Krönikor

Tillit och valfrihet

YTUBL72O82WoL1AFC4pFrTNLBtE.jpg
Foto: BERTIL ERICSON
Krönikor
Krönika

Som bekant har den svenska strategin för att mota pandemin orsakat förvåning i omvärlden. Ja, även här hemma har graden av tillit och frihet för enskilda förvånat och förskräckt många. För få av oss anade att Sverige skulle komma ut som frihetens och det personliga ansvarets högborg.

För egen del borde jag egentligen inte ha varit förvånad. Under drygt två år har jag deltagit i en utredning om gymnasieskolans och vuxenutbildningens framtida organisation. I det sammanhanget har jag gjort samma iakttagelse, nämligen att vi i Sverige i väldigt stor utsträckning litar på våra medborgares omdöme.

Jag hävdar inte att jag vet hur utbildningar planeras i hela världen, men vågar ändå påstå att vi är rätt unika. Jämfört med andra länder spelar elevernas val och intressen en större roll för hur gymnasieskolan organiseras. Om det är väldigt många som vill studera ekonomi har det offentliga en skyldighet att försöka möta intresset. Om många vill bli frisörer ska utbudet anpassas efter intresset. Och så vidare.

I grunden tycker jag det här är ett sympatiskt synsätt. Det är viktigt och riktigt att ta till vara enskildas drivkrafter. Om vi ger människor en möjlighet att förverkliga sina drömmar, då talar mycket för att de också är beredda att ta ansvar för sina egna och andras liv. Det går aldrig att ovanifrån administrera fram ett väl fungerande samhälle. Vi måste helt enkelt våga lita på våra medborgares klokskap och beslut.

Men det finns förstås en hake.

Alla har inte samma rationella möjligheter att göra kloka val. Det är betydligt enklare att ta ett personligt ansvar för den fysiska distanseringen för familjen i villan än för familjerna som bor trångbodda i en lägenhet. Och det är förstås enklare att undvika att ta bussen om du har bil än om du inte har det.

För den som har föräldrar med god kunskap om svensk arbetsmarknad är det lättare göra ett rationellt val av gymnasielinje än för den som har föräldrar som helt saknar egna kunskaper och erfarenheter.

I dag har vi populära utbildningar som inte leder till jobb i den utsträckning som de borde. Om det inte finns jobb för stylister är det ett slöseri med resurser att fortsätta utbilda lika många stylister som tidigare, och det är dessutom ojuste mot dem som väljer utbildningen.

Alltså krävs det hela tiden en balansgång. En balans mellan individuellt ansvar och politisk styrning. En balans mellan det personliga intresset och det samhälleliga, det allmännas behov. Jag anar på goda grunder att det efter pandemin kommer att ställas krav på ökad offentlig styrning inom många områden. Jag har själv i min utredning föreslagit att samhället ska ta ett fastare grepp om planeringen av gymnasieskolan.

Jag tror alltså att vi i Sverige kommer att ta några steg som gör oss mer lika andra länder. Det är logiskt. Samtidigt hoppas jag att vi inte går för långt. I grunden är det sunt med ett långtgående personligt ansvar och att målet måste vara att göra det möjligt för alla att ta det ansvaret.

Som sagt, det är många som är förvånade över att Sverige kommit ut som landet som litar på sina medborgare, men visst är det också lite märkligt att det i så många länder ses som givet att politiker vet bäst.

Krönikor

Vilken sommar vi fick

Värme och gemenskap - men på avstånd. Så var sommaren 2020.
Foto: Naina Helén Jåma/TT
Krönikor
ESLÖV Skånskans krönikör ser tillbaka på en annorlunda sommar.

Vilken sommar vi fick. Sol och värme, gemenskap på avstånd och en storartad enighet om att bekämpa coronan. Bortsett förstås från dem som förvissade om sin odödlighet har struntat i avstånd och oss andra. Inte så många rätt där…

Men det blev inte så många rätt här heller. Om än på ett annat plan. Sommarens projekt 1 som stoppades av projekt 2. Och projekt 3, som var beroende av de två, liksom fyran av de tre.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Krönikor

Semesterkänslan är inte riktigt som den brukar

Ewa-Gun Westford.
Krönikor
KRÖNIKA

Denna krönika skrivs på första semesterdagen den 24 augusti – detta märkvärdiga år anno 2020, prövningarnas år för oss alla. Corona. Krona. Ett vackert ord, nästan skimrande. Kronan på arbetsåret brukar ju vara. Den. Första. Semesterdagen. En månad framför mig av annat än ond bråd död, onödigt våld, anlagda bränder, människors tillkortakommanden och händelser på människornas bakgårdar. Semesterkänslan är inte riktigt som den brukar, jag har ju arbetat hemifrån sedan i början av mars. Februariveckan med min engelska familj i Frankrike, när vi ännu inte förstod vad som komma skulle, är ett dyrbart minne för mig. Vem vet när vi får ses igen?

Planeringen inför årets huvudsemester gick om intet för mig som för alla andra. När jag skickades att jobba hemifrån utifrån riskgruppsperspektivet kändes det sådär för mig som är van vid stormens öga. Men när coronahelvetet sjunkit in tog jag beslutet att gilla läget. Jag inredde raskt en arbetsplats på min högt älskade köksö. Den är inte bara en plats för matlagning. Den är avstjälpningsplats, läsplats, nyckelstationsplats, laddningsplats för min mobiltelefon, fjärrkontrollplats, lite övriga prylarplats och skulle nu också tjäna polisen med två datorer – min ståtlige Mr Mac (han tar plats, han) och tjänstelaptopen samt diverse block, pennor och annat. Till detta kom att Malmö symfoniorkesters konserter också skulle avnjutas på distans på grund av 50-personersregeln. Då fick jag bereda plats för middagskuvertet och vinet också. På min ö välkomnades Robert Trevino och hela MSO. Ett alldeles underbart och kärleksfullt sätt att vara tillsammans på med maestro och musiker i närbild. På min ö. Ömsesidig kreativitet i svåra tider. Den som går vilse finner ofta nya vägar.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Krönikor

Corona måste diskuteras

YTUBL72O82WoL1AFC4pFrTNLBtE.jpg
Foto: BERTIL ERICSON
Krönikor
Krönika

Den svenska Coronastrategin har utan tvekan diskuterats. Det har funnits röster som menar att myndigheter och regeringen har överreagerat. Högst av alla hördes AP-direktören Kerstin Hessius, som i SVT-Agenda menade att åtgärderna för att stoppa smittan orsakade större skada än viruset.

Och så har det höjts många röster som menar att vi även i Sverige borde ha krävt munskydd och strängt skolor.

Jag håller alltså inte med professor Björn Olsen och andra när de hävdar att det inte har tillåtits någon debatt, att media och myndigheter har uppträtt likt en sekt. Alla har inte sjungit med i Tegnellkören, och det är bra det.

Därutöver behöver vi en rejäl debatt om den svenska välfärdens struktur i allmänhet, och om sjukvården i synnerhet. För hur bra strategi vi än utvecklar, hur klokt alla ansvariga än agerar, strukturen sätter ramen för vad som är möjligt att åstadkomma.

Vi har alla sett och hört när statsepidemiologen Anders Tegnell förklarar varför det är så viktigt att plana ut smittspridningen. Det gäller att förhindra att vården överbelastas, att se till att det hela tiden finns plats inom sjukvården för de svårast sjuka.

Hans kollegor runt om i världen har försökt föra samma pedagogiska resonemang, men förutsättningarna ser trots allt olika ut i olika länder. Sverige har relativt få vårdplatser på sjukhusen. Ja, vi befinner oss i EU:s bottenskikt och även när det gäller intensivvårdsplatser ligger vi klart under snittet, fem platser per 100 000 invånare jämfört med drygt 11 i EU, enligt sajten Sjukhusläkaren.

Den goda förklaringen till siffrorna är att vi har en väl utbyggd hemsjukvård och därmed kan hjälpa svårt sjuka utan att behöva flytta dem. Den lite mer bekymmersamma är att vi har drivit effektiviseringen så långt att många äldreboenden i praktiken har utvecklats till vårdboenden. Även till vardags är det ett hårt tryck på äldreomsorgen då de får ta hand om många med stora behov. Under pandemin har trycket blivit orimligt.

Jag är ingen vän av centralisering, och jag är definitivt ingen vän av omorganisationer. Brist på resurser eller brist på utbildad personal kan inte organiseras bort. Och jag håller med alla som tycker det är klokt att vänta med slutsatser till efter pandemin.

Men när det är sagt; gärna en fortsatt debatt om strategin, men vi behöver också en rejäl debatt om sjukvårdens struktur.

Under senare år har just regionernas, de gamla landstingens, roll diskuterats. Det har funnits planer på storregioner och därmed ett ökat ansvar för regionerna. Jag trodde inte på idén före Coronakrisen, och jag tror ännu mindre på den idag.

Idag har staten och regionerna och kommunerna ett ansvar för sjukvården. Många ansvariga bäddar för oklarheter när det gäller vem som ska göra vad. Dessutom finns det som sagt en risk att ansvariga på olika nivåer försöker skjuta över ansvar och kostnader på andra. Inte av illasinne, utan helt enkelt därför att resurserna är begränsade och alla försöker hålla sin budget.

Vi kan aldrig komma ifrån gränsdragningar. Staten kan inte sköta allt, och kommunerna kan inte ta ansvar för all sjukvård, inklusive sjukhusen. Men det finns ingen naturlag som säger att vi i Sverige måste ha tre politiska nivåer för att styra sjukvården.

Krönikor

Längesedan men inte så längesedan

Krönikor
Krönika

Det är, utan att gå in på detaljer, en rätt så trist sommar. Vädret är inget att jubla över, till att börja med, och den där jäkla coronan ligger ju som en våt filt över allting. Bland annat. Sommaren 2020 kommer inte att gå till historien som en höjdarsommar, så mycket är säkert. Jag kommer inte på något särskilt som jag känner att jag vill skriva om den.

Tur för mig, med andra ord, att en helt annan tid hoppar rakt i händerna på mig.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Krönikor

En del av vandalismen har skett på order uppifrån

Krönikor
KRÖNIKA

Som många med känsla för skånsk nostalgi har även jag berörts av branden i Kävlinge för en tid sen, då hembygdsmuseet Klockaregården brann ner och oersättliga historiska föremål gick upp i rök. Pyroman? Slarv? Något annat? Bland mina vänner funderade vi omedelbart på den så kallade ”Gryningspyromanen”, som ju under sin karriär lyckades bränna ner ett antal kulturbyggnader: Snickerboa i Katthult från filmen om Emil i Lönneberga, Nils Holgerssongården m m.

Jag vet inte var denne person finns i dag, om han ens är på fri fot, jag hoppas han inte är mantalsskriven i Kävlinge.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Privatlån.com

3 unika saker du kan använda ett blancolån till

Privatlån.com Många väljer att använda ett blancolån som ett billån eller för att samla mindre lån och krediter. Som mest kan du låna 600 000 kronor, men du kan även låna så lite som 5 000 - 10 000 kronor.

Eftersom blancolån saknar krav på säkerhet kan pengarna användas till precis vad som helst. Du kan dessutom justera lånets löptid för att hitta en månadskostnad som passar din ekonomi, vilket innebär att du kan ha råd med det mesta.

Det finns många användningsområden för denna låneform. Nedan ska vi titta närmare på tre lite mer ovanliga saker som du kan finansiera med hjälp av ett blancolån.

Köp din drömhäst

Att köpa häst är inte billigt, många gånger kostar dessa fyrbenta djur tiotusentals kronor. Har man inte sparat ihop under en längre tid kan det vara svårt att ha råd. Samtidigt vill du kanske vänta allt för länge med att köpa, särskilt inte om du råkar hitta drömhästen till salu.

Genom att ta ett blancolån kan du betala för hästen direkt och sedan dela upp betalningen i en takt som passar din ekonomi. På så sätt slipper du allt för stora påfrestningar på din ekonomi. Du kan dessutom låna lite mer om du till exempel behöver köpa till lite ny utrustning.

Res på semester till tropikerna

Många är de som drömmer sig bort till varmare breddgrader, inte minst när vintermörkret smyger sig på. Att besöka tropiska öar med kritvita stränder kan dock vara kostsamt och att finansiera hela familjeresan med eget sparkapital kan kännas i plånboken.

Även här kan ett blancolån vara ett bra alternativ. Eftersom du kan lägga upp blancolån under flera års tid kan du låna till resan och samtidigt få en mer hanterbar månadskostnad.

Eftersom de flesta blancolån betalas ut inom 1 till 2 dagar - vissa kan till och med betalas ut samma dag - kan du dessutom slå till på resan direkt utan att riskera att priset höjs.

Investera i ny hemelektronik

Behöver du byta ut hemmets TV? Eller kanske är det hög tid att köpa en ny dator? Hemelektronik är ofta dyrt och kan var svårt att finansiera utan att spara ihop under en längre tid. Då kan du med hjälp av ett blancolån delbetala inköpet under en längre tid istället för att behöva ta av ditt sparande.

Blancolån har en relativt låg ränta, särskilt om du har en god kreditvärdighet, vilket kan göra lånet till ett prisvärt alternativ till delbetalning i butik. Du kan dessutom lösa delar eller hela lånet i förtid om du har möjlighet och komma undan ännu billigare.

Krönikor

Skanska framåt ute i världen

Krönikor
Ekonomikrönika

Under början av juli har Skanska inhöstat tre stora order på nybyggen runt om: i Brno, Tjeckien järnvägsspår för 610 miljoner svenska kronor, en ny bro i norska Trondheim för 800 miljoner samt samt järnvägsbyggen i Massachusetts på USA:s östkust norr om New York.

Där svarar Skanska för 760 miljoner kr, hälften av ordern på 19 km spår, åtta järnvägsbroar, tio korsningar och annan infrastruktur.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Krönikor

En oerhört viktig seger

Artur G Bliding är sportchef på Skånska Dagbladet.
Krönikor
Sport
KRÖNIKA Det måste förstås betonas: Segern mot Djurgården var oerhört viktig för Malmö FF och för Jon Dahl Tomasson. De tre poängen mot 2019 års svenska mästare kommer förmodligen att få väldigt många himmelsblå att sova gott natten till torsdag.

Man kan prata hur länge och mycket som helst om små marginaler, för få träningsmatcher och tidskrävande processer med målet att bygga nya spelsystem. Det går ändå inte att komma ifrån att MFF inför säsongen var (och fortfarande är) en stor guldfavorit och att varken resultat eller spel övertygat hittills i Allsvenskan.

Men frågan är om inte många pusselbitar föll på plats i onsdagens match på Eleda Stadion. Djurgården gav MFF, rent spelmässigt, förmodligen det bästa motståndet hittills under 90 minuter den här säsongen. Mästarlaget ställde en hel del viktiga frågor under matchen och MFF svarade på ett utmärkt sätt över hela planen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Krönikor

Det går att lita på oss

Krönikor
Krönika

Eftersom vi i princip har slutat att hantera kontanter i detta land har de flesta butiker slopat rutinen med att stoppa i ett mynt när man hämtar ut sin kundvagn. Någon som vet hur det har fallit ut, rent generellt?

A. Det blev totalt kaos, vagnar för hundratusentals kronor har stulits och mängder av bilar skadats av övergivna vagnar som rullat omkring kors och tvärs på butikernas parkeringsplatser.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL