Lagfarter SkD

Huset på Tarstad 2524 i Svalöv sålt för andra gången på kort tid

Kategorier:
Lagfarter SkD
Lagfarter SkD Edgaras och Donata Vaivada, 35 och 30 år, är nya ägare till fastigheten på adressen Tarstad 2524 i Svalöv. Ägarbytet blev klart i augusti 2020 och köpesumman blev 1 100 000 kronor. Den tidigare ägaren köpte huset så sent som november 2018 för 1 000 000 kronor. Huset har en boyta på 181 kvadratmeter.
Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Beskedet: Platser kvar till högskoleprovet

Kanske kan kön för anmälan till högskoleprovet vara avverkad före lunch. Arkivbild.
Foto: Fredrik Persson/ TT
Inrikes
Inrikes Än finns det chans att knipa en plats till högskoleprovet.
Efter tidigare kaos är väntetiden nästan obefintlig.
– Den långa kön är nu avverkad och klar, säger Peter Honeth, nationell provsamordnare, till TT.

När anmälan till höstens högskoleprov öppnade under fredagen blev belastningen på anmälningssajten för stor. Vid 21-tiden pausades den rekordlånga kön och återupptogs klockan 8 i dag.

En uppdatering av systemet har gjorts – och vid tolvtiden meddelar den nationella provsamordnaren Peter Honeth att den långa kön nu är helt avverkad. Ungefär 18 000 är nu anmälda till högskoleprovet och den som vill ha en plats behöver i skrivande stund inte vänta mer än några minuter, om ens det.

Cirka 10 000 platser finns kvar, då maxtaket är 27 000.

– Det innebär att de som inte har anmält sig, för att de tyckte att kön ar för lång eller om man hamnat ur kön, de kan nu gå in och anmäla sig om de vill. Det finns fortfarande platser kvar, säger Peter Honeth.

Mycket luft

Antalet könummer låg ett tag på närmare 80 000. Peter Honeth menar att kön är uppblåst, då många som varit inne på anmälningssajten varken har velat eller fått anmäla sig på riktigt.

– Det visar sig att det var väldigt mycket luft i kön, säger han.

Den som ställde sig i kö under fredagen har fått behålla sin plats i kön under natten.

TT: Är det rimligt att stå i kö i ett dygn för att få en plats på högskoleprovet?

– Nej, det är väldigt lång tid. Jag förstår att folk har blivit väldigt frustrerade och upprörda, svarar Peter Honeth, men poängterar att han räknat med långa väntetider – om inte fullt så långa som ett dygn.

UHR:s mål är att alla anmälningar ska vara klara under lördagen.

Hård kritik

Sedan i fredags har UHR identifierat 89 fuskare som genom sina "djupa datorkunskaper" tagit sig förbi kön. En säkerhetsuppdatering har gjort för att motverka detta, uppger Peter Honeth.

Webbläsaren Chrome verkar orsaka problem i samband med betalning, uppger UHR, som nu gått ut med information om hur man kan förebygga det hela.

TT: Har ni inte testat systemet med olika webbläsare?

– Jo, det har man säkert. Men det (problemet) var kopplingen till betalsystemet, som UHR inte disponerar självt, säger Peter Honeth.

Utöver betalningsstrulet och de väldigt långa väntetiderna anser Peter Honeth att systemet för anmälan till högskoleprovet har fungerat bra.

På UHR:s Facebooksida är det andra tongångar.

"Det här är under all kritik", skriver en person i en kommentar.

"Vilken superkatastrof. För 51 år sedan landade vi två människor på månen. Hur svårt kan det vara? Gör om gör rätt!", skriver en annan.

Minister vill inte intervjuas

I augusti kom beskedet från regeringen att högskoleprovet skulle bli av, men i begränsad form. Detta efter att både UHR och flera lärosäten uttryckt kritik mot att genomföra det överhuvudtaget, bland annat på grund av smittorisken.

Högskoleminister Matilda Ernkrans (S) vill inte ställa upp på någon intervju om kaoset kring anmälningarna, hälsar hennes pressekreterare till TT. I ett skriftligt uttalande uppger Ernkrans:

”Nu låter vi ansvarig myndighet UHR och den nationella samordnaren jobba vidare för att hantera anmälan och därefter provets genomförande. Det är naturligtvis en svår situation men jag har förtroende för att myndigheten lyckas lösa den."

Klara Stefansson/TT

FAKTA

Fakta: Högskoleprovet

Efter många turer blev det till slut klart: höstens högskoleprov år 2020 ska hållas, trots coronapandemin. Men platserna har begränsats, och enbart 27 600 får chansen att skriva provet.

Endast personer som inte har ett giltigt resultat från högskoleprovet får delta i höstens prov.

Vanligen anmäler sig omkring 100 000 personer till högskoleprovet varje år, varav 40–45 procent gör det för första gången.

Högskoleprovet skrivs vanligen två gånger per år, en gång på hösten och en gång på våren.

Högskoleprovet är ett urvalsprov som, med bra resultat, ger en extra chans utöver betygsresultatet att komma in på en populär högskoleutbildning. Det skrivs framför allt av ungdomar som är på väg att lämna gymnasieskolan.

Giltighetstiden för resultat på provet har förlängts från fem till åtta år.

Svalöv

Chans att träffa nya vänner med Inlöparna

Enas Mahmoud, assisterande koordinator, och Nathalie J. Billing, verksamhetskoordinator i Skåne, från organisationen Hej främling kör ett kort löppass tillsammans med initiativtagarna i Svalövs kommun, som är arbetsmarknadskonsulent Johan Arlefalk och integrationssamordnare Anna Molin. Foto: Svalövs kommun
Foto: Svalövs kommun
Svalöv
Svalöv SVALÖV
Det rör mycket på sig i Svalöv i höst.
Varje onsdag går det bra att hänga med ut på en promenad eller löprunda i tätorten.

Det är Svalövs kommun med stöttning från den ideella föreningen Hej främling som håller i aktiviteten som kallas Inlöparna.

Klockan 16 samlas intresserade och syftet är helt eneklt att ta hand om sin hälsa oavsett vem man är, var man kommer ifrån, vilken socioekonomisk status man har, om man är ung, vuxen eller pensionär, så är alla välkomna.

I Svalövs kommun är det Anna Molin, integrationsamordnare NyKraft 2.0, och Johan Arlefalk, arbetsmarknadskonsulent, som är initiativtagare till att introducera Hej främlings koncept Inlöparna.

Det är också de båda som håller i hälsopassen och varje onsdag klockan 16.00 är det samling utanför AME:s lokal på Svalegatan i Svalövs tätort. Rundorna som genomförs är cirka tre kilometer och alla promenerar eller springer i sitt eget tempo.

Nathalie J. Billing är verksamhetskoordinator i Skåne för Hej Främling och hon är glad att Svalövs kommun valt att engagera sig i konceptet.

Hur länge håller konceptet på?

- Vi kör på hela hösten fram till den 17 december, oavsett vad det är för väder. Därefter utvärderar vi och känner av om det behöver göras förändringar i upplägget. Sedan är förhoppningen att Inlöparna även fortsätter under våren 2021, säger Nathalie Johansson.

Samling sker utanför AME:s lokaler på Svalegatan 25, mittemot ICA.

Utrikes

Libanon: Regeringsbildare ger upp

President Michel Aoun (till vänster) får det nedslående beskedet av Mustafa Adib (till höger) på lördagen.
Foto: Dalati Nohra/AP/TT
Utrikes
Utrikes Mannen som var tänkt att rädda Libanon, Mustafa Adib, ger upp. Adib fick för snart en månad sedan uppdraget att bilda en ny regering, men det har inte gått.

I ett tv-tal på lördagen ber Adib folket om ursäkt för sin "oförmåga att förverkliga ert hopp om ett reformistiskt styre".

Styret i landet bygger på en snårig maktdelning efter religionstillhörighet, och kriserna har länge avlöst varandra. Den statliga ekonomin hotas av kollaps och är beroende av stöd från andra länder och långivare.

Avgörande denna gång har partierna Amal och Hizbollah varit. De är ledande krafter som representerar shiamuslimerna, och insisterar på kontroll över det viktiga finansdepartementet. Adib har försökt luckra upp sättet de mäktigaste posterna utses på, i hopp om att få in nyskapande krafter, men alltså inte fått tillräckligt stöd.

Den senaste regeringen, som fortsätter att styra under en övergångsperiod, avgick den 10 augusti efter den enorma explosionsolyckan i huvudstaden Beiruts hamn veckan före.

President Michel Aoun har varnat att landet kan vara dödsdömt om man inte kan enas om ett nytt styre.

Inrikes

Fågelskit motorn i Europas största svalkoloni

Sillgrisslor på Stora karlsön. Havsfåglarna spillning är en drivande motor i öns näringskedja. Arkivbild.
Foto: Roland Johansson/TT
Inrikes
Inrikes Svalorna på Stora Karlsö är helt beroende av att det finns fisk i havet – trots att de är insektsätare. Nya forskningsrön belyser öns komplexa samspel mellan hav och land.
– Hela kretsloppet måste vara på plats för att rädda den enskilda arten, säger Jonas Hentati-Sundberg som har lett studien.

Stora Karlsö är en av Östersjöns största kolonier för havsfåglar, med upp till 100 000 fåglar av olika arter. I en ny studie har ett forskarlag studerat hur fåglarna påverkar kringliggande ekosystem, och vice versa.

Till ön kommer tiotusentals sillgrisslor som lever på fisk från det närliggande havet. Men på ön finns också en av Europas största kolonier av hussvalor, en art som äter insekter. Att så många svalor lever på samma plats som de fiskande havsfåglarna förundrade forskarlaget.

– Vi tänkte att det måste ha något med havet att göra, säger Jonas Hentati-Sundberg, biträdande lektor vid institutionen för akvatiska resurser på SLU.

Det var början på en mångårig studie som nu har kunnat visa att svalornas existens är beroende av sillgrisslorna, som i sin tur är beroende av fisken.

Utan fisk, inga svalor

Svalorna äter fjädermygg, som det finns gott om på ön. Fjädermyggans mygglarver växer upp i vatten, och när forskarna studerade vattenmiljön vid öns strandkanter fann de stora mängder mygglarver.

Det visade sig att sillgrisslans spillning var motorn i kretsloppet. Öns havsfåglar flyger nämligen ut till havet för att fiska. När de kommer tillbaka till ön, mätta, uträttar de sina behov på klipporna. Fågelspillningen faller då ner i vattnet och tillför där stora mängder näring av både kväve och fosfor. Enligt forskarnas beräkningar är de dagliga utsläppen av fosfor lika stora som från Stockholms största reningsverk Henriksdal.

Näringen från fågelspillningen blir sedan direkt föda till mygglarverna. Det vet forskarna sedan man studerat isotopsammansättningen hos kväve och kol i fågelspillning och mygglarverna. När de sedan blivit fullvuxna fjädermyggor flyger de upp från vattnet och blir föda till hussvalorna.

– Så har vi kunnat spåra det här flödet hela vägen till svalorna, säger han.

Viktigt i bevarandearbetet

Studiens resultat ger viktiga insikter för naturvårdare, enligt Jonas.

– Normalt ser vi naturvård som något platsspecifikt. Det finns en ö här, då försöker vi skydda naturen som finns på den här ön, säger han och fortsätter:

– Men i själva verket visar det sig att om man vill skydda naturvärdena på ön behöver man förstå kopplingar som finns mellan ekosystemen.

Han påminner om att svalan är en art som minskar i antal, och att dess överlevnad förutsätter att det finns en havsfågelkoloni som förser småfåglarna med föda.

– Hela det kretsloppet måste vara på plats för att rädda den enskilda arten, slår han fast.

Linus Svensson/TT

På ön finns tiotusentals sillgrisslor. Arkivbild.
På ön finns tiotusentals sillgrisslor. Arkivbild.
Foto: Aron Hejdström
Stora Karlsös klippor sedda från forskningsfartyget R/V Electra, som användes för provtagningarna under studien.
Stora Karlsös klippor sedda från forskningsfartyget R/V Electra, som användes för provtagningarna under studien.
Foto: Jonas Hentati-Sundberg
Illustration över öns kretslopp.
Illustration över öns kretslopp.
Foto: Fredrik Saarkoppel

Skåne

Guldbutik rånad under pistolhot i Klippan

Bild från butikens övervakning på de båda rånarna. Om du har sett männen ska du kontakta polisen på 114 14.
Foto: Polisen
Skåne
Klippan Polisen är på jakt efter två identiskt klädda gärningsmän som pistolhotat personalen i en guldbutik i Klippan och tvingat till sig gods.

Rånet mot butiken, som ligger på Storgatan, ägde rum vid halv elva tiden på lördag förmiddag. Flera polispatruller är på väg till Klippan för att söka efter rånarna.

Det rör sig om två män som vid rånet var identiskt klädda. Svarta mjukisbyxor, gråa luvtröjor, axelremsväskor, svarta handskar och skor samt vita strumpor. Männen ska även ha varit maskerade.

Efter tillslaget mot butiken ska de båda ha lämnat platsen till fots i riktning mot torget. Stöldgodset ska de ha burit med sig i famnen, uppger polisen på sin hemsida.

Har du sett männen? Kontakta då polisen på 114 14.

Texten uppdateras...

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Wästgötafinans.se

Vilka kriterier måste jag uppfylla för att få ta ett privatlån?

Wästgötafinans

För att du ska kunna få igenom ett privatlån så behöver du uppfylla ett antal kriterier. Dessa kan komma att ändras beroende på vem du ansöker om lånet hos men de följer oftast ett antal generella punkter (mer om det senare) vilka du måste uppfylla för att överhuvudtaget kvalificera dig för privatlånet.

Vad är ett privatlån egentligen för något?

Innan vi går in på dessa kriterier, så vill vi kortfattat förklara vad ett privatlån egentligen är för något. Ett privatlån är helt enkelt en form av lån utan säkerhet, vilket innebär att det inte krävs någon form av säkerhet för att lånet ska beviljas.

Det är viktigt att understryka det faktum att själva lånet i sig egentligen kan använda till vad du än önskar. Oavsett om du planerar att renovera huset, boka din drömsemester eller finansiera den senaste elektroniken, är helt upp till dig själv.

Du behöver också vara medveten om att privatlån har flera olika benämningar där termer såsom blanco lån, smslån, snabblån och andra liknande termer som kreditgivare använder sig av för att marknadsföra det till sina konsumenter.

Vilka är grundkriterierna för att få låna?

Privatlån kräver alltid att du uppfyller flera grundkrav för att överhuvudtaget kunna ha möjligheten att ansöka om lånet i först taget. VI kan inte lista alla de kriterier eftersom alla långivare har olika krav, dock så finns det ett antal av dessas som alla kreditgivare tillämpar när det kommer till låneprocessen såsom www.wastgotafinans.se, nämligen följande:

● Du måste vara minst 18 år gammal, vissa aktörer kan kräva att du är äldre än så.

● En deklarerad inkomst krävs, dock så kan summan variera beroende vem du ansöker hos.

● De flesta långivare kräver att deras sökande har ett fläckfritt förflutet utan några betalningsanmärkningar men det finns också långivare som erbjuder lån till personer med betalningsanmärkningar (mer om det senare).

● Du får inte ha ett skuldsaldo hos Kronofogden oavsett hur stor beloppet är.

● Du får inte ha en skyddad identitet

● Du måste även vara folkbokförd i Sverige med en fysisk adress

Förutom ovanstående så kan du även få igenom privatlånet genom att använda dig av en medsökande, som självfallet måste uppfylla grunder kriterierna ovan, samtidigt som hen behöver en stabil och fläckfri privatekonomi.

Kan jag få igenom lånet även om jag har en eller flera betalningsanmärkningar?

Förr i tiden så var det i princip omöjligt att få igenom ett privatlån om man hade en eller flera betalningsanmärkningar. Dock så har det på senare år dykt upp flera aktörer vilka specialiserat sig på att erbjuda privatlån till konsumenter vilka har betalningsanmärkningar i bagaget.

Dessa kreditgivare bedömer varje sökande individuellt vilket innebär att även om du har en eller flera betalningsanmärkningar sen tidigare men har en ordnad ekonomi vid tillfället som du ansöker, så kan du komma att få igenom privatlån.

Du kan även få erbjudanden om en mindre lånesumma än den du ansökt om, men detta är något som återigen sker per individuell basis. Med andra ord så kan du aldrig veta vad som gäller i ditt fall innan du ansöker om privatlånet.

Hur gör jag för att hitta det bästa privatlånet?

Man ska aldrig hoppa på de första erbjudanden som erbjuds utan beakta sina alternativt genom att jämföra ett antal erbjudanden och ställa de helt enkelt mot varandra. Även om det låter som sunt förnuft så skulle du bli förvånad gällande hur många sökanden som hoppar på den första bästa erbjudande som då får syn på. Vi har genom att anamma ovanstående lyckats spara flera tusen kronor per månad genom att helt enkelt jämföra olika erbjudanden.

Inrikes

Jämtländska björnar hungrar efter honung

Björnar gillar honung. Arkivbild.
Foto: Berit Roald/NTB/TT
Inrikes
Inrikes

Antalet biodlare i Jämtland som sökt ersättning hos länsstyrelsen efter det att björnar attackerat deras bikupor har ökat dramatiskt, rapporterar P4 Jämtland.

Under åren 2010 till 2018 rapporterades bara enstaka fall varje år, men under 2019 och 2020 har det ökat till över 20 rapporter per år, visar statistik från Sveriges Lantbruksuniversitets Viltskadecenter och länsstyrelsen i Jämtlands län.

– Bara här i Orrviken har vi observerat fyra olika björnar och björnen är ju jättehungrig när den kliver ur idet, säger biodlaren Sune Häggmark till radion.

Den senaste nationella siffran över antalet bikupor som förstörts av björn är 35, och den siffran är från 2018. De flesta rapporterna kom då från Gävleborgs län.

Enligt de senaste uppgifterna från Naturvårdsverket är den svenska björnstammen relativt stabil på omkring 2 800 individer.

Sport

Russom vann ovanligt Lidingölopp

Samuel Russom vann elitklassen i Lidingöloppet.
Foto: Anders Wiklund/TT
Sport
Sport

Eritreanen Samuel Russom, IS Göta, tog hem segern i elitklassen i Lidingöloppet, löparklassikern som i år bara kunde bjuda in eliten.

Russom sprang länge tillsammans med Hälle-löparen Samuel Tsegay, men ryckte med drygt en kilometer kvar till mål och vann till slut med sju sekunder. Segrartiden 45.38 är nytt banrekord.

I vanliga fall är 30 kilometer den tyngsta distansen i Lidingöloppet, men i år valde de flesta elitlöparna att ställa upp i 15-kilometersklassen eftersom tävlingen kom för nära inpå SM-loppet i maraton för tre veckor sedan.

På grund av förbudet mot publika sammankomster med fler än 50 deltagare blev inte Lidingöloppet den folkfest med tiotusentals deltagare som det brukar vara. Tävlingen genomfördes helt utan publik och utan motionärer.

Damerna springer sitt lopp senare i dag.

Lagfarter SkD

Tomt i Skurups kommun har fått ny ägare

Kategorier:
Lagfarter SkD
Lagfarter SkD Skurup Invest i Kvadrat AB från Malmö, är ny ägare till fastigheten Skurup 51:88 i Skurups kommun. Säljare är Tommy Tränefors. Tomten är 3 186 kvadratmeter stor. Affären blev klar i september 2020 och köpesumman blev 2 300 000 kronor.

En dryg kilometer därifrån såldes nyligen ett hus, på Höstgatan 12. Där såldes ett 130 kvadratmeter stort hus och priset för det blev 2 950 000 kronor.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL