Utrikes

Gammal sexskandal hemsöker dansk toppolitiker

Danmarks utrikesminister Jeppe Kofod. Arkivbild.
Foto: Virginia Mayo/AP/TT
Utrikes
Utrikes Danmarks utrikesminister Jeppe Kofod (S) har på nytt hamnat i blåsväder för en tolv år gammal skandal kring en sexuell förbindelse med en 15-årig flicka.
Statsminister Mette Frederiksen säger att hon har fortsatt förtroende för honom.
PREMIUM

– Jag har förtroende för de ministrar som har utsetts i Danmark. I det här specifika fallet har Jeppe Kofod för flera år sedan bett om ursäkt, säger hon till TV2.

Hon tillägger att om någon har begått ett allvarligt fel är det viktigt att man ber om ursäkt och tar avstånd från det.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

"Man cave" upptäckt under känd tågstation

En stor tv var ett av fynden i den 'man cave' som upptäckts under Grand Central Terminal i New York.
Foto: MTA Inspector General/AP
Utrikes
Utrikes

En privat liten lounge i anslutning till en av världens berömdaste tågstationer låter väl inte fel. Men tre järnvägsarbetare som misstänks ha inrett en sådan i New York har nu repressalier att vänta.

En halvdrucken ölburk, en mikrovågsugn och en uppkopplad tv. Det var några av fynden i det specialinredda rummet under stationen Grand Central.

Inspektörer för transportmyndigheten MTA säger sig ha starka tecken på att de tre männen ligger bakom påhittet. De har nu stängts av från jobbet utan lön, i väntan på utfrågning.

MTA:s inspektör Carolyn Pokorny säger i ett uttalande att många New York-bor nog har fantiserat om att kunna "dra sig tillbaka med en kall öl" på Manhattan.

"Men få skulle ha mage att sätta upp ett hemligt rum under Grand Central Terminal och göra det till sin alldeles egna 'man cave'", fortsätter Pokorny.

Det är oklart om det inofficiella rastrummet har använts under arbetstid, skriver CNN.

Redan 2019 fick MTA anonyma klagomål om att personer festade i ett hemligt utrymme.

Tre järnvägsarbetare som misstänks ligga bakom rummet har nu stängts av från jobbet, i väntan på utredning.
Tre järnvägsarbetare som misstänks ligga bakom rummet har nu stängts av från jobbet, i väntan på utredning.
Foto: MTA Inspector General/AP

Utrikes

Fri EU-rörlighet på spel när Schweiz röstar

'Det är nog nu', står det på en av SVP:s affischer inför söndagens folkomröstning i Schweiz.
Foto: LAURENT GILLIERON/AP/TT
Utrikes
Utrikes Ska man kunna röra sig fritt mellan Schweiz och EU även i fortsättningen? Det är en av flera frågor som schweizarna tar ställning till i söndagens folkomröstning.

Folkomröstningar är vanligt i Schweiz direktdemokratiska system, och initiativet till omröstningen om fri rörlighet kommer från högerpopulistiska Schweiziska folkpartiet (SVP). Stödet för förslaget har dalat, och det väntas röstas ned. I en av de senaste opinionsmätningarna säger endast 35 procent att de ska rösta för, medan 65 procent säger nej.

Schweiz är inte medlem i EU men bunden till den fria rörligheten för personer i unionen genom en rad olika bilaterala avtal.

SVP, som har byggt sin politik på att fördöma migration och EU-inflytande, och varnar för att Schweiz står inför en "okontrollerad och överdriven invandring", vill även ändra i grundlagen för att landet mer självständigt ska kunna hantera invandringspolitiken.

Det är inte bara fri rörlighet som står på spel i folkomröstningen. Schweiz tar under söndagen också ställning till om man ska införa två veckors pappaledighet och om man ska lägga runt sex miljarder schweiziska franc (motsvarande nästan 60 miljarder kronor) på nya stridsflyg – en fråga som även var uppe för sju år sedan, då folket dock sade nej till att köpa svenska Gripen-plan.

De flesta schweizare brukar förhandsrösta och vallokalerna öppnar vid olika tidpunkter i landet men stänger alla vid lunchtid. De första preliminära resultaten väntas tidigt i eftermiddag.

Utrikes

Armenien: Vi har skjutit ned azeriska helikoptrar

Nikol Pasjinian. Arkivbild.
Foto: Aleksej Drusjinin/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Striderna kring den omtvistade regionen Nagorno-Karabach har åter blossat upp.

Enligt Armeniens premiärminister Nikol Pasjinian har Azerbajdzjan genomfört storskaliga anfall mot samhällen i Nagorno-Karabach. Pasjinian säger att armeniska styrkor svarat med att skjuta ned två helikoptrar och tre drönare.

I juli dödades 15–20 armeniska och azeriska soldater i strider. Relationerna mellan länderna har varit ansträngda sedan de blev självständiga i samband med Sovjetunionens sönderfall. Under åren runt 1990 utkämpades ett krig om regionen Nagorno-Karabach som ligger i Azerbajdzjan men har armenisk majoritetsbefolkning.

Utrikes

Därför är striden om Högsta domstolen viktig

Erik Åsard, professor emeritus i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet. Arkivbild.
Foto: Anders Wiklund/TT
Utrikes
Utrikes De sitter på livstid och har enorm makt. Utnämningen av en ny domare i USA:s högsta domstol kommer att ge eko för lång tid framåt.

President Donald Trump har nominerat den konservativa domaren Amy Coney Barrett till Högsta domstolen i Washington, ett beslut som kan få mycket stora effekter.

USA:s högsta domstols särskilda ställning har sin grund i USA:s konstitutions utformning, enligt Erik Åsard, professor emeritus i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.

Där klargörs att kongressen, presidenten och domstolarna alla ska balansera och kontrollera varandra. Högsta domstolens viktigaste roll blir att kontrollera att de lagar som stiftas är i enlighet med konstitutionen.

– Men den fungerar också som ett slags lagstiftare, kan man säga. Det finns ett antal viktiga frågor där kongressen inte stiftat lagar, men som domstolen till slut fått ta ställning till, och som därigenom blivit gällande lag, säger Erik Åsard.

Ett exempel är aborträtten, som inte är fastslagen i lag av kongressen utan av Högsta domstolen sedan 1973. Detsamma gäller flera andra frågor där kongressen inte lyckats stifta lagar, som frågor om arbetsmarknad och diskriminering.

– Domarna är bara nio och de sitter på livstid. Så vad de säger och gör är kolossalt viktigt. Därför förekommer de i nyhetsrapporteringen på ett sätt som jag tror är helt unikt för USA. Det beror på att frågorna är viktiga och berör människor i deras vardag, säger Erik Åsard.

Domstol utnämnde president

Ett konkret exempel som fick enorma effekter var vid valet år 2000. Då stoppade Högsta domstolen en omräkning av rösterna i Florida, vilket i praktiken gjorde George W Bush till president.

– Han blev, kan man säga, utsedd av domstolen. Fem domare röstade för och fyra emot, så fem domare i Högsta domstolen betydde mer än miljoner röster i valet. Man kan inte få mer makt än så, säger Åsard.

Eftersom den sittande presidenten har rätt att nominera nya domare om någon skulle gå bort blir Högsta domstolen ständigt en fråga i presidentvalen.

– Hela processen är politisk. Varje president kan vid en vakans nominera en kandidat vars värderingar överensstämmer med det egna partiets åsikter. Man tittar tillbaka på vilka domslut som domaren skrivit tidigare, särskilt i de stora frågorna, säger Erik Åsard.

Sjukvårdsreform i fara

Den politiska aspekten är särskilt tydlig i år. Strax efter årets presidentval ska Barack Obamas sjukvårdsreform Obamacare tas upp i Högsta domstolen, och vilka domare som då sitter i den blir helt avgörande.

– Obamacares fortlevnad blir därmed än en gång en viktig valfråga eftersom Biden och demokraterna kopplar ihop den med HD-utnämningen, säger Erik Åsard.

– Joe Biden varnar för att om den här domaren Barrett tillsätts är hela lagen i fara. Varför då? Jo, för att när en del av lagen tidigare var uppe i Högsta domstolen och domaren John Roberts var med om att rädda lagen, då skrev Barrett en artikel i en juristtidning där hon var mycket kritisk till Roberts motivering av Obamacare, säger Erik Åsard.

Att Donald Trump överhuvudtaget planerar att nominera en ny domare är kontroversiellt. När Barack Obama ville göra samma sak under det sista året av sin andra mandatperiod vägrade Republikanerna att ens fråga ut kandidaten, med hänvisning till att det var ett valår.

– Nu har man helt vänt på argumentationen, så det är ett grovt hyckleri. Men när man har makten kan man göra så och driva processen framåt, säger Erik Åsard.

Lucas Brischetto/TT

FAKTA

Fakta: Högsta domstolens sammansättning

Sedan Ruth Bader Ginsburg gick bort består Högsta domstolen av åtta domare, varav 5 nominerats av republikaner och 3 av demokrater.

John G Roberts, 65 år, utsedd av George W Bush (R). Rättens ordförande.

Clarence Thomas, 72 år, utsedd av George H W Bush (R).

Stephen G Breyer, 82 år, utsedd av Bill Clinton (D).

Samuel A Alito jr, 70 år, utsedd av George W Bush (R).

Sonia Sotomayor, 66 år, utsedd av Barack Obama (D).

Elena Kagan, 60 år, utsedd av Barack Obama (D).

Neil M Gorsuch, 53 år, utsedd av Donald Trump (R).

Brett Kavanaugh, 55 år, utsedd av Donald Trump (R).

Källa: Högsta domstolens webbplats, supremecourt.gov.

Utrikes

Trump: Coney Barrett är lysande

President Donald Trump justerar mikrofonen åt Amy Coney Barrett i Vita husets rosenträdgård.
Foto: Alex Brandon/AP/TT
Utrikes
Utrikes Om två veckor inleds senatens utfrågning av Amy Coney Barrett, enligt presidenten.
Donald Trumps val av kandidat till USA:s högsta domstol var väntat – och nu rustar Republikanerna för att hinna utse henne till ny HD-domare innan valet den 3 november.

Senatens utfrågning av 48-åriga Amy Coney Barrett kommer troligtvis att inledas den 12 oktober, meddelar president Donald Trump. Det skulle betyda att senaten då har drygt tre veckor på sig att genomföra sin granskning och rösta om Coney Barrett innan valet den 3 november.

De slutgiltiga förhörsdatumen kommer dock att meddelas av ordföranden i senatens justitieutskott, Lindsey Graham.

– Med tanke på att den här kandidaten kan komma att sitta i domstolen i 30 år är det inget annat än en skandal att de vill godkänna hemma inom loppet av en månad, säger den demokratiske senatorn Dick Durbin till CNN.

Biden vädjar

Strax efter att Trump tillkännagivit sin nominering av Coney Barrett gick också Demokraternas presidentkandidat Joe Biden ut och krävde återigen att senatens godkännande måste vänta.

"Senaten bör inte tillsätta den här vakansen förrän efter det att USA:s folk har valt sin näste president samt en ny kongress", skriver Biden.

Ledande republikaner i senaten säger att de förväntar sig en slutlig omröstning innan valdagen, eller allra senast innan installationen av den nya presidenten i januari. Enligt en källa från Vita huset kommer Coney Barrett redan på tisdag att börja ha individuella möten med senatens ledamöter, och först ut är majoritetsledaren Mitch McConnell.

"Enormt intellekt"

Konservativa Coney Barrett nominerades till att efterträda liberala Ruth Bader Ginsburg vid USA:s högsta domstol vid en ceremoni i Vita huset på lördagskvällen.

– I dag är det min ära att nominera en av landets mest briljanta och begåvade juridiska hjärnor till den Högsta domstolen. Hon är en kvinna med ett enormt intellekt, glimrande referenser, och en osviklig lojalitet mot konstitutionen, sade Donald Trump.

Amy Coney Barrett tackade presidenten för nomineringen.

– Jag förstår att det här är ett betydelsefullt beslut för en president. Om senaten gör mig äran att bekräfta mig, svär jag att göra mina uppgifter så bra jag förmår. Jag älskar USA, och jag älskar USA:s konstitution, sade Coney Barrett.

Djupt konservativ

Hon är en djupt konservativ federal domare som anser att grundlagen från 1789 ska tolkas bokstavstroget. Det lär tillfredsställa de moralkonservativa väljare som är emot aborträtten och samkönade äktenskap och vars stöd Trump är beroende av.

Om hon godkänns av senaten väntas domstolen i många år ha en stark konservativ slagsida med sex konservativa och tre liberala domare, även om en av de konservativa en emellanåt röstar med den liberala falangen. Donald Trump har hittills under sin tid som president utsett två konservativa domare.

"Domare Amy Coney Barrett är en exceptionellt imponerande jurist och en mycket kvalificerad kandidat till USA:s högsta domstol", säger senatens republikanske majoritetsledare Mitch McConnell om nomineringen i ett uttalande, skriver nyhetsbyrån Reuters.

Demonstration

Anti-abortgrupper och religiösa grupper stöttar nomineringen. Men till söndagen planeras en stor demonstration utanför Högsta domstolen emot Coney Barrett, som aborträttsgrupper tagit initiativ till.

– Domare Ginsburg måste vända sig i sin grav uppe i himlen över att se att deras val av kandidat tycks ha för avsikt att förgöra allt det som Ginsburg stod för, säger Demokraternas minoritetsledare i senaten, Chuck Schumer, enligt AFP.

Men Coney Barrett valde att framhäva och hylla Ginsburg i sitt nomineringstal.

– USA:s flagga vajar fortfarande på halv stång till minne av domare Ruth Bader Ginsburg. Hon hade inte bara sönder glastaket, hon krossade det, sade Coney Barrett.

En majoritet i USA, 57 procent, är emot att en ny HD-domare utses före valet, jämfört med 38 procent som stödjer presidentens linje. Det visar en opinionsundersökning som The Washington Post och ABC har gjort, skriver AFP.

Susanna Persson Öste/TT

FAKTA

Coney Barretts fortsatta väg mot HD

En rad formella och informella möten med senaten väntar innan Amy Coney Barrett eventuellt godkänns som ny domare i USA:s högsta domstol.

På tisdag väntas Coney Barrett träffa senatens majoritetsledare Mitch McConnell för ett informellt möte.

Senatens justitieutskott kommer sedan att utreda Coney Barretts bakgrund och kvalifikationer. Hon måste först besvara ett formulär med frågor om sin bakgrund, sin professionella karriär och sin ekonomi. Det följs av en offentlig utfrågning i utskottet, som sedan röstar om Coney Barretts nominering ska gå vidare för omröstning i senaten.

FBI, den federala polisen, och ABA, det amerikanska advokatsamfundet, kommer båda att utreda och utvärdera Coney Barretts lämplighet och meddela sina bedömningar till senatens justitieutskott.

Justitieutskottets offentliga utfrågning av Coney Barrett väntas starta den 12 oktober och pågå i flera dagar. Här kommer hon att få frågor om sin rättsliga filosofi, samt vad hon tycker i några brännande politiska frågor.

Minst 51 av senatens 100 ledamöter måste sedan godkänna Coney Barrett. Republikanerna innehar majoriteten med röstsiffrorna 53–47, så för att stoppa utnämningen måste flera av president Donald Trumps partikamrater vara emot.

Källa: Reuters

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Game Lounge

När öppnar Casino Cosmopol igen?

Game Lounge Den 28 mars kom det tunga men kanske inte alltför överraskande beskedet att Casino Cosmopol tvingas stänga ned sina lokaler i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall på obestämd tid. Sedan dess har svenska spelentusiaster inte haft möjlighet att besöka någon av landets fyra landbaserade casinon. Frågan som många ställer sig nu är när dörrarna till “Sveriges enda riktiga casino” öppnar igen?

Därför stängdes Casino Cosmopol

Anledningen till varför Casino Cosmopol tillfälligt tvingades stänga sina verksamheter stavas såklart Covid-19. Casino Cosmopol höll fortsatt öppet under de första veckorna efter virusets intåg i Sverige, men i takt med att situationen förvärrades och antalet smittfall ökade för varje dag som gick fanns till slut inget annat val än att lägga in handbromsen.

Efter regeringens beslut om att införa ett förbud mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 50 personer meddelade Casino Cosmopol omedelbart att man valt att stänga ned sina lokaler tills vidare.

”På grund av myndigheternas beslut med anledning av Covid-19 är Casino Cosmopol tills vidare stängt från och med söndag. Vi hoppas på att kunna välkomna dig som gäst snart igen”, skrev bolaget på sin hemsida.

Faktum är att redan innan Casino Cosmopol beslutade att stänga sina lokaler hade antalet besökare hos det statligt ägda casinot märkt av en kraftig minskning av antalet besökare till följd av coronavirusets snabba och okontrollerade spridning i samhället. Exempelvis uppgav Casino Cosmopol informationschef Nina Ehnhage till Di i mitten på mars att antalet besökare i Stockholm minskat från 900 till 300 personer i snitt per dygn den senaste tiden.

Oviss framtid för Casino Cosmopol

Trots att det nu har gått flera månader sedan portarna stängdes finns i dagsläget ingen given prognos för när Casino Cosmopol kan komma att öppna igen. En absolut förutsättning för att casinot ska kunna öppna är i alla fall att myndigheterna upphäver sitt förbud mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 50 deltagare. Så länge detta förbud gäller kommer Casino Cosmopols lokaler garanterat fortsätta hållas nedstängda.

En annan aspekt som måste lösas är antagligen personalfrågan. Dagen efter att Casino Cosmopols casinon stängdes ned varslades nämligen drygt 800 av totalt 900 medarbetare. Exakt hur många av de varslade som sedan har möjlighet att återvända i full tjänst när coronakrisen dragit förbi är högst oklart. I början av juni cirkulerade dessutom en del medieuppgifter om att verksamheten i Sundsvall hotas av nedläggning, men än i dag är inga definitiva beslut fattade kring Sveriges första internationella casino. Fram till dess att viruset har utrotats får således svenska spelentusiaster sannolikt finna sig i att enbart njuta av underhållningen från slots och bordsspel online istället. På SveaCasino.se kan man smidigt jämföra casinon på nätet.

Utrikes

Toppläkare: Andra vågen fortare än vi trodde

En kvinna testas för covid-19 i ett tillfälligt testcenter i Marseille.
Foto: Daniel Cole/AP/TT
Utrikes
Utrikes Frankrike kan stå inför en flera månader lång viruskris som kommer att överbelasta landets vårdsystem om inget förändras.
Det varnar en av landets mest framträdande läkare, Patrick Bouet, som intervjuas i veckotidningen Le Journal du Dimanche.

– Den andra vågen anländer fortare än vad vi trodde, säger Bouet, chef över läkarförbundet CNOM, till tidningen.

Nya restriktioner har införts i delar av landet där smittspridningen ökar mest, som i Marseille och Parisregionen, vilket har mötts av kritik och protester från lokalbor.

Enligt Bouet har hälsominister Olivier Véran inte varit tillräckligt tydlig när han varnat för konsekvenserna av den ökande covid-spridningen.

– Det han inte sade är att om tre till fyra veckor kommer, om inget förändras, Frankrike att ha ett utbrett utbrott över hela landet, under flera långa höst- och vintermånader, säger Bouet till tidningen.

Det kommer inte att finnas tillräckligt med personal och Frankrikes vårdsystem kommer att vara oförmöget att uppfylla de krav som ställs på det. Vårdpersonalen som i våras utförde "mirakel" kommer inte att kunna fylla luckorna den här gången, enligt Bouet.

– Många av dem är utmattade, traumatiserade.

I lördags registrerades drygt 14 400 nya fall av covid-19 i Frankrike, vilket är något lägre än de 16 000 som konstaterades i torsdags och fredags, de hittills högsta registrerade siffrorna per dygn.

Senaste veckan har över 4 100 personer lagts in på sjukhus och 760 av dem får intensivvård.

Utrikes

Det här är Amy Coney Barrett

Domare Amy Coney Barrett talar vid Vita huset, där hon mottog nomineringen till USA:s högsta domstol.
Foto: Alex Brandon/AP/TT
Utrikes
Utrikes En djupt konservativ katolik, sjubarnsmor och toppstudent.
Amy Coney Barrett är personligen emot abort och har tagit ställning för rätten att bära vapen. President Donald Trumps kandidat till USA:s högsta domstol ses som avlidna Ruth Bader Ginsburgs antites.
PREMIUM

Om senaten godkänner Amy Coney Barrett blir hon domare i högsta domstolen på livstid. Den federala domaren är ung i sammanhanget med sina 48 år, men hennes bakgrund är gedigen.

Hon älskas av konservativa för sitt religiösa synsätt och sina "rätta" moralkonservativa värderingar, även om Coney Barrett själv har sagt att hennes katolska tro inte påverkar hennes domslut. Hon är mamma till sju barn, varav ett har Downs syndrom och två är adopterade från Haiti och hon är personligen emot abort – vilket är en av de viktigaste nyckelfrågorna i den kulturella klyfta som delar USA.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

43 studenter mördades – soldater anhållna

Demonstranter och anhöriga håller upp bilder på de 43 studenter som fördes bort 2014.
Foto: Rebecca Blackwell/AP/TT
Utrikes
Utrikes Mexiko har utfärdat en arresteringsorder mot flera militärer som misstänks för att 2014 ha varit involverade i bortförandet av 43 studenter, som studerade vid en lärarhögskola.
PREMIUM

Det ouppklarade dådet har sänt chockvågor över Mexiko och har fördömts internationellt. Tragedin är fortfarande ett öppet sår i landet.

Arresteringsorderna meddelades av Mexikos president Andrés Manuel López Obrador, som samtidigt gav en rapport om hur den utdragna utredningen fortlöper.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL