Inrikes

16-åring delade barnporr på Snapchat - åtalas

En 16-årig pojke i Malmö åtalas för att ha delat en barnpornografisk film. Arkivbild.
Foto: Naina Hel n Jåma/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En 16-årig pojke i Malmö åtalas för att ha delat en barnpornografisk film på mobilappen Snapchat, skriver Kvällsposten.

Händelsen inträffade i december i fjol, när pojken hittade filmen på internet och delade den med en kompis. Filmen fastnade i Snapchats filter som är avsett att upptäcka misstänkt barnporr, och uppgifterna skickades vidare till en organisation i USA som i sin tur kontaktade svensk polis, skriver tidningen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Kvinna knivskuren och rånad i Göteborg

En kvinna blev attackerad och rånad av två gärningsmän i Göteborg. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En 55-årig kvinna blev slagen, knivskuren och rånad av två män i området Flatås i Göteborg strax efter klockan 20 på lördagen, skriver Göteborgs-Posten.

– De rispade henne med kniv, slog henne i pannan och kom sedan över hennes mobiltelefon, säger polisens presstalesperson Morten Gunneng till tidningen.

Polisen försökte spåra männen med hjälp av hundar, utan framgång. Ingen har gripits för brottet.

Inrikes

Frontalkrock efter biljakt på E4:an

Två personer har förts till sjukhus efter en trafikolycka i samband med ett polisförföljande. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Fyra personer har förts till sjukhus efter en frontalkrock i samband med ett polisförföljande på E4:an vid Umeå.

Biljakten inleddes då en personbil vägrat stanna på polismannens tecken strax innan 19.30 på lördagen. Efter ett kortare förföljande kommer den misstänkta bilen över på fel sida av E4:an och frontalkrockar med en annan personbil, skriver polisen på sin hemsida.

– En kvinna i 30-årsåldern är i nuläget misstänkt för grovt rattfylleri och vårdslöshet i trafik. Utredningsarbetet pågår fortfarande, säger Erik Backlin vid polisen.

Det är oklart hur illa skadade personerna är.

Jonas Grönvik/TT

Inrikes

Ung man knivskuren i Akalla

En man har förts till sjukhus med skador från ett stickvapen. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En man i tjugoårsåldern har knivskurits i Akalla i nordvästra Stockholm. Den skadade mannen hittades utomhus.

– Han var vid medvetande på plats och är förd till sjukhus med ambulans för fortsatt vård, säger polisens presstalesperson Towe Hägg.

Mannen skadades i överkroppen men det är oklart om hans skador är livshotande.

Larmet kom in strax före klockan 20.30 på lördagen. Polisen är i området för att ta reda på vad som hänt.

– Det gör vi genom att prata med så många som möjligt.

Polisen har inlett en förundersökning angående mordförsök.

Inrikes

Pojke påkörd i Ljungby

En sexårig pojke har förts till sjukhus efter att ha blivit påkörd av en personbil i Ljungby. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En pojke har förts till sjukhus med ambulans efter att han blivit påkörd av en bil i Ljungby.

– På plats kan polisen konstatera att det är en pojke i sexårsåldern som korsat vägen tillsammans med sin far och i samband med detta kolliderar en personbil med den här pojken, säger Katarina Rusin, presstalesperson på polisen.

Polisen har hållit förhör med pojken på sjukhuset, men vill inte gå in på hur allvarliga skador han har ådragit sig.

Bilföraren är misstänkt för att ej ha iakttagit väjningsplikten.

Inrikes

Tidigare pandemitricket: Obligatorisk bönedag

Digerdöden illustrerad i 'The Dance of Death' av Hans Holbein (1491). Arkivbild.
Foto: Nuremberg Chronicle
Inrikes
Inrikes Håll avstånd, stanna hemma vid symtom och tvätta händerna – så uppmanas vi bromsa pandemin.
Men rekommendationerna har inte alltid sett likadana ut – pandemiernas historia är lång och förr tog vi till helt andra strategier för att skydda oss mot sjukdomar.

I takt med att Sverige sekulariserats och läkarvetenskapen tagit form och fått spridning har våra riter för att motverka och bota sjukdomar förändrats.

De mer traditionella religiösa riterna har, i Sverige, fått stryka på foten – medan nya slags riter har vuxit fram.

Det kan till exempel handla om olika renlighetsritualer, berättar Marja-Liisa Keinänen, docent vid Stockholms universitet och expert på religionshistoriska perspektiv på epidemier och sjukdomar.

– Jag tänker på en bild jag såg i en tidning i april där tankbilar spolade gator med desinfektionsmedel, samtidigt som en läkare uttalade sig om att det inte var helt rationellt eftersom vi inte känner till mekanismerna bakom viruset, säger Marja-Liisa Keinänen.

Obligatoriska bönedagar

Användningen av munskydd är ett annat exempel, enligt Marja-Liisa Keinänen, eftersom debatten om munskyddens effektivitet fortfarande debatteras.

– Det kan ses som en medicinsk ritual som ska skydda oss mot den här faran. Det skänker någon sorts känsla av kontroll som ger oss trygghet.

Redan på 1600-talet hade man i Sverige tydligt klart för sig hur, bland annat, olika farsoter, krig och kalla vintrar skulle avhjälpas. Då var lösningen bönedagar.

– Man såg pandemier som Guds straff mot ett olydigt folk. Då gällde det att genom olika religiösa ritualer försöka blidka Gud genom bön, bot och bättring, säger Marja-Liisa Keinänen.

Mellan 1710 och 1711 då Sverige var hårt drabbat av pest ordnades bönedagar fyra gånger per år. Närvaro i kyrkan var obligatorisk och den som uteblev straffades.

Magi och trolldom

Vid den här tiden ägnade sig folk även åt andra magiska ritualer, som inte var kopplade till kyrkan. En sådan ritual kunde gå ut på att göra upp gnideld på midsommardagen. Alla gamla eldar i hushållen skulle då släckas, och man skulle göra upp en ny eld genom gnidande.

– Jag har sett flera rättegångsprotokoll från slutet av 1600-talet där folk har ställts inför rätta för bruket av gnideld. Det sågs som trolldom eller befarades ha använts i sådana sammanhang. Man fick böta för det, berättar Marja-Liisa Keinänen.

Andra exempel på historiska ritualer var att företrädare för varje hushåll samlades hos en person som dött i pest och lade varsin hand på liket i syfte att stilla sjukdomen. Vi vet dock inte hur vanligt förekommande det var.

Prästens viktiga roll

Smittkoppor är en annan epidemi som plågat mänskligheten under många århundraden. Vaccinationen kom i gång i Sverige i början av 1800-talet, och där spelade kyrkan och prästerna en viktig roll.

– Prästen noterade i husförhörslängden om man varit sjuk i smittkoppor, och jag antar att de också markerat om man vaccinerat sig, åtminstone framgår det av finska husförhörslängder, säger Marja-Liisa Keinänen.

Genom längderna kunde man dokumentera sjukdomssituationen och -utvecklingen och rapportera vidare.

Religion och vetenskap

Naturliga och religiösa förklaringsmodeller existerade parallellt med varandra redan under 1600-talet, och säkert även innan dess, berättar Marja-Liisa Keinänen.

Parallellt med böndagar och andra religiösa tillställningar undvek man kontakt med de smittade, de som hade råd reste bort från smittade områden. Människorna fick inte röra sig fritt under epidemin utan skulle hålla sig hemmavid för att inte sprida smittan.

– Jag har en svensk ögonvittnes­skildring från pestens Istanbul från början av 1700-talet, där personen berättar att folk isolerade sig, gatorna var tomma. Några beställde matleveranser hem och leveransen lämnades utanför porten. Efter att ha varit ute hängde man sina ytterkläder ute i solen, berättar Marja-Liisa Keinänen och tillägger:

– Man känner igen en hel del av dessa åtgärder i dag.

Ellinor Knoxborn/TT

FAKTA

Fakta: Historiska pandemier

Smittkoppor

Sjukdomen kom till Europa under 400-600-talet. På 1700-talet dog årligen ca 400 000 människor bara i Europa. Ett vaccin mot smittkoppor uppfanns 1796.

Pest

Pest dödade uppemot 50 miljoner människor i Europa, Asien och Afrika på 1300-talet i det som blivit känt som digerdöden. Så sent som på 1800-talet dödade sjukdomen 12 miljoner människor i Asien.

Det finns än i dag inget vaccin, men medicinering med antibiotika kan bota sjukdomen. I Sverige inträffade det sista utbrottet 1710-1713.

Kolera

Under 1800-talet blir koleran den stora farsoten. Mellan 1834–1873 drabbas Sverige inte mindre än elva gånger av kolerautbrott. Smärre utbrott förekom även efter denna period.

Pandemier på 1900- och 2000-talet:

1918 Spanska sjukan

1957 Asiaten

1968 Hong Kong-influensan

2009–2010 Svininfluensan

2020 Covid-19

Källa: Folkhälsomyndigheten, BBC, Marja-Liisa Keinänen

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

IG

Swedbanks lansering av Apple Pay visar på mobil trend

Källa: Pexels
IG Apple Pay har varit tillgängligt på den svenska marknaden sedan hösten 2017. Alla storbanker har dock inte varit lika snabba med att erbjuda den mobila betaltjänsten till sina kunder. Nordea var först ut och bland annat Klarna och Komplett Bank har därefter lagt till tjänsten i sitt utbud. Den 4 december hoppade även Swedbank till slut på tåget, efter två år av dagliga frågor från kunder på företagets Facebooksida.

Varför Swedbank väntat tills nu med att erbjuda betalsättet är svårt att svara på. Kanske lades allt fokus på den egenutvecklade Swedbank Plånbok som länge har haft stöd för Samsung Pay, men alltså inte förrän nyligen även stöder Apple Pay. Oavsett anledning så visar Swedbanks anammande av Apple Pay att mobila applikationer i den svenska finanssektorn är en trend som de största aktörerna inte kan ignorera.

Börshandel och fysisk handel följer trenden

Handel på finansiella marknader är också något som mer och mer görs i mobilen idag. Möjligheten att kunna handla turbowarranter, CFD:s och barriers dygnet runt och på resande fot, är något som alltfler kunder i dag efterfrågar. I Sverige och sex andra europeiska länder lanserades nyligen tjänsten Turbo24, som förutom en webbaserad plattform har lagt stort fokus på mobilappar som stöder alla de funktioner som webbversionen erbjuder. Det har helt enkelt blivit hårdare krav från kunder att appar ska vara lika kraftfulla och ha samma verktyg som desktop-baserade plattformar erbjuder.

I den fysiska handeln är övergången till mobila lösningar som mest påtaglig i Sverige. Det är ingen slump att brittiska nyhetssajten The Telegraph i oktober utnämnde Sverige till världsmästare när det kommer till kontantlösa samhällen. Värdet av de kontanter som cirkulerar i Sverige har sjunkit med 27.5 procent på fyra år. Endast 60 procent hävdar att de använt kontanter över huvud taget den senaste månaden – i Japan är siffran 79 och i USA 70 procent. En av de största vinnarna på privatpersoners preferens att betala med mobilen är Swish som fortsätter ta marknadsandelar. 2014 utfördes 21 miljoner betalningar med Swish och 2018 var siffran 394 miljoner.

Betalningar med kort fortfarande störst

Kortbetalningar är fortfarande det populäraste betalsättet bland svenskar, även om det är betydligt lägre i jämförelse med de flesta andra europeiska länder och framför allt USA. Kortjättarna VISA och Mastercard har försökt simplifiera kortköp online med det nya betaltjänstdirektivet PSD2. Direktivet gör det enklare för konsumenter att verifiera köp, men det har också lett till tekniska utmaningar för e-handlare och betalväxlar att implementera den nya typen av kortköp.

Huruvida de nya direktiven är tillräckliga, och hinner implementeras tillräckligt snabbt, för att på riktigt konkurrera med de mobila betalningsalternativens framfart återstår att se – just nu ser inte den mobila trenden ut att bromsa över huvud taget. Finanssektorn tycks alltså dras mer åt fokus på mobilappar både när det gäller bankärenden, handel på börsen eller betalningar generellt. I alla fall om man ser till de största aktörernas satsning på området och nu senast kundernas rop på bankerna att erbjuda stöd för Apple Pay.

Inrikes

90 dykare sökte efter Wilma

Minnesstund i Herrestads kyrka för 17-åriga Wilma i oktober. Arkivbild.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Inrikes
Inrikes 90 frivilliga dykare från hela Sverige sökte efter den mördade 17-åriga Wilmas kvarlevor i Bäveån i Udevalla på lördagen.

Ingenting hittades under frivilliginsatsen.

– Vi har sökt så grundligt man kan göra med 90 dykare, robotar och scanning. Chansen att vi missat något är liten, men den finns alltid, säger initiativtagaren Marcus Göthberg.

Wilma försvann i november förra året och hennes före detta pojkvän har dömts för mord. Den mördade flickans kropp har inte återfunnits. Det har därmed inte kunnat fastställas en dödsorsak, något som bidrog till att hovrätten ändrade tingsrättens dom och sänkte straffet från livstid till fängelse i 18 år.

Polisen har tidigare sökt av vattnen mellan Uddevallabron och Bäveån i flera omgångar utan att hitta något.

Syftet med dagens frivilliginsats var att familjen ska kunna vara helt säkra på att man gjort vad kunnat på sökplatsen, enligt Göthberg.

– Vi gjorde det för att vi skulle visa familjen att det finns ett otroligt stöd. Att vi inte ger upp. Många människor är missnöjda med domen som blev ändrad, säger han.

Inga kvarlevor hittades under insatsen. Omkring 25 misstänkta fynd togs upp av dykarna för undersökning.

– På vissa platser hade vi bara 30 centimeters sikt. Men vi är säkra på att vi har gjort allt vi kan. Chansen att kroppen finns där är ännu mindre nu.

De frivilliga som dök upp kom från flera håll i Sverige, från Gävle till Malmö, berättar Göthberg.

– Majoriteten av människorna som stod på kajen har barn själva. Alla kan förstå att man vill ha hem sin anhörig hel.

Jonas Grönvik/TT

Inrikes

Man knivskuren i magen i Angered

En man har knivskurits i Angered i Göteborg. Arkivbild.
Foto: Anders Wiklund/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En man i 30-årsåldern knivskars i magen på Angereds torg i Göteborg på lördagen.

– När ambulans och patrull kom fram var han vaken och talbar, men blödde kraftigt. Han blev förd till sjukhus omgående, säger polisens presstalesperson Fredrik Svedemyr.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

En död efter krock på E20

Fyra personer fördes till sjukhus efter att två personbilar krockat på E20 utanför Lyrestad. En äldre man har avlidit. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En man i 75-årsåldern har avlidit till följd av sina skador efter att två personbilar kolliderat på E20 i höjd med Lyrestad utanför Mariestad på lördagseftermiddagen. Det skriver polisen på sin hemsida.

Totalt fördes fyra personer till sjukhus efter krocken, en av dem med ambulanshelikopter.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL