Lagfarter SkD

79 kvadratmeter stort hus i Kågeröd sålt

Kategorier:
Lagfarter SkD
Lagfarter SkD Fredrik Frostred, 45 år, boende på Stubbaröd i Kågeröd är ny ägare till huset på adressen Olstorpsvägen 15 i Kågeröd. Huset har en boyta på 79 kvadratmeter. Säljare är Linda och Karl Erik Strid. Ägarbytet gjordes i augusti 2020 och priset blev 1 675 000 kronor.

Tidigare under året såldes ett annat hus alldeles i närheten, på Hagagatan 10. Där landade priset på 850 000 kronor för det 123 kvadratmeter stora huset.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

Nyanställdes mitt i krisen: "Hamnade i limbo"

Marie Langaard nyanställdes mitt i krisen, och sitter nu ensam på kontoret medan kollegorna arbetar hemifrån.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Ekonomi
Ekonomi Digitala anställningsintervjuer, möten via videolänk och kontor hemma vid köksbordet.
För många som nyanställts mitt i krisen har distansjobb blivit vardag direkt – och vissa har inte ens träffat sina kollegor än.

– Hade du frågat mig i höstas så hade jag aldrig kunnat tro att det var så här jag skulle börja mitt drömjobb, säger Marie Langaard, som skrattar till och sedan blir tyst.

Sedan ett par veckor tillbaka är hon regionchef på Sensus studieförbund i västra Sverige. Utanför kontoret i centrala Göteborg mullrar spårvagnarna förbi, men inomhus är det stillsamt. Nästan alla de 75 medarbetarna jobbar hemifrån på grund av pandemin, så Marie Langaard sitter ensam framför sin dator.

Hennes historia är ett skolboksexempel på hur coronakrisen krävt omställning. Styrelsen som anställde henne tillträdde på en digital årsstämma och har aldrig ens träffat varandra, än mindre henne. Rekryteringsprocessen var helt digital, och även om hon är en optimist som beskriver det som "spännande" så hade det sina nackdelar.

"Hamnade i limbo"

Småpratet inför intervjun, som i vanliga fall skulle skett medan hon hälsade och hängde av sig jackan, försvann. I stället startade videosamtalet och intervjun började direkt, pang på. Dessutom förändras dynamiken i själva samtalet när det sker över video, berättar Marie Langaard.

– Det kan vara svårt att nå ut. Mycket av gesterna försvinner och du ser inte samspelet i rummet mellan dem som intervjuar dig. Släpper du ögonkontakten så märks det tydligare och samtalet böljar inte fram och tillbaka lika naturligt, det blir små pauser hela tiden, säger hon.

När osäkerheten var som störst sattes hela rekryteringsprocessen på paus, och det hann gå nästan ett halvår innan Marie Langaard till sist kunde skriva på kontraktet.

– Jag hamnade lite i limbo, det blev jobbigt såklart, säger hon.

Att som nyanställd direkt börja arbeta digitalt utan att träffa sina kollegor kan vara svårt. Ulrich Stoetzer, sakkunnig inom organisatorisk och social arbetsmiljö på Arbetsmiljöverket, betonar att arbetsgivaren har ett ansvar för arbetsmiljön – även vid hemarbete. Eller som i Marie Langaards fall, när alla arbetar hemma utom hon.

Särskilt viktigt är det med en bra introduktion, annars finns risken att man som nyanställd som arbetar hemifrån känner sig isolerad eller ensam.

– Det är speciellt att arbeta via videolänk eller telefon, då måste arbetsgivaren anstränga sig extra mycket för att få in personen i gruppen, säger Ulrich Stoetzer.

Köksbordet blev arbetsplats

Som arbetsgivare gäller det därför att vara uppmärksam på hur den nyanställda mår, eftersom personen kanske känner sig för osäker för att lyfta frågan själv.

– Som ny kan det vara svårt att berätta om man upplever någon form av problem eller risker. Det är alltid viktigt att göra det, men nu kanske det är ännu viktigare, säger han.

I Stockholm hann Katrin Sjölin knappt börja sitt nya arbete som globalt utbildningsansvarig på Alfa Laval innan pandemin möblerade om livet. Plötsligt skulle hon jobba hemifrån, och köksbordet blev såväl arbetsplats som matplats.

Men just det att hon var nyanställd gjorde omställningen lättare, berättar hon.

– Jag kom från en vardag som arbetssökande, så jag var van vid att bygga min egen vardag hemma. Jag hade den dagliga strukturen av att gå upp, sätta mig vid datorn, gå igenom mejl och ta kontakt med människor.

Att hon faktiskt hann arbeta några veckor på kontoret gjorde dessutom stor skillnad.

– Jag hade ett namn och ansikte på många, och visste vart jag skulle vända mig med mina frågor.

"Inte jobbigt – bara annorlunda"

När Katrin Sjölin nu blickar tillbaka säger hon att det hela har gått "fantastiskt bra".

– Jag är imponerad över hur Alfa Laval har hanterat den här hemgången för personalen. Det här är förutsättningar som ingen av oss hade planerat för eller var beredda på. Man får göra det bästa av situationen, säger hon.

Marie Langaard tänker i samma bana:

– Jag tycker inte att det blev jobbigt att det blev som det blev. Det blev bara annorlunda, säger hon.

Båda två är nöjda med hur arbetsgivarna har hanterat situationen, och betonar att det inte bara har fört med sig nya utmaningar – utan även nya möjligheter.

– Vi har fått vara kreativa och utveckla nya sätt att lösa problem. Och kunde organisationen klara det här, att göra en såhär bra förändringsresa och omställning, ja då klarar vi nog ganska mycket, säger Marie Langaard.

För henne dröjer det innan hon får sällskap i lunchrummet i Göteborg. Men Katrin Sjölin börjar nu sakta återgå till kontoret efter nästan ett halvår hemma vid köksbordet. Mest ser hon fram emot att träffa kollegorna i verkligheten.

– Jag har saknat det fysiska mötet. Det blir ett helt annat utbyte, säger hon.

Alice Nordevik/TT

'Jag tycker inte att det blev jobbigt att det blev som det blev. Det blev bara annorlunda', säger Marie Langaard om att börja på ett nytt jobb under coronakrisen.
"Jag tycker inte att det blev jobbigt att det blev som det blev. Det blev bara annorlunda", säger Marie Langaard om att börja på ett nytt jobb under coronakrisen.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
I princip alla 75 medarbetare på Sensus studieförbund i västra Sverige, men som regionchef behöver Marie Langaard vara på plats.
I princip alla 75 medarbetare på Sensus studieförbund i västra Sverige, men som regionchef behöver Marie Langaard vara på plats.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Katrin Sjölin hann knappt börja på sitt nya arbete på Alfa Laval innan pandemin slog till, och hon fick arbeta hemifrån.
Katrin Sjölin hann knappt börja på sitt nya arbete på Alfa Laval innan pandemin slog till, och hon fick arbeta hemifrån.
Foto: Privat

FAKTA

Fakta: Distansjobb

Sedan tidigt i våras rekommenderar Folkhälsomyndigheten alla som kan att arbeta hemifrån. Rekommendationen syftar till att minska smittspridning på arbetsplatser och i kollektivtrafiken.

Liksom tidigare gäller enligt myndigheten att arbete hemifrån ska väljas i samförstånd med arbetsgivaren så att inte verksamheten drabbas av negativa effekter. För arbetsgivaren är det också viktigt att arbete hemifrån genomförs med arbetsmiljöaspekter i åtanke.

Den här rekommendationen gäller så länge som de Allmänna råden gäller, alltså än så länge året ut.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Inrikes

Beskedet: Platser kvar till högskoleprovet

Den långa kön till anmälan för högskoleprovet har nu betats av. Arkivbild.
Foto: Fredrik Persson/ TT
Inrikes
Inrikes Än finns det platser kvar till högskoleprovet. Väntetiden för anmälan är obefintlig – efter fredagens kaosartade köer.
Sveriges förenade studentkårer är inte förvånade över de problem som uppstått.

När anmälan till höstens högskoleprov öppnade under fredagen blev belastningen på anmälningssajten för stor. Tiotustentals svenskar satt klistrade framför en maratonlång kö. Efter allt från tekniskt strul med betalning och fusk pausades kön vid 21-tiden, och återupptogs klockan 8 i dag.

En uppdatering av systemet gjordes – och vid tolvtiden meddelar den nationella provsamordnaren Peter Honeth:

– Den långa kön är nu avverkad och klar.

Det finns flera platser kvar, utlyser han. Ungefär 18 000 är nu anmälda till högskoleprovet och den tidigare väntetiden är i skrivande stund borta. Maxtaket är cirka 27 000 anmälningar.

Mycket luft

Antalet könummer låg ett tag på närmare 80 000. Peter Honeth menar att kön är uppblåst, då många som varit inne på anmälningssajten varken har velat eller fått anmäla sig på riktigt.

– Det visar sig att det var väldigt mycket luft i kön, säger han.

Många av dem som nu fått en plats loggade in på sidan redan på fredagsmorgonen, och flera av dem fick inte sin plats förrän ett dygn senare.

TT: Är det rimligt?

– Nej, det är väldigt lång tid. Jag förstår att folk har blivit väldigt frustrerade och upprörda, svarar Peter Honeth, men poängterar att han räknat med långa väntetider – om än inte fullt så långa som ett dygn.

UHR:s mål är att alla anmälningar ska vara klara under lördagen.

Hård kritik

Sedan i fredags har UHR också identifierat 89 fuskare som genom sina "djupa datorkunskaper" tagit sig förbi kön. En säkerhetsuppdatering har gjorts för att motverka detta, uppger Peter Honeth.

Utöver betalningsstrul och de väldigt långa väntetiderna anser Peter Honeth att systemet för anmälan till högskoleprovet "i stora drag" har fungerat bra.

På UHR:s Facebooksida är det andra tongångar.

"Det här är under all kritik", skriver en person i en kommentar.

"Vilken superkatastrof. För 51 år sedan landade vi två människor på månen. Hur svårt kan det vara? Gör om gör rätt!", skriver en annan.

Minister vill inte intervjuas

I augusti kom beskedet från regeringen att högskoleprovet skulle bli av, men i begränsad form. Detta efter att både UHR och flera lärosäten uttryckt kritik mot att genomföra det överhuvudtaget, bland annat på grund av smittorisken.

Högskoleminister Matilda Ernkrans (S) vill inte ställa upp på någon intervju om kaoset kring anmälningarna, hälsar hennes pressekreterare till TT. I ett skriftligt uttalande uppger Ernkrans:

”Nu låter vi ansvarig myndighet UHR och den nationella samordnaren jobba vidare för att hantera anmälan och därefter provets genomförande. Det är naturligtvis en svår situation men jag har förtroende för att myndigheten lyckas lösa den."

Sveriges förenade studentkårer (STS) anser att politikerna kört över experter och ansvariga myndigheter i högskoleprovsfrågan.

– Därför tycker inte vi att man ska bli förvånad om det uppstår problem, i det här fallet tekniska. Vi ser också risker i att det inte blir fullvärdiga prov till våren, säger Simon Edström, ordförande på STS, och fortsätter:

– Det ser vi som viktigast: att man ska titta framåt och verkligen se till att högskoleproven som ges i vår ska fungera bra.

Klara Stefansson/TT

FAKTA

Fakta: Högskoleprovet

Efter många turer blev det till slut klart: höstens högskoleprov år 2020 ska hållas, trots coronapandemin. Men platserna har begränsats, och enbart 27 600 får chansen att skriva provet.

Endast personer som inte har ett giltigt resultat från högskoleprovet får delta i höstens prov.

Vanligen anmäler sig omkring 100 000 personer till högskoleprovet varje år, varav 40–45 procent gör det för första gången.

Högskoleprovet skrivs vanligen två gånger per år, en gång på hösten och en gång på våren.

Högskoleprovet är ett urvalsprov som, med bra resultat, ger en extra chans utöver betygsresultatet att komma in på en populär högskoleutbildning. Det skrivs framför allt av ungdomar som är på väg att lämna gymnasieskolan.

Giltighetstiden för resultat på provet har förlängts från fem till åtta år.

Utrikes

Yxman i Paris uppges ha erkänt

Utredare på plats i Paris efter fredagens attack.
Foto: Lewis Joly/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Den utpekade gärningsmannen vid fredagens blodiga attack utanför satirtidskriften Charlie Hebdos forna lokaler i Paris har erkänt, uppger franska poliskällor enligt nyhetsbyrån AFP.

Den sedermera gripne gärningsmannen var beväpnad med en köttyxa, och skadade två personer på gatan. Enligt källorna är han en ung pakistanier som ville hämnas för de karikatyrer av islams profet Muhammed som tidskriften publicerat. Charlie Hebdo har dock flyttat till hemlig adress, och de två skadade personerna arbetade för ett helt annat företag.

Dådet utfördes samtidigt som en rättegång pågår kring det stora terrordådet mot Charlie Hebdos redaktion i den franska huvudstaden 2015, som krävde tolv liv.

Lagfarter SkD

Ny ägare tar över hus i Eslöv

Kategorier:
Lagfarter SkD
Lagfarter SkD Fastigheten på Klövervägen 27 i Eslöv har fått en ny ägare. Det är Lena Margareta Narling, 75 år, som tar över huset efter Per-Åke Christer Narling. Ägarbytet blev klart i juni 2020. Det 95 kvadratmeter stora huset är byggt 1967.

För bara fyra månader sedan såldes ett annat hus lite mindre än en kilometer därifrån, på Långåkravägen 27. Priset blev där 3 300 000 kronor, för det 117 kvadratmeter stora huset.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Höör

KD-politiker får inte prövningstillstånd

Höör
Tjörnarp KD-politikern Erik Mårtensson får inte prövning i mark- och miljööverdomstolen. Därmed ligger mark- och miljödomstolens beslut fast gällande Höörs kommuns ursprungliga föreläggande avseende dricksvattnet på Mårtensssons fastighet i Korsaröd.

Det var den 26 september 2019 som tillstånds- och tillsynsnämnden i Höör krävde att hyresgäster som bor i Erik Mårtenssons stuga har tjänligt kranvatten och att han skulle inkomma med analysresultat av dricksvattnet.

Mårtensson har därefter överklagat beslutet till i sin tur länsstyrelsen, mark- och miljödomstolen och mark- och miljööverdomstolen. Den senare meddelade nyligen att man inte ger prövningstillstånd och att mark- och miljödomstolens dom därmed ligger fast. Det innebär i sin tur att kommunens ursprungliga beslut inte ogiltigförklaras.

Erik Mårtensson har tidigare angett att nämndens beslut är principiellt viktigt och som kan bli prejudicerande för alla fastighetsägare med egna brunnar.

Mark- och miljööverdomstolen delar inte denna bedömning och ger alltså inte prövningstillstånd.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

spelaspel.se

Kommer Trump stanna i vita huset efter nästa presidentval?

Spelaspel.se Den 3 november 2020 avgörs det amerikanska presidentvalet och många undrar om Donald Trump kommer att få sitta kvar i Vita huset. Sett till att hans stående förmåga att vara immun mot diverse kontroverser har många länge sett hans andra mandatperiod som säkrad, men nu tycks coronaviruset kunna bli hans fall. I denna artikeln tittar vi närmare på vad som talar för och vad som talar emot att president Donald Trump får sitt ämbete förlängt.

Efter en skandalomsusad valkampanj chockades många när beskedet kom om att Donald Trump blev USA:s 45:e president. Den största förklaringen troddes ligga i hans populistiska approach och amerikanarnas utbredda misstro mot demokraternas kandidat, Hillary Clinton. Snart har fyra år gått sedan dess och den 3 november får vi veta om Donald Trump får sitta kvar eller inte. Intresset är ovanligt stort och redan nu går det att betta på presidentvalet – om vi ser till spelbolagens siffror ser vi snabbt att de räknar med en ny seger för Trump (1.75 i odds), men demokraternas kandidat Joe Biden ligger inte långt efter (2.05 i odds).

Vad talar för en Donald Trump-seger?

Donald Trump har varit i blåsväder för olika kontroversiella uttalanden och skandaler sedan han inledde sin valkampanj. Under hans första presidentperiod har kontroverserna fortsatt att dugga tätt, men han har alltid lyckats trolla sig ur de besvärliga situationerna med att starta nya skandaler, skylla på “fake news” eller skicka iväg några tweets. Exempelvis har det pratats om grova skattebrott och en förmodad inblandning i “Rysslandsaffären” där tydliga bevis pekar på att Donald Trumps valkampanj haft regelbunden kontakt med Ryssland, som i sin tur påverkade presidentvalet. Efter att mail läcktes ut som bevisade att han utpressat Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på 3,7 miljarder kronor för att få dem att gräva fram smuts om demokraternas troliga presidentkandidat Joe Bidens son, ställdes han inför riksrätt. Något som bara hänt två presidenter före honom under landets 200-åriga historia. Föga förvånande lämnade han rättegångssalen som vinnare, vilket återigen talar för hans otroliga förmåga att slingra sig ur krissituationer och behålla det amerikanska folkets tillit.

En annan stark fördel för Donald Trump är hur starkt den amerikanska ekonomin har gått under de senaste åren. Även om detta är effekter av vad tidigare regeringar har banat vägen för så tar han ogenerat åt sig äran för landets ekonomiska framgång. På Twitter i somras skrev han följande:

“Big Rally tonight in Greenville, North Carolina. Lots of great things to tell you about, including the fact that our Economy is the best it has ever been. Best Employment & Stock Market Numbers EVER. I’ll talk also about people who love, and hate, our Country (mostly love)! 7:PM”

Coronaviruset är Trumps stora hot

Den 3 november avgörs alltså valet men kampanjandet har börjat för länge sedan. På demokraternas sida ser det ut som att Joe Biden kommer att bli deras kandidat. Flera favoriter har redan fått erkänna sig besegrade och nu är det Biden eller Bernie Sanders som gäller. Sett till Sanders vänsterpolitik är det inte särskilt troligt att han blir demokraternas kandidat, men samtidigt har Joe Biden varit i blåsväder för att flera gånger ha anklagats för att ha betett sig olämpligt mot kvinnor vilket kan vara till Sanders fördel.

Om det blir Joe Biden eller Bernie Sanders som ställs mot Trump är nog inte något presidenten oroar sig över just nu. Hans primära fokus bör vara det omskrivna Coronaviruset som kommit till USA. Nu har han stoppat alla till USA från Europa, men det är på hemmaplan han måste agera istället. Sett till att 27 miljoner amerikaner saknar sjukhusförsäkring och därmed inte har råd att vara sjuka från jobbet, kommer viruset att sprida sig som en löpeld.

Med Coronaviruset har också handeln avstannat vilket lett till kraftiga nedgångar på börsen. USA kan komma att drabbas hårt av detta och då den starka ekonomin länge har varit Trumps stöttepelare kan ett fortsatt börsras bli hans dödsstöten för hans kandidatur.

Under de närmsta månaderna lär vi se en del svängningarna i spelbolagens odds för Donald Trump och Joe Biden. För den som vill spela på presidentvalet så gäller det att hålla sig uppdaterad framöver.

Sport

Fougberg knäckte Bahta i Lidingöloppet

Charlotta Fougberg vann Lidingöloppet.
Foto: Anders Wiklund/TT
Sport
Sport Utan motionärer i spåret och ingen publik vid sidan om. Det blev en speciell upplaga av Lidingöloppet i coronatider.
Charlotta Fougberg vann damklassen efter att ha kommit i kapp och knäckt Meraf Bahta.

I vanliga fall är 30 kilometer den tyngsta distansen i Lidingöloppet, men i år valde de flesta elitlöparna att ställa upp i 15-kilometersklassen eftersom tävlingen kom för nära inpå SM-loppet i maraton för tre veckor sedan.

Damloppet utvecklades snabbt till en kamp mellan landslagsstjärnorna Charlotta Fougberg och Meraf Bahta. Den senare tog snabbt kommandot och ryckte åt sig ledningen efter mindre än en kilometers löpning. Avståndet var som mest över 10 sekunder till Fougberg, som dock höll sitt eget tempo och inte lockades att följa med Bahta.

Hon var säker på sin form.

– Jag visste att det skulle räcka rätt långt, så jag ville inte förivra mig och gå med Meraf där i början, säger Fougberg till Friidrottskanalen.

Inte stressad

– Det är ett långt lopp, så några sekunder är inte så mycket, så jag var inte stressad. Jag såg att hon inte drog iväg så långt, säger Fougberg.

Det visade sig vara en smart taktik, för efter halva loppet var Fougberg i kapp och kunde sedan dra ifrån rejält medan Bahta tröttnade.

Efteråt berättade Bahta att hon plågades av kramp i vaderna under slutet av loppet.

Banrekord

Till slut blev segermarginalen 1.14. Tiden 52.10 är nytt banrekord.

På grund av förbudet mot publika sammankomster med fler än 50 deltagare blev inte Lidingöloppet den folkfest med tiotusentals deltagare som det brukar vara. Tävlingen genomfördes helt utan publik och utan motionärer, med tunna startfält bestående av enbart elitlöpare

Eritreanen Samuel Russom, IS Göta, tog hem segern i herrklassen. Russom sprang länge tillsammans med Hälle-löparen Samuel Tsegay, men ryckte med drygt en kilometer kvar till mål och vann till slut med sju sekunder. Segrartiden: 45.38.

Mikael Forsell/TT

Utrikes

Nya oron: Strandade valar kan locka hajar

Räddningsarbetare undersöker de strandade grindvalarna.
Foto: Patrick Gee
Utrikes
Utrikes Över 350 valar har dött efter att ha strandat i Tasmanien. Räddningsinsatsen har avslutats och nu ökar oron för att valkropparna ska dra till sig hajar.
– Det finns hajar häromkring och antalet kan öka med kadavren ute till havs, säger Nic Deka, chef för Tasmaniens naturvårdare.

Valstrandningen vid kusten i Tasmanien är den största i Australiens historia, och en av de största någonsin i världen. I måndags började de 470 grindvalarna upptäckas längs stränder och sedan dess har ett intensivt räddningsarbete pågått.

Efter flera dagars kämpande mot klockan avslutades räddningsinsatsen på lördagen. Sammanlagt räddades 108 individer. Arbetet har inte varit lätt, vare sig fysiskt eller psykiskt. I hårt regn, kallt vatten och mot starka vindar har ett hundratal räddningsarbetare och naturvårdare arbetat timme efter timme för att rädda så många djur som möjligt.

– Du behöver nästan en vals tjocka skinn för att kunna vara här ute, säger volontärarbetaren Josh Gourlay till AFP.

– Att höra skriken, det är nog den svåraste biten, fortsätter han, och tillägger att de ångestfyllda ropen från kalvarna som skiljts från sina mödrar är svåra att skaka av sig.

Riskerar dra till sig hajar

Sammanlagt 108 valar har kunnat räddas, men de resterande 350 djurkropparna kan inte ligga kvar på stranden. De kan förstöra miljön i Macquarie Harbour. Dessutom riskerar de att dra till sig hajar. Fokuset har nu därför skiftat – från djurräddning till att på bästa och smidigaste sätt få bort kadavren.

– Det är svåra stunder, när det är så mycket kvar att göra att allt bara känns knäckande, som att det aldrig tar slut, säger Josh Gourlay.

Arbetet väntas ta fyra till fem dagar, enligt Nic Deka. De döda valarna ska samlas ihop i mindre grupper, skyddade av bommar för att hålla hajarna borta, i väntan på att forslas längre ut till havs.

Ska brytas ner

Enligt Deka ska sedan 10–20 valar per gång sänkas ned i vattnet och eventuellt kommer snitt göras i kropparna för att de ska sjunka och brytas upp fortare.

– Det finns hajar häromkring och antalet kan öka med kadavren ute till havs, men vi gör några saker för att försöka att få dem att delas och brytas ned fortare, så att om det är ett problem så blir det ett problem under en kortare tid, säger Nic Deka till Reuters.

Det är inte ovanligt att valar strandar, men varför de gör det är något av ett mysterium. Forskare misstänker att grindvalarna kan ha förirrat sig till grunda vatten i samband med att de jagat, eller då flocken följt efter en eller några få sjuka eller förvirrade individer.

De flesta av de runt hundra valarna som räddats anses ha goda chanser att repa sig och överleva.

Anna Hansson/TT

Över 350 grindvalar dog och drygt 100 räddades i den största valstrandningen i Australiens historia.
Över 350 grindvalar dog och drygt 100 räddades i den största valstrandningen i Australiens historia.
Foto: Brodie Weeding

FAKTA

Fakta: Grindvalar

Grindvalar ingår i släktet delfiner. Det finns två arter: långfenade grindvalar som lever i Nordatlanten och alla hav på södra halvklotet, och kortfenad grindval som återfinns i subtropiska och tropiska hav.

Grindvalar är svarta med vit teckning på undersidan och kraftigt välvd panna.

Hanarna hos arten långfenad grindval har påtagligt långa bröstfenor och blir 5–8 meter långa. Hos kortfenad grindval blir hanarna 4,5–6 meter långa. Honorna är hos båda arterna en eller ett par meter kortare.

Grindvalar håller samman i flockar på flera hundra djur. De livnär sig på bläckfisk och fisk och kan dyka djupt när de jagar.

Grindvalar har påträffats vid Sveriges kuster och i södra Östersjön.

Källa: NE

Inrikes

Första elflygplanet har lyft

Elflygplanet Pipistrel Velis Electro på väg att landa på Säve flygplats där solpanelerna finns.
Foto: Adam Ihse/TT
Inrikes
Inrikes

Sveriges första elflygplan har nu gjort sin premiärflygning i Sverige. För bara en vecka sedan blev det klart med alla tillstånd, och under lördagen visades flygplanet upp under en flygtur.

Flygplanet, en Pipistrel Velis Electro, är det första elflygplan som den europeiska flygsäkerhetsmyndigheten Easa typcertifierat, och ett av Europas två flygplan finns i Sverige, på Säve flygplats.

– Flygplanet är helt koldioxidneutralt. Det laddas med ström från en solcellspark på flygplatsen, sade Måns Theorin, ordförande i Aeroklubben i Göteborg, nyligen.

Planet är tänkt att användas som ett skolflygplan.

NÄSTA ARTIKEL