Lagfarter SkD

147 kvadratmeter stort hus i Teckomatorp sålt till nya ägare

Kategorier:
Lagfarter SkD
Lagfarter SkD Björn Andersson, 36, och Lisette Orava, 31, är nya ägare till huset på adressen Västergatan 20 i Teckomatorp. Det 147 kvadratmeter stora huset är byggt 1961. Säljare är Åsa Grankvist och Magnus Åradsson. Ägarbytet gjordes i augusti 2020 och priset blev 2 700 000 kronor.

Nyligen såldes ett annat hus bara några hundra meter bort, på Elgatan 3. Där landade priset på 1 375 000 kronor för det 140 kvadratmeter stora huset.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Beskedet: Platser kvar till högskoleprovet

Den långa kön till anmälan för högskoleprovet har nu betats av. Arkivbild.
Foto: Fredrik Persson/ TT
Inrikes
Inrikes Än finns det platser kvar till högskoleprovet. Väntetiden för anmälan är obefintlig – efter fredagens kaosartade köer.
Sveriges förenade studentkårer är inte förvånade över de problem som uppstått.

När anmälan till höstens högskoleprov öppnade under fredagen blev belastningen på anmälningssajten för stor. Tiotustentals svenskar satt klistrade framför en maratonlång kö. Efter allt från tekniskt strul med betalning och fusk pausades kön vid 21-tiden, och återupptogs klockan 8 i dag.

En uppdatering av systemet gjordes – och vid tolvtiden meddelar den nationella provsamordnaren Peter Honeth:

– Den långa kön är nu avverkad och klar.

Det finns flera platser kvar, utlyser han. Ungefär 18 000 är nu anmälda till högskoleprovet och den tidigare väntetiden är i skrivande stund borta. Maxtaket är cirka 27 000 anmälningar.

Mycket luft

Antalet könummer låg ett tag på närmare 80 000. Peter Honeth menar att kön är uppblåst, då många som varit inne på anmälningssajten varken har velat eller fått anmäla sig på riktigt.

– Det visar sig att det var väldigt mycket luft i kön, säger han.

Många av dem som nu fått en plats loggade in på sidan redan på fredagsmorgonen, och flera av dem fick inte sin plats förrän ett dygn senare.

TT: Är det rimligt?

– Nej, det är väldigt lång tid. Jag förstår att folk har blivit väldigt frustrerade och upprörda, svarar Peter Honeth, men poängterar att han räknat med långa väntetider – om än inte fullt så långa som ett dygn.

UHR:s mål är att alla anmälningar ska vara klara under lördagen.

Hård kritik

Sedan i fredags har UHR också identifierat 89 fuskare som genom sina "djupa datorkunskaper" tagit sig förbi kön. En säkerhetsuppdatering har gjorts för att motverka detta, uppger Peter Honeth.

Utöver betalningsstrul och de väldigt långa väntetiderna anser Peter Honeth att systemet för anmälan till högskoleprovet "i stora drag" har fungerat bra.

På UHR:s Facebooksida är det andra tongångar.

"Det här är under all kritik", skriver en person i en kommentar.

"Vilken superkatastrof. För 51 år sedan landade vi två människor på månen. Hur svårt kan det vara? Gör om gör rätt!", skriver en annan.

Minister vill inte intervjuas

I augusti kom beskedet från regeringen att högskoleprovet skulle bli av, men i begränsad form. Detta efter att både UHR och flera lärosäten uttryckt kritik mot att genomföra det överhuvudtaget, bland annat på grund av smittorisken.

Högskoleminister Matilda Ernkrans (S) vill inte ställa upp på någon intervju om kaoset kring anmälningarna, hälsar hennes pressekreterare till TT. I ett skriftligt uttalande uppger Ernkrans:

”Nu låter vi ansvarig myndighet UHR och den nationella samordnaren jobba vidare för att hantera anmälan och därefter provets genomförande. Det är naturligtvis en svår situation men jag har förtroende för att myndigheten lyckas lösa den."

Sveriges förenade studentkårer (STS) anser att politikerna kört över experter och ansvariga myndigheter i högskoleprovsfrågan.

– Därför tycker inte vi att man ska bli förvånad om det uppstår problem, i det här fallet tekniska. Vi ser också risker i att det inte blir fullvärdiga prov till våren, säger Simon Edström, ordförande på STS, och fortsätter:

– Det ser vi som viktigast: att man ska titta framåt och verkligen se till att högskoleproven som ges i vår ska fungera bra.

Klara Stefansson/TT

FAKTA

Fakta: Högskoleprovet

Efter många turer blev det till slut klart: höstens högskoleprov år 2020 ska hållas, trots coronapandemin. Men platserna har begränsats, och enbart 27 600 får chansen att skriva provet.

Endast personer som inte har ett giltigt resultat från högskoleprovet får delta i höstens prov.

Vanligen anmäler sig omkring 100 000 personer till högskoleprovet varje år, varav 40–45 procent gör det för första gången.

Högskoleprovet skrivs vanligen två gånger per år, en gång på hösten och en gång på våren.

Högskoleprovet är ett urvalsprov som, med bra resultat, ger en extra chans utöver betygsresultatet att komma in på en populär högskoleutbildning. Det skrivs framför allt av ungdomar som är på väg att lämna gymnasieskolan.

Giltighetstiden för resultat på provet har förlängts från fem till åtta år.

Utrikes

Yxman i Paris uppges ha erkänt

Utredare på plats i Paris efter fredagens attack.
Foto: Lewis Joly/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Den utpekade gärningsmannen vid fredagens blodiga attack utanför satirtidskriften Charlie Hebdos forna lokaler i Paris har erkänt, uppger franska poliskällor enligt nyhetsbyrån AFP.

Den sedermera gripne gärningsmannen var beväpnad med en köttyxa, och skadade två personer på gatan. Enligt källorna är han en ung pakistanier som ville hämnas för de karikatyrer av islams profet Muhammed som tidskriften publicerat. Charlie Hebdo har dock flyttat till hemlig adress, och de två skadade personerna arbetade för ett helt annat företag.

Dådet utfördes samtidigt som en rättegång pågår kring det stora terrordådet mot Charlie Hebdos redaktion i den franska huvudstaden 2015, som krävde tolv liv.

Lagfarter SkD

Ny ägare tar över hus i Eslöv

Kategorier:
Lagfarter SkD
Lagfarter SkD Fastigheten på Klövervägen 27 i Eslöv har fått en ny ägare. Det är Lena Margareta Narling, 75 år, som tar över huset efter Per-Åke Christer Narling. Ägarbytet blev klart i juni 2020. Det 95 kvadratmeter stora huset är byggt 1967.

För bara fyra månader sedan såldes ett annat hus lite mindre än en kilometer därifrån, på Långåkravägen 27. Priset blev där 3 300 000 kronor, för det 117 kvadratmeter stora huset.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Höör

KD-politiker får inte prövningstillstånd

Höör
Tjörnarp KD-politikern Erik Mårtensson får inte prövning i mark- och miljööverdomstolen. Därmed ligger mark- och miljödomstolens beslut fast gällande Höörs kommuns ursprungliga föreläggande avseende dricksvattnet på Mårtensssons fastighet i Korsaröd.

Det var den 26 september 2019 som tillstånds- och tillsynsnämnden i Höör krävde att hyresgäster som bor i Erik Mårtenssons stuga har tjänligt kranvatten och att han skulle inkomma med analysresultat av dricksvattnet.

Mårtensson har därefter överklagat beslutet till i sin tur länsstyrelsen, mark- och miljödomstolen och mark- och miljööverdomstolen. Den senare meddelade nyligen att man inte ger prövningstillstånd och att mark- och miljödomstolens dom därmed ligger fast. Det innebär i sin tur att kommunens ursprungliga beslut inte ogiltigförklaras.

Erik Mårtensson har tidigare angett att nämndens beslut är principiellt viktigt och som kan bli prejudicerande för alla fastighetsägare med egna brunnar.

Mark- och miljööverdomstolen delar inte denna bedömning och ger alltså inte prövningstillstånd.

Sport

Fougberg knäckte Bahta i Lidingöloppet

Charlotta Fougberg vann Lidingöloppet.
Foto: Anders Wiklund/TT
Sport
Sport Utan motionärer i spåret och ingen publik vid sidan om. Det blev en speciell upplaga av Lidingöloppet i coronatider.
Charlotta Fougberg vann damklassen efter att ha kommit i kapp och knäckt Meraf Bahta.

I vanliga fall är 30 kilometer den tyngsta distansen i Lidingöloppet, men i år valde de flesta elitlöparna att ställa upp i 15-kilometersklassen eftersom tävlingen kom för nära inpå SM-loppet i maraton för tre veckor sedan.

Damloppet utvecklades snabbt till en kamp mellan landslagsstjärnorna Charlotta Fougberg och Meraf Bahta. Den senare tog snabbt kommandot och ryckte åt sig ledningen efter mindre än en kilometers löpning. Avståndet var som mest över 10 sekunder till Fougberg, som dock höll sitt eget tempo och inte lockades att följa med Bahta.

Hon var säker på sin form.

– Jag visste att det skulle räcka rätt långt, så jag ville inte förivra mig och gå med Meraf där i början, säger Fougberg till Friidrottskanalen.

Inte stressad

– Det är ett långt lopp, så några sekunder är inte så mycket, så jag var inte stressad. Jag såg att hon inte drog iväg så långt, säger Fougberg.

Det visade sig vara en smart taktik, för efter halva loppet var Fougberg i kapp och kunde sedan dra ifrån rejält medan Bahta tröttnade.

Efteråt berättade Bahta att hon plågades av kramp i vaderna under slutet av loppet.

Banrekord

Till slut blev segermarginalen 1.14. Tiden 52.10 är nytt banrekord.

På grund av förbudet mot publika sammankomster med fler än 50 deltagare blev inte Lidingöloppet den folkfest med tiotusentals deltagare som det brukar vara. Tävlingen genomfördes helt utan publik och utan motionärer, med tunna startfält bestående av enbart elitlöpare

Eritreanen Samuel Russom, IS Göta, tog hem segern i herrklassen. Russom sprang länge tillsammans med Hälle-löparen Samuel Tsegay, men ryckte med drygt en kilometer kvar till mål och vann till slut med sju sekunder. Segrartiden: 45.38.

Mikael Forsell/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Game Lounge

När öppnar Casino Cosmopol igen?

Game Lounge Den 28 mars kom det tunga men kanske inte alltför överraskande beskedet att Casino Cosmopol tvingas stänga ned sina lokaler i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall på obestämd tid. Sedan dess har svenska spelentusiaster inte haft möjlighet att besöka någon av landets fyra landbaserade casinon. Frågan som många ställer sig nu är när dörrarna till “Sveriges enda riktiga casino” öppnar igen?

Därför stängdes Casino Cosmopol

Anledningen till varför Casino Cosmopol tillfälligt tvingades stänga sina verksamheter stavas såklart Covid-19. Casino Cosmopol höll fortsatt öppet under de första veckorna efter virusets intåg i Sverige, men i takt med att situationen förvärrades och antalet smittfall ökade för varje dag som gick fanns till slut inget annat val än att lägga in handbromsen.

Efter regeringens beslut om att införa ett förbud mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 50 personer meddelade Casino Cosmopol omedelbart att man valt att stänga ned sina lokaler tills vidare.

”På grund av myndigheternas beslut med anledning av Covid-19 är Casino Cosmopol tills vidare stängt från och med söndag. Vi hoppas på att kunna välkomna dig som gäst snart igen”, skrev bolaget på sin hemsida.

Faktum är att redan innan Casino Cosmopol beslutade att stänga sina lokaler hade antalet besökare hos det statligt ägda casinot märkt av en kraftig minskning av antalet besökare till följd av coronavirusets snabba och okontrollerade spridning i samhället. Exempelvis uppgav Casino Cosmopol informationschef Nina Ehnhage till Di i mitten på mars att antalet besökare i Stockholm minskat från 900 till 300 personer i snitt per dygn den senaste tiden.

Oviss framtid för Casino Cosmopol

Trots att det nu har gått flera månader sedan portarna stängdes finns i dagsläget ingen given prognos för när Casino Cosmopol kan komma att öppna igen. En absolut förutsättning för att casinot ska kunna öppna är i alla fall att myndigheterna upphäver sitt förbud mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 50 deltagare. Så länge detta förbud gäller kommer Casino Cosmopols lokaler garanterat fortsätta hållas nedstängda.

En annan aspekt som måste lösas är antagligen personalfrågan. Dagen efter att Casino Cosmopols casinon stängdes ned varslades nämligen drygt 800 av totalt 900 medarbetare. Exakt hur många av de varslade som sedan har möjlighet att återvända i full tjänst när coronakrisen dragit förbi är högst oklart. I början av juni cirkulerade dessutom en del medieuppgifter om att verksamheten i Sundsvall hotas av nedläggning, men än i dag är inga definitiva beslut fattade kring Sveriges första internationella casino. Fram till dess att viruset har utrotats får således svenska spelentusiaster sannolikt finna sig i att enbart njuta av underhållningen från slots och bordsspel online istället. På SveaCasino.se kan man smidigt jämföra casinon på nätet.

Utrikes

Nya oron: Strandade valar kan locka hajar

Räddningsarbetare undersöker de strandade grindvalarna.
Foto: Patrick Gee
Utrikes
Utrikes Över 350 valar har dött efter att ha strandat i Tasmanien. Räddningsinsatsen har avslutats och nu ökar oron för att valkropparna ska dra till sig hajar.
– Det finns hajar häromkring och antalet kan öka med kadavren ute till havs, säger Nic Deka, chef för Tasmaniens naturvårdare.

Valstrandningen vid kusten i Tasmanien är den största i Australiens historia, och en av de största någonsin i världen. I måndags började de 470 grindvalarna upptäckas längs stränder och sedan dess har ett intensivt räddningsarbete pågått.

Efter flera dagars kämpande mot klockan avslutades räddningsinsatsen på lördagen. Sammanlagt räddades 108 individer. Arbetet har inte varit lätt, vare sig fysiskt eller psykiskt. I hårt regn, kallt vatten och mot starka vindar har ett hundratal räddningsarbetare och naturvårdare arbetat timme efter timme för att rädda så många djur som möjligt.

– Du behöver nästan en vals tjocka skinn för att kunna vara här ute, säger volontärarbetaren Josh Gourlay till AFP.

– Att höra skriken, det är nog den svåraste biten, fortsätter han, och tillägger att de ångestfyllda ropen från kalvarna som skiljts från sina mödrar är svåra att skaka av sig.

Riskerar dra till sig hajar

Sammanlagt 108 valar har kunnat räddas, men de resterande 350 djurkropparna kan inte ligga kvar på stranden. De kan förstöra miljön i Macquarie Harbour. Dessutom riskerar de att dra till sig hajar. Fokuset har nu därför skiftat – från djurräddning till att på bästa och smidigaste sätt få bort kadavren.

– Det är svåra stunder, när det är så mycket kvar att göra att allt bara känns knäckande, som att det aldrig tar slut, säger Josh Gourlay.

Arbetet väntas ta fyra till fem dagar, enligt Nic Deka. De döda valarna ska samlas ihop i mindre grupper, skyddade av bommar för att hålla hajarna borta, i väntan på att forslas längre ut till havs.

Ska brytas ner

Enligt Deka ska sedan 10–20 valar per gång sänkas ned i vattnet och eventuellt kommer snitt göras i kropparna för att de ska sjunka och brytas upp fortare.

– Det finns hajar häromkring och antalet kan öka med kadavren ute till havs, men vi gör några saker för att försöka att få dem att delas och brytas ned fortare, så att om det är ett problem så blir det ett problem under en kortare tid, säger Nic Deka till Reuters.

Det är inte ovanligt att valar strandar, men varför de gör det är något av ett mysterium. Forskare misstänker att grindvalarna kan ha förirrat sig till grunda vatten i samband med att de jagat, eller då flocken följt efter en eller några få sjuka eller förvirrade individer.

De flesta av de runt hundra valarna som räddats anses ha goda chanser att repa sig och överleva.

Anna Hansson/TT

Över 350 grindvalar dog och drygt 100 räddades i den största valstrandningen i Australiens historia.
Över 350 grindvalar dog och drygt 100 räddades i den största valstrandningen i Australiens historia.
Foto: Brodie Weeding

FAKTA

Fakta: Grindvalar

Grindvalar ingår i släktet delfiner. Det finns två arter: långfenade grindvalar som lever i Nordatlanten och alla hav på södra halvklotet, och kortfenad grindval som återfinns i subtropiska och tropiska hav.

Grindvalar är svarta med vit teckning på undersidan och kraftigt välvd panna.

Hanarna hos arten långfenad grindval har påtagligt långa bröstfenor och blir 5–8 meter långa. Hos kortfenad grindval blir hanarna 4,5–6 meter långa. Honorna är hos båda arterna en eller ett par meter kortare.

Grindvalar håller samman i flockar på flera hundra djur. De livnär sig på bläckfisk och fisk och kan dyka djupt när de jagar.

Grindvalar har påträffats vid Sveriges kuster och i södra Östersjön.

Källa: NE

Inrikes

Första elflygplanet har lyft

Elflygplanet Pipistrel Velis Electro på väg att landa på Säve flygplats där solpanelerna finns.
Foto: Adam Ihse/TT
Inrikes
Inrikes

Sveriges första elflygplan har nu gjort sin premiärflygning i Sverige. För bara en vecka sedan blev det klart med alla tillstånd, och under lördagen visades flygplanet upp under en flygtur.

Flygplanet, en Pipistrel Velis Electro, är det första elflygplan som den europeiska flygsäkerhetsmyndigheten Easa typcertifierat, och ett av Europas två flygplan finns i Sverige, på Säve flygplats.

– Flygplanet är helt koldioxidneutralt. Det laddas med ström från en solcellspark på flygplatsen, sade Måns Theorin, ordförande i Aeroklubben i Göteborg, nyligen.

Planet är tänkt att användas som ett skolflygplan.

Sjöbo

Motionslopp lockade hundratals

Isak Samuelsson framför målgången med medalj runt halsen.
Foto: Linnea Nybogård
Sjöbo
Öved Intresset var stort när det äntligen blev motionsloppet Öved Trail äntligen blev av. 200 personer hade anmält sig och solen sken på löparna som fick springa utan publik.

Egentligen skulle Öved Trail ha blivit av redan i påskas. Loppet sköts på framtiden när coronaviruset drog fram och under lördagen var det dags. Genom att dela upp alla löpare i grupper med max 40 personer och inte tillåta publik så fick loppet hållas.

Arrangörerna Calle Andersson och Sofie Björklund jobbar båda med event på Övedskloster och de arrangerade dagen. De var jättenöjda och berättade att många har varit intresserade av att delta.

Calle Andersson och Sofie Björklund
Arrangörerna Calle Andersson och Sofie Björklund tyckte det var kul att loppet blev av.
Foto: Linnea Nybogård

– Vi skulle egentligen ha haft trailen redan i påsk. Det var väldigt många som blev kvar för de ville verkligen springa loppet, berättade Calle Andersson.

Öved Trail fick tillstånd av polisen när många andra lopp fått ställa in i år. Calle Andersson och Sofie Björklund tror att det beror på de stora ytorna och att de hade en tydlig plan för hur de skulle sprida ut deltagarna.

– Vi har fått väldigt tydliga direktiv som vi skulle hålla oss till, berättar Sofie Björklund.

Det fanns två grupper som sprang fem kilometer och tre som sprang en mil, plus en hundgrupp. Varje grupp var utspridd över dagen så att den ena skulle vara klar när nästa kom.

Personer stående på rad som stretchar.
Uppvärmningen hölls med avstånd och högalare.
Foto: Linnea Nybogård

Först tillbaka i den andra femkilometersgruppen var Isak Samuelsson. Han sprang på 22 minuter och 22 sekunder.

– Det var som vanligt. Banan är ganska backig, den är svårare än att springa i stan, sa Isak Samuelsson.

Trots att han bara är 14 år var det fjärde gången har sprang banan. Det var årets första lopp för honom.

– Det är lite synd att det inte blev något i påskas här, sa han.

Sara Winter springer sista sträckan.
Sara Winter tyckte att loppet gick bra även om det fanns en brant backe som var extra jobbig.
Foto: Linnea Nybogård

En annan som också sprang var Sara Winter. Hon klarade av fem kilometer på 31 minuter och 33 sekunder. Hon öste lovord över loppet.

– Det var mitt första trail. Jättefin bana och perfekt väder. Det var inte svårt att hålla avstånd, sa hon.

Hon har varit anmäld till flera lopp i år men det här är det första som blir av. Hon är faktiskt med och arrangerar ett löprunda i Malmö, Lopp med dopp, som hålls varje månad. Deltagarna får springa samma runda varje månad och se hur de förbättras.

– Det är mest för att hålla rutiner och komma ut, sa hon.

NÄSTA ARTIKEL