Lagfarter SkD

37-åring ny ägare till hus i Flyinge

Kategorier:
Lagfarter SkD
Lagfarter SkD Erika Tudisco, 37 år, är ny ägare till fastigheten på Tulpanvägen 16 i Flyinge. Huset byggdes 1974 och har en boyta på 99 kvadratmeter. Säljare är Uno Roland Sjöstrands dödsbo. Affären blev klar i augusti 2020 och köpesumman blev 3 210 000 kronor.

Tidigare under året såldes ett annat hus ett par hundra meter bort, på Idrottsvägen 6. Där landade priset på 2 750 000 kronor för det 143 kvadratmeter stora huset.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Beskedet: Platser kvar till högskoleprovet

Den långa kön till anmälan för högskoleprovet har nu betats av. Arkivbild.
Foto: Fredrik Persson/ TT
Inrikes
Inrikes Än finns det chans att knipa en plats till högskoleprovet.
Efter tidigare kaos är väntetiden nästan obefintlig.
– Den långa kön är nu avverkad och klar, säger Peter Honeth, nationell provsamordnare, till TT.

När anmälan till höstens högskoleprov öppnade under fredagen blev belastningen på anmälningssajten för stor. Vid 21-tiden pausades den rekordlånga kön och återupptogs klockan 8 i dag.

En uppdatering av systemet har gjorts – och vid tolvtiden meddelar den nationella provsamordnaren Peter Honeth att den långa kön nu är helt avverkad. Ungefär 18 000 är nu anmälda till högskoleprovet och den som vill ha en plats behöver i skrivande stund inte vänta mer än några minuter, om ens det.

Cirka 10 000 platser finns kvar, då maxtaket är 27 000.

– Det innebär att de som inte har anmält sig, för att de tyckte att kön var för lång eller om man hamnat ur kön, de kan nu gå in och anmäla sig om de vill. Det finns fortfarande platser kvar, säger Peter Honeth.

Mycket luft

Antalet könummer låg ett tag på närmare 80 000. Peter Honeth menar att kön är uppblåst, då många som varit inne på anmälningssajten varken har velat eller fått anmäla sig på riktigt.

– Det visar sig att det var väldigt mycket luft i kön, säger han.

Många av dem som nu fått en plats loggade in på sidan redan på fredagsmorgonen, och flera av dem fick inte sin plats förrän ett dygn senare.

TT: Är det rimligt att stå i kö i ett dygn för att få en plats på högskoleprovet?

– Nej, det är väldigt lång tid. Jag förstår att folk har blivit väldigt frustrerade och upprörda, svarar Peter Honeth, men poängterar att han räknat med långa väntetider – om än inte fullt så långa som ett dygn.

UHR:s mål är att alla anmälningar ska vara klara under lördagen.

Hård kritik

Sedan i fredags har UHR också identifierat 89 fuskare som genom sina "djupa datorkunskaper" tagit sig förbi kön. En säkerhetsuppdatering har gjorts för att motverka detta, uppger Peter Honeth.

Webbläsaren Chrome verkar dessutom orsaka problem i samband med betalning, uppger UHR, som nu gått ut med information om hur man kan förebygga det.

TT: Har ni inte testat systemet med olika webbläsare?

– Jo, det har man säkert. Men det (problemet) var kopplingen till betalsystemet, som UHR inte disponerar självt, säger Peter Honeth.

Utöver betalningsstrulet och de väldigt långa väntetiderna anser Peter Honeth att systemet för anmälan till högskoleprovet har fungerat bra.

På UHR:s Facebooksida är det andra tongångar.

"Det här är under all kritik", skriver en person i en kommentar.

"Vilken superkatastrof. För 51 år sedan landade vi två människor på månen. Hur svårt kan det vara? Gör om gör rätt!", skriver en annan.

Minister vill inte intervjuas

I augusti kom beskedet från regeringen att högskoleprovet skulle bli av, men i begränsad form. Detta efter att både UHR och flera lärosäten uttryckt kritik mot att genomföra det överhuvudtaget, bland annat på grund av smittorisken.

Högskoleminister Matilda Ernkrans (S) vill inte ställa upp på någon intervju om kaoset kring anmälningarna, hälsar hennes pressekreterare till TT. I ett skriftligt uttalande uppger Ernkrans:

”Nu låter vi ansvarig myndighet UHR och den nationella samordnaren jobba vidare för att hantera anmälan och därefter provets genomförande. Det är naturligtvis en svår situation men jag har förtroende för att myndigheten lyckas lösa den."

Klara Stefansson/TT

FAKTA

Fakta: Högskoleprovet

Efter många turer blev det till slut klart: höstens högskoleprov år 2020 ska hållas, trots coronapandemin. Men platserna har begränsats, och enbart 27 600 får chansen att skriva provet.

Endast personer som inte har ett giltigt resultat från högskoleprovet får delta i höstens prov.

Vanligen anmäler sig omkring 100 000 personer till högskoleprovet varje år, varav 40–45 procent gör det för första gången.

Högskoleprovet skrivs vanligen två gånger per år, en gång på hösten och en gång på våren.

Högskoleprovet är ett urvalsprov som, med bra resultat, ger en extra chans utöver betygsresultatet att komma in på en populär högskoleutbildning. Det skrivs framför allt av ungdomar som är på väg att lämna gymnasieskolan.

Giltighetstiden för resultat på provet har förlängts från fem till åtta år.

Lagfarter SkD

159 kvadratmeter stort hus i Skurup sålt

Kategorier:
Lagfarter SkD
Lagfarter SkD Försäljningen av fastigheten på adressen Hyltaskogsvägen 70 i Skurup är nu klar. Nya ägare är Fredrik Dragan Mladenovic, 32, och Wachanee Worasiri, 34, boende på Hyltaskogsvägen 70 Bv i Skurup och säljare är Nicole och Tom Hedström. Huset byggdes 1982 och har en boyta på 159 kvadratmeter. Ägarbytet blev klart i september 2020 och priset blev 2 900 000 kronor.

Nyligen såldes ett annat hus bara några hundra meter bort, på Höstgatan 12. Där landade priset på 2 950 000 kronor för det 130 kvadratmeter stora huset.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Svalöv

Chans att träffa nya vänner med Inlöparna

Enas Mahmoud, assisterande koordinator, och Nathalie J. Billing, verksamhetskoordinator i Skåne, från organisationen Hej främling kör ett kort löppass tillsammans med initiativtagarna i Svalövs kommun, som är arbetsmarknadskonsulent Johan Arlefalk och integrationssamordnare Anna Molin. Foto: Svalövs kommun
Foto: Svalövs kommun
Svalöv
SVALÖV Det rör mycket på sig i Svalöv i höst.
Varje onsdag går det bra att hänga med ut på en promenad eller löprunda i tätorten.

Det är Svalövs kommun med stöttning från den ideella föreningen Hej främling som håller i aktiviteten som kallas Inlöparna.

Klockan 16 samlas intresserade och syftet är helt eneklt att ta hand om sin hälsa oavsett vem man är, var man kommer ifrån, vilken socioekonomisk status man har, om man är ung, vuxen eller pensionär, så är alla välkomna.

I Svalövs kommun är det Anna Molin, integrationsamordnare NyKraft 2.0, och Johan Arlefalk, arbetsmarknadskonsulent, som är initiativtagare till att introducera Hej främlings koncept Inlöparna.

Det är också de båda som håller i hälsopassen och varje onsdag klockan 16.00 är det samling utanför AME:s lokal på Svalegatan i Svalövs tätort. Rundorna som genomförs är cirka tre kilometer och alla promenerar eller springer i sitt eget tempo.

Nathalie J. Billing är verksamhetskoordinator i Skåne för Hej Främling och hon är glad att Svalövs kommun valt att engagera sig i konceptet.

Hur länge håller konceptet på?

- Vi kör på hela hösten fram till den 17 december, oavsett vad det är för väder. Därefter utvärderar vi och känner av om det behöver göras förändringar i upplägget. Sedan är förhoppningen att Inlöparna även fortsätter under våren 2021, säger Nathalie Johansson.

Samling sker utanför AME:s lokaler på Svalegatan 25, mittemot ICA.

Utrikes

Libanon: Regeringsbildare ger upp

President Michel Aoun (till vänster) får det nedslående beskedet av Mustafa Adib (till höger) på lördagen.
Foto: Dalati Nohra/AP/TT
Utrikes
Utrikes Mannen som var tänkt att rädda Libanon, Mustafa Adib, ger upp. Adib fick för snart en månad sedan uppdraget att bilda en ny regering, men det har inte gått.

I ett tv-tal på lördagen ber Adib folket om ursäkt för sin "oförmåga att förverkliga ert hopp om ett reformistiskt styre".

Styret i landet bygger på en snårig maktdelning efter religionstillhörighet, och kriserna har länge avlöst varandra. Den statliga ekonomin hotas av kollaps och är beroende av stöd från andra länder och långivare.

Avgörande denna gång har partierna Amal och Hizbollah varit. De är ledande krafter som representerar shiamuslimerna, och insisterar på kontroll över det viktiga finansdepartementet. Adib har försökt luckra upp sättet de mäktigaste posterna utses på, i hopp om att få in nyskapande krafter, men alltså inte fått tillräckligt stöd.

Den senaste regeringen, som fortsätter att styra under en övergångsperiod, avgick den 10 augusti efter den enorma explosionsolyckan i huvudstaden Beiruts hamn veckan före.

President Michel Aoun har varnat att landet kan vara dödsdömt om man inte kan enas om ett nytt styre.

Inrikes

Fågelskit motorn i Europas största svalkoloni

Sillgrisslor på Stora karlsön. Havsfåglarna spillning är en drivande motor i öns näringskedja. Arkivbild.
Foto: Roland Johansson/TT
Inrikes
Inrikes Svalorna på Stora Karlsö är helt beroende av att det finns fisk i havet – trots att de är insektsätare. Nya forskningsrön belyser öns komplexa samspel mellan hav och land.
– Hela kretsloppet måste vara på plats för att rädda den enskilda arten, säger Jonas Hentati-Sundberg som har lett studien.

Stora Karlsö är en av Östersjöns största kolonier för havsfåglar, med upp till 100 000 fåglar av olika arter. I en ny studie har ett forskarlag studerat hur fåglarna påverkar kringliggande ekosystem, och vice versa.

Till ön kommer tiotusentals sillgrisslor som lever på fisk från det närliggande havet. Men på ön finns också en av Europas största kolonier av hussvalor, en art som äter insekter. Att så många svalor lever på samma plats som de fiskande havsfåglarna förundrade forskarlaget.

– Vi tänkte att det måste ha något med havet att göra, säger Jonas Hentati-Sundberg, biträdande lektor vid institutionen för akvatiska resurser på SLU.

Det var början på en mångårig studie som nu har kunnat visa att svalornas existens är beroende av sillgrisslorna, som i sin tur är beroende av fisken.

Utan fisk, inga svalor

Svalorna äter fjädermygg, som det finns gott om på ön. Fjädermyggans mygglarver växer upp i vatten, och när forskarna studerade vattenmiljön vid öns strandkanter fann de stora mängder mygglarver.

Det visade sig att sillgrisslans spillning var motorn i kretsloppet. Öns havsfåglar flyger nämligen ut till havet för att fiska. När de kommer tillbaka till ön, mätta, uträttar de sina behov på klipporna. Fågelspillningen faller då ner i vattnet och tillför där stora mängder näring av både kväve och fosfor. Enligt forskarnas beräkningar är de dagliga utsläppen av fosfor lika stora som från Stockholms största reningsverk Henriksdal.

Näringen från fågelspillningen blir sedan direkt föda till mygglarverna. Det vet forskarna sedan man studerat isotopsammansättningen hos kväve och kol i fågelspillning och mygglarverna. När de sedan blivit fullvuxna fjädermyggor flyger de upp från vattnet och blir föda till hussvalorna.

– Så har vi kunnat spåra det här flödet hela vägen till svalorna, säger han.

Viktigt i bevarandearbetet

Studiens resultat ger viktiga insikter för naturvårdare, enligt Jonas.

– Normalt ser vi naturvård som något platsspecifikt. Det finns en ö här, då försöker vi skydda naturen som finns på den här ön, säger han och fortsätter:

– Men i själva verket visar det sig att om man vill skydda naturvärdena på ön behöver man förstå kopplingar som finns mellan ekosystemen.

Han påminner om att svalan är en art som minskar i antal, och att dess överlevnad förutsätter att det finns en havsfågelkoloni som förser småfåglarna med föda.

– Hela det kretsloppet måste vara på plats för att rädda den enskilda arten, slår han fast.

Linus Svensson/TT

På ön finns tiotusentals sillgrisslor. Arkivbild.
På ön finns tiotusentals sillgrisslor. Arkivbild.
Foto: Aron Hejdström
Stora Karlsös klippor sedda från forskningsfartyget R/V Electra, som användes för provtagningarna under studien.
Stora Karlsös klippor sedda från forskningsfartyget R/V Electra, som användes för provtagningarna under studien.
Foto: Jonas Hentati-Sundberg
Illustration över öns kretslopp.
Illustration över öns kretslopp.
Foto: Fredrik Saarkoppel
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Axofinans

Nytt skolår – nya utgifter

Axofinans Ett nytt skolår innebär en hel del att tänka på. Barnen behöver ofta nya kläder, nya skor, ny ryggsäck samt nya anteckningshäften och dylikt.

Detta kan kännas som en hård smäll mot plånboken, särskilt med tanke på den nuvarande världssituationen, men det är oundvikliga och nödvändiga kostnader det gäller. Det finns dock sätt att spara pengar på dessa utgifter, om man planerar rätt och försöker strama åt budgeten. Man kan exempelvis köpa produkter i andra hand, sälja förra årets kläder och accessoarer, och se till att man köper produkter som håller i längden.

Den kommande perioden är hektisk för föräldrar runtom landet, eftersom ett nytt skolår befinner sig precis runt hörnet. Början av ett nytt skolår brukar vara en spännande händelse för barn, men innebär en hel del utgifter och bekymmer för föräldrarna. Barn växer snabbt, särskilt under de tidigare åren, och ett nytt skolår innebär därmed helt nya kläder och ny skolutrustning. Det är därför viktigt att man ser till att budgeten kan klara av detta. Processen kan upplevas som rätt frustrerande, men med rätt strategi behöver inte det nya skolåret vara så pass läskigt som det kanske verkar. Det här är vad man bör tänka på.

Sälj det som inte längre kommer användas

Produkterna som man införskaffat året innan är nog antingen för små eller för slitna för det nya skolåret, men det innebär inte att man bör slänga dem. Lägger man ut det gamla, exempelvis på marknadsplatser på nätet, kan man få in mer pengar för det nya, samtidigt som man värnar om miljön och ser till att andra barn får tillgång till bra kläder. Det som inte går att sälja går altid att donera till välgörenhet och dylikt, för att se till att inget går till spillo.

Köp andrahandsprodukter

Även om man inte känner sig bekväm med att köpa kläder i andrahand åt sina barn, finns det en hel del andra produkter man kan köpa begagnat inför det nya skolåret för att spara pengar. En ordentlig ryggsäck kan kosta en rejäl peng, men det går att hitta massvis med bra ryggsäckar på nätet, som inte sett mer än ett några månaders användning.

Även elektronik, såsom miniräknare eller mobiltelefoner, går utmärkt att köpa i andrahand. Detta är särskilt rekommenderat för yngre barn, eftersom de inte är särskilt varsamma över sina elektroniska ägodelar.

Ibland är det viktigt att söka hjälp

Barnen och deras behov bör alltid komma först. Därför är det viktigt att se till att man håller sig till en budget och ser till att det finns pengar över för det nödvändiga innan skolåret börjar. Men ibland slår saker och ting snett, vilket innebär att man måste söka hjälp på annat håll. Med hjälp av ett privatlån kan man se till att allting fortlöper som vanligt, även när det går fel i karriären eller i ekonomin. Ett privatlån från rätt bank är alltid att föredra framför sms-lån och dylikt, eftersom räntorna är lägre och företagen tenderar att vara mer seriösa samt uppriktiga.

Återanvänd inom familjen

För den större familjen är det alltid bra att återanvända vid möjlighet, istället för att köpa nytt år efter år. Återanvändning av skolprodukter och kläder är något som både skonar miljön, men även plånboken. Det känns även vanligtvis mycket bekvämare för barnen än att köpa in begagnade kläder och dylikt från annat håll.

Långsiktig planering lättar på stressen

Att uppfostra barn är dyrt – det vet alla. Men med långsiktig ekonomisk planering behöver man inte uppleva onödig stress inför varje skolår. En ordentlig buffert och en rimlig budget är allt som behövs för en god hushållsekonomi. Investering är ytterligare en faktor att fundera över, eftersom bra investeringar kan säkerställa barnens framtid och se till att varje nytt år blir enklare ekonomiskt än det föregående.

Sammanfattningsvis kan man göra följande för att underlätta ekonomiskt inför det nya skolåret:

– Spara pengar genom att köpa produkter i andrahand. Detta är ett utmärkt alternativ för mindre familjer och för familjer som värnar om miljön.

– Spara pengar genom att återanvända produkter inom familjen. En självklarhet för den större familjen.

– Sälja gamla produkter inför det nya skolåret.

– Lägga undan pengar för en buffert och hålla sig till en god, välanpassad budget.

Skåne

Guldbutik rånad under pistolhot i Klippan

Bild från butikens övervakning på de båda rånarna. Om du har sett männen ska du kontakta polisen på 114 14.
Foto: Polisen
Skåne
Klippan Polisen är på jakt efter två identiskt klädda gärningsmän som pistolhotat personalen i en guldbutik i Klippan och tvingat till sig gods.

Rånet mot butiken, som ligger på Storgatan, ägde rum vid halv elva tiden på lördag förmiddag. Flera polispatruller är på väg till Klippan för att söka efter rånarna.

Det rör sig om två män som vid rånet var identiskt klädda. Svarta mjukisbyxor, gråa luvtröjor, axelremsväskor, svarta handskar och skor samt vita strumpor. Männen ska även ha varit maskerade.

Efter tillslaget mot butiken ska de båda ha lämnat platsen till fots i riktning mot torget. Stöldgodset ska de ha burit med sig i famnen, uppger polisen på sin hemsida.

Har du sett männen? Kontakta då polisen på 114 14.

Texten uppdateras...

Inrikes

Jämtländska björnar hungrar efter honung

Björnar gillar honung. Arkivbild.
Foto: Berit Roald/NTB/TT
Inrikes
Inrikes

Antalet biodlare i Jämtland som sökt ersättning hos länsstyrelsen efter det att björnar attackerat deras bikupor har ökat dramatiskt, rapporterar P4 Jämtland.

Under åren 2010 till 2018 rapporterades bara enstaka fall varje år, men under 2019 och 2020 har det ökat till över 20 rapporter per år, visar statistik från Sveriges Lantbruksuniversitets Viltskadecenter och länsstyrelsen i Jämtlands län.

– Bara här i Orrviken har vi observerat fyra olika björnar och björnen är ju jättehungrig när den kliver ur idet, säger biodlaren Sune Häggmark till radion.

Den senaste nationella siffran över antalet bikupor som förstörts av björn är 35, och den siffran är från 2018. De flesta rapporterna kom då från Gävleborgs län.

Enligt de senaste uppgifterna från Naturvårdsverket är den svenska björnstammen relativt stabil på omkring 2 800 individer.

Sport

Russom vann ovanligt Lidingölopp

Samuel Russom vann elitklassen i Lidingöloppet.
Foto: Anders Wiklund/TT
Sport
Sport

Eritreanen Samuel Russom, IS Göta, tog hem segern i elitklassen i Lidingöloppet, löparklassikern som i år bara kunde bjuda in eliten.

Russom sprang länge tillsammans med Hälle-löparen Samuel Tsegay, men ryckte med drygt en kilometer kvar till mål och vann till slut med sju sekunder. Segrartiden 45.38 är nytt banrekord.

I vanliga fall är 30 kilometer den tyngsta distansen i Lidingöloppet, men i år valde de flesta elitlöparna att ställa upp i 15-kilometersklassen eftersom tävlingen kom för nära inpå SM-loppet i maraton för tre veckor sedan.

På grund av förbudet mot publika sammankomster med fler än 50 deltagare blev inte Lidingöloppet den folkfest med tiotusentals deltagare som det brukar vara. Tävlingen genomfördes helt utan publik och utan motionärer.

Damerna springer sitt lopp senare i dag.

NÄSTA ARTIKEL