Opinion

Tidig pension för slitna

Opinion
Opinion

Danmarks regering vill sänka pensionsåldern för dem som arbetat i fysiskt krävande yrken. Enligt statsminister Mette Frederiksen vänder sig reformen, den så kallade ”Arnepensionen” främst till äldre som börjat arbeta tidigt och därför samlat på sig ett stort antal arbetade år innan den vanliga pensionsåldern. Den som till exempel arbetat i 42 år redan när de fyller 61 har möjlighet att gå i pension ett år tidigare och till skillnad från tidigare behöver man ingen utredning eller läkarintyg, det är bara att gå om man omfattas av det nya regelverket. Det är en intressant och logisk tanke att antal arbetsår, snarare än vilken ålder man är, ska kunna påverka när man går i pension. Även den som arbetat deltid ska kunna utnyttja möjligheten, så att reformen inte brister i jämställdhet: kvinnor i äldre generationer har inte sällan arbetat deltid helt eller delvis under sitt yrkesliv. Det är klokt.

Statsminister Mette Frederiksen höll presskonferens om förslaget på slakteriet Danish Crown i Horsens för att styrka sina argument och menade att nästan alla som arbetat där länge hade ont och var trötta i kroppen.

Hon poängterade att Arnepensionen inte var något som den som är medelålders i dag nödvändigtvis kunde hoppas på: det är mindre vanligt att börja arbeta riktigt tidigt för senare generationer och en del av de allra tyngsta jobben har försvunnit.

Det är inga större rikedomar man får om man går i pension tidigt: 13 550 danska kronor i månaden. Det ska bekostas bland annat med ett ”socialt bidrag” som tas ut i extra skatt från bankerna, eftersom regeringen helt enkelt menar att det finns pengar i finanssektorn och att de gott kan hjälpa till att betala, vilket skapat en del höjda ögonbryn. Det är definitivt vänsterpolitik regeringen för i den här frågan.

Sverige har höjt pensionsåldern för inte så länge sedan, så frågan är hur intresserade partierna kommer att vara av att snegla över sundet på en utveckling åt andra hållet. De borde vara det: det är inte en dum tanke att det är antal år med hård arbetsbelastning som avgör när det är lämpligt att gå i pension. För Socialdemokraternas eller Vänsterpartiets väljare kan det vara ett attraktivt sätt att bedriva vänsterpolitik.

Opinion

Byråkratifeta regioner

Alltför många pärmbärare i regionerna.
Foto: Jessica Gow/TT
Opinion
Opinion

Vi är inne i ett valår. Inga politiker kommer att ha svårare att försvara sitt fögderi än regionpolitikerna som har ansvaret för den svenska sjukvården.

Svenska Dagbladet visade för några dagar sedan hur hela 33,6 procent av personalökningarna inom sjukvården de senaste 13 åren består av byråkrater. Allra värst är det i Region Stockholm där ökningen av byråkrater är 62 procent. Men även Region Skåne ligger illa till med en ökning med 34 procent.

Av samtliga personalökningar står ökningen av byråkraterna för 62 procent hos värstingen, Region Stockholm. Rikssnittet ligger på 33,6 procent medan Skåne har en ökning med 34 procent, vilket motsvarar 1925 fler byråkrater. Alla är förstås inte passiva pärmbärare ingen verksamhet klarar sig utan en stor tjänstemannakader. Men vi har fått en alltmer destruktiv obalans mellan vårdpersonal och en svällande byråkrati.

Få eller inga politiker kommer att ställa sig upp och försvara ökningen av byråkratin. Frågan är om de ens är medvetna om hur omfattande ökningen har varit. Snarare är den ett utslag av bristande kontroll och oförmåga att göra rätt prioriteringar.

Så här kan vi inte ha det och definitivt kan vi inte fortsätta på den inslagna vägen.

Till det paradoxala hör att ökningen av antalet byråkrater inom sjukvården inte är önskad av politikerna. De vinner inte några väljare under valrörelsen genom att stå i valstugor och peka på att de har anställt fler tjänstepersoner för den och den uppgiften. Däremot riskerar politikerna i majoritetskonstellationerna att förlora valet om och när väljarna får upp ögonen på hur illa ställt det är.

Det behövs en kriskommission för sjukvården. Den svällande byråkratin är inget som regionpolitikerna eller regionernas högsta chefer själva klarar av att hantera. Det gäller i synnerhet som en delförklaring är att statliga regelverk kring sjukvården pressar fram en ökad byråkrati t.ex genom dokumentationskrav, rapporteringsskyldigheter och liknande krav på de administrativa processerna.

Det finns en rad saker som behöver klarläggas. Hur kan t.ex Region Östergötland begränsa ökningen av andelen byråkrater till 14 procent under samma tidsperiod som genomsnittet för regionerna är mer än dubbelt så högt på 34 procent. Det behövs en kriskommission för sjukvården, gärna en gemensam via SKR, regionernas eget samverkansorgan.

Lars J Eriksson

Opinion

Laban kunde varit en bra anställd

Opinion
Opinion

Kanske är det ingens fel att 23-årige Laban från Eslöv, som hade autism, valde att avsluta sitt liv efter att han upplevt sin arbetssituation som stressande. Laban arbetstränade på Samhall, som borde haft goda förutsättningar att tillgodose en anställd med särskilda behov. Att han inte kunde garanteras den förutsägbara, trygga arbetsträning som han behövde för att kunna fungera är rejält tragiskt.

Personer med symptom som gör att de kräver en extremt inrutad, förutsägbart arbetssituation skulle kunna vara en tillgång för en verksamhet. En ung person utan problem med att göra vad hen ska på utsatt tid, som trivs med det som andra skulle tycka var tråkiga, repetitiva arbetsuppgifter skulle med rätt stöd vara en bra anställd.

Det sorgliga och märkliga i historier som Labans är att personer med den här typen av funktionsvariationer med rätt förutsättningar både kan klara av och trivas med ett arbete. Personer med en problematik som gör det struligt för dem i vardags- och privatlivet kan komma till sin rätt på en arbetsplats med tydliga regler och förväntningar.

Man kan inte annat än beklaga att det verkar så svårt med förståelsen för vad som behövs för att personer med särskilda behov ska få plats på arbetsmarknaden och i samhället. Arbetsgivare som Samhall borde ha kompetens och möjlighet att av att möta dem på deras egna villkor.

Martina Jarminder

Opinion

Vad man pratar om när man pratar ekologiskt

Opinion
Opinion

En rapport från ekonomihögskolan vid Lunds universitet kommer fram till att ekologisk odling är sämre för miljön än konventionell. Som vanligt har det lett till en diskussion som blandar ihop koncept och målsättningar med ekologisk odling, vilket man bland annat kunde se i en läsarchatt på SVT i samband med inslaget.

Tillspetsat kan man säga att de som är mot eko-odling är nedlåtande och förespråkarna är romantiserande och otydliga. Man kan dock glädja sig åt att kunskapen mellan de två grupperna förefaller överlappa i högre grad än tidigare. Till exempel är eko-skeptikerna numera med på att det behövs häckar och snår mellan åkrar även inom konventionellt jordbruk om man ska ha någon chans till biologisk mångfald.

Det är ett missförstånd att ekoodlare och konsumenter inte förstår att avkastningen blir mindre utan konstgödsel. Att eko-konsumenter är lurade av godhetssignalering är en vanlig tes från eko-skeptikerna, men det stämmer sällan. Eko-skeptikerna verkar å sin sida underligt ointresserade av näringsvärdet i det som odlas: mycket mat innebär inte alltid bra mat.

I studien menar man att det är bättre för klimatet med konventionell odling som maxar avkastning eftersom övrig mark då kan vara ”skog eller orörd natur”. Övergivna åkrar förvandlas inte till naturskog bara för att man slutar odla vete där, det är olika sorters mark. Detta inte främst menat som kritik av studiens författare, utan som ett uppgivet konstaterande av hur studiens resultat kommer att läsas och tolkas.

Ekobonden Ebba-Maria Olson på Mossagården i Veberöd intervjuas om huruvida studien kommer att leda till att hon övergår till konventionellt jordbruk, men ekoodlare har oftast gjort hemläxan kring varför de vill odla ekologiskt. Olson nämner daggmaskar. Ekoodling handlar ofta om tanken om jorden som en enda levande och frisk organism, som ska vara full av svamptrådar, maskar och insekter som gör sitt jobb. Det kan inget konstgödsel i världen åstadkomma.

Opinion

Även dyrare pizza

Högre elpriser slår igenom överallt.
Foto: Marco Ugarte
Opinion
Opinion

En stor del av svenska folket har drabbats av en elprischock när de öppnat sin elräkning från december som förfaller nu i slutet på januari. Det handlar för många om mer än en fördubbling av elkostnaden, mest i Sydsverige och för de med rörligt avtal. Det har gjort att vi fått ett nytt begrepp, elfattigdom.

Men det är inte bara enskilda hushåll som drabbas. I Skånska Dagbladet intervjuades Roy Rosendahl, vd för Klagstorps Gurkodling. Hans företag får ökade kostnader med 600.000-700.000 kronor eftersom växthusodling är en mycket elkrävande verksamhet, en kostnadsökning som det blir svårt föra vidare till kunderna.

På den politiska nivån har elprisernas ökning blivit en het potatis. Regeringen vill subventionera de med särskilt höga elkostnader för sin uppvärmning. Det är en fördelningspolitiskt tveksamt förslag, hur undviker man att subventionera de med uppvärmd inomhuspool, lyxigt stor boendeyta eller annat som inte handlar om värmeförsörjningen i ett hus? Ändå är det rätt att regeringen vill göra något.

Men den chockhöjda elräkningen i december är inte tillfälligheterna spel utan speglar ett Europa som varit alltför passivt när det gäller att investera i energisektorn. Det handlar heller inte om begränsade ryska gasleveranser till Europa, de var högre under 2021 än 2022. Angela Merkel sa kort före sin avgång att Ryssland helt följt sina leveranser.

Inom EU råder en fri elmarknad. Eftersom naturgas används för att producera elektricitet så innebär konkurrens om gas och högre gaspriser också högre elpriser. Med den fria elmarknaden tvingas vi i Sverige betala för andra länders bristfälliga energipolitik, något som även företrädare för svensk industri reagerar emot. Framöver kommer vi att se hur höga elpriser slår igenom på en rad områden; höga grönsakspriser, högre priser på mejerivaror, dyrare gödning för lantbruket, dyrare varor i alla slag av butiker som är beroende av el, dyrare pizza och matbröd, ja nästan allt som vi konsumerar blir dyrare. Detta för att politikerna inte förstod vad en gemensam elmarknad inom EU skulle leda till.

Lars J Eriksson

Opinion

Återupprätta den nordiska samhörigheten

Opinion
Opinion

I år är det 70 år sedan passfrihet mellan de nordiska länderna infördes. Det borde firas men den fria rörligheten i Norden har åter urholkats, efter två år med stängda gränser till följd av åtgärder mot pandemin.

I söndags skrev kommunalråden i tre särskilt drabbade kommuner, Haparanda, Strömstad och Lund, om de allvarliga effekterna i gränsregionerna. Fyra av fem som bor och verkar i de nordiska gränsregionerna uppger att deras möjligheter att röra sig över gränserna har inskränkts till följd av covid 19-restriktionerna.

Haparanda och Torneå har sedan decennier fungerat som en stad. När gränskontroller infördes för två år sedan med militär personal på gränsen var det som om trafiken mellan Södermalm och Gamla stan i Stockholm skulle stoppats.

De stängda gränserna har lett till att barn med skilda föräldrar bosatta i olika olika länder inte kunnat träffa båda föräldrarna på månader och att vänner och släktingar inte kunna mötas. Såväl arbetspendling som handel och turism har drabbats negativt. Attityderna mot andra nordiska medborgare har blivit mer negativa i stora grupper. Den mer än hundraåriga självklara nordiska samhörighetskänslan har urholkats på ett allvarligt sätt som riskerar att få långsiktigt skadliga effekter.

Nu måste de nordiska ledande politikerna inse att de har ett ansvar för att den nordiska samhörigheten återupprättas. Ett öppet Norden gagnar alla. Både nya och gamla kvarvarande gränshinder måste monteras ner och aldrig åter resas.

Yngve Sunesson

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Axofinans

Nytt skolår – nya utgifter

Axofinans Ett nytt skolår innebär en hel del att tänka på. Barnen behöver ofta nya kläder, nya skor, ny ryggsäck samt nya anteckningshäften och dylikt.

Detta kan kännas som en hård smäll mot plånboken, särskilt med tanke på den nuvarande världssituationen, men det är oundvikliga och nödvändiga kostnader det gäller. Det finns dock sätt att spara pengar på dessa utgifter, om man planerar rätt och försöker strama åt budgeten. Man kan exempelvis köpa produkter i andra hand, sälja förra årets kläder och accessoarer, och se till att man köper produkter som håller i längden.

Den kommande perioden är hektisk för föräldrar runtom landet, eftersom ett nytt skolår befinner sig precis runt hörnet. Början av ett nytt skolår brukar vara en spännande händelse för barn, men innebär en hel del utgifter och bekymmer för föräldrarna. Barn växer snabbt, särskilt under de tidigare åren, och ett nytt skolår innebär därmed helt nya kläder och ny skolutrustning. Det är därför viktigt att man ser till att budgeten kan klara av detta. Processen kan upplevas som rätt frustrerande, men med rätt strategi behöver inte det nya skolåret vara så pass läskigt som det kanske verkar. Det här är vad man bör tänka på.

Sälj det som inte längre kommer användas

Produkterna som man införskaffat året innan är nog antingen för små eller för slitna för det nya skolåret, men det innebär inte att man bör slänga dem. Lägger man ut det gamla, exempelvis på marknadsplatser på nätet, kan man få in mer pengar för det nya, samtidigt som man värnar om miljön och ser till att andra barn får tillgång till bra kläder. Det som inte går att sälja går altid att donera till välgörenhet och dylikt, för att se till att inget går till spillo.

Köp andrahandsprodukter

Även om man inte känner sig bekväm med att köpa kläder i andrahand åt sina barn, finns det en hel del andra produkter man kan köpa begagnat inför det nya skolåret för att spara pengar. En ordentlig ryggsäck kan kosta en rejäl peng, men det går att hitta massvis med bra ryggsäckar på nätet, som inte sett mer än ett några månaders användning.

Även elektronik, såsom miniräknare eller mobiltelefoner, går utmärkt att köpa i andrahand. Detta är särskilt rekommenderat för yngre barn, eftersom de inte är särskilt varsamma över sina elektroniska ägodelar.

Ibland är det viktigt att söka hjälp

Barnen och deras behov bör alltid komma först. Därför är det viktigt att se till att man håller sig till en budget och ser till att det finns pengar över för det nödvändiga innan skolåret börjar. Men ibland slår saker och ting snett, vilket innebär att man måste söka hjälp på annat håll. Med hjälp av ett privatlån kan man se till att allting fortlöper som vanligt, även när det går fel i karriären eller i ekonomin. Ett privatlån från rätt bank är alltid att föredra framför sms-lån och dylikt, eftersom räntorna är lägre och företagen tenderar att vara mer seriösa samt uppriktiga.

Återanvänd inom familjen

För den större familjen är det alltid bra att återanvända vid möjlighet, istället för att köpa nytt år efter år. Återanvändning av skolprodukter och kläder är något som både skonar miljön, men även plånboken. Det känns även vanligtvis mycket bekvämare för barnen än att köpa in begagnade kläder och dylikt från annat håll.

Långsiktig planering lättar på stressen

Att uppfostra barn är dyrt – det vet alla. Men med långsiktig ekonomisk planering behöver man inte uppleva onödig stress inför varje skolår. En ordentlig buffert och en rimlig budget är allt som behövs för en god hushållsekonomi. Investering är ytterligare en faktor att fundera över, eftersom bra investeringar kan säkerställa barnens framtid och se till att varje nytt år blir enklare ekonomiskt än det föregående.

Sammanfattningsvis kan man göra följande för att underlätta ekonomiskt inför det nya skolåret:

– Spara pengar genom att köpa produkter i andrahand. Detta är ett utmärkt alternativ för mindre familjer och för familjer som värnar om miljön.

– Spara pengar genom att återanvända produkter inom familjen. En självklarhet för den större familjen.

– Sälja gamla produkter inför det nya skolåret.

– Lägga undan pengar för en buffert och hålla sig till en god, välanpassad budget.

Opinion

Pensionspengar ska inte placeras i diktaturer

Opinion
Opinion

Andra AP-fonden har placerat två miljarder kronor i elva diktaturers statsobligationer. Det innebär att svenska pensionspengar stödjer förtryckare i länder som Egypten, Förenade Arabemiraten, Kazakstan och Kina.

Det är tidningen Arbetet som kartlagt AP-fondens innehav och med definitionen av diktatur från tankesmedjan Freedom House avgränsat hur mycket av pengarna som använts mot AP-fondens egna principer som bland annat handlar om rätten att bilda fackföreningar. Den efterlevs inte i de elva diktaturerna.

AP-fondens försvar för sina placeringar är den vanliga, att de arbetar för att ”påverka utvecklingen till det bättre”. Det är svårt att tro att AP-fondens i sammanhanget ganska blygsamma belopp skulle göra de brutala diktatorerna, som Xi Jinping i Kina eller shejkerna i oljeländerna på den arabiska halvön beredda att ändra sin förtryckarpolitik, även om AP-fondsdirektörerna skulle föra fram kritik. Att köpa statsobligationer innebär ju inte heller någon särskild inriktning på mänskliga rättigheter. De används av staterna efter egna prioriteringar.

Så det finns bara ett rimligt beslut av AP-fondens ledning - att följa den egna placeringspolicyn och inte investera några pensionspengar i diktaturers statsobligationer.

Ledarredaktionen

Skåne

Bröllopsyra på mässa i Malmö i helgen

Skräddare Ava Kryeziu från Skräddarhuset Malmö visar en återbruksklänning för 10 000 kronor.
Foto: Lena Breitner
Skåne
Malmö
Malmö Efter ett års frånvaro var bröllopsmässan tillbaka i helgen. Trenden är tydlig. Många ska gifta sig, men det blir ofta mindre bröllop och planeras långt i förväg. Mycket är redan uppbokat.

Med händerna fulla av kassar lämnar Carol Gonzales och Stefan Airoldi från Skurup Malmömässan. I juli ska de gifta sig i Tyskland.

De erkänner att det är lite nervöst med gästerna, som ska komma från Peru, Italien och Tyskland. Vad som kommer att gälla i sommar med pandemi och restriktioner går bara att gissa. Lokalen är i alla fall bokad och gästlistan är klar.

– Vi tittade mest på ringar, säger han.

– Och bröllopsklänningar, säger hon.

Carol Gonzales och Stefan Airoldi från Skurup ska gifta sig i Tyskland i sommar. Ringar och klänning är ännu inte klara.
Foto: Lena Breitner

Skräddarhuset Malmö hade många klänningar i sin monter. Här kan man få skräddarsytt eller konfektion.

En tydlig trend är att brudar inte alltid behåller sina klänningar utan säljer dem som återbruk. Skräddaren Ava Kryeziu visar en klänning med spetsliv som nu kostar 10 000 och där butiken tar hälften. Oftast behövs lite ändringar som butiken tar betalt för.

100 000 - 250 000 kronor

Arrangören av Bröllopsfeber har koll på sina besökare.

– 50 000 par gifter sig varje år och hälften av dem har en bröllopsfest, säger Bröllopsfebers Claes-Åke Hultin. De som kommer hit kommer att göra av med mellan 100 000 och 250 000 kronor.

När han började göra mässor för 16 år sedan var 90 procent av besökarna kvinnor. I dag är det vanligare att den blivande maken följer med. 30 procent är numera män.

Linda Leoni och Filip Tenggren gifter sig i Kroatien 2023 och har fest i Sverige 2024. Inbjudningskort, videograf och transporter ska fixas.
Foto: Lena Breitner

Linda Leoni och Filip Tenggren från Båstad ska gifta sig 2023 men har ännu inte bokat lokal. Orsaken handlar om kultur. De ska gifta sig i Kroatien.

– Där bokar man lokalen 2-3 månader i förväg, säger Lina Leoni.

Annars tycks det mesta vara klappat och klart. Modellen på klänningen liksom ringarna är bestämda sedan innan.

– Det är småsaker man behöver, säger hon. Transporter, inbjudningskort, videograf.

Linda Leoni och Filip Tenggren ska gifta sig i Kroatien 2023. En tur i Rolls-Royce innan festen i Sverige 2024 lockar.
Foto: Lena Breitner

Fotograferna på mässan verkade pigga på att flygas till Kroatien och en fest för ett trettiotal personer.

Till festen i Sverige för ett hundratal personer vill paret komma i en fin bil. De får provsitta Malm Elites Rolls-Royce där både Madonna och Lady Gaga suttit.

Orkester beställs

Några som märkt att bröllopsyran tilltagit är musikerna i Trio Salong. De hade spelningar förra sommaren och bokningarna för 2022 börjar komma in.

– Många planerar för 2023, konstaterar Olle Joelsson på violin. Det har varit stiltje men nu hoppas vi verkligen att det ska vända.

De har spelat på i princip vartenda slott i Skåne. Har de några favoriter?

– Den var svår, säger Lisa Ekmark som spelar cello.

Efter lite funderande kommer de fram till Kronovall och Bosjökloster.

Sport

Pantern tillbaka på rätt spår

Ishockeyspelare i kamp om pucken
Foto: Lola Nilsson/arkiv
Sport
Malmö
Ishockey Hårdsatsande IK Pantern studsade tillbaka efter chockförlusten i premiären och besegrade jumbon Virserums SGF med utklassningssiffrorna 7-2 (1-0, 1-0, 5-2) i söndagens hemmadrabbning i Alltrean södra grupp B.

– I dag var det mycket, mycket bättre. Då vi förlorade i torsdags kan det ha varit att vi spelade första matchen på fem veckor, konstaterade tränaren, tillika sportchef, Joakim Tillgren.

– Framför allt gjorde vi det bra de första 20 och sista 20 minuterna.

Pantern öste på från start och bombarderade Virserums storspelande målvakt Robert Davidsson med skott under två tredjedelar av tillställningen.

Effektiviteten framför mål var dock inget vidare. Det hade gått 16.19 då Nicolas Erb-Ekholm lyckades spräcka nollan i numerärt överläge och Emil Turessons 2-0-mål kom efter 25.51 i Kirsebergs ishall.

I sista perioden gick det något bättre. Pontus Svensson satte 3-0 och Viktor Holmkvist 4-1 innan Nicolas Erb-Ekholm slog till med såväl 5-2 (powerplay) som 6-2 och blev tremålsskytt.

Slutsiffrorna 7-2 fastställdes av Filip Rubenson.

– Vi var väldigt påkopplade i första perioden, men gick ner oss i andra där vi slarvade i passningsspelet och transporterade puck i stället för att spela. Sedan tog vi ett snack inför tredje och då blev det bättre igen, analyserade Tillgren.

– Till slut orkade heller inte Virserum stå emot vårt tryck.

Skottstatistiken vann nämligen IK Pantern med förkrossande 82-28 (33-5, 14-14, 35-9). Nästan tolv skott per hemmamål.

– Nu har vi skjutit 133 skott på två matcher och gjort tio mål. Det är inte någon speciellt bra effektivitet så vi har en del att jobba med framöver, sa Joakim Tillgren utan att gräma sig alltför mycket.

– Trots allt är det viktigaste att vi vinner våra matcher.

I Pantern gjorde 44-årige Christian "Fimpen" Eklund sitt första och enda framträdande då han tog plats i fjärdeformationen. Redan tre timmar före nedsläpp var produktionsteamet på plats i hallen för att påbörja inspelningen till Youtubeserien "Fimpens Resa".

– Det var roligt. Vi ställde upp på grund av uppmärksamheten det ger, men nu blir det inga fler matcher för hans del i Panterntröjan.

På torsdag väntar ny hemmadrabbning mot Halmstad Ravens HK.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL