Lagfarter SkD

70 kvadratmeter stort hus i Stehag sålt

Kategorier:
Lagfarter SkD
Lagfarter SkD Fastigheten på Hassle 1509 i Stehag har fått en ny ägare. Köpare är Mittskånes El AB, boende på Skärtorp Svingaté i Stehag och säljare är Måns-Petter Tage Kinberg. Köpet blev klart i augusti 2020 och priset blev 250 000 kronor. Huset har en boyta på 70 kvadratmeter.
Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Sport

Son och Kane hyllar varandra efter fem mål

Tottenhams Son Heung-min och Harry Kane svarade för alla fem målen mot Southampton.
Foto: Andrew Boyers/AP/TT
Sport
Sport Tottenhams anfallsduo är glödhet just nu.
Son Heung-min gjorde fyra mål, assisterad till alla fyra av Harry Kane i 5–2-krossen av Southampton.
– Jag skulle inte ha gjort målen utan honom, säger Son om Kane.

Tottenhams nyförvärv Gareth Bale kan få det svårt att platsa i Premier League-laget. För anfallsparet Son Heung-min och Harry Kane är glödheta just nu och svarade för alla fem målen i 5–2-matchen mot Southampton.

Harry Kane passade fram till sydkoreanen Son fyra gånger och gjorde själv det sista målet.

– Det är otroligt att göra fyra mål i Premier League, det är en stor ära, säger Son efter matchen.

– Jag skulle inte ha gjort målen utan Kane. Han är otrolig. Fyra assist, han förtjänar att bli matchens spelare.

Son säger att efter att ha spelat tillsammans i fyra år vet anfallarna hur den andre vill ha bollarna.

– Vid ett av målen tittade jag inte upp, jag bara visste att han skulle komma bakifrån, säger Kane om Son.

– Det är den kopplingen som vi har byggt upp och det är skönt att se honom avsluta så bra. Jag är stolt över hans första hattrick.

Southamptons Danny Ings gjorde matchens första och sista mål.

Opinion

Dödsfallet som riskerar påverka presidentvalet

A memorial to late Supreme Court Justice Ruth Bader Ginsburg is displayed at Fenway Park before a baseball game between the Boston Red Sox and the New York Yankees, Saturday, Sept. 19, 2020, in Boston. (AP Photo/Michael Dwyer) MAMD101
Foto: Michael Dwyer
Opinion
Opinion

Risken är stor att Ruth Bader Ginsburgs sista vilja inte blir uppfylld. Ledamoten i USA:s högsta domstol avled i helgen och president Trump var snabb att meddela att hennes ersättare ska utses snabbt. Ruth Bader Ginsburgs önskan på dödsbädden var att valet av en ny domare skulle vänta till efter valet den 3 november.

Det sitter bara nio ledamöter i HD och de är valda på livstid. Därför säger många att valet av efterträdare till Ruth Bader Ginsburg är viktigare än valet av president, då denne bara väljs på fyra år.

Omvärlden borde inte bry sig om vilka personer ett annat land utser till sin högsta domstol, men när det handlar om USA är påverkan stor på landets politik och därmed på relationerna med andra länder. Donald Trump har hittills under sina snart fyra år fått möjligheten att utse två domare och hoppas förstås på en tredje. Då skulle det vara en konservativ majoritet i domstolen för många år framöver.

Valåret 2016 krävde republikanerna att Barack Obama skulle avvakta med utnämningen till efter valet, vilket också skedde. Nu har samma parti inga skrupler och vill inte alls ta hänsyn till att valet är om bara sex veckor. Republikanerna vill därför utse en ny domare snarast och risken är uppenbar att senaten, med republikansk majoritet, godkänner denna.

Ruth Bader Ginsburg var en liberal domare, som brann för jämställdhet och kvinnors rättigheter, delvis inspirerad av Sverige då hon tillbringade en sommar med ett forskningsprojekt i Lund 1962. Det vore en smärre katastrof om en sådan person blir ersatt av en domare från högerflanken. Hoppet står till mindre hårdföra republikanska senatorer, men det krävs att fyra av dem bryter partilinjen vid omröstningen i senaten.

Politiska strider i USA hamnar alltför ofta i HD och därför har ledamöternas politiska preferenser stor betydelse. Inte minst avgör HD vid diskussioner kring valresultat och det kan i år få extra stor betydelse, för hela världen. Trump en period till skulle få stora konsekvenser för världsordningen.

Sport

Blytung derbyseger för krisande AIK

Nabil Bahoui gjorde AIK:s 1–0-mål.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Sport
Sport Ketchupeffekt för Nabil Bahoui och årets mest euforiska måljubel på Friends arena.
Bottenlaget AIK tog en blytung derbyseger och vann med 3–0 mot Hammarby.
– I dag tillåter vi oss själva att le, säger Sebastian Larsson till Dplay efter 3–0 mot Hammarby.

Först väntade han tio i matcher på att få göra comeback. Och när Nabil Bahoui, 29, väl var tillbaka från sin korsbandsskada dröjde det ytterligare nio omgångar innan han åter lyckades göra avtryck i AIK-tröjan.

I sin femte match från start kom "Nabbes" första mål på över ett år i allsvenskan – och det när det som mest behövdes.

Hammarby hade precis börjat äta sig in i derbyt på Friends arena och skapat oro i AIK:s straffområde när det plötsligt small på andra sidan planen. Första halvleken var 27 minuter gammal när Bahoui, efter ett inspel från Paulos Abraham, blev helt fri och kunde placera in 1–0 bakom David Ousted.

– Vi har ett jäkla tryck när de gör 1–0 från ingenstans, sade Hammarbys tränare Stefan Billborn suckande till Dplay i halvtid.

"Letat formen"

Målskytten själv konstaterade att marginalerna "för en gångs skull" var på AIK:s sida, och han stack inte under stol med att målet var efterlängtat.

– Det har varit en resa, faktiskt. Jag har varit borta i sex, sju månader och letat formen ett tag.

Bahoui låg även bakom 2–0 som kom tio minuter senare. Detta när han förlängde bollen med sulan vid straffområdeslinjen och gav elva år yngre Paulos Abraham fritt skottläge. Den sistnämnde tryckte säkert in 2–0, lågt intill Ousteds vänstra stolpe.

– Paulos är en bra vän på plan och utanför. Jag är glad för hans skull, inget snack om att han har potential att bli hur bra som helst. Kul att han får göra mål, sade Bahoui till Dplay.

Lustig målskytt

3–0 hade dock varken Bahoui eller Abraham något med att göra. Utbytt i den andra halvleken fick i stället den förstnämnde se två landslagsspelare fastställa slutresultatet. Sebastian Larsson tryckte iväg en frispark från långt avstånd i stolpens insida varpå nyförvärvet Mikael Lustig rakade in returen.

Måljublet som följde gick inte att ta miste på när hela hemmalagets spelartrupp omfamnades i eufori framför egen avbytarbänk. AIK är alltjämt pressat i tabellen, men lyfter tack vare derbysegern till en tolfteplats.

– I dag får vi vara nöjda och glada men i morgon får vi titta på tabellen igen och inse att det är ett allvarligt läge fortfarande, säger Sebastian Larsson.

Stefan Billborns facit mot AIK försämras därmed ytterligare och lyder nu fem förluster och en vinst på sex försök mot rivalen.

Pelle Strandman/TT

Inrikes

Miljarder till företag, hushåll och välfärd

Finansminister Magdalena Andersson (S), när hon presenterade budgeten förra året. Arkivbild.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Inrikes
Inrikes Regeringens rekordstora budget innehåller sänkt skatt för drygt 27 miljarder kronor nästa år.
Vård, omsorg och skola får minst 25 miljarder.

Finansminister Magdalena Andersson (S) presenterar på måndagen budgetpropositionen för 2021. Den innehåller nya satsningar på över 100 miljarder kronor.

Rekordbudgeten har lanserats som ett historiskt stort återhämtningspaket. Det ska få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen, skapa jobb och stärka välfärden.

Hittills har nya satsningar för drygt 92 miljarder presenterats.

I dessa satsningar finns skattesänkningar för drygt 27 miljarder till hushåll och företag. Skatten på förvärvsinkomster och pensioner sänks. Företagen får bland annat sänkta arbetsgivaravgifter och en skattereduktion för investeringar.

Flera miljarder går också till coronastöd för företagen som gäller för i år men betalas ut först nästa år.

Är onödigt?

Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson tycker att jättesatsningen på hundra extra miljarder i budgeten på det hela taget är onödig när det gäller att stimulera ekonomin.

– Ekonomin är redan laddad för en kickstart. Det behövs inga ytterligare stimulanser än det som redan är lagt för i år för att få i gång ekonomin. Det finns ingen brist på pengar i stort, säger Torbjörn Isaksson.

Den rödgröna regeringen har förhandlat fram budgeten tillsammans med Centern (C) och Liberalerna (L). De två partierna har fått igenom en stor del av sina krav på skattesänkningar, trots att Socialdemokraternas budskap under lång tid varit att välfärden går först.

Torbjörn Isaksson talar om budgeten som "spridda skurar" av åtgärder där varje parti i budgetsamarbetet ska få sätta sin prägel.

– Klassiska effekter av ett koalitionssamarbete, säger han.

Enligt honom finns inte så mycket i budgeten som handlar om det långsiktigt viktiga: ekonomins funktionssätt.

Pengar till välfärd

Statsminister Stefan Löfven (S) talade i sin regeringsförklaring om att det nu finns en möjlighet att bygga ett Sverige som är bättre än före coronakrisen. Samhällsproblemen ska åtgärdas och reporna i välfärden lagas, uppgav han.

Av de hittills presenterade satsningarna går 25 miljarder till vård, skola och omsorg. Kommunerna får bland annat 10 miljarder extra i generella statsbidrag 2021, de får också 5 miljarder i ett permanent stöd för bättre äldreomsorg och 4 tillfälliga miljarder för den vård som sköts upp under coronakrisen ska klaras av.

Det blev också klart redan i våras att statsbidragen till kommunerna höjs permanent med 12,5 miljarder kronor. De pengarna är redan avsatta och ingår därför inte i de nya omkring 100 miljarderna som finns denna budgetproposition.

"Inte outtömlig"

Ytterligare en motivering till regeringens rekordstora budget är att ett stort steg behöver tas för att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland.

Av de omkring hundra miljarderna i nya satsningar går omkring 11 miljarder kronor till åtgärder för klimatet och miljö. Till exempel läggs två miljarder för att stärka kollektivtrafiken.

En stor del av satsningarna i budgeten kommer staten att behöva låna till. Flera av dem är tillfälliga och tas bort om ett eller två år. Andra är permanenta.

Nordeas chefanalytiker bedömer att Sverige har råd med rekordbudgeten i dagsläget, så länge räntorna är låga.

– Men det är lätt att hamna på ett sluttande plan, statens kassa är inte outtömlig. Det kommer att komma fler kriser och lågkonjunkturer och då kan det vara bra med fyllda lador, säger Torbjörn Isaksson.

Peter Wallberg/TT

Olle Lindström/TT

FAKTA

Fakta: Så fördelas budgetsatsningarna

Välfärd: 25,1 mdr

Statsbidrag kommuner: 10

Andra stöd till kommuner : 0,7

Pengar till uppskjuten vård: 4

Annat stöd till vård 1,1

Psykiatrisatsning 1,18

Statsbidrag till äldreomsorg 4

Kompetens/arbetsliv omsorgspersonal: 2,05

Pengar till skola i utsatta områden 0,48

Pengar till bl a lovskola och läxhjälp 1,6

Hushåll: 18,2

Tillfällig skattereduktion (coronabonus) 5

Sänkt skatt, förvärvsinkomster: 5

Sänkt skatt för pensionärer 2,3

Höjd pension, pensionstillägg 2

Utvidgad RUT: 0,27

Slopad schablonintäkt, uppskovsbelopp 1,7

Lägre bensinskatt (pausad indexering) 0,9

Karensavdrag m m på grund av covid 0,9

Höjt underhållsstöd: 0,1

Företag: 20,8

Sänkt arbetsgivaravgifter för unga: 7,5

Skattereduktion för investeringar: 5,5

Staten tar kostnad för sjuklön 3,7

Sänkt arbetsgivaravgift, första anställda 0,02

Förlängt omställningsstöd: 2

Omställningsstöd, enskilda firmor 1,5

Skatteavdrag för forskning/utveckling: 0,25

Utökad expertskatt 0,29

Klimat/miljö: 11,1

Kollektivtrafik 2

Järnvägsunderhåll 0,5

Godståg 0,4

Skydd natur, naturvård 1,35

Energieffektivisering bostäder 0,9

Elektrifiering, tunga transporter 0,65

Övrigt 5,28

Landsbygd: 5,1

Landsbygdsprogram 3

Bredband: 1,4

Vägunderhåll: 0,5

Övrigt: 0,24

Rättsväsende: 1

Integration: 0,51

Arbetsmarknad: 1,03

(främst privata matchningstjänster)

Forskning: 3,4

Civila försvaret: 1

Kultur: 1,82

Övrigt : 3,4

SUMMA: 92,5

Fotnot: Mdr = miljarder kronor

Källa: Regeringen

Inrikes

Misstänkt mord i Täby – person hittad död

En person har hittats död i en bostad i Täby, norr om Stockholm. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En person har hittats död i en bostad i Täby, norr om Stockholm, på söndagen. Polisen har inlett en förundersökning om mord och en teknisk undersökning kommer att göras på den misstänkta brottsplatsen.

Enligt polisen finns det ännu oklara omständigheter kring dödsfallet. Samtidigt är polisens presstalesperson Anders Bryngelsson förtegen med att gå ut med fler detaljer innan den tekniska undersökningen har genomförts.

– Vi vet inte vad det är som har hänt och teknikerna har inte kommit till platsen. Jag kan inte säga mer för tillfället, säger han till TT.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

spelaspel.se

Kommer Trump stanna i vita huset efter nästa presidentval?

Spelaspel.se Den 3 november 2020 avgörs det amerikanska presidentvalet och många undrar om Donald Trump kommer att få sitta kvar i Vita huset. Sett till att hans stående förmåga att vara immun mot diverse kontroverser har många länge sett hans andra mandatperiod som säkrad, men nu tycks coronaviruset kunna bli hans fall. I denna artikeln tittar vi närmare på vad som talar för och vad som talar emot att president Donald Trump får sitt ämbete förlängt.

Efter en skandalomsusad valkampanj chockades många när beskedet kom om att Donald Trump blev USA:s 45:e president. Den största förklaringen troddes ligga i hans populistiska approach och amerikanarnas utbredda misstro mot demokraternas kandidat, Hillary Clinton. Snart har fyra år gått sedan dess och den 3 november får vi veta om Donald Trump får sitta kvar eller inte. Intresset är ovanligt stort och redan nu går det att betta på presidentvalet – om vi ser till spelbolagens siffror ser vi snabbt att de räknar med en ny seger för Trump (1.75 i odds), men demokraternas kandidat Joe Biden ligger inte långt efter (2.05 i odds).

Vad talar för en Donald Trump-seger?

Donald Trump har varit i blåsväder för olika kontroversiella uttalanden och skandaler sedan han inledde sin valkampanj. Under hans första presidentperiod har kontroverserna fortsatt att dugga tätt, men han har alltid lyckats trolla sig ur de besvärliga situationerna med att starta nya skandaler, skylla på “fake news” eller skicka iväg några tweets. Exempelvis har det pratats om grova skattebrott och en förmodad inblandning i “Rysslandsaffären” där tydliga bevis pekar på att Donald Trumps valkampanj haft regelbunden kontakt med Ryssland, som i sin tur påverkade presidentvalet. Efter att mail läcktes ut som bevisade att han utpressat Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på 3,7 miljarder kronor för att få dem att gräva fram smuts om demokraternas troliga presidentkandidat Joe Bidens son, ställdes han inför riksrätt. Något som bara hänt två presidenter före honom under landets 200-åriga historia. Föga förvånande lämnade han rättegångssalen som vinnare, vilket återigen talar för hans otroliga förmåga att slingra sig ur krissituationer och behålla det amerikanska folkets tillit.

En annan stark fördel för Donald Trump är hur starkt den amerikanska ekonomin har gått under de senaste åren. Även om detta är effekter av vad tidigare regeringar har banat vägen för så tar han ogenerat åt sig äran för landets ekonomiska framgång. På Twitter i somras skrev han följande:

“Big Rally tonight in Greenville, North Carolina. Lots of great things to tell you about, including the fact that our Economy is the best it has ever been. Best Employment & Stock Market Numbers EVER. I’ll talk also about people who love, and hate, our Country (mostly love)! 7:PM”

Coronaviruset är Trumps stora hot

Den 3 november avgörs alltså valet men kampanjandet har börjat för länge sedan. På demokraternas sida ser det ut som att Joe Biden kommer att bli deras kandidat. Flera favoriter har redan fått erkänna sig besegrade och nu är det Biden eller Bernie Sanders som gäller. Sett till Sanders vänsterpolitik är det inte särskilt troligt att han blir demokraternas kandidat, men samtidigt har Joe Biden varit i blåsväder för att flera gånger ha anklagats för att ha betett sig olämpligt mot kvinnor vilket kan vara till Sanders fördel.

Om det blir Joe Biden eller Bernie Sanders som ställs mot Trump är nog inte något presidenten oroar sig över just nu. Hans primära fokus bör vara det omskrivna Coronaviruset som kommit till USA. Nu har han stoppat alla till USA från Europa, men det är på hemmaplan han måste agera istället. Sett till att 27 miljoner amerikaner saknar sjukhusförsäkring och därmed inte har råd att vara sjuka från jobbet, kommer viruset att sprida sig som en löpeld.

Med Coronaviruset har också handeln avstannat vilket lett till kraftiga nedgångar på börsen. USA kan komma att drabbas hårt av detta och då den starka ekonomin länge har varit Trumps stöttepelare kan ett fortsatt börsras bli hans dödsstöten för hans kandidatur.

Under de närmsta månaderna lär vi se en del svängningarna i spelbolagens odds för Donald Trump och Joe Biden. För den som vill spela på presidentvalet så gäller det att hålla sig uppdaterad framöver.

Utrikes

Hungerstrejkande aktivist i Iran till sjukhus

Människorättsaktivisten och advokaten Nasrin Sotoudeh i ett foto från 2008. Arkivbild.
Foto: Arash Ashourinia/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Den till fängelse dömda människorättsaktivisten och advokaten Nasrin Sotoudeh i Iran har förts till sjukhus efter att ha hungerstrejkat i över 40 dagar.

Hennes man, Reza Khandan, säger att hon är kraftigt försvagad och har förlorat mycket i vikt.

– Vi fick bara träffa henne en kort stund, säger Khandan på telefon till nyhetsbyrån AFP.

Advokaten Sotoudeh har dömde i fjol till tolv års fängelse i Teherans Evinfängelse för att ha försvarat kvinnors rätt att protestera mot lagar som att bära slöja, så kallad hijab.

Sotoudeh hungerstrejkar med krav om att andra politiska fångar frisläpps, samt för att uppmärksamma problem med coronasmitta i fängelser.

Hon fick EU:s Sacharovpris 2012.

Utrikes

Nya massprotester i Minsk

Demonstranter i Belarus huvudstad Minsk på söndagen.
Foto: TUT.by via AP/TT
Utrikes
Utrikes Tiotusentals oppositionsanhängare har strömmat ut på gatorna i Belarus huvudstad för ytterligare en söndag av massprotester mot president Aleksandr Lukasjenko.

Polisen har under förmiddagen laddat upp med militärfordon och avspärrningar på gatorna i centrala Minsk.

På några av demonstranternas plakat syns budskap som "bara fegisar misshandlar kvinnor" och "försvinn!".

Protesterna äger rum dagen efter det att nära 400 demonstranter, mestadels kvinnor, frihetsberövats av kravallpolis. Vittnesmål från lördagens demonstrationer då gripandena skedde beskriver hur kravallpolis slitit ut människor ur folkmassan på måfå och sedan släpat iväg dem in i polisfordon. En majoritet av dem som frihetsberövades under lördagen hade under söndagsmorgonen släppts.

Ända sedan presidentvalet den 9 augusti, då den mångårige auktoritäre ledaren Aleksandr Lukasjenko utropade sig som segrare, har protesterna pågått med oförminskad styrka. Tusentals personer har sedan dess gripits. Söndag har varit den veckodag då de största demonstrationerna ägt rum.

En äldre kvinna reagerar på polisens bortföranden av demonstranter under lördagens protester i Minsk, Belarus.
En äldre kvinna reagerar på polisens bortföranden av demonstranter under lördagens protester i Minsk, Belarus.
Foto: TUT.by via AP/TT

FAKTA

Fakta: Protesterna i Belarus

Belarus nu 65-årige president Aleksandr Lukasjenko har suttit vid makten i den tidigare Sovjetrepubliken sedan 1994, och brukar kallas Europas sista diktator.

Efter presidentvalet den 9 augusti 2020 – då Lukasjenko utropade sig till segrare och hävdade att han vunnit 80 procent av rösterna – utbröt protester av en omfattning som inte skådats sedan Sovjetunionens upplösning.

Tusentals personer har sedan dess gripits och vittnesmålen om polismisshandel och tortyr är många.

Sport

Krassliga stjärnan bröt i SM

Tove Alexandersson vann medeldistansen i SM överlägset. I långdistansen tvingades hon bryta.
Foto: Svenska Orienteringsförbundet
Sport
Sport

Orienteringsdrottningen Tove Alexandersson bröt medeldistansloppet i SM i Göteborg redan efter en drygt kilometer.

Enligt Radiosporten kände hon sig krasslig.

Stora Tuna-löparen vann medelsdistansen i SM på lördagen överlägset, med mer än tre minuter. Det var orienteringselitens första tävling på elva månader.

Eksjös Sanna Fast vann tävlingen 17 sekunder före Sara Hagström, IFK Göteborg, och 3.21 före Lina Strand, Göteborg-Majorna. Det var Fasts allra första SM-guld.

– Det hade jag verkligen inte väntat mig, det är helt sjukt faktiskt, säger hon till SVT.

– Jag är jättenöjd med min tekniska prestation.

Rättad: I en tidigare version uppgavs fel klubbadress för Sara Hagström. Rätt är IFK Göteborg.

NÄSTA ARTIKEL