Inrikes

Morddömd pojkvän lyssnar på åklagarna

Pojkvännen, som i tingsrätten dömdes till livstids fängelse, förs ut ur rättssalen under en paus i hovrättens första rättegångsdag om mordet på 17-åriga Wilma i Uddevalla.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Inrikes
Inrikes Tio månader efter 17-åriga Wilmas död i Uddevalla granskas hennes öde för andra gången i domstol.
Den 23-årige pojkvännen, som i tingsrätten fick livstids fängelse för mord, lyssnar uppmärksamt på vad åklagarna säger när hovrättens rättegång inleds.
PREMIUM

Den åtalade har handbojor kopplade till ett bälte när han förs in i rättssalen i hovrätten i Göteborg. Han är klädd i blårandig skjorta, och har längre frisyr än under tingsrättens rättegång i maj och juni.

23-åringen och några kriminalvårdare kommer in i salen när alla andra redan tagit plats. Han tittar runt på journalister och anhöriga.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Tre nya dödsfall med bekräftad covid-19

Totalt har 5 893 coronasmittade personer avlidit i Sverige. Arkivbild.
Foto: Stian Lysberg Solum/NTB/TT
Inrikes
Inrikes

Ytterligare tre personer med bekräftad covid-19 har rapporterats döda i Sverige, enligt Folkhälsomyndighetens senaste statistik.

Sammanlagt har 5 893 smittade personer avlidit i landet.

92 863 personer har bekräftats smittade av covid-19 i Sverige.

Inrikes

Tre nya dödsfall med bekräftad covid-19

Totalt har 5 893 coronasmittade personer avlidit i Sverige. Arkivbild.
Foto: Stian Lysberg Solum/NTB/TT
Inrikes
Inrikes

Ytterligare tre personer med bekräftad covid-19 har rapporterats döda i Sverige, enligt Folkhälsomyndighetens senaste statistik.

Sammanlagt har 5 893 smittade personer avlidit i landet.

92 863 personer har bekräftats smittade av covid-19 i Sverige.

Inrikes

Det svenska R-talet sjunker

Hur det nya coronaviruset sars-cov-2 sprids i en befolkning avgör det så kallade reproduktionstalet, eller R-talet.
Foto: National Institute of Allergy and Infectious Diseases
Inrikes
Inrikes

Det så kallade R-talet – som visar smittspridningen av det nya coronaviruset i Sverige – har tagit ett skutt neråt. Detta trots att smittspridningen på många håll i landet är på uppåtgående.

I den senaste mätningen, som speglar situationen den 24 september, uppskattar Folkhälsomyndigheten detta tal till 0,89 (med en uppskattad felmarginal på mellan 0,76 och 1,02).

Ett R-tal mindre än ett innebär att färre än en person i genomsnitt för smittan vidare, vilket i sin tur innebär att smittspridningen är på nedåtgående. Den senaste tiden har reproduktionstalet pendlat runt ett, eller legat strax däröver.

Statsepidemiologen Anders Tegnell har dock varnat för att fästa alltför stor vikt vid detta tal. Skillnaderna i de variationer som hittills setts är så små att de i praktiken saknar betydelse, menar han. Dessutom är mätningarna av R-talet "momentana", varför de bara ger en ögonblicksbild av smittspridningen. Det viktigaste, har han sagt, är den långsiktiga trenden, vilket för tillfället är att alltfler smittas av det nya coronaviruset. De senaste veckorna har andelen positiva provsvar bland de fler än 120 000 prover som tagits varje vecka ökat.

Inrikes

Riksrevisionen ska granska Pisa-urval

Riksrevisionen förbereder en granskning av hur den svenska delen av kunskapsmätningen Pisa 2018 skötts vad gäller urval av elever. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes Sveriges sätt att sköta den globala kunskapsmätningen Pisa 2018 granskas dubbelt. Utöver Pisaansvariga OECD:s egen översyn förbereder nu Riksrevisionen en granskning.

– Vi kommer att granska om regeringen och Skolverket säkerställt att Pisa-undersökningen genomförts på ett tillförlitligt sätt vad gäller urval och bortfall av elever, säger Sofia Sandgren, projektledare för granskningen, till Expressen.

OECD:s Pisamätningar är kända i större delen av världen, mätningarna brukar bedömas som solida och resultaten för respektive land brukar påverka den inhemska utbildningspolitiken. Det gäller inte minst i Sverige, som hade en djupdykning resultatmässigt i Pisa 2012, med en rad politiska initiativ som följd. Därefter har Sverige vänt trenden.

Rättvis bild?

I den senaste Pisamätningen, som genomfördes 2018 och presenterades i december 2019, fick de svenska eleverna – mycket välkommet – ett bättre resultat än i den föregående mätningen. Men gav resultatet en rättvis bild av kunskapsläget? Det är detta OECD granskat och som Riksrevisionen ska granska.

Sverige hade nämligen en hög andel elever exkluderade från att göra testerna 2018. Andelen var elva procent, när gränsen egentligen går vid fem procent.

Skolverket – som ansvarar för Pisa i Sverige – förklarade den höga andelen exkluderade med att Sverige tagit emot många flyktingungdomar som inte hunnit lära sig svenska, och påpekade att OECD accepterat den höga andelen som därför exkluderats.

Felberäkningar

Men enligt Expressen, som granskat mätmetoderna, hade de svenska skolorna även plockat bort elever som borde ha skrivit Pisatesten, och att Skolverket gjort felberäkningar. I det läget bad utbildningsminister Anna Ekström OECD att gå igenom underlaget igen.

Ett besked från OECD väntas inom en mycket snar framtid: "i slutet av september", har det sagts. Den 21 september meddelade Riksrevisionen att den också gör en granskning. De berörda – det vill säga Skolverket och utbildningsdepartementet – har informerats om detta, men granskningen har inte varit allmänt känd förrän i dag.

Till saken hör också att Pisamätningen debatterats i riksdagen i dag. Liberalerna och Moderaterna har, med stöd av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, väckt ett initiativ om en oberoende granskning av elevurvalet. Motiveringen är att det inte duger att enbart OECD gör detta. Som av en händelse blev alltså Riksrevisionens beslut allmänt känt samma dag.

Anna Lena Wallström/TT

FAKTA

Fakta: Detta är Pisa

Pisa (Programme for International Student Assessment) är en internationell studie som mäter 15-åringars förmågor i läsning, matematik och naturvetenskap. Den genomförs vart tredje år, och resultaten presenteras med ett års fördröjning.

Pisa drivs av den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Nationellt ansvarig är Skolverket. Sveriges kostnad för att delta i Pisa är cirka 14,4 miljoner kronor per treårscykel.

I Pisa 2018 deltog drygt 5 500 elever i Sverige, fördelade på 223 skolor. Den stora majoriteten av de svenska eleverna, 96 procent, gick i årskurs 9 när de skrev proven. Eftersom det alltid är 15-åringar som testas är det årskullen född 2002 som svarade i Pisa 2018.

Totalt svarade cirka 600 000 elever i 79 länder eller regioner på frågorna i Pisa 2018. Elevgruppen representerar hela 32 miljoner elever.

Källor: OECD och Skolverket

Inrikes

Lastbilskrock på E6 – en kritiskt skadad

E6 utanför Landskrona är avstängd i norrgående riktning efter en lastbilskrock. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En person har förts till sjukhus efter en lastbilskrock på E6 i Saxtorpsskogen utanför Landskrona.

– Vi har tagit ut en chaufför ur en av lastbilarna. Han är kritiskt skadad och har förts till sjukhus, säger Joel Johansson, inre befäl vid Räddningstjänsten Syd, till Sydsvenskan.

Vägen är avstängd i norrgående riktning och trafiken leds om. Trafikverket räknar med att den ska kunna öppnas igen under eftermiddagen.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

spelaspel.se

Kommer Trump stanna i vita huset efter nästa presidentval?

Spelaspel.se Den 3 november 2020 avgörs det amerikanska presidentvalet och många undrar om Donald Trump kommer att få sitta kvar i Vita huset. Sett till att hans stående förmåga att vara immun mot diverse kontroverser har många länge sett hans andra mandatperiod som säkrad, men nu tycks coronaviruset kunna bli hans fall. I denna artikeln tittar vi närmare på vad som talar för och vad som talar emot att president Donald Trump får sitt ämbete förlängt.

Efter en skandalomsusad valkampanj chockades många när beskedet kom om att Donald Trump blev USA:s 45:e president. Den största förklaringen troddes ligga i hans populistiska approach och amerikanarnas utbredda misstro mot demokraternas kandidat, Hillary Clinton. Snart har fyra år gått sedan dess och den 3 november får vi veta om Donald Trump får sitta kvar eller inte. Intresset är ovanligt stort och redan nu går det att betta på presidentvalet – om vi ser till spelbolagens siffror ser vi snabbt att de räknar med en ny seger för Trump (1.75 i odds), men demokraternas kandidat Joe Biden ligger inte långt efter (2.05 i odds).

Vad talar för en Donald Trump-seger?

Donald Trump har varit i blåsväder för olika kontroversiella uttalanden och skandaler sedan han inledde sin valkampanj. Under hans första presidentperiod har kontroverserna fortsatt att dugga tätt, men han har alltid lyckats trolla sig ur de besvärliga situationerna med att starta nya skandaler, skylla på “fake news” eller skicka iväg några tweets. Exempelvis har det pratats om grova skattebrott och en förmodad inblandning i “Rysslandsaffären” där tydliga bevis pekar på att Donald Trumps valkampanj haft regelbunden kontakt med Ryssland, som i sin tur påverkade presidentvalet. Efter att mail läcktes ut som bevisade att han utpressat Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på 3,7 miljarder kronor för att få dem att gräva fram smuts om demokraternas troliga presidentkandidat Joe Bidens son, ställdes han inför riksrätt. Något som bara hänt två presidenter före honom under landets 200-åriga historia. Föga förvånande lämnade han rättegångssalen som vinnare, vilket återigen talar för hans otroliga förmåga att slingra sig ur krissituationer och behålla det amerikanska folkets tillit.

En annan stark fördel för Donald Trump är hur starkt den amerikanska ekonomin har gått under de senaste åren. Även om detta är effekter av vad tidigare regeringar har banat vägen för så tar han ogenerat åt sig äran för landets ekonomiska framgång. På Twitter i somras skrev han följande:

“Big Rally tonight in Greenville, North Carolina. Lots of great things to tell you about, including the fact that our Economy is the best it has ever been. Best Employment & Stock Market Numbers EVER. I’ll talk also about people who love, and hate, our Country (mostly love)! 7:PM”

Coronaviruset är Trumps stora hot

Den 3 november avgörs alltså valet men kampanjandet har börjat för länge sedan. På demokraternas sida ser det ut som att Joe Biden kommer att bli deras kandidat. Flera favoriter har redan fått erkänna sig besegrade och nu är det Biden eller Bernie Sanders som gäller. Sett till Sanders vänsterpolitik är det inte särskilt troligt att han blir demokraternas kandidat, men samtidigt har Joe Biden varit i blåsväder för att flera gånger ha anklagats för att ha betett sig olämpligt mot kvinnor vilket kan vara till Sanders fördel.

Om det blir Joe Biden eller Bernie Sanders som ställs mot Trump är nog inte något presidenten oroar sig över just nu. Hans primära fokus bör vara det omskrivna Coronaviruset som kommit till USA. Nu har han stoppat alla till USA från Europa, men det är på hemmaplan han måste agera istället. Sett till att 27 miljoner amerikaner saknar sjukhusförsäkring och därmed inte har råd att vara sjuka från jobbet, kommer viruset att sprida sig som en löpeld.

Med Coronaviruset har också handeln avstannat vilket lett till kraftiga nedgångar på börsen. USA kan komma att drabbas hårt av detta och då den starka ekonomin länge har varit Trumps stöttepelare kan ett fortsatt börsras bli hans dödsstöten för hans kandidatur.

Under de närmsta månaderna lär vi se en del svängningarna i spelbolagens odds för Donald Trump och Joe Biden. För den som vill spela på presidentvalet så gäller det att hålla sig uppdaterad framöver.

Inrikes

Löfven: Sverige ljuger inte om Estonia

'Sverige ljuger inte om Estonias förlisning', säger statsminister Stefan Löfven (S). Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes
Inrikes Statens haverikommission undersöker nu de nya uppgifter som kommit fram om passagerarfärjan Estonia som förliste 1994, skriver Aftonbladet.
Samtidigt slår statsminister Stefan Löfven (S) ifrån sig kritik från Estland om att Sverige ljuger om Estonia.

– Vi överväger vad de nya uppgifterna kan få för konsekvenser, säger Jonas Bäckstrand, ställföreträdande generaldirektör på haverikommissionen, till Aftonbladet.

Myndigheten för också samtal med Estland och Finland, enligt tidningen.

Utesluter ingenting

En ny dokumentärfilm visar ett stort hål i fartygets skrov, fyra meter högt och som legat dolt mot sjöbottnen.

Estlands tidigare statsåklagare och Estoniautredare Margus Kurm sade häromdagen att han utifrån dessa nya uppgifter tror att fartyget Estonia förliste på grund av en kollision med en ubåt.

Statsminister Stefan Löfven (S) säger att regeringen tar uppgifterna på största allvar och inte utesluter någonting i form av utredningsåtgärder.

– Men vi vill att expertmyndigheten tittar på det här, säger han, och understryker flera gånger att expertmyndigheten först måste få titta på de nya bilderna.

"Bra dialog"

De senaste dagarna har en del hårda ord hörts från Estland, bland annat anklagelser om att Sverige ljuger.

– Sverige ljuger inte om Estonias förlisning. Jag vill inte bidra till en ökad konflikt, utan jag har en bra dialog med min motsvarighet i Estland – Jüri Ratas – och vi har kontakt i frågan. Jag tycker att det är viktigt att vi samarbetar, säger Löfven.

På en fråga om Löfven kan tänka sig nya dykningar svarar han:

– Vi kan inte börja med att säga vad man ska göra och inte göra, låt expertmyndigheten titta på de här bilderna.

Han säger dock bestämt nej till att ändra i gravfridslagen, som hindrar både privata och offentliga dykundersökningar vid platsen från Sverige, Estland och Finland.

Bild ur ny dokumentärserie på ett hål i skrovet på Estonia, som sjönk 1994.
Bild ur ny dokumentärserie på ett hål i skrovet på Estonia, som sjönk 1994.
Foto: DPLAY/TT

FAKTA

Fakta: Estoniakatastrofen

Estoniakatastrofen inträffade för 26 år sedan, under natten till den 28 september 1994. Färjan lämnade hamnen i Tallin kvällen före men kantrade knappt halvvägs till Stockholm och sjönk helt på mindre än en timme.

852 människor omkom i katastrofen. 137 överlevande räddades.

Krav har tidigare kommit från överlevare, anhöriga och andra engagerade personer om att vraket måste undersökas för att hitta en förklaring till att färjan sjönk så snabbt.

Inrikes

14 års fängelse för svartsjukemord

Borås tingsrätt dömer en man till 14 års fängelse för ett mord i Ulricehamn i maj. Arkivbild.
Foto: Thomas Johansson/TT
Inrikes
Inrikes

En 52-årig man döms till 14 års fängelse för att han mördade en annan man i Ulricehamn i maj.

Enligt åklagaren låg svartsjuka bakom brottet. 52-åringen kom hem, och hittade sin sambo tillsammans med den andre mannen.

När polisen larmats och kom till platsen, var den andre mannen svårt knivskuren. Han avled senare, men hade då redan i ett kort förhör med polisen pekat ut 52-åringen och berättat om händelsen.

En tredje man döms till fängelse i ett år och tre månader för grovt skyddande av brottsling, skriver Borås Tidning.

De två män som nu dömts greps dagen efter mordet.

Inrikes

Jägare vill skjuta fler vargar – överklagar

Efter nyår startar licensjakt på varg. Arkivbild.
Foto: Länsstyrelsen/TT
Inrikes
Inrikes Nästa år får totalt 24 vargar fällas i licensjakt i fyra län, enligt länsstyrelsernas beslut. Det är alldeles för få vargar, anser Jägarnas Riksförbund som tänker överklaga beslutet.

Enligt en inventering 2019/20 finns det omkring 365 vargar i Sverige. Jägarnas Riksförbund vill i ett första steg få ner antalet till 170, en siffra som nämnts i ett tidigare riksdagsbeslut som referensvärde för en gynnsam bevarandestatus.

"Även om JRF anser att 170 vargar också är allt för många är det ändå viktigt att den siffran eftersträvas och speglas i besluten för att uppnå någon som helst lättnad i de områden som nu är hårdast drabbade av varg", skriver organisationen.

Enligt länsstyrelserna är jakt på 24 vargar "ett rimligt uttag i förhållande till vargpopulationens storlek och tillväxt".

Naturskyddsföreningen anser å sin sida att det inte borde ske någon vargjakt överhuvudtaget.

"Att tillåta licensjakt i syfte att minska vargstammen är helt fel och hotar hela den svenska vargstammens fortlevnad", säger ordförande Johanna Sandahl i ett pressmeddelande.

De fyra län som omfattas av licensjakten är Gävleborg (12 djur), Värmland (6), samt Örebro och Västmanland (totalt 6). Jakten startar den 2 januari och pågår, som längst, till den 15 februari.

NÄSTA ARTIKEL