Utrikes

Brutna pakter "ett knivhugg" i Mellanöstern

Den israeliska och den emiratiska flaggan under en fotografering i Dubai.
Foto: Kamran Jebreili/AP/TT
Utrikes
Utrikes Svikna – igen. Känslan är välbekant hos palestinier sedan arabländer skaffat sig viktigare prioriteringar. Förenade arabemiratens och Bahrains fredsavtal med Israel river sönder årtionden av arabisk solidaritet för att enas kring en gemensam fiende.
PREMIUM

Äntligen fred i Mellanöstern!

De triumfatoriska uttalandena från ledarna i USA och Israel kom som en överraskning i augusti. Men freden de talade om handlade inte om ett slut på den långvariga konflikt mellan israeler och palestinier som har orsakat regional och internationell huvudvärk i årtionden.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Kina godkänner gripande av Hongkongflyktingar

En universitetsstudent sätter upp en affisch som kräver att tolv aktivister som försökt fly från Hongkong släpps av Kinas myndigheter.
Foto: Kin Cheung/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Kinesiska myndigheter har formellt godkänt gripandena av tolv aktivister som försökt fly från Hongkong.

Gruppen tillfångatogs omkring sju mil sydost om Hongkong den 23 augusti. De försökte då fly med båt. Gruppen överlämnades till polis i staden Shenzhen vid den kinesiska gränsmarkeringen mot Hongkong.

Efter tillfångatagandet har de tolv aktivisterna hållits av det kinesiska rättssystemet, uppger människorättsadvokater och anhöriga.

Men på onsdagen meddelade Kinas åklagarmyndighet i Shenzhen att den godkänt gripandena av de tolv, som inte namngavs. Två av dem anklagas för "förberedelse till flykt", medan de övriga anklagas för illegal gränspassering.

Familjemedlemmar sade att de var chockade och oroade över beslutet.

Flera av de gripna deltog i fjolårets Pekingkritiska protester.

Utrikes

Moskva: Legoknektar ett hot mot Ryssland

Azeriska styrkor avfyrar en raket mot separatiststyrkor i utbrytarregionen Nagorno-Karabach. Bilden, som kommer från det azeriska försvarsdepartementet, togs i söndags.
Foto: Azerbajdzjans försvarsdepartement via AP/TT
Utrikes
Utrikes Legosoldater från Syrien och Libyen skickas till Nagorno-Karabach, och de utgör enligt Moskva ett hot mot Ryssland.
Armenien har anklagat Turkiet för att förse Azerbajdzjan med syriska rebeller i den väpnade konflikten, något som både Ankara och Baku förnekat.

Legosoldaterna "utgör ett säkerhetshot för alla länder i regionen", heter det i ett skarpt uttalande från ryska utrikesdepartementet. Ryssland uppmanar "ledarna för de berörda länderna" att omedelbart se till att "utländska terrorister" förs bort från regionen.

Inga stater nämns vid namn. Men Armenien liksom rebellkällor i norra Syrien har tidigare uppgett att Turkiet skickar syriska rebeller för att strida på Azerbajdzjans sida i konflikten.

Ryska UD presenterar inte några bevis i sitt uttalande utan hänvisar till kommande rapporter.

Trotsar uppmaningar

Armenien och Azerbajdzjan har trotsat internationella uppmaningar att lägga ner vapnen i Nagorno-Karabach. Den territoriella dispyten har pågått i årtionden, men striderna blossade upp på nytt i söndags. Båda sidor har rapporterat om dödsfall, såväl civila som militära, men ofta går inte uppgifterna att bekräfta.

Enligt de senaste uppgifterna från Armenien har bland annat tre civila liv krävts i Martakert, sedan azeriska styrkor angripit staden.

Separatisterna i Nagorno-Karabach uppger att 23 personer dödats i utbrytarregionen på onsdagen, skriver nyhetsbyrån Reuters.

Inga fredsförhandlingar

Omvärlden har vädjat till parterna att lösa konfliken med dialog. Och Ryssland har erbjudit sig att stå värd för förhandlingar mellan länderna. Men Armeniens premiärminister Nikol Pasjinian anser att fredssamtal om Nagorno-Karabach inte är aktuella för närvarande.

– Det är inte särskilt lämpligt att tala om ett toppmöte mellan Armenien, Azerbajdzjan och Ryssland i en tid av intensiva stridigheter, säger Pasjinian till Interfax.

Azerbajdzjans president Ilham Aliyev gör samma bedömning.

– Armeniens premiärminister säger öppet att Karabach är Armenien, punkt. I det läget, vad för slags förhandlingsprocess kan det bli tal om? säger han till rysk tv.

Armeniens premiärminister Nikol Pasjinian.
Armeniens premiärminister Nikol Pasjinian.
Foto: Tigran Mehrabjan/AP/TT
Azerbajdzjans president Ilham Aliyev.
Azerbajdzjans president Ilham Aliyev.
Foto: Den azeriske presidentens presskontor via AP/TT

Utrikes

Vitmaktgrupp firar efter Trumputtalande

USA:s president Donald Trump.
Foto: Olivier Douliery/AP/TT
Utrikes
Utrikes Utspelet väckte avsky och förvåning hos många – men medlemmar i den högerextrema gruppen The Proud Boys jublade.
När president Donald Trump i valdebatten med Joe Biden ombads fördöma vitmaktgrupper sade han i stället:
– Proud Boys, stå tillbaka och var redo.

En "historisk" kommentar, skrev gruppens medlemmar i sociala medier, enligt uppgifter i tidningen The New York Times.

Våldsbejakande The Proud Boys har av medborgarrättsorganisationer som Southern Poverty Law Center (SPL) pekats ut som en hatgrupp som riktar sig mot svarta, muslimer, judar och kvinnor. Gruppen har blivit känd i samband med upploppen som följt på sommarens protester mot rasism och diskriminering i ett antal amerikanska städer, bland annat Portland i Oregon.

I Charlottesville

The Proud Boys deltog i den omtvistade högerextrema manifestationen i Charlottesville i Virginia 2017, enligt SPL. Det var då en kvinnlig motdemonstrant dödades och tiotals människor skadades när en man med nazistsympatier körde bil in i en folkmassa.

Efter dådet dröjde president Trump med sin reaktion, men sade till slut att "båda sidor" var skyldiga till våldsamheterna i Charlottesville. Uttalandet möttes av stark kritik, då han inte fördömde högerextremisterna och samtidigt verkade dra ett likhetstecken mellan motdemonstranter och samlingen av vitmaktgrupper och nynazister.

Var redo?

Det är i det ljuset de senaste kommentarerna, som fälldes under tv-debatten mellan Trump och hans demokratiske utmanare Joe Biden under onsdagsnatten, bör ses. Frasen "var redo (stand by)" uttalade Trump när han fick frågan om han var beredd att fördöma vitmaktrörelsen.

– Visst, svarade han – men lät ändå bli att fördöma och sade att nästan allt våld han ser kommer "från vänstersidan".

Pressad av moderatorn och Biden bad presidenten dem att nämna en grupp och det var då The Proud Boys kom upp.

– Proud Boys, stå tillbaka och var redo (stand back and stand by). Men, vet ni vad. . . någon måste göra något åt (vänsterextrema) Antifa.

"Vet inte vilka de är"

Biden noterar, liksom många medier, i en tweet att gruppen firar efter presidentens uttalande. På en fråga om vad Trump menade med "var redo" sade en rådgivare till presidentens kampanj, Jason Miller, att det var "väldigt tydligt att han vill att de lägger av", enligt The New York Times.

Trump valde sent på onsdagskvällen svensk tid att kommentera sitt svar om de våldsamma högergrupperna.

Trump sade att militanta högergrupper skulle träda tillbaka (stand down) och låta polis utföra sitt arbete.

– Jag vet inte vilka Proud Boys är, men vilka de än är så måste de träda tillbaka, sade Trump till reportrar utanför Vita huset.

Twitter stängde av The Proud Boys i augusti 2018 och Facebook gjorde detsamma några månader senare.

Tina Magnergård Bjers/TT

Polis och demonstranter i Portland i Oregon, där det varit oroligt en tid.
Polis och demonstranter i Portland i Oregon, där det varit oroligt en tid.
Foto: Allison Dinner/AP/TT

Utrikes

FN-chef vädjar om pengar till globalt vaccin

FN:s generalsekreterare António Guterres vädjar om internationellt stöd för global pandemibekämpning.
Foto: Rick Bajornas/AP/TT
Utrikes
Utrikes FN vädjar om ekonomiskt stöd för global coronavaccinering och rättvis spridning av medicin i pandemin.
Många länder, däribland Sverige, hörsammar uppmaningen.
PREMIUM

Världen måste samarbeta ekonomiskt för att få fram ett vaccin mot coronaviruset. Uppmaningen från FN:s generalsekreterare António Guterres kommer med en akut prislapp på 15 miljarder dollar, runt 135 miljarder kronor.

FN-chefens vädjan på onsdagen kom i samband med ett virtuellt toppmöte där insatserna Act-accelerator och Covax diskuterades, båda är delar av försöken att forska fram och sprida ett globalt vaccin.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

"Vi kommer att minnas fem ord från debatten"

USA:s president Donald Trump under debatten med Demokraternas presidentkandidat Joe Biden.
Foto: Olivier Douliery/AP/TT
Utrikes
Utrikes Förfärlig. Det är statsvetaren Chris Galdieris sammanfattning av debatten mellan USA:s president Donald Trump och utmanaren Joe Biden.
– Trump var som en ångvält i 90 minuter, säger Frida Stranne vid Högskolan i Halmstad.
Men vi kommer att minnas fem ord, tror professor Dag Blanck.
PREMIUM

– Det var ett skamligt framträdande av president Trump, säger Chris Galdieri, statsvetare vid Saint Anselm College i New Hampshire.

– En plågsamt demoraliserande debatt, med ovanligt många påhopp från Trump som inte tar någon hänsyn till debattreglerna, sammanfattar Frida Stranne, statsvetare och forskare vid Högskolan i Halmstad med inriktning på amerikansk politik.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

CasinoGuide.se

Nya förslag för den svenska spelmarknaden

CasinoGuide.se

De senaste veckorna har det diskuterats flitigt angående restriktioner för spel online. Den 23 april hölls en presskonferens för den gällande frågan. Många länder har infört bland annat insättningstak och andra restriktioner på grund av rådande omständigheter med målet att främja ansvarsfullt spelande. Inget är ännu bestämt, men nedan går vi igenom några av förslagen som ska verka för ytterligare skydd för konsumenterna.

Nytt maxtak för insättningar

Enligt de lagar och restriktioner som just nu gäller i Sverige kan man alltid sätta sina egna spelgränser och därmed styra över hur mycket man kan sätta in per dag, vecka och månad hos varje casino. Vill man göra ändringar och höja sin spelgräns så gäller en veckas väntetid. Den nya regeln skulle innebära att alla spelare får en maxgräns om 5000 kr per vecka per casino, men självklart bör det även vara möjligt för spelare att sätta egna lägre gränser.

Maxtak för välkomstbonusar

En annan av åtgärderna som föreslås är ett begränsat tak på vilken summa man kan få i välkomstbonus när man börjar spela på nya casinon. Även i nuläget gäller att casinon endast får erbjuda en bonus på den första insättningen, alltså kan man som spelare enbart få bonus en gång per casino. Det finns i nuläget inga maxtak för hur denna bonus ska se ut, det som dock gäller är att alla bonusar måste vara tillgängliga för alla spelare. Det nya förslaget innebär ett maxtak på 100 kr i bonus på den första insättningen.

Obligatorisk tidsgräns

Ännu en del av det nya förslaget är en tidsgräns per dag. Även denna ska vara obligatorisk för alla spelare. Hur lång denna tidsgräns ska vara och fler detaljer om hur detta skulle implementeras har inte framkommit i nuläget.

Så påverkas casinospel online av de nya reglerna

De nya reglerna har målet att beskydda dig som spelare. Regler och lagar är redan tillsatta i och med den nya spellagen med den svenska spellicensen som infördes i januari 2019. De nya restriktionerna har alltså som mål att skydda svenska spelare ytterligare. De eventuella regler som sätts av regeringen gällande ansvarsfullt spelande omfattar alla spelare som spelar på svenska casinon. Det återstår att se om, samt exakt hur, de nya reglerna kommer att se ut.

Utrikes

Britter förlänger coronavirusets nödlagar

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson får förlängda nödlagar till sitt förfogande.
Foto: Alastair Grant/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Det brittiska parlamentet har godkänt en förlängning av de undantagslagar som ger regeringen omfattande möjligheter att införa restriktioner för att hindra spridningen av coronaviruset.

330 röstade för och 24 emot förlängningen av lagen, kallad coronavirus act.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Linde: Stoppa genast våldet

Utrikesminister Ann Linde (S) har uppmanat parterna i Nagorno-Karabach-konflikten att återuppta fredssamtalen. Arkivbild.
Foto: Wiktor Nummelin/TT
Utrikes
Utrikes Striderna om utbrytarregionen Nagorno-Karabach är inne på fjärde dygnet. Utrikesminister Ann Linde (S) har talat med båda parter, Armenien och Azerbajdzjan, och manat dem att genast stoppa våldet och återuppta fredssamtalen.
PREMIUM

Den territoriella dispyten mellan Armenien och Azerbajdzjan har pågått sedan Sovjetunionens sammanbrott. Hittills trotsar parterna internationella uppmaningar att lägga ner vapnen.

I söndags blossade striderna upp på nytt i Nagorno-Karabach. De beskrivs som de värsta sedan 1990-talet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Folkmordsmisstänk kan ställas inför rätta

Släktingar till offer för folkmordet i Rwanda 1994 vid en häktesförhandling med misstänkte Felicien Kabuga. Arkivbild.
Foto: Thibault Camus/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Den rwandiske affärsmannen Felicien Kabuga kan ställas inför en specialdomstol som rör folkmordet i Rwanda 1994. Kabuga, som gjort sig en förmögenhet på bland annat kaffe- och tehandel, misstänks ha inhandlat omfattande mängder av den svärdlika machetekniven inför folkmordet då hundratusentals tutsier och moderata hutuer mördades.

En domstol i Frankrike godkände på onsdagen ett utlämnande av 84-åringen till specialdomstolen i Arusha i Tanzania där folkmordsfall prövas.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL