Utrikes

Trump ville se al-Assad död – Mattis höll emot

Syriens president Bashar al-Assad. Arkivbild.
Foto: Darko Vojinovic /AP/TT
Utrikes
Utrikes USA:s president Donald Trump säger att han 2017 ville låta döda den syriske presidenten Bashar al-Assad, men att dåvarande försvarsministern Jim Mattis motsatte sig en sådan operation.
PREMIUM

– Jag hade föredragit att få bort honom. Allt var klart. Mattis ville inte göra det. Mattis var en mycket överskattad general och han fick sluta, säger Trump i tv-programmet Fox and Friends.

Avslöjandet stöder uppgifter som Washington Post-journalisten Bob Woodward publicerade 2018 i sin bok "Fruktan: Donald Trump i Vita huset" och som Trump då förnekade.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Kina godkänner gripande av Hongkongflyktingar

En universitetsstudent sätter upp en affisch som kräver att tolv aktivister som försökt fly från Hongkong släpps av Kinas myndigheter.
Foto: Kin Cheung/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Kinesiska myndigheter har formellt godkänt gripandena av tolv aktivister som försökt fly från Hongkong.

Gruppen tillfångatogs omkring sju mil sydost om Hongkong den 23 augusti. De försökte då fly med båt. Gruppen överlämnades till polis i staden Shenzhen vid den kinesiska gränsmarkeringen mot Hongkong.

Efter tillfångatagandet har de tolv aktivisterna hållits av det kinesiska rättssystemet, uppger människorättsadvokater och anhöriga.

Men på onsdagen meddelade Kinas åklagarmyndighet i Shenzhen att den godkänt gripandena av de tolv, som inte namngavs. Två av dem anklagas för "förberedelse till flykt", medan de övriga anklagas för illegal gränspassering.

Familjemedlemmar sade att de var chockade och oroade över beslutet.

Flera av de gripna deltog i fjolårets Pekingkritiska protester.

Utrikes

Moskva: Legoknektar ett hot mot Ryssland

Azeriska styrkor avfyrar en raket mot separatiststyrkor i utbrytarregionen Nagorno-Karabach. Bilden, som kommer från det azeriska försvarsdepartementet, togs i söndags.
Foto: Azerbajdzjans försvarsdepartement via AP/TT
Utrikes
Utrikes Legosoldater från Syrien och Libyen skickas till Nagorno-Karabach, och de utgör enligt Moskva ett hot mot Ryssland.
Armenien har anklagat Turkiet för att förse Azerbajdzjan med syriska rebeller i den väpnade konflikten, något som både Ankara och Baku förnekat.

Legosoldaterna "utgör ett säkerhetshot för alla länder i regionen", heter det i ett skarpt uttalande från ryska utrikesdepartementet. Ryssland uppmanar "ledarna för de berörda länderna" att omedelbart se till att "utländska terrorister" förs bort från regionen.

Inga stater nämns vid namn. Men Armenien liksom rebellkällor i norra Syrien har tidigare uppgett att Turkiet skickar syriska rebeller för att strida på Azerbajdzjans sida i konflikten.

Ryska UD presenterar inte några bevis i sitt uttalande utan hänvisar till kommande rapporter.

Trotsar uppmaningar

Armenien och Azerbajdzjan har trotsat internationella uppmaningar att lägga ner vapnen i Nagorno-Karabach. Den territoriella dispyten har pågått i årtionden, men striderna blossade upp på nytt i söndags. Båda sidor har rapporterat om dödsfall, såväl civila som militära, men ofta går inte uppgifterna att bekräfta.

Enligt de senaste uppgifterna från Armenien har bland annat tre civila liv krävts i Martakert, sedan azeriska styrkor angripit staden.

Separatisterna i Nagorno-Karabach uppger att 23 personer dödats i utbrytarregionen på onsdagen, skriver nyhetsbyrån Reuters.

Inga fredsförhandlingar

Omvärlden har vädjat till parterna att lösa konfliken med dialog. Och Ryssland har erbjudit sig att stå värd för förhandlingar mellan länderna. Men Armeniens premiärminister Nikol Pasjinian anser att fredssamtal om Nagorno-Karabach inte är aktuella för närvarande.

– Det är inte särskilt lämpligt att tala om ett toppmöte mellan Armenien, Azerbajdzjan och Ryssland i en tid av intensiva stridigheter, säger Pasjinian till Interfax.

Azerbajdzjans president Ilham Aliyev gör samma bedömning.

– Armeniens premiärminister säger öppet att Karabach är Armenien, punkt. I det läget, vad för slags förhandlingsprocess kan det bli tal om? säger han till rysk tv.

Armeniens premiärminister Nikol Pasjinian.
Armeniens premiärminister Nikol Pasjinian.
Foto: Tigran Mehrabjan/AP/TT
Azerbajdzjans president Ilham Aliyev.
Azerbajdzjans president Ilham Aliyev.
Foto: Den azeriske presidentens presskontor via AP/TT

Utrikes

Vitmaktgrupp firar efter Trumputtalande

USA:s president Donald Trump.
Foto: Olivier Douliery/AP/TT
Utrikes
Utrikes Utspelet väckte avsky och förvåning hos många – men medlemmar i den högerextrema gruppen The Proud Boys jublade.
När president Donald Trump i valdebatten med Joe Biden ombads fördöma vitmaktgrupper sade han i stället:
– Proud Boys, stå tillbaka och var redo.

En "historisk" kommentar, skrev gruppens medlemmar i sociala medier, enligt uppgifter i tidningen The New York Times.

Våldsbejakande The Proud Boys har av medborgarrättsorganisationer som Southern Poverty Law Center (SPL) pekats ut som en hatgrupp som riktar sig mot svarta, muslimer, judar och kvinnor. Gruppen har blivit känd i samband med upploppen som följt på sommarens protester mot rasism och diskriminering i ett antal amerikanska städer, bland annat Portland i Oregon.

I Charlottesville

The Proud Boys deltog i den omtvistade högerextrema manifestationen i Charlottesville i Virginia 2017, enligt SPL. Det var då en kvinnlig motdemonstrant dödades och tiotals människor skadades när en man med nazistsympatier körde bil in i en folkmassa.

Efter dådet dröjde president Trump med sin reaktion, men sade till slut att "båda sidor" var skyldiga till våldsamheterna i Charlottesville. Uttalandet möttes av stark kritik, då han inte fördömde högerextremisterna och samtidigt verkade dra ett likhetstecken mellan motdemonstranter och samlingen av vitmaktgrupper och nynazister.

Var redo?

Det är i det ljuset de senaste kommentarerna, som fälldes under tv-debatten mellan Trump och hans demokratiske utmanare Joe Biden under onsdagsnatten, bör ses. Frasen "var redo (stand by)" uttalade Trump när han fick frågan om han var beredd att fördöma vitmaktrörelsen.

– Visst, svarade han – men lät ändå bli att fördöma och sade att nästan allt våld han ser kommer "från vänstersidan".

Pressad av moderatorn och Biden bad presidenten dem att nämna en grupp och det var då The Proud Boys kom upp.

– Proud Boys, stå tillbaka och var redo (stand back and stand by). Men, vet ni vad. . . någon måste göra något åt (vänsterextrema) Antifa.

"Vet inte vilka de är"

Biden noterar, liksom många medier, i en tweet att gruppen firar efter presidentens uttalande. På en fråga om vad Trump menade med "var redo" sade en rådgivare till presidentens kampanj, Jason Miller, att det var "väldigt tydligt att han vill att de lägger av", enligt The New York Times.

Trump valde sent på onsdagskvällen svensk tid att kommentera sitt svar om de våldsamma högergrupperna.

Trump sade att militanta högergrupper skulle träda tillbaka (stand down) och låta polis utföra sitt arbete.

– Jag vet inte vilka Proud Boys är, men vilka de än är så måste de träda tillbaka, sade Trump till reportrar utanför Vita huset.

Twitter stängde av The Proud Boys i augusti 2018 och Facebook gjorde detsamma några månader senare.

Tina Magnergård Bjers/TT

Polis och demonstranter i Portland i Oregon, där det varit oroligt en tid.
Polis och demonstranter i Portland i Oregon, där det varit oroligt en tid.
Foto: Allison Dinner/AP/TT

Utrikes

FN-chef vädjar om pengar till globalt vaccin

FN:s generalsekreterare António Guterres vädjar om internationellt stöd för global pandemibekämpning.
Foto: Rick Bajornas/AP/TT
Utrikes
Utrikes FN vädjar om ekonomiskt stöd för global coronavaccinering och rättvis spridning av medicin i pandemin.
Många länder, däribland Sverige, hörsammar uppmaningen.
PREMIUM

Världen måste samarbeta ekonomiskt för att få fram ett vaccin mot coronaviruset. Uppmaningen från FN:s generalsekreterare António Guterres kommer med en akut prislapp på 15 miljarder dollar, runt 135 miljarder kronor.

FN-chefens vädjan på onsdagen kom i samband med ett virtuellt toppmöte där insatserna Act-accelerator och Covax diskuterades, båda är delar av försöken att forska fram och sprida ett globalt vaccin.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

"Vi kommer att minnas fem ord från debatten"

USA:s president Donald Trump under debatten med Demokraternas presidentkandidat Joe Biden.
Foto: Olivier Douliery/AP/TT
Utrikes
Utrikes Förfärlig. Det är statsvetaren Chris Galdieris sammanfattning av debatten mellan USA:s president Donald Trump och utmanaren Joe Biden.
– Trump var som en ångvält i 90 minuter, säger Frida Stranne vid Högskolan i Halmstad.
Men vi kommer att minnas fem ord, tror professor Dag Blanck.
PREMIUM

– Det var ett skamligt framträdande av president Trump, säger Chris Galdieri, statsvetare vid Saint Anselm College i New Hampshire.

– En plågsamt demoraliserande debatt, med ovanligt många påhopp från Trump som inte tar någon hänsyn till debattreglerna, sammanfattar Frida Stranne, statsvetare och forskare vid Högskolan i Halmstad med inriktning på amerikansk politik.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Lån utan UC

Allt fler svenskar löser sina kreditskulder med ett lån!

Lån utan UC Idag är det enkelt att handla saker på avbetalning, köp nu och betala sen-erbjudanden haglar över oss dagligen. Många handlar med krediter som de egentligen inte har råd med vilket slutar för många med att man sitter i kreditfällan.

Där har man har räntor att betala från flera olika köp, men man betalar knappt av något belopp på den summan som man faktiskt har lånat. Skyhöga räntor finns fortfarande kvar men reglerades för några år sedan ner, vilket innebär att det blivit något bättre lånevillkor även i de fall där man kan ta kreditlån från andra kreditgivare än banken.

Att det är så pass enkelt att ta ett riskfritt lån hos många finansbolag och att man kan köpa prylar på avbetalning leder de flesta till att köpa mer än de egentligen har råd med. Därför har många svenskar idag börjat samla sina lån och krediter till ett enda lån, så att det enbart är en ränta som behöver bli betald per månad. Detta medför att de höga månadskostnaderna går att minimera till stor del och har på många håll räddat många familjer i ekonomisk kris. Detta är något som man brukar kalla för att binda sina krediter. Man binder dem till ett enda lån med lägre ränta - detta är räddningen för många som har hamnat i kreditfällan!

Samtidigt som många minskar sina lånekostnader - så ökar också medvetandet gällande konsumtion!

Unga fröken Greta Thunberg, är en av våra ledstjärnor idag när det kommer till att börja tänka efter hur vi behandlar vår natur. Greta är också en stark förespråkare till att vi genast bör konsumera mindre än vad vi gör nu - vilket många svenskar också tycks ha hakat på. Detta visar på att medvetandet ökar när det kommer till både att tänka mer långsiktigt, men också att många lär av sina misstag. Att kunna shoppa vad man vill från var som helst i världen har nog stigit många konsumenter åt huvudet och det är egentligen inte förrän nu som man har kunnat se de förödande effekterna av detta. Många företag visar sitt starka engagemang för klimatet utåt, vi köper mindre och mindre plast och vi äter mindre och mindre kött - vi bemöter de förödande konsekvenserna genom att balansera ut det igen.

Att vi lever i en värld av influencers kan vara en av många anledningar till varför konsumtionen ökat så mycket som den har gjort under 2000-talet. De flesta minns nog hur Postnord höll på att sjunka fullkomligt av alla leveranser av beställningar, som dessutom många bara beställde för att fota och sedan skicka tillbaka. Vi bör se vår nya medvetenhet som något mycket positiv och en klar indikation på att vi är på väg att gå mot att vara betydligt mer klimatsmarta och värna om naturen. Vi har helt enkelt, som Greta säger, börjat vakna upp! Förhoppningsvis fortsätter trenden och vi får se ytterligare aktioner som kämpar för miljön, och fler människor som höjer sin röst för vår planet i framtiden.

Utrikes

Britter förlänger coronavirusets nödlagar

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson får förlängda nödlagar till sitt förfogande.
Foto: Alastair Grant/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Det brittiska parlamentet har godkänt en förlängning av de undantagslagar som ger regeringen omfattande möjligheter att införa restriktioner för att hindra spridningen av coronaviruset.

330 röstade för och 24 emot förlängningen av lagen, kallad coronavirus act.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Linde: Stoppa genast våldet

Utrikesminister Ann Linde (S) har uppmanat parterna i Nagorno-Karabach-konflikten att återuppta fredssamtalen. Arkivbild.
Foto: Wiktor Nummelin/TT
Utrikes
Utrikes Striderna om utbrytarregionen Nagorno-Karabach är inne på fjärde dygnet. Utrikesminister Ann Linde (S) har talat med båda parter, Armenien och Azerbajdzjan, och manat dem att genast stoppa våldet och återuppta fredssamtalen.
PREMIUM

Den territoriella dispyten mellan Armenien och Azerbajdzjan har pågått sedan Sovjetunionens sammanbrott. Hittills trotsar parterna internationella uppmaningar att lägga ner vapnen.

I söndags blossade striderna upp på nytt i Nagorno-Karabach. De beskrivs som de värsta sedan 1990-talet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Folkmordsmisstänk kan ställas inför rätta

Släktingar till offer för folkmordet i Rwanda 1994 vid en häktesförhandling med misstänkte Felicien Kabuga. Arkivbild.
Foto: Thibault Camus/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Den rwandiske affärsmannen Felicien Kabuga kan ställas inför en specialdomstol som rör folkmordet i Rwanda 1994. Kabuga, som gjort sig en förmögenhet på bland annat kaffe- och tehandel, misstänks ha inhandlat omfattande mängder av den svärdlika machetekniven inför folkmordet då hundratusentals tutsier och moderata hutuer mördades.

En domstol i Frankrike godkände på onsdagen ett utlämnande av 84-åringen till specialdomstolen i Arusha i Tanzania där folkmordsfall prövas.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL