Inrikes

Krossat cellfönster upptäcktes efter 15 timmar

Det tog 15 timmar innan det krossade cellfönstret upptäcktes. Arkivbild.
Foto: Vilhelm Stokstad/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En fånge i en säkerhetscell på Hallanstalten utanför Södertälje krossade fönstret i cellen. Trots larm och flera besök av kriminalvårdare tog det 15 timmar innan det upptäcktes, skriver Aftonbladet.

Händelsen inträffade kvällen den 20 maj. När fången slagit sönder rutan på det glas- och gallerförsedda fönstret med en magnet från en tv gick larm till bevakningscentralen – men ingen åtgärd togs.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Krav på munskydd på äldreboenden i Umeå

Munskydd blir obligatoriskt för personalen på Umeå kommuns äldreboenden. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Inrikes
Inrikes

Eftersom antalet smittade av coronaviruset ökar i Umeå ska all personal på kommunens vård- och omsorgsboenden börja använda munskydd, uppger kommunen i ett pressmeddelande.

Det rekommenderas även att alla besökare ska använda munskydd. Åtgärderna gäller från torsdagen, är att betrakta som tillfälliga och ska utvärderas efterhand, rapporterar Västerbottens-Kuriren.

– Vi är väl medvetna om munskyddens för- och nackdelar men vi ser det här som ett yttre lager av skydd. Samtidigt måste vi vara ärliga och säga att sannolikheten är större att de boende skulle smittas av personalen som är längre tid på boendet, säger smittskyddsläkare Stephan Stenmark till tidningen.

Inrikes

Pisa 2018 granskas dubbelt

Riksrevisionen förbereder en granskning av hur den svenska delen av kunskapsmätningen Pisa 2018 skötts vad gäller urval av elever. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes Riksrevisionen ska granska Sveriges sätt att sköta kunskapsmätningen Pisa 2018.
Ett alltför stort antal elever kan ha valts bort, vilket kan ha gjort resultatet missvisande.

"Det finns signaler om att ett oproportionerligt stort antal elever exkluderats i urvalet, och att Sverige har ett stort bortfall av elever som inte dyker upp på provdagen", skriver revisionsdirektör Sofia Sandgren Massih i kommentar till TT.

Utbildningsminister Anna Ekström (S) har tidigare bett den internationella samarbetsorganisationen OECD att gå igenom elevunderlaget i Pisamätningen igen.

Ett besked från OECD väntas inom en mycket snar framtid: "i slutet av september".

Kunde inte svenska

Bakgrunden till de båda granskningarna är att Sverige hade en ovanligt hög andel elever som exkluderades från att skriva testen 2018 – elva procent. Gränsen går egentligen vid fem procent.

Skolverket – som ansvarar för Pisa i Sverige – förklarade den höga andelen med att Sverige tagit emot många flyktingungdomar som inte hunnit lära sig svenska, och påpekade att OECD givit sitt godkännande.

Men enligt Expressen, som granskat mätmetoderna, hade de svenska skolorna även plockat bort elever som borde ha skrivit Pisatesten, och att Skolverket gjort felberäkningar.

Det var i det läget utbildningsministern vände sig till OECD.

Bättre möjligheter

På frågan om Riksrevisionen ser en risk för att OECD:s granskning inte räcker, svarar Sandgren Massih:

"Riksrevisionen har andra och bättre möjligheter att ta in information från svenska myndigheter och skolor än vad OECD har. Vår bedömning är att vår granskning kan ge ett mervärde utöver OECD:s granskning."

– Det är ett oerhört viktigt besked att Riksrevisionen som en oberoende aktör går in och tittar på om både Skolverket och regeringen har hanterat Pisaundersökningen korrekt, säger Liberalernas utbildningspolitiske talesperson Roger Haddad.

Liberalerna och Moderaterna har, med stöd av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, väckt ett initiativ i riksdagens utbildningsutskott om en oberoende granskning av elevurvalet.

Var kritiska

De partierna är kritiska till regeringens beslut att låta OECD sköta granskningen, eftersom OECD är huvudansvarig för Pisaundersökningen globalt.

Riksdagen röstade dock på onsdagen ned initiativet från M, L, KD och SD.

– Vi kan inte göra mer i riksdagen, säger Haddad.

– Det är därför vi välkomnar att Riksrevisionen nu själv tar ett initiativ.

publicerade information om granskningen på sin webbsida redan den 21 september. Samma dag informerades Skolverket och utbildningsdepartementet per mejl, men initiativet fick bredare spridning med Expressen s rapportering på onsdagen.

Rättvis bild?

OECD:s Pisamätningar är kända i större delen av världen. Mätningarna brukar bedömas som solida och resultaten för respektive land brukar påverka den inhemska utbildningspolitiken.

Det gäller inte minst i Sverige, som hade en djupdykning resultatmässigt i Pisa 2012, med en rad politiska initiativ som följd. Därefter har Sverige vänt trenden.

I den senaste Pisamätningen, som genomfördes 2018 och presenterades i december 2019, fick de svenska eleverna ett bättre resultat än i Pisa 2015. Men frågan är alltså om resultatet var rättvisande.

Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson säger att han har fortsatt tillit till Pisamätningen.

– Det finns ingen anledning för mig att ifrågasätta Pisastudien och den kompetens som finns hos OECD.

TT: Gäller detta också urvalet i Pisa 2018?

– Utifrån vad vi vet så här långt ser jag ingen anledning att misstro studien. Vi har inte sett att det skulle vara några oegentligheter, och OECD såg det inte heller i de stickprov som gjordes innan resultaten godkändes. Nu får vi avvakta de granskningar som är aktuella, säger Peter Fredriksson.

Anna Lena Wallström/TT

Peter Wallberg/TT

FAKTA

Fakta: Detta är Pisa

Pisa (Programme for International Student Assessment) är en internationell studie som mäter 15-åringars förmågor i läsning, matematik och naturvetenskap. Den genomförs vart tredje år, och resultaten presenteras med ett års fördröjning.

Pisa drivs av den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Nationellt ansvarig är Skolverket. Sveriges kostnad för att delta i Pisa är cirka 14,4 miljoner kronor per treårscykel.

I Pisa 2018 deltog drygt 5 500 elever i Sverige, fördelade på 223 skolor. Den stora majoriteten av de svenska eleverna, 96 procent, gick i årskurs 9 när de skrev proven. Eftersom det alltid är 15-åringar som testas är det årskullen född 2002 som svarade i Pisa 2018.

Totalt svarade cirka 600 000 elever i 79 länder eller regioner på frågorna i Pisa 2018. Elevgruppen representerar hela 32 miljoner elever.

Källor: OECD och Skolverket

Inrikes

Efterlysta rymlingar gripna efter biljakt

Infarten till SIS Ungdomshem Råby i Lund. Två unga män har sedan mitten av augusti varit på fri fot efter en fritagning där. Men nu har polisen gripit de båda – i Örebro. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes De två unga män som fritogs från Råby ungdomshem utanför Lund den 19 augusti har gripits i Örebro.
Polisen grep dem efter en biljakt.

Männen, 18 respektive 19 år och dömda till sluten ungdomsvård för mord respektive mordförsök, har varit efterlysta sedan de fritogs.

Fritagningen från ungdomshemmet gjordes från en låst rastgård när männen spelade basket med en annan intagen på hemmet och en anställd. Två maskerade och beväpnade män tvingade personalen att låsa upp.

Gripandet i Örebro följde sedan männen vägrat stanna när polisen försökte stoppa dem i samband med en kontroll. Polisen hade fattat misstankar om ett pågående trafikbrott.

– Det är en trafikpolispatrull som ska stoppa en bilist i Örebro i dag med anledning av ett trafikbrott, och bilisten försöker köra ifrån och då ansluter ytterligare polispatruller, säger polisens presstalesperson Christina Hallin till TT och fortsätter:

– Till slut får vi stopp på fordonet, det tar cirka tio minuter.

Föraren greps direkt, medan den andra mannen som först lyckades fly från bilen greps efter ett tag.

Den som körde bilen misstänks nu för grov olovlig körning och drograttfylleri.

Inrikes

Miljonregn över partierna

Sveriges Riksdag i Stockholm.
Foto: Vilhelm Stokstad/TT
Inrikes
Inrikes

Det är dags för det årliga mångmiljonregnet i partistöd till riksdagspartierna, totalt omkring 185 miljoner kronor.

Det handlar om knappt 170 miljoner kronor som fördelas av Partibidragsnämnden till riksdagspartierna samt Feministiskt initiativ. Till partiernas kvinnoförbund fördelas därutöver omkring 15 miljoner.

Socialdemokraterna får 40,6 miljoner samt 3 miljoner till S-kvinnor.

Moderaterna får 30,9 miljoner samt 2,4 miljoner till kvinnoförbundet.

Sverigedemokraterna får 26,8 miljoner samt 2,2 till SD-kvinnor.

Centerpartiet får 16,3 samt 1,6 till Centerkvinnorna.

Vänsterpartiet 15,2 miljoner samt 1,6 till kvinnoverksamheten.

Kristdemokraterna 13 miljoner samt 1,5 till KD-kvinnor.

Liberalerna 12,8 miljoner samt 1,4 till Liberala kvinnor.

Miljöpartiet får 11,9 miljoner samt 1,3.

Feministiskt initiativ tilldelas 0,3 miljoner.

Inrikes

Sjukvårdspolitiker vill bli nytt språkrör

Det nya språkröret ska väljas i slutet av januari. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes

Ytterligare en kvinna träder fram som kandidat inför Miljöpartiets stundande språkrörsval: Pernilla Stålhammar, i dag riksdagsledamot och sjukvårds- och socialpolitisk talesperson för partiet.

"Det är viktigt för mig att Miljöpartiet även fortsatt strävar efter att befinna sig i de beslutande rummen. De fantastiska förändringar som Miljöpartiet, sin relativa litenhet till trots, har lyckats åstadkomma under sina år i regeringen är stora. En oppositionsroll kan aldrig matcha det. Vi måste fortsätta att leda Sverige mot bästa möjliga gröna och hållbara lösningar – år utan inflytande i regering är förlorade år för klimat, miljö och hållbarhet – dyrbar tid vi inte har råd att skänka bort", skriver Stålhammar på Expressens debattsida.

Tidigare har riksdagsledamöterna Janine Alm Ericson, Annika Hirvonen och Rebecka Le Moine kandiderat, liksom jämställdhetsminister Åsa Lindhagen, partisekreterare Märta Stenevi och Elin Söderberg, ledamot i kommunfullmäktige i Umeå.

Den 7 oktober presenteras en slutlig lista med kandidaterna. Efter en rad utfrågningar under hösten väljs det nya språkröret på en digital extra kongress den 31 januari nästa år.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Allakando

Läxhjälp och mattehjälp hjälper att lyfta svenska skolresultat

Allakando Svenska elever är bland de bästa i Europa på engelska, men de har betydligt svårare med matematiken. Det finns många elever som är i behov av extraundervisning för att kunna få godkänt i matematik - eller för att bli riktigt duktig i ämnet. Många elever har ett stort behov av mattehjälp – något som läxhjälpsföretaget Allakando hjälper till med. Fungerar det? I skrivande stund har 9 av 10 elever som tar del av deras läxhjälp höjt betygen.

Kunskapsresultaten i svensk skola har länge varit en viktig fråga på den politiska dagordningen. Sedan 1990-talet har svenska elevers resultat i internationella kunskapsmätningar fallit, även om vi på senare år har sett att resultaten gått upp något. En sak är dock säker – de svenska eleverna har svårt med matematiken.

Nästan 20 procent av de svenska eleverna kan bara förstå mycket grundläggande matematik, såsom enkla algoritmer, formler och procedurer, visade den senaste PISA-mätningen. PISA-mätningen visade att Sverige idag har en lägre andel högpresterande elever i matematik, jämfört med PISA-mätningen år 2003.

Experter oroliga för att svenska elever inte lyckas ännu bättre

Det är oroande att svenska elever inte lyckas bättre med matematiken. Matematiken är en grundförutsättning för logiskt tänkande och slutledningsförmåga och behövs i alla yrken. En vanlig missuppfattning är också att matematik är bara något som läses på högskoleförberedande program – även de som läser yrkesprogram på gymnasiet läser också minst en kurs i matematik.

På samhällsnivå är det därför viktigt att alla elever förbättrar sina kunskaper och resultat i matematik. Inte minst på grund av att vi har en arbetsmarknad idag med ett stort behov av exempelvis programmerare och personer med grundläggande kunskap i programmering, vilket i sin tur förutsätter att man behärskar matematikens grunder.

Läxhjälp som leder till höjda mattebetyg

Det finns dock goda exempel på insatser som leder till höjda mattebetyg. En sådan insats är företaget Allakandos läxhjälp. Allakando har erbjudit studiehjälp i hemmet såväl i hela Sverige sedan 2007, såväl som läxhjälp online i alla ämnen. Bolagets välrenommerade pedagogiska modell har hjälpt många elever att lyckas med sin matematik – 9 av 10 av eleverna som får läxhjäp med en mattelärare från Allakando lyckas höja sitt betyg.

Det är inte bara positivt för elevernas möjligheter att studera vidare – utan ger också en enorm skjuts för elevernas självförtroende. Matematik kan kännas svårt, men när man får det förklarat för sig på ett tydligt sätt och förstår hur man ska gå tillväga för att ta sig an uppgifterna, så är det enormt positivt för elevernas självbild.

Duktiga matteläre – nyckeln till varför Allakandos läxhjälp är så framgångsrik

Kärnan i Allakandos pedagogiska modell är att erbjuda högkvalitativ mattehjälp. Med högkvalitativ menas att den som lär ut ska ha goda ämneskunskaper, samt en bra förmåga att lära ut det som kan uppfattas som svårt inom matematiken. Därför är det mycket studenter som gör skillnad genom Allakandos mattehjälp.

Just nu populärt med läxhjälp online i matematik

En allt mer populär tjänst nu när många skolor har distansundervisning är deras skräddarsydda mattehjälp online. Tack vare den kan elever få topphjälp oavsett var de bor i Sverige. Exempelvis finns det många ingenjörsstudenter från Chalmers, Lunds Tekniska Högskola och KTH som som undervisar elever i matematik från sydligaste Skåne till nordligaste Norrland. Då det är personer som har stor förståelse för matematiken och som vet vad som krävs för att kunna göra matematiken begriplig. Ingenjörsstudenter, och andra studenter med god kunskap i matematik, är därmed tillgängliga för att ge läxhjälp till alla elever i Sverige.

En mattelärare på Allakando kommer inte bara hjälpa eleven att klara nästa prov – utan kommer också hjälpa eleven att klara framtida studier och ett framtida yrkesliv. Mattehjälp är viktigt för många elever, här kan du som ingenjörsstudent göra skillnad. På riktigt.

Inrikes

Kokain slängdes i sjö – nu döms kuriren

Värmlands tingsrätt dömer en knarkkurir till åtta års fängelse, sedan 13 kilo kokain hittats i en väska som slängts i en sjö. Arkivbild.
Foto: Lars Hedelin / TT
Inrikes
Inrikes

En man från Norge försökte smuggla 13 kilo kokain från Sverige till sitt hemland, men slängde i stället knarkpartiet i en värmländsk sjö. Nu döms han till åtta års fängelse för synnerligen grovt narkotikabrott, skriver Nya Wermlands-Tidningen.

Norrmannen uppger att det var coronapandemin som gjorde honom till knarkkurir. Mannen blev utan inkomst när han tvingades stänga sin verksamhet i Norge.

Han skulle få 200 000 kronor för att köra ett parti kokain från Göteborg till Oslo. Men nära Årjäng stoppades färden av en tulltjänsteman, som blivit misstänksam. Tullaren hittade en väska bakom förarsätet. Det blev tumult, och norrmannen lyckades smita.

Mannen tog sig till en sjö, där han försökte sänka den svarta sportbagen med 13 kilo kokain av hög kvalitet. Men ett par vid en brygga trodde att norrmannen försökte dränka kattungar. Kvinnan i paret rodde ut till väskan, medan mannen ringde 112.

Norrmannen var genomvåt upp till midjan när han greps.

Inrikes

Sverige bidrar till vaccin globalt

Statsminister Stefan Löfven (S). Arkivbild.
Foto: UNTV/AP/TT
Inrikes
Inrikes

Sverige bidrar med nästan 100 miljoner kronor för att även fattigare länder ska få del av framtida vaccin mot covid-19.

Det meddelade statsminister Stefan Löfven (S) i ett kort videoanförande i FN:s generalförsamling på onsdagen.

– Det är bara genom att säkerställa global tillgång till covid-19-vaccin som vi kan skydda våra egna befolkningar, sade han.

Inrikes

Coronakritik mot äldreboenden i Göteborg

'Det hade behövts någon i ledande ställning som var på tårna', säger Karin Pleijel (MP) om coronautbrottet på äldreboenden i Göteborg i våras. Arkivbild.
Foto: Thomas Johansson/TT
Inrikes
Inrikes

Dåliga kunskaper, svagt chefskap, brist på skyddsutrustning, personal som träffade många boende och åtgärder som kom för sent. Det var några anledningar till att coronasmittan drabbade vissa äldreboenden i Göteborg hårt i våras.

Det visar en granskning som revisionsbyrån KPMG gjort på uppdrag av kommunen.

– Det hade behövts någon i ledande ställning som var på tårna, säger Karin Pleijel (MP) till Göteborgs-Posten efter revisionsbyråns första rapport till kommunstyrelsen.

Bland problemen märks för svaga kunskaper om vårdhygien, otillräcklig ledning på låg nivå i organisationen och dålig beredskap för större händelser.

Elisabet Lann (KD), kommunalråd för äldreomsorgen, känner viss lättnad efter revisionsbyråns första genomgång.

– Den bekräftade mycket av de slutsatser vi dragit själva, säger hon till GP.

Både privata och kommunala äldreboenden har granskats. Äldreboenden i östra Göteborg blev särskilt hårt drabbade av coronaviruset.

NÄSTA ARTIKEL