Inrikes

Tvångstankar bakom dubbelmordet i Linköping

Inrikes
Inrikes Den 37-årige man som åtalas för dubbelmordet i Linköping "fick en bild i sitt inre" som gav honom en tvångstanke att han måste döda.
– Allt tyder på att det är två slumpvis utvalda offer, säger åklagare Britt-Louise Viklund.
PREMIUM

För snart 16 år sedan knivmördades en åttaårig pojke och en 56-årig kvinna i Linköping. Nu åtalas 37-åriga Daniel Nyqvist, som har erkänt gärningen för två fall av mord. Enligt stämningsansökan begicks morden med uppsåt.

– Allt tyder på att det faktiskt är så att det handlar om två slumpvis utvalda offer. Vi har inte fått fram att det finns någon koppling mellan honom och de här personerna, säger åklagare Britt-Louise Viklund på en pressträff.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Olycka vid stålugn – anställd svårt skadad

En man har skadats allvarligt efter en arbetsplatsolycka på SSAB i Borlänge. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes

En man i 40-årsåldern har skadats av ett fallande föremål som lossnat från en stålugn på SSAB i Borlänge. Mannen, som är anställd på företaget, har förts till sjukhus med allvarliga skador.

– I samband med arbete har någonting lossnat och träffat honom. Han hade hjälm på sig, men har ändå ådragit sig svåra skador, säger Lars Hedelin, presstalesperson polisregion Bergslagen.

Händelsen kommer att utredas som misstänkt arbetsmiljöbrott.

– Det gör man 100 procent av alla tillfällen när någon skadar sig på jobbet, det är standard, säger Lars Hedelin.

Inrikes

Våldtäkt utomhus i Sollefteå

Polisen undersöker spår som säkrats. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En kvinna har under natten anmält att hon blivit våldtagen i centrala Sollefteå. Brottet ska enligt polisen ha skett utomhus vid 2-tiden.

Polisen håller under förmiddagen förhör med kvinnan och vittnen och en teknisk undersökning ska göras av de spår som säkrats.

Ingen har gripits.

Inrikes

Rasrisk på arena varnar Haverikommissionen

Taket på Östersund arena pekas ut som riskfyllt. Arkivbild.
Foto: Per Danielsson/TT
Inrikes
Inrikes

Statens haverikommission pekar ut takkonstruktionen som finns på bland annat Östersund arena som riskfylld och ger nu kommunen fram till den 15 oktober på sig att inspektera hallen, uppger P4 Jämtland.

Haverikommissionen utredde i våras olyckan då Tarfalahallen i Kiruna rasade. Kommissionen konstaterar att taket i Östersund har samma konstruktion och samma konstruktör.

– Vi har kommit fram till att den här typen av konstruktion är ganska känslig, säger Helene Arango Magnusson, utredningsordförande på Statens haverikommission, till radion.

Även i andra kommuner har byggnader med liknande konstruktion upptäckts, och bör kontrolleras.

Östersund Arena är en is- och gymnastikhall i Östersund. Arenan invigdes 2013 och är sedan dess bland annat hemmaarena för ishockeylaget Östersunds IK.

Inrikes

Klimatet i skuggan i språkrörsrace

Märta Stenevi vann partisekreterarstriden i Miljöpartiet förra året, trots att hon inte var valberedningens kandidat. Nu vill hon bli språkrör. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery / TT
Inrikes
Inrikes Fem kandidater har sagt ja till att bli nytt språkrör i Miljöpartiet. Ingen av dem profilerar sig främst på klimatpolitik.
I stället lyfter de fram rättvisefrågor som viktiga för partiet.

På tisdag den 29 september går tiden ut för att nominera kandidater till nytt språkrör i Miljöpartiet. Hittills har riksdagsledamöterna Janine Alm Ericson, Annika Hirvonen och Rebecka Le Moine sagt att de vill ta över efter Isabella Lövin, precis som jämställdhetsminister Åsa Lindhagen och partisekreterare Märta Stenevi.

– Men det kan bli fler än de fem som har gått ut offentligt, säger valberedningens ordförande Katrin Wissing.

Pratas om Stenevi

Många miljöpartister som TT talat med vill avvakta utfrågningarna av kandidaterna innan de definitivt bestämmer sig för en kandidat. Men det talas mycket om Märta Stenevi, bland annat sägs att hon har en rak och tydlig ledarstil, kan entusiasmera, har stort nätverk efter många resor till lokalföreningar i landet och så lyckades hon bli vald till partisekreterare i fjol, trots att hon inte var valberedningens kandidat.

Men många nämner också Åsa Lindhagen som en person med bra ställning i partiet.

När kandidaterna har gått ut och meddelat sina kandidaturer har de lyft fram att de vill driva olika rättvisefrågor – för större social rättvisa, mänskliga rättigheter i stort och för människor på flykt. Ingen har låtit som Greta Thunberg.

De miljöpartister som TT talat med tycker att det viktigaste är att ett av språkrören har en stark klimatpolitisk profil och förutsätter att biologen Per Bolund nu tar ett stort kliv framåt. Att han lämnar kostymerna på finansdepartementet och tar över som klimat- och miljöminister.

På förra partikongressen gick frågor om social rättvisa som en röd tråd genom debatterna. Då hade valanalysen visat att väljarna inte tyckte att MP är ett parti som förstår vanligt folk. Det tog hårt och partiet beslutade sig för att ta fram mer politik på området.

– Jag vill ha en väldigt värderingsdriven person, som har en profil som är fokuserad på rättvisefrågor, och framför allt mänskliga rättigheter, säger Grön Ungdoms språkrör Aida Badeli.

Jobbiga frågor framöver

Tiden i koalitionsregeringen med Socialdemokraterna har kantats av smärtsamma beslut för MP. Snart ska regeringen avgöra om oljeraffinaderiet Preem ska få bygga ut i Lysekil och hur den framtida migrationspolitiken ska se ut. Båda frågorna har satt i gång diskussioner om det är värt att sitta kvar i regeringen, om besluten skulle gå tvärs emot MP:s linje.

– Jag tycker att språkrörskandidaterna behöver säga vad de tycker i migrationsfrågan och om Preem, och vad de vill göra om det skulle bli ett utfall som vi inte kan stå bakom, säger Aida Badeli.

Att kandidaterna liknar varandra så mycket sakpolitiskt kan bli ett problem, tror statsvetaren Niklas Bolin på Mittuniversitetet.

– Det gör att de också kan stjälpa varandra genom att ta röster från varandra. Då kan den kandidat som sticker ut ha en fördel, säger han.

Och en av kandidaterna sticker ut. Det är Rebecka Le Moine, nu partiets talesperson för biologisk mångfald. Hon anser att ett av språkrören ska stå utanför regeringen för att kunna vara mer radikal. Hon vill också att partiet ska vara mer systemkritiskt och lyssna mer på aktivister.

Stöd bland naturnördar

Flera säger att Le Moine har en stark ställning bland vissa i partiet, särskilt bland unga och dem som någon kallar "de riktiga naturnördarna", och hon lyckades kryssa sig in i riksdagen genom personröster.

Statsvetaren Niklas Bolin vill dock inte peka ut någon solklar favorit redan nu.

– Miljöpartiet är Miljöpartiet. De har en historia av att en favorit inte alltid vinner och valberedningens förslag går inte alltid segrande ur striden, säger Bolin.

Han påminner om att en nästan helt okänd kommunpolitiker från Växjö, Magnus P Wåhlin, oväntat fick en tredjedel av rösterna när Per Bolund valdes till språkrör. Och att en viss Peter Eriksson 2002 meddelade sin kandidatur samma morgon som kongressen startade, och blev vald.

Maria Davidsson/TT

Rebecka Le Moine vill bli språkrör och tycker att partiet behöver bli mer systemkritiskt. Ena språkröret bör inte sitta i regeringen, tycker hon. Arkivbild.
Rebecka Le Moine vill bli språkrör och tycker att partiet behöver bli mer systemkritiskt. Ena språkröret bör inte sitta i regeringen, tycker hon. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery / TT
Jämställdhetsminister Åsa Lindhagen är en av dem som vill bli nytt språkrör efter Isabella Lövin. Arkivbild.
Jämställdhetsminister Åsa Lindhagen är en av dem som vill bli nytt språkrör efter Isabella Lövin. Arkivbild.
Foto: Naina Helén Jåma / TT
Janine Alm Ericson, gruppledare i riksdagen, kandiderar till jobbet som nytt språkrör i MP. Arkivbild.
Janine Alm Ericson, gruppledare i riksdagen, kandiderar till jobbet som nytt språkrör i MP. Arkivbild.
Foto: Jonas Ekströmer / TT
Annika Hirvonen är MP:s migrationspolitiska talesperson. Hon vill nu bli nytt kvinnligt språkrör. Arkivbild.
Annika Hirvonen är MP:s migrationspolitiska talesperson. Hon vill nu bli nytt kvinnligt språkrör. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist / TT

FAKTA

Fakta: De vill bli nytt språkrör

Janine Alm Ericson: riksdagsledamot sedan 2014, från Alingsås. Är gruppledare för MP i riksdagen, har tidigare varit ekonomisk-politisk talesperson.

Annika Hirvonen: riksdagsledamot sedan 2014, från Sundbyberg. Gruppledare i riksdagen och talesperson i migrations- och utbildningsfrågor.

Rebecka Le Moine: riksdagsledamot sedan 2018, från Linköping. Talesperson för biologisk mångfald. Fick Världsnaturfondens (WWF) utmärkelse Årets miljöhjälte 2017.

Åsa Lindhagen: jämställdhetsminister sedan 2019, från Stockholm. Riksdagsledamot 2018–2019, socialborgarråd i Stockholm 2014–2018.

Märta Stenevi: partisekreterare sedan 2019, från Malmö. Stadsbyggnadskommunalråd i Malmö 2016–2018, regionråd i Skåne 2014–2016.

FAKTA

Fakta: Så väljs språkröret

Tiden för att nominera kandidater till nytt språkrör i Miljöpartiet går ut på tisdag, den 29 september.

Onsdagen den 7 oktober ska valberedningen presentera en lista över alla kandidater som ställer upp. Därefter blir det tre digitala utfrågningar av kandidaterna för medlemmarna och en fjärde utfrågning, den 12 november, där även medier och andra intresserade får vara med.

Efter utfrågningarna presenterar valberedningen sin kandidat. Valet sker sedan på en digital extra kongress den 31 januari nästa år.

Inrikes

Yxman hotade till sig bilar

En yxhotande man rånade flera personer på bilar under lördagskvällen. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Flera bilrån inträffade i Fiskebäckskil i Bohuslän under lördagskvällen. Den misstänkte gärningsmannen, en man i 40-årsåldern, använde en yxa för att hota bilägarna, rapporterar P4 Väst.

I ett av fallen drabbades en familj i en villa. Med hjälp av yxan krossade mannen ett fönster till huset och tvingade sedan till sig bilnycklar.

När mannen fick problem med den stulna bilen rånade han en annan person på dennes bil. Innan dess försökte mannen även tvinga sig till en annan bil genom att hota med yxan.

Mannen greps av polis vid 21-tiden på kvällen. Han är nu anhållen, misstänkt för två fall av rån och ett fall av försök till rån, uppger radion.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Spincasino.se

Sverige agerar annorlunda än omvärlden i corona-tider!

Spincasino.se Många delar av världen står och gapar över hur få åtgärder vi i Sverige har gjort i jämförelse med omvärlden när det kommer till covid-19 pandemin. Många länder har undrat om Sverige är ute efter att göra sig av med sina egna invånare och att vi kan klassas som ansvarslösa. Trots detta så fortsätter vi svenskar att ta det relativt lugnt och de allra flesta tycker inte att det är kul och vill helst att allt ska bli som vanligt, men alla hjälps åt och gör det bästa av situationen.

Svenskarna tycks lita på sina medmänniskor

Vad beror lugnet vi bär på egentligen, när resten av jorden skakar av rädsla? En teori kan vara att vi i Sverige är väldigt solidariska och hjälps åt när det gäller och har tillit till varandra. Vi har dessutom levt väldigt bra så alla generationer som lever idag har varit fria från krig och fattigdom. Länder som har misär nära i sina minnen tenderar att reagera starkare i krissituationer, vilket inte alls är konstigt.

Vi svenskar litar på att de som är sjuka håller sig hemma och gör även detsamma själva om vi har symptom. Vi hjälper våra familjemedlemmar att handla om de är sjuka och luft-kramas från 2 meters avstånd för att inte råka smitta varandra även då vi inte ens har symtom själva, bara för att vi vill skydda våra älskade familjemedlemmar i riskgrupperna. Vissa tanter sitter i dörröppningarna i hyreshusen och stickar tillsammans. Mormödrar skickar brev till sina barnbarn som barnen får svara på i väntan på att snart återförenas igen. Det är något väldigt älskvärt över vår tillit till varandra och vår tro på att “allting ordnar sig alltid” är stark även i svårare tider!

Saker att göra under karantän:

1. Lär dig något nytt - Varför inte använda tiden till något vettigt och googla eller youtuba jordens historia eller deep-diva i något som du vill lära dig mer om som t.ex matlagning, odling, pyramiderna i Egypten, kvantfysik - ja bara fantasin sätter gränser.

2. Spela spel - Varför inte ta fram gamla sällskapsspel eller spelen du spelade när du var liten? Kanske har du ett super Nintendo som ligger och skräpar och är laddad för lite Mario? Eller spela något från datorn eller satsa på att snurra några spins online.

3. Meditera - stäng av ljuden och låt ditt sinne vila, sätt dig ner, gärna i soluppgången och lyssna på ljudet från naturen. Kanske kan du höra fåglarna kvittra, en bäck som porlar. Sätt dig i stillheten och var mottaglig en stund och låt dig själv slappna av i både knopp och kropp.

4. Skaffa en ny hobby - Släpp Netflix för en stund, varför inte skaffa en ny hobby där du kan uttrycka dig? Det kan vara allt från sång, dans, konst, matlagning, sy, skapa smycken etc. Att skapa gör oss lyckliga!

5. Plantera blommor - Det är äntligen vår och det är dags att förodla alla grönsaker och örter inför sommaren. Eller varför inte plantera om och ta sticklingar på redan existerande växter i hemmet? Att sätta händerna i jord har vetenskapligt visat sig vara lugnande och helande för oss - vad väntar du på? Back to nature!

Inrikes

Sämre vård till äldre under pandemin

Tusentals äldre har under pandemin inte fått den vård och omsorg de behöver. Arkivbild.
Foto: Gorm kallestad/NTB/TT
Inrikes
Inrikes Coronapandemin har slagit hårt mot de äldre. Enligt en undersökning av Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, har nästan 9 000 äldre under flera månader inte fått den vård och omsorg de har rätt till, rapporterar Sveriges Radio Ekot.
PREMIUM

Ivo:s genomgång visar att dubbelt så många personer har varit utan viktiga insatser från olika kommuner i över tre månaders tid, jämfört med samma period under föregående år. Det handlar främst om äldre och personer med funktionsnedsättning, och insatserna handlar om allt från avlastning i hemmet till korttidsboende.

Dagverksamheten har ställts in för nästan 4 000 äldre i år, jämfört med 143 personer förra året, enligt Ekot. Något som oroar inspektören Kaisu Kull, som är ansvarig för tillsynen:

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Barn i riskzon måste fångas upp tidigt

'Förskolepersonalen är extremt viktig. De kan se och stötta föräldrar och lotsa dem vidare, exempelvis till att ansöka om att få stödsamtal eller gå en föräldrautbildning', säger områdessekreterarna Angelika Aniol Björfäll och Gabriela Dominguez, som jobbar med unga i Botkyrka.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes I Botkyrka utanför Stockholm knyts fler unga till gäng som både blivit mer organiserade och utövar grövre våld.
Här ligger fokus på att bryta negativa mönster så tidigt som möjligt – helst redan i förskolan.
PREMIUM

– Det handlar jättemycket om att jobba innan någonting händer, säger Angelika Aniol Björfäll, som arbetar uppsökande mot unga som områdessekreterare i kommunen.

Kriminaliteten i Botkyrka ökar och fler unga dras in i etablerade gängstrukturer. Bilden delas av såväl polisen som socialtjänsten.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Allt yngre dras in i gängkriminalitet

Socialchefer på skilda håll i landet ser hur allt yngre dras in i gängkriminalitet. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Barn i nio-, tioårsåldern fångas upp av kriminella gäng och när socialtjänsten kommer in har barnen svårt att bryta med den kriminella miljön. Om de vill lämna gänget kan det kosta stora summor – som de inte har.
En enkät som TT skickat till kommunernas socialtjänster visar att problemet ökar på flera håll.
PREMIUM

– Det är barn det handlar om, och det är det som är så oroväckande. Unga i kriminalitet har alltid funnits men det eskalerar, samtidigt som våldet i gängen blir allt grövre. Det är väldigt bekymmersamt, säger Monika Boström, gruppledare på socialförvaltningen i Örebro.

De kriminella gängen i Sverige har blivit allt fler – och våldsammare. Skjutvapenvåldet har ökat och polisen har varnat för att allt yngre personer dras in i gängverksamheten.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL