Inrikes

Att vara viking – mer identitet än ursprung

Vikingar begravdes ofta tillsammans med sina svärd.
Foto: Berit Roald/NTB/TT
Inrikes
Inrikes Ny forskning ställer våra föreställningar om vikingarna på ända. Att vara viking, visar det sig, byggde mer på kulturell identitet, snarare än att ha "rätt" ursprung.
PREMIUM

Ett internationellt forskarlag har analyserat arvsmassan hos 442 skelett tillhörande vikingar. Män, kvinnor och barn som på typiskt vikingamanér lagts till sin sista vila i så vitt skilda länder som Grekland, Ukraina, Estland, Storbritannien, Skandinavien, Polen och Ryssland.

Resultatet, som nu presenteras i tidskriften Nature, förvånar. För långt ifrån alla var vikingar per se, såtillvida att deras genetiska ursprung alltid kunde spåras till något av de tre skandinaviska länderna Danmark, Norge eller Sverige.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Biljakt slutade i havet – efterlyst man gripen

Mannen som var anhållen i sin frånvaro är nu misstänkt för ytterligare brott. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En efterlyst man i 40-årsåldern greps på lördagskvällen efter en biljakt som startade i Kungsbacka och slutade i havet.

– Han var sedan tidigare anhållen i sin frånvaro för en rad grova brott, säger polisens presstalesperson Fredrik Svedemyr till TT.

Jakten inleddes i trakten kring Åsa vid halv tiotiden på lördagen efter att mannen inte stannat på polisens tecken.

– Han körde över en spikmatta men färden fortsatte trots det i riktning mot Torkelstorps småbåtshamn. Där körde han rätt ut på en brygga och landade på en båt. Både båten och bilen sjönk.

Mannen lyckades ta sig ur bilen och fortsatte flykten genom att simma iväg.

– Men han valde självmant att vända tillbaka. Polisen fick hjälpa honom upp ur vattnet.

Mannen har förhörts under söndagen. Utöver brotten han var efterlyst för är han även misstänkt för bland annat vårdslöshet i trafik, grovt rattfylleri samt skadegörelse på bryggan och båten.

Inrikes

Man och kvinna besköts i bil i Hjällbo

 Polisen vädjar om tips efter skottlossningen i Hjällbo på lördagskvällen. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Det var en man och en kvinna i 50-årsåldern som besköts på lördagskvällen i stadsdelen Hjällbo i Göteborg, uppger polisen på söndagen. Mannen och kvinnan klarade sig utan fysiska skador.

– Vi har hållit vidare förhör med vittnen och målsägande under dagen, säger polisens presstalesperson Fredrik Svedemyr till TT.

Det var strax innan klockan 18 på lördagen som polisens larmades om en skottlossning vid en parkeringsplats. Flera vittnen ska ha sett ett antal personer skjuta mot minst en person och sedan lämnat platsen i en bil.

En förundersökning om mordförsök är inledd. Det är oklart om mannen och kvinnan haft någon koppling till gärningspersonerna.

– Utredningen får helt enkelt ta vid och så får vi skapa oss en bild om vad som har hänt, säger Fredrik Svedemyr.

Än så länge är ingen gripen.

– Är det någon som har iakttagit något från platsen får man gärna tipsa oss.

Inrikes

Två svårt skadade efter knivdåd – en anhållen

Två män knivhöggs under lördagskvällen i Borlänge. Arkivbild.
Foto: Johan Nilssson/TT
Inrikes
Inrikes

Två män knivskars vid ett bråk kring området Tjärna ängar i Borlänge på lördagskvällen. De är mycket allvarligt skadade och får specialistvård i ett annat län.

En man i 30-årsåldern har anhållits misstänkt för mordförsök.

– Han greps tidigt på söndagsmorgonen i ett annat område efter spaningsarbete och har förhörts inledningsvis, säger Lars Hedelin, presstalesperson vid polisen, till TT.

De båda skadade är i samma ålder som den anhållne.

Vittnen har uppgett att flera personer jagade varandra med knivar i Tjärna ängar vid 22-tiden på kvällen. De båda skadade hittades en bit ifrån varandra.

Den anhållne mannen är skäligen misstänkt, den lägre misstankegraden.

Polisen vill inte uppge om det finns fler misstänkta i ärendet.

Inrikes

Fågelsång återfår klangen under lockdown

Vitkronad sparv återfår snabbt sin mer omfångsrika sång när trafikbullret upphör, visar en ny studie. Arkivbild.
Foto: Wolfgang Wander / CC BY-SA
Inrikes
Inrikes När trafiken minskade under pandemins nedstängningar började stadsfåglar sjunga med fler nyanser, enligt en ny studie.
– Trots att de har blivit utsatta för buller i flera decennier så hittar de snabbt tillbaka till sin tidigare sång. Det är trösterikt, säger ekologen Jan Olof Helldin.

I bullriga stadsmiljöer tvingas många fåglar till en mer förenklad sång, med färre nyanser och starkare och pipigare toner som tränger igenom det lågfrekventa trafikbruset. Samma fenomen har för övrigt observerats hos oss människor och kallas för Lombardeffekten. När bakgrundsljudet ökar börjar vi omedvetet prata med ljusare röst och högljutt betona stavelserna extra noga, och det krävs en viljeansträngning för att faktiskt sänka rösten.

En intressant fråga inom forskarvärlden är hur pass permanenta sådana här beteendeförändringar är bland djur som tvingas anpassa sig till olika former av miljöstörningar under lång tid. Finns till exempel den ursprungliga fågelsången kvar trots att fåglarna har tvingats sjunga en förenklad version av artens trudelutt i flera generationer?

Större tonomfång

En ny amerikansk studie visar att åtminstone den vitkronade sparven i olika städer vid San Franciscobukten direkt klarar av återgå till en mer ursprunglig sång när trafikbullret upphör. Under coronapandemins nedstängningar började sparvarna sjunga med lägre volym, fler drillar och ett större tonomfång.

"Ett ökat frekvensomfång innebär överföring av mer information, och bättre sångkvalitet", skriver forskarna i sin studie som publiceras i tidskriften Science.

– Det unika med den här studien är att forskarna hade studerat sången hos de här fåglarna tidigare, både i urbana områden och på landsbygden. Så nu blev det ett fullskaleexperiment när trafikbullret plötsligt minskade kraftigt och man kunde se att fåglarnas beteende snabbt förändrades, säger Jan Olof Helldin, ekolog och forskare vid Centrum för biologisk mångfald på Sveriges Lantbruksuniversitet.

Sämre reproduktion

TT: Finns det någon nackdel för fåglarna att anpassa sin sång till buller?

– Ja, i andra studier har man sett att det kan försämra den reproduktiva framgången, eftersom det blir mer kostsamt för fåglarna att göra sig hörda och hävda revir, säger Jan Olof Helldin.

Enligt de amerikanska forskarna minskade ljudnivån i de observerade städerna så kraftigt att den påminde om nivån på 1950-talet. "Restriktionerna suddade effektivt bort ett halvt sekel av ökande ljudföroreningar", skriver forskarna i sin studie.

– Man ska kanske vara lite försiktig med att dra för stora växlar på den här studien av en enda art i ett område. Men det är ändå glädjande att se hur naturen snabbt kan hitta tillbaka när störningarna försvinner. Det är viktig kunskap, säger Jan Olof Helldin.

Jörn Spolander/TT

FAKTA

Fakta: Vitkronad sparv

Vitkronad sparv (Zonotrichia leucophrys) är en tätting som är vanligt förekommande i stora delar av Nordamerika.

Den är insektsätare och häckar på marken.

Det är främst hannarna som sjunger. Men även honorna tar ton ibland, för att hävda revir eller ett område med mat.

Fågelungarna lär sig sången under sina första två till tre månader i livet – men inte specifikt från fågelpappan, utan genom att lyssna till hela flockens läte.

Arten är välstuderad både vad gäller sångens utveckling och hur parningsbeteendet påverkas hormonellt.

Den hittills äldsta konstaterade vitkronade sparven levde i Kalifornen och blev drygt 13 år gammal.

Källa: Encyclopedia of Animal Behavior.

Inrikes

Mejlhaveri på Göteborgs universitet

Medarbetarna på Göteborgs universitet har fått sina mejladresser utslagna efter att flera e-postservrar kraschat.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Inrikes
Inrikes

I över en vecka har Göteborgs universitet haft problem med sina medarbetares e-postadresser. Problemet uppstod efter att flera e-postservrar gått sönder vilket medförde att samtliga medarbetares mejladresser slutade fungera.

"Det är mycket olyckligt att det inte går att nå samtliga e-postadresser vid Göteborg universitet. Vi arbetar intensivt för allt ska fungera igen så snart som möjligt. Jag hoppas på förståelse från studenter, medarbetare, allmänhet och externa samarbetspartners", säger rektor Eva Wiberg i ett pressmeddelande.

Universitetets it-enhet jobbar för att åtgärda problemet och för närvarande har man lyckats återställa drygt hälften av e-postadresserna.

Mejl som har skickats till drabbade mejladresser under tiden som dessa varit otillgängliga kommer sannolikt inte att komma fram.

Universitetet uppmanar dem som behöver komma i kontakt med lärosätet att ringa istället.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Axofinans

Nytt skolår – nya utgifter

Axofinans Ett nytt skolår innebär en hel del att tänka på. Barnen behöver ofta nya kläder, nya skor, ny ryggsäck samt nya anteckningshäften och dylikt.

Detta kan kännas som en hård smäll mot plånboken, särskilt med tanke på den nuvarande världssituationen, men det är oundvikliga och nödvändiga kostnader det gäller. Det finns dock sätt att spara pengar på dessa utgifter, om man planerar rätt och försöker strama åt budgeten. Man kan exempelvis köpa produkter i andra hand, sälja förra årets kläder och accessoarer, och se till att man köper produkter som håller i längden.

Den kommande perioden är hektisk för föräldrar runtom landet, eftersom ett nytt skolår befinner sig precis runt hörnet. Början av ett nytt skolår brukar vara en spännande händelse för barn, men innebär en hel del utgifter och bekymmer för föräldrarna. Barn växer snabbt, särskilt under de tidigare åren, och ett nytt skolår innebär därmed helt nya kläder och ny skolutrustning. Det är därför viktigt att man ser till att budgeten kan klara av detta. Processen kan upplevas som rätt frustrerande, men med rätt strategi behöver inte det nya skolåret vara så pass läskigt som det kanske verkar. Det här är vad man bör tänka på.

Sälj det som inte längre kommer användas

Produkterna som man införskaffat året innan är nog antingen för små eller för slitna för det nya skolåret, men det innebär inte att man bör slänga dem. Lägger man ut det gamla, exempelvis på marknadsplatser på nätet, kan man få in mer pengar för det nya, samtidigt som man värnar om miljön och ser till att andra barn får tillgång till bra kläder. Det som inte går att sälja går altid att donera till välgörenhet och dylikt, för att se till att inget går till spillo.

Köp andrahandsprodukter

Även om man inte känner sig bekväm med att köpa kläder i andrahand åt sina barn, finns det en hel del andra produkter man kan köpa begagnat inför det nya skolåret för att spara pengar. En ordentlig ryggsäck kan kosta en rejäl peng, men det går att hitta massvis med bra ryggsäckar på nätet, som inte sett mer än ett några månaders användning.

Även elektronik, såsom miniräknare eller mobiltelefoner, går utmärkt att köpa i andrahand. Detta är särskilt rekommenderat för yngre barn, eftersom de inte är särskilt varsamma över sina elektroniska ägodelar.

Ibland är det viktigt att söka hjälp

Barnen och deras behov bör alltid komma först. Därför är det viktigt att se till att man håller sig till en budget och ser till att det finns pengar över för det nödvändiga innan skolåret börjar. Men ibland slår saker och ting snett, vilket innebär att man måste söka hjälp på annat håll. Med hjälp av ett privatlån kan man se till att allting fortlöper som vanligt, även när det går fel i karriären eller i ekonomin. Ett privatlån från rätt bank är alltid att föredra framför sms-lån och dylikt, eftersom räntorna är lägre och företagen tenderar att vara mer seriösa samt uppriktiga.

Återanvänd inom familjen

För den större familjen är det alltid bra att återanvända vid möjlighet, istället för att köpa nytt år efter år. Återanvändning av skolprodukter och kläder är något som både skonar miljön, men även plånboken. Det känns även vanligtvis mycket bekvämare för barnen än att köpa in begagnade kläder och dylikt från annat håll.

Långsiktig planering lättar på stressen

Att uppfostra barn är dyrt – det vet alla. Men med långsiktig ekonomisk planering behöver man inte uppleva onödig stress inför varje skolår. En ordentlig buffert och en rimlig budget är allt som behövs för en god hushållsekonomi. Investering är ytterligare en faktor att fundera över, eftersom bra investeringar kan säkerställa barnens framtid och se till att varje nytt år blir enklare ekonomiskt än det föregående.

Sammanfattningsvis kan man göra följande för att underlätta ekonomiskt inför det nya skolåret:

– Spara pengar genom att köpa produkter i andrahand. Detta är ett utmärkt alternativ för mindre familjer och för familjer som värnar om miljön.

– Spara pengar genom att återanvända produkter inom familjen. En självklarhet för den större familjen.

– Sälja gamla produkter inför det nya skolåret.

– Lägga undan pengar för en buffert och hålla sig till en god, välanpassad budget.

Inrikes

Allt yngre dras in i gängkriminalitet

Socialchefer på skilda håll i landet ser hur allt yngre dras in i gängkriminalitet. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Barn i nio-, tioårsåldern fångas upp av kriminella gäng och när socialtjänsten kommer in har barnen svårt att bryta med den kriminella miljön. Om de vill lämna gänget kan det kosta stora summor – som de inte har.
En enkät som TT skickat till kommunernas socialtjänster visar att problemet ökar på flera håll.

– Det är barn det handlar om, och det är det som är så oroväckande. Unga i kriminalitet har alltid funnits men det eskalerar, samtidigt som våldet i gängen blir allt grövre. Det är väldigt bekymmersamt, säger Monika Boström, gruppledare på socialförvaltningen i Örebro.

De kriminella gängen i Sverige har blivit allt fler – och våldsammare. Skjutvapenvåldet har ökat och polisen har varnat för att allt yngre personer dras in i gängverksamheten.

Problemet tycks spritt över landet, enligt en enkät som TT skickat till socialchefer i landets 290 kommuner och som 62 procent svarat på.

Flera orter, som tidigare varit förskonade från gängkriminalitet i yngre åldrar, är det inte längre.

Ett ökat antal orosanmälningar om yngre i gängkriminalitet rapporteras inte bara från storstädernas stadsdelar och kranskommuner, utan även från exempelvis Motala, Skövde, Uddevalla, Karlstad, Östhammar, Borlänge och Örnsköldsvik.

Kopplat till droghandel

– Vi har tidigare inte direkt haft någon gängrelaterad problematik bland yngre. Men nu har vi ett gäng som vi ser har kommit upp i vår kommun och som vi har hög oro för, säger Thereze Lundborg, enhetschef för mottagningsenheten barn och familj i Kalmar.

– Man är lojal mot sitt gäng, man har en ganska tuff attityd, man nekar till brott man begått även fast det är uppenbart. Yngre är springpojkar åt äldre, gänget byggs på och man utövar makt genom att andra blir rädda för en. Ingen vågar tjalla på gänget, även fast en del i det är så unga som att de går i årskurs sex, säger hon.

På flera orter ser socialtjänsten en ökad problematik kopplad till droghandel, där äldre utnyttjar yngre för att langa.

– I vissa ärenden verkar det finnas kopplingar eller att det förekommer kontakter mot någon form av organiserad handel kring droger. Det kan vara en 22-åring som lämnar droger till en 12-åring som sedan lämnar det vidare, säger Magnus Nordahl, sektionschef för barn och familj i Falun.

– Vi har i många år haft gäng som rivaliserar mot varandra i våra utsatta områden. Det handlar mycket om att ta makten över drogförsäljningen och nu ser vi att det går ner i åldrarna, säger Marianne Gunnarsson, enhetschef för barn och unga i Borås.

I Katrineholm ser socialtjänsten hur pojkar i 12-, 13-årsåldern dras in i gäng som leds av 30-40-åringar.

– Det hela är väldigt svårt att komma åt eftersom ungdomarna redan är uppfångade av gängen innan vi kommer in och sedan har svårt att bryta med gänget. Vi får information om att ungdomarna måste köpa sig fria, för stora summor som de inte har, säger Anna Bergström, enhetschef för barn och unga i Katrineholm.

Misslyckad skolgång

På flera håll noterar socialtjänsten också vad man ser som alarmerande beteendeförändringar hos barn.

– Det kan vara elvaåringar som har noll respekt för vuxna, man använder könsord, man kränker kvinnor, man lyssnar inte på andra vuxna. Det ser vi som en indikation på att det finns andra krafter som styr barnen än föräldrarna, säger Magnus Nordahl.

Ungdomarna är vanligen mellan 14 och 16 år när de orosanmäls första gången kopplat till kriminella nätverk, enligt svaren i enkäten. Men även barn så unga som nio-tio år värvas.

– En ung kille som gjort något normbrytande, misshandlat någon eller snattat, blir intressant för gänget. Det finns killar som beskrivit att de vetat om gänget och haft beundran för det, och sedan har de blivit kontaktade när de visat att de kan gå över gränsen, säger Thereze Lundborg i Kalmar.

Gemensamma faktorer för dem som dras in är ofta misslyckad skolgång, problem med känslolivet och brister i föräldrarnas förmåga att sätta gränser, berättar Carina Eriksson Gadd, områdeschef på socialförvaltningen i Västra Hisingen i Göteborg. Flera av ungdomarna har också underliggande diagnostik eller har aldrig blivit utredda.

– Skolan har svårt att erbjuda särskild undervisning till dessa barn. Vi har mött barn som efter flera år i skolan i Sverige inte kan klockan när de kommer till en institution, säger hon.

Det är ett stort problem att barn- och ungdomspsykiatrin (bup) rustat ner, anser hon.

– Man blir ju lättare en person som de kriminella gängen kan plocka upp och tvinga att utföra tjänster om man också har en outredd diagnos och ett utanförskap.

Svårt att bryta

Ofta är det svårt att motivera de unga att bryta med gänget.

– De här barnen är ju inne i vad de tycker är ett härligt liv, där man får bekräftelse, uppmärksamhet, tillhörighet. Man kanske har mer pengar, man kan köpa kläder, man betyder något, man är viktig, man har en roll. Så länge den unge tycker att det rullar på och går bra vill den inte lämna, säger Monika Boström på socialförvaltningen i Örebro.

Flera socialchefer pekar på vikten av att kunna komma in tidigt i barnens liv, innan dessa fått kontakt med kriminella grupperingar.

– Det handlar om att ge föräldrar mer stöd så att de kan bli trygga i sin roll. Mer resurser i skolan så att barn inte redan vid åtta års ålder känner att det inte fungerar. Det behövs ett långsiktigt förebyggande arbete och samarbete mellan socialtjänst, skola, polis och bup, säger Anna Bergström i Katrineholm.

Hon och fler andra socialchefer uttrycker samtidigt en oro för framtiden.

– Jag är jättebekymrad. Det är ju besparingar överallt inom kommunerna. Just nu känns det som om problemen blir större och större. Hur vi ska få stopp på det – det vet jag inte. Jag är orolig för framtiden, säger Anna Bergström.

Anja Haglund/TT

'Unga i kriminalitet har alltid funnits men det eskalerar, samtidigt som våldet i gängen blir allt grövre. Det är väldigt bekymmersamt', säger Monika Boström, gruppledare på socialförvaltningen i Örebro. Arkivbild.
"Unga i kriminalitet har alltid funnits men det eskalerar, samtidigt som våldet i gängen blir allt grövre. Det är väldigt bekymmersamt", säger Monika Boström, gruppledare på socialförvaltningen i Örebro. Arkivbild.
Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT

FAKTA

Fakta: Orosanmälningar

Landets socialtjänster tog 2018 emot närmare 1 000 orosanmälningar om barn varje dag. Antalet anmälningar har ökat kraftigt de senaste tio åren.

En orosanmälan är det vanligaste sättet för socialtjänsten att få reda på att ett barn far illa. Det kan exempelvis handla om misstanke om brott, vanvård, fysisk misshandel eller missbruk.

Ungefär fyra av tio anmälningar ledde till att en utredning inleddes.

Vilka insatser som behövs är beroende av vilka svårigheter och behov barnet eller ungdomen har.

Rör det sig om ett enstaka brott och den unge inte har några andra problem kan det vara tillräckligt med ett samtal med socialtjänsten.

Har barnet kommit in i mer upprepad och allvarlig kriminalitet är mer omfattande insatser motiverade, exempelvis behandlingsprogram för barnet och stöd till föräldrarna.

Om ett barn eller en tonåring riskerar att fara riktigt illa kan han eller hon vårdas enligt lagen om vård av unga (LVU).

Källa: Socialstyrelsen, Brå

FAKTA

Fakta: TT:s enkät

TT:s enkät gick ut till Sveriges 290 kommuner, varav 179 svarade, vilket ger en svarsfrekvens på cirka 62 procent.

Den övergripande frågan var om socialtjänsten får in fler orosanmälningar om barn och unga under 18 år som misstänks vara inblandade i gängrelaterad kriminalitet i dag jämfört med för fem år sedan.

14 procent svarade ja, 53 procent nej, 15 procent var osäkra och 18 procent svarade att frågan inte var aktuell.

Följande kommuner/kommundelar svarade ja:

Askersund, Borås, Botkyrka, Fagersta, Falun, Halmstad, Härryda, Hörby, Kalmar, Karlstad, Katrineholm, Köping, Ljusdal, Lysekil, Motala, Perstorp, Sala, Sigtuna, Skövde, Täby, Uddevalla, Värnamo, Västra Hisingen (Göteborg), Örebro, Örnsköldsvik, Östhammar.

Inrikes

Strålning på månen 200 gånger starkare

Månen, fotograferad från Malmö. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Strålningen på månen är 200 gånger starkare än på jorden, visar mätningar från den kinesiska månroboten Chang'e 4, rapporterar CNN.
Nivåerna kan bli en utmaning för de amerikanska astronauter som ska stanna en vecka på månen under 2024.
PREMIUM

Strålningsnivåerna på månen har visserligen uppmätts tidigare, när amerikanska astronauter reste till månen genom Apolloprogrammet under 60- och 70-talen.

Men det var först i samband med Kinas obemannade resa till månen i januari 2019, som det genomfördes en systematisk dokumentation av strålningen på himlakroppens yta, enligt en studie i tidskriften Science Advances som CNN hänvisar till.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Yxman hotade till sig bilar och högg ned träd

En yxhotande man rånade flera personer på bilar under lördagskvällen. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Flera personer hotades och rånades på sina bilar i Fiskebäckskil i Bohuslän på lördagskvällen.
En man i 40-årsåldern har anhållits, misstänkt för att ha utfört en rad brott med en yxa i handen.
PREMIUM

I ett av fallen drabbades en familj i en villa. Med hjälp av yxan krossade den misstänkte gärningsmannen ett fönster på husets altandörr och tvingade sedan till sig bilnycklar, uppger polisen.

– Han lämnar platsen och kör några 100 meter innan han hamnar i diket. I samband med det så tilltvingar han sig ytterligare en bil och hotar föraren av bilen med yxan, genom att hålla den mot halsen, säger Fredrik Svedemyr, presstalesperson vid polisen i region Väst.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL