook.

Nästan totalstopp

En lagskärpning skulle innebära att nästan samtliga aborter förbjuds, då 98 procent av de lagliga aborterna i Polen är relaterade till fosterskador, enligt kvinnorättsorganisationen Federationen för kvinnor och familjeplanering.

Det hängivet katolska Polen har en av Europas strängaste abortlagar. Färre än 2 000 legala aborter sker varje år, men kvinnorättsgrupper uppskattar att omkring 200 000 kvinnor utför aborter illegalt eller utomlands.

Utrikes

Coronavåg plågar Norden – åtgärder skärps

Munskydd i kollektivtrafiken – en av åtgärderna som införts i norska Oslo för att bromsa smittspridningen.
Foto: Heiko Junge/NTB/TT
Utrikes
Utrikes Munskyddskrav och lagstadgad karantän av tusentals.
I likhet med Sverige så ökar smittan i våra grannländer Danmark, Norge och Finland – och sättet man hanterar detta varierar stort.

I Danmark sattes i slutet av förra veckan ett trist rekord. Med nästan 1 000 nya bekräftade fall av coronasmitta under söndagen noterades det högsta antalet för en 24-timmarsperiod sedan pandemin började.

För att bromsa smittspridningen infördes i veckan nya restriktioner i landet. Deltagargränsen för offentliga sammankomster sänks från 50 till tio personer och krav på munskydd införs i offentliga inomhusmiiljöer.

Lars Østergaard, överläkare vid universitetssjukhuset i Århus och professor vid universitetet i Århus, tycker dock inte att man bör kalla den en "andra våg".

– Personligen gillar jag inte att prata om "vågor" i epidemiologiska sammanhang då det finns så många olika faktorer som påverkar spridningen i ett samhälle. Gör man det så kan man nog inte kalla detta för en andra våg ändå då vi vid tidigare tillfällen upplevt en uppgång efter våren, säger han.

– Vi har över 1 000 nya fall varje dygn och r-talet är runt 1,2 så ja, det är en ökning, eller "en våg" om man nu vill kalla det så.

Munskydd – det nya svarta

Danmark är långt från ensamma om att brottas med ny smittspridning.

I dagarna rapporterade även norska myndigheter den högsta dagliga ökningen av smittfall under pandemin.

"Norge befinner sig i en situation där vi ser att det finns en ökning av smittan men också en ökning av antalet utbrott som upptäcks och hanteras", säger Line Vold, avdelningschef på norska Folkhelseinstituttet (FHI), i en skriftlig kommentar till TT.

"Men vi är trots det oroade över smittspridningen", lägger hon till.

Line Vold menar att åtgärderna gör att Norges nuvarande situationen skiljer sig från vårens.

"Åtgärder har införts både nationellt och på lokal nivå där vi ser utbrott och högre infektionsnivåer. Ansträngningar görs för att intensifiera testning, infektionsdetektering och karantän".

De nya åtgärderna i landet innebär bland annat att maxantalet för arrangemang inomhus minskas från 50 till 20 och gränsen för arrangemang utomhus sänks från 200 personer till 50 personer.

Utöver detta finns lokala restriktioner – även i Oslo är det munskydd som gäller på platser där en meters avstånd inte går att garantera.

"Explosionsartad smitta"

Även i Finland har restriktionerna skärps till följd av en uppgång i smitta.

– Smittoläget har försämrats i Finland. Från att ha haft nästan inga fall så har det ökat, på vissa håll mer än andra, berättar Peter Nieminen, överläkare på Vasa centralsjukhus.

– Men det är väldigt lugnt jämfört med Sverige, lägger han snabbt till.

Landskapet Österbotten, där Vasa är beläget, är en av de platser där smittan ökat.

– Vi hade en explosionsartad spridning i samband med att studenterna kom tillbaka för tre-fyra veckor sedan. Från att ha haft 100 fall totalt så rapporterades över 700 nya fall inom loppet av ett par veckor.

Men inte längre. Smittspridningen i landskapet har redan avtagit. Peter Nieminen som sitter i den arbetsgrupp som fattar beslut om landskapets restriktioner berättar hur det gick till.

– Till skillnad från Sverige så lägger vi mycket tid på smittspårning. Både de som testas positivt och de som varit i kontakt med denna sätts sedan i karantän, ingen frivillig karantän utan en lagstadgad sådan.

– I Vasa var 2 500 personer i karantän när spridningen var som värst.

Lågt antal i Finland

I Finland, liksom i Sverige, fattas många beslut vad gäller smittskyddsåtgärder på lokal nivå. Åtgärderna anpassas till coronaläget i varje landskap.

I både Österbotten och Nyland, där huvudstaden Helsingfors ligger, råder sedan en tid tillbaka krav på munskydd på en rad platser – på vissa håll även arbetsplatser och skolor.

– När man går till affären ser man ingen utan munskydd, folk är duktiga på att följa rekommendationerna, berättar Peter Nieminen.

Finland sticker ut med sitt låga antal smittade – endast strax över 15 000 har här testats positiva.

TT: Varför tror du att smittan är lägre i Finland jämfört exempelvis Sverige?

– Man stängde ner här i våras och det blev dyrt men var nog ganska bra. Vi har valt en strategi som fungerat för oss. Vi kan dock inte säga vad som är rätt för andra.

– Finnar brukar hålla sociala avstånd oberoende av virus så det har kanske hjälpt, säger Peter Nieminen avslutande.

Antalet människor som sedan pandemins början har mist livet med konstaterad corona i Norge, Danmark och Finland skiljer sig avsevärt från Sverige. Enligt den officiella statistiken i respektive land har 281 personer avlidit i Norge, i Danmark 716 och i Finland 354. I Sverige är motsvarande siffra över antalet coviddöda 5 938.

Totalt 124 355 hade på fredagen bekräftats smittade av covid-19 i Sverige.

Ida Vanhainen/TT

Utrikes

Minst 14 döda i skalv i Egeiska havet

Räddningsarbetare och personer ur allmänheten försöker rädda människor som fastnat under en raserad byggnad Izmir i Turkiet efter fredagens kraftiga jordskalv.
Foto: Ismail Gokmen/AP/TT
Utrikes
Utrikes Minst 14 personer har mist livet i en kraftig jordbävning i Turkiet och Grekland.
Flera byggnader kollapsade i staden Izmir och människor uppges vara fast under rasmassorna.
Antalet döda och skadade befaras stiga.

Skalvet inträffade i Egeiska havet mellan Turkiet och Grekland. Det kändes i flera turkiska provinser och på de grekiska öarna Samos och Kreta samt i huvudstaden Aten.

USA:s geologiska myndighet USGS registrerade magnituden 7,0. Den turkiska katastrofmyndigheten Afad angav 6,6.

Bilder i sociala medier visar hur vatten forsade fram på gatorna i Izmir efter svallvågor från havet. Staden har runt tre miljoner invånare och är en turistmagnet.

En video visade hur folk jublade lättat när en kvinna kunde dras ut levande från rasmassor. Enligt guvernör Yavuz Kosger hade ett 70-tal personer haft samma tur.

Tonåringar döda

Turkiets katastrofmyndighet uppgav på kvällen att tolv personer påträffats döda. Antalet skadade hade då stigit till 419. Räddningstjänstens arbete med att söka igenom 17 helt kollapsade eller delvis raserade byggnader fortsatte.

Skalvet skedde i Egeiska havet, 14 kilometer utanför grekiska staden Karlovasi på ön Samos, och utlöste en mindre tsunami.

– Väggarna på en del hus har rasat och flera byggnader har fått skador, säger Samos biträdande borgmästare Michalis Mitsios enligt den statliga tv-kanalen ERT.

Två tonåringar, 15 och 17 år, dog på ön efter att fått en vägg över sig, enligt räddningstjänsten rapporterar tv-kanalen ERT.

Grekisk kondoleans

Flygbilder från den turkiska tv-kanalen NTV visade hur hela kvarter i Izmir ligger i spillror. Och runt om i staden steg rök upp från demolerade byggnader.

Förödelsen är sådan att döds- och skadesiffrorna befaras öka; hur många människor som fastnat i hoprasade hus är oklart.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan twittrar att han är redo att hjälpa till "med alla medel staten förfogar över".

Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis ringde upp Erdogan och kondolerade förlusten av liv. "Vilka skiljaktigheter vi än må ha, är detta en tid när våra folk behöver samlas tillsammans", skrev Mitsotakis på Twitter.

Annars är spänningarna starka mellan länderna på grund av en tvist om rätten till gas- och oljefyndigheter i östra Medelhavet.

Utrikes

Knivman hotade poliser i Paris

Polisen oskadliggjorde en knivman i Paris på fredagen.
Foto: Thibault Camus/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Poliser i Paris lyckades övermanna en man som hotade dem med två knivar på fredagen, uppger en poliskälla.

Efter ett ha larmats om att en knivbeväpnad man knackat på en granndörr, ryckte polisen ut till bostadsområdet i sydvästra Paris.

Poliserna konfronterade mannen på en innergård och oskadliggjorde honom med elchockvapen och gummikulor.

Motivet till mannens uppträdande var inte direkt känt.

Händelsen timade i ett Frankrike med nerverna utanpå efter torsdagens knivattack i Nice där tre personer knivmördades.

Utrikes

Fransmän utomlands varnas efter terrordådet

En kvinna tänder ett ljus utanför Notre Dame i Nice, dagen efter knivdådet som tog tre människors liv.
Foto: Daniel Cole/AP/TT
Utrikes
Utrikes Terrorberedskapen i Frankrike ligger på högsta nivå efter torsdagens misstänkta terrorattack. Nu varnas fransmän över hela världen för att deras säkerhet kan vara i fara.
– Risken finns överallt, säger utrikesminister Jean-Yves Le Drian.

Ytterligare en man har frihetsberövats misstänkt för inblandning i knivdådet i en kyrka i Nice i torsdags som tog tre personers liv och som klassas som ett islamistiskt terrordåd.

Mannen, en 47-åring, ska ha varit i kontakt med den mordmisstänkte dagen innan dådet och har förhörts av fransk polis, rapporterar flera franska medier med hänvisningar till poliskällor.

21-åringen som misstänks för knivdådet sköts av polis och vårdas med kritiska skador på sjukhus.

"Ligger i krig"

Inrikesminister Gérald Darmanin varnar för att fler attacker kommer att ske i Frankrike.

– Vi ligger i krig med islamistisk terrorism, en fiende som är både inom och utanför (Frankrike), säger Darmanin till RTL Radio, dagen efter dådet.

– Och när du är i krig måste du förstå att det dessvärre har inträffat och kommer att inträffa andra händelser som de här fruktansvärda attackerna.

Den franska terrorberedskapen har höjts till högsta nivå efter dådet och tusentals soldater har kallats in för att stärka säkerheten kring bland annat kyrkor och skolor.

Frankrike har också varnat sina medborgare "överallt" i världen efter attacken, enligt utrikesminister Jean-Yves Le Drian.

Han säger att landets högsta riskvarning gick ut till medborgare utomlands i torsdags.

– Oavsett var de befinner sig, för risken finns överallt, säger han, enligt AFP.

Skar halsen av kvinna

Dådet som utfördes i kyrkan Notre Dame i centrala delarna av staden har fördömts av länder världen över.

Enligt Frankrikes antiterroråklagare, Jean-François Ricard, hade 21-åringen med sig en koran, två telefoner och tre knivar när han gick in i kyrkan vid halv nio-tiden i torsdags morse. Han misstänks ha skurit halsen av en kvinna, dödat ytterligare en man och en kvinna och skadat än fler innan han stoppades.

Dödsoffren är i 40–60-års åldern och mannen var anställd i kyrkan. En av kvinnorna flydde förövaren och tog sig svårt skadad till ett kafé i närheten. Hon avled sedan av sina skador.

Tiotusentals i protest mot Frankrike

Det misstänkta terrordådet skedde bara veckor efter att läraren Samuel Paty fick halsen avskuren av en 18-årig man sedan Paty under en lektion om yttrandefrihet visat teckningar av Muhammedkarikatyrer.

Även det har fördömts på bred front men Frankrikes benhårda försvar för rätten att publicera karikatyrerna har väckt ilska i stora delar av den muslimska världen med stora protester som följd.

I Bangladesh och Pakistan demonstrerade tiotusentals människor under fredagen mot den franska regimen med slagord som "Bojkotta franska produkter" och banderoller där president Emmanuel Macron kallades "världens största terrorist", rapporterar Reuters.

Anna Hansson/TT

Inrikesminister Gérald Darmanin och president Emmanuel Macron talar efter knivattacken i Nice.
Inrikesminister Gérald Darmanin och president Emmanuel Macron talar efter knivattacken i Nice.
Foto: Ludovic Marin/AP/TT
Demonstranter i Dhaka i Bangladesh under en protest i tisdags mot Frankrikes president Emmanuel Macron.
Demonstranter i Dhaka i Bangladesh under en protest i tisdags mot Frankrikes president Emmanuel Macron.
Foto: Mahmud Hossain Opu/AP/TT
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

spelaspel.se

Kommer Trump stanna i vita huset efter nästa presidentval?

Spelaspel.se Den 3 november 2020 avgörs det amerikanska presidentvalet och många undrar om Donald Trump kommer att få sitta kvar i Vita huset. Sett till att hans stående förmåga att vara immun mot diverse kontroverser har många länge sett hans andra mandatperiod som säkrad, men nu tycks coronaviruset kunna bli hans fall. I denna artikeln tittar vi närmare på vad som talar för och vad som talar emot att president Donald Trump får sitt ämbete förlängt.

Efter en skandalomsusad valkampanj chockades många när beskedet kom om att Donald Trump blev USA:s 45:e president. Den största förklaringen troddes ligga i hans populistiska approach och amerikanarnas utbredda misstro mot demokraternas kandidat, Hillary Clinton. Snart har fyra år gått sedan dess och den 3 november får vi veta om Donald Trump får sitta kvar eller inte. Intresset är ovanligt stort och redan nu går det att betta på presidentvalet – om vi ser till spelbolagens siffror ser vi snabbt att de räknar med en ny seger för Trump (1.75 i odds), men demokraternas kandidat Joe Biden ligger inte långt efter (2.05 i odds).

Vad talar för en Donald Trump-seger?

Donald Trump har varit i blåsväder för olika kontroversiella uttalanden och skandaler sedan han inledde sin valkampanj. Under hans första presidentperiod har kontroverserna fortsatt att dugga tätt, men han har alltid lyckats trolla sig ur de besvärliga situationerna med att starta nya skandaler, skylla på “fake news” eller skicka iväg några tweets. Exempelvis har det pratats om grova skattebrott och en förmodad inblandning i “Rysslandsaffären” där tydliga bevis pekar på att Donald Trumps valkampanj haft regelbunden kontakt med Ryssland, som i sin tur påverkade presidentvalet. Efter att mail läcktes ut som bevisade att han utpressat Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på 3,7 miljarder kronor för att få dem att gräva fram smuts om demokraternas troliga presidentkandidat Joe Bidens son, ställdes han inför riksrätt. Något som bara hänt två presidenter före honom under landets 200-åriga historia. Föga förvånande lämnade han rättegångssalen som vinnare, vilket återigen talar för hans otroliga förmåga att slingra sig ur krissituationer och behålla det amerikanska folkets tillit.

En annan stark fördel för Donald Trump är hur starkt den amerikanska ekonomin har gått under de senaste åren. Även om detta är effekter av vad tidigare regeringar har banat vägen för så tar han ogenerat åt sig äran för landets ekonomiska framgång. På Twitter i somras skrev han följande:

“Big Rally tonight in Greenville, North Carolina. Lots of great things to tell you about, including the fact that our Economy is the best it has ever been. Best Employment & Stock Market Numbers EVER. I’ll talk also about people who love, and hate, our Country (mostly love)! 7:PM”

Coronaviruset är Trumps stora hot

Den 3 november avgörs alltså valet men kampanjandet har börjat för länge sedan. På demokraternas sida ser det ut som att Joe Biden kommer att bli deras kandidat. Flera favoriter har redan fått erkänna sig besegrade och nu är det Biden eller Bernie Sanders som gäller. Sett till Sanders vänsterpolitik är det inte särskilt troligt att han blir demokraternas kandidat, men samtidigt har Joe Biden varit i blåsväder för att flera gånger ha anklagats för att ha betett sig olämpligt mot kvinnor vilket kan vara till Sanders fördel.

Om det blir Joe Biden eller Bernie Sanders som ställs mot Trump är nog inte något presidenten oroar sig över just nu. Hans primära fokus bör vara det omskrivna Coronaviruset som kommit till USA. Nu har han stoppat alla till USA från Europa, men det är på hemmaplan han måste agera istället. Sett till att 27 miljoner amerikaner saknar sjukhusförsäkring och därmed inte har råd att vara sjuka från jobbet, kommer viruset att sprida sig som en löpeld.

Med Coronaviruset har också handeln avstannat vilket lett till kraftiga nedgångar på börsen. USA kan komma att drabbas hårt av detta och då den starka ekonomin länge har varit Trumps stöttepelare kan ett fortsatt börsras bli hans dödsstöten för hans kandidatur.

Under de närmsta månaderna lär vi se en del svängningarna i spelbolagens odds för Donald Trump och Joe Biden. För den som vill spela på presidentvalet så gäller det att hålla sig uppdaterad framöver.

Utrikes

Turistöns nya krav: Visa negativt coronatest

Tomma solbäddar på Teneriffa. Bild tagen i februari i år.
Foto: Joan Mateu/AP/TT
Utrikes
Utrikes Kanarieöarna inför ett krav för turister som ska besöka öarna att uppvisa ett negativt coronatest.
– Det är lösningen, för tillfället, säger turistchef Yaiza Castilla.
PREMIUM

Den nya lagen införs för att minska smittspridningen och innebär att besökare över tolv år måste uppvisa ett negativt test, som får vara max 72 timmar gammalt, på sitt bokade hotell.

– Det är lösningen, för tillfället. För att skydda öarna, våra turister och invånare, säger Yaiza Castilla, turistchef på Kanarieöarna till Reuters.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Protester i Ukraina mot korruption

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Arkivbild
Foto: Filip Norman /TT
Utrikes
Utrikes Hundratals personer demonstrerade utanför författningsdomstolen i Ukrainas huvudstad Kiev i protest mot ett beslut som stoppar ett antal antikorruptionslagar.
PREMIUM

På skyltar gick att läsa "kasta ut svinen i författningsdomstolen" och "Ukrainas korrumperade domstol".

Polisen ingrep inte ens när de protesterade slängde rökgranater mot domstolsbyggnaden och hotade att ta sig in.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Tji traktamente i parlament

EU-parlamentets talman David Sassoli. Arkivfoto.
Foto: Francois Lenoir/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

EU-parlamentet stryper pengaflödet för att få sina ledamöter att verkligen stanna hemma under pågående coronakris.

Den avdelning i Bryssel som hanterar dagstraktamenten kommer att vara stängd under hela november, rapporterar nyhetssajten Politico Europe, med hänvisning till ett internt meddelande till ledamöterna. De enda som kommer att kunna få ut pengar – motsvarande 3 300 kronor om dagen – är de ledamöter som sitter som mötesordföranden eller deltar i viktiga kompromissförhandlingar med ministerrådet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL