Debatt

Tre viktiga miljösatsningar för Skåne

En hand som visar grön mikroplast.
Foto: Naina Helén Jåma/TT
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Vad kan Region Skåne göra för att förbättra miljön? För oss i Centerpartiet är det en fråga som är ständigt närvarande. Det är också en fråga som är högaktuell med tanke på att regionen just nu håller på att skriva ett nytt miljöprogram.

Vi skulle vilja peka på tre för oss särskilt viktiga miljösatsningar:

1. Upphandla närproducerat

Region Skåne är en stor uppköpare, bland annat av livsmedel. Vi kämpar för att regionen ska upphandla mer närproducerat. Det finns flera vinster med detta.

Dels kan det gynna våra lokala, ofta mindre, företag inom de gröna näringarna. Dels säkerställer vi att maten som serveras har haft hårda krav på miljöpåverkan och djurskydd, samt att det inte förekommit onödig antibiotikaanvändning i djuruppfödningen. Svensk djurskyddslagstiftning är bland de hårdaste i världen och på Cypern, i Spanien och i Italien används omkring 30 gånger så mycket antibiotika i djurhållningen som i Sverige.

Framför allt minskar vi på transporterna om vi köper närproducerat och det är i sin tur såklart bra för klimatet.

2. Satsa på biogas

I stället för att bränna matavfall från den skånska livsmedelsproduktionen kan den bli till biogödsel eller biogas. Nya närproducerade livsmedel och grödor kan alltså få både näring genom biogödsel och sedan transporteras vidare till affärerna genom biogas.

På så sätt skapar vi vad man kallar för ”cirkulära flöden” det vill säga inget går till spillo. Biogasen är också ett utmärkt komplement till de andra fossilfria bränslena. Och med tanke på att det idag råder kapacitetsbrist på det skånska elnätet, är det viktigt att vi har ett miljövänligt och driftsäkert alternativ till elbilar och elbussar.

3. Minska plastanvändning

Redan under 2017 lade Centerpartiet i Region Skåne förslag om att stoppa upphandlingar av varor med mikroplaster. Tyvärr var vi också det enda parti som röstade för motionen. 2018 föreslog vi att Region Skåne bör plastsaneras – något som vi har fått gehör för när vi nu tillsammans med Allians för Skåne styr regionen.

Många engångsartiklar är gjorda av plast från fossila råvaror. De är dåliga för miljön när de produceras, transporteras och kasseras. Vi vill istället övergå till flergångsartiklar när det är möjligt. Om hälso- och sjukvården kunde använda säkra flergångsprodukter istället för engångsartiklar, vore mycket vunnet.

Kan vi få Region Skåne att satsa på mer närproducerad mat, mer biogas och mindre plast vore mycket vunnet. Det är idag vi skriver framtiden.

Annette Linander (C)

Regionråd samt ordf. Klimatsamverkan Skåne

Oktai Gholami (C)

Ersättare regionfullmäktige

Carl-Göran Svensson (C)

Gruppledare Centerpartiet Simrishamn

Debatt

Rikta stödåtgärder rätt

Debatt
Opinion

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Det här året har inte varit som något annat. Stora delar av företagen i Skåne såväl som i hela landet, har gått igenom ett stålbad och hundratusentals anställda har antingen permitterats eller varslats. Vi ser nu tecken att ekonomin börjar röra på sig igen, men samtidigt är det tydligt vilka sektorer som har långt kvar innan krisen är över. Staten har redan stöttat företag med stora stödpaket, men om inte stödåtgärderna förlängs ytterligare så kommer ansträngningarna att vara förgäves i de branscher som ännu inte ser någon ljusning.

I januari såg 2020 ut att bli ett av de bästa åren någonsin för oss som representerar företag som kör turist- och expressbussar och arrangerar gruppresor med buss i Skåne. Vi, tillsammans med andra kollegor inom persontransporter, resebyråer och hotell var bland de första som den annalkande krisen slog till med full kraft. Idag befinner vi oss på en helt ny spelplan där vi istället kämpar för vår överlevnad. Turistbussarna står fortfarande stilla, det planeras inte för några stora konferenser och evenemang i höst och hotellen ekar tomma. Fredriksdalsteatern i Helsingborg fick ställa in hela sin säsong, Åhus Beachhandboll Festival 2020 ställdes in – exemplen är många.

Expressbussarna i Skåne liksom i hela landet, upprätthåller till vardags ett attraktivt nät av kollektivtrafik för långväga resor, helt på kommersiella grunder men idag körs mycket på sparlåga på grund av lågt resande. Denna trafik är central för många regioner och till besöksmål dit annan långväga kollektivtrafik är obefintlig.

Det blir allt tydligare att vi som arbetar med persontransporter, tillsammans med resebyråer, besöksnäringen, kultursektorn och mötes- och eventindustrin kommer att ha en fortsatt mycket tuff höst framför oss. Vi ser att det kommer fortsatta rekommendationer om att inte resa i onödan, att många länder fortsatt har stängda gränser för svenskar och att många evenemang fortsätter att skjutas på framtiden.

Vi förstår människors oro och har respekt för det lidande som viruset orsakat och kan orsaka hos många människor. Vi har välkomnat flera av regeringens stödåtgärder som presenterats under våren för att hjälpa företagen genom den kris som de ställts inför. Beskedet nu i september om att omställningsstödet förlängs retroaktivt till och med juli gladde många hårt trängda bussföretag i hela landet! Nu, när vi börjar få lite överblick av vilka konsekvenser krisen fått hittills och ser vilka företag och sektorer där marknaden fortsatt är obefintlig är det tydligt att det framöver behövs riktade stöd mot särskilt drabbade branscher. Bland svenska turistbussföretag har vi exempelvis sett ansökningar om omställningsstöd som visar minskad omsättning på upp till 98 procent jämfört med samma period föregående år. Därför behövs även branschspecifika stödåtgärder och det snabbt. Ett riktat stöd för avställda bussar skulle stötta bussföretag som drabbats hårt av krisen. Om dessa företag som vanligtvis kör express- och turistbussar inte får ytterligare stöd finns en risk att samhället förlorar denna transportkapacitet, vilket längre fram blir negativt för exempelvis föreningsliv och besöksnäringen över hela landet. Dessa företag är också viktiga för ett fungerande transportnät även på landsbygden. När exempelvis tågtrafik tillfälligt behöver ersättas eller region- och lokaltrafiken behöver förstärkas för att minska trängsel, anlitas dessa företag. Förslaget bygger på att bussföretagen blir berättigade till ett riktat stöd på 1050 kronor per dag som en buss är avställd, förutsatt att det är rätt typ av buss, att den går i yrkesmässig trafik och är avställd minst en vecka. Kostnaden för staten beräknas hamna på maximalt 38 miljoner kronor i månaden.

I grunden handlar det om att förvalta skattepengar på ett bra sätt. De branscher som på grund av myndigheternas rekommendationer och regler behöver arbeta på ett annat sätt även i höst behöver också kunna överleva. Annars har det rullats ut åtskilliga miljarder i såväl korttidspermittering som omställningsstöd och andra åtgärder till ingen nytta. Vi är beredda att ta vårt ansvar för att kunna möta den nya verkligheten på andra sidan krisen. Men vi behöver ytterligare hjälp att ta oss dit. Regering måste ta ansvar för de hårdast drabbade branscherna nu!

Anna Grönlund,

branschchef Sveriges Bussföretag

Mikael Nilsson,

ordförande Skånes Bussföretag, vd Tjörnarpsbuss

Debatt

Matten måste prioriteras

Debatt
Opinion

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Malmö utmärker sig negativt med svaga mattekunskaper i grundskolan. Det är ett stort problem för individerna, staden och regionen. Men det finns åtgärder för att komma till rätta med situationen. Det skriver Henrik Appert och Arvid Gilljam, civilingenjörer och läromedelsutvecklare inom matematik.

Kunskaper i matematik har stor betydelse för många aspekter av människors liv, inte minst för fortsatt utbildning och karriärmöjligheter. Matematikkunskaper i en population är också viktigt ur ett samhällsperspektiv då dessa kunskaper får direkt påverkan på områden som digitaliseringen och innovation i samhället. Flera studier visar att kunskaper inom matematik är de kunskaper och förmågor som tydligast korrelerar med hur individen lyckas i framtiden. Därför är det viktigt att förutsättningar för goda matematikkunskaper etableras från grundskolan.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Tre reformer för att hjälpa skåningar i arbete

Pandemin ställer krav på omställning. Utbildning under hela livet är en viktig faktor, menar Eva Wikström, vd Omställningsfonden.
Foto: Dan Hansson/TT
Opinion
Debatt
Opinion

DEBATT. I kölvattnet av pandemin har den svenska arbetsmarknaden drabbats hårt och historiskt höga arbetslöshetssiffror är att vänta. Att satsa på kompetensutvecklande åtgärder för att hjälpa skåningarna i arbete är viktigare än någonsin, skriver Eva Wikström, vd på Omställningsfonden.

Ekonomisk nedgång, en allt rörligare arbetsmarknad och ett längre arbetsliv ökar människors behov av att kunna byta karriär flera gånger. För att förbli anställningsbar kommer det vara nödvändigt för skåningarna att ständigt vidareutbilda sig genom hela arbetslivet. Det kan också innebära att man behöver vara beredd på att helt sadla om och byta karriär, till branscher där det finns efterfrågan på arbetskraft. Ett sådant exempel är välfärden.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Debatt

Får vi höras?

Fotomontage Vårt Trelleborg.
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

På måndagen röstar Trelleborgs kommunfullmäktige om folkomröstningen. 4150 röstberättigade invånare i kommunen har skrivit på en namninsamling för en folkomröstning om en östlig eller västlig hamninfart. Kommunalrådet Mikael Rubin (M) har tydligt visat att han inte vill se en folkomröstning, kanske anser han den är onödig. Att han inte vill se en folkomröstning är en sak, men det som oroar är att han inte ämnar att lyssna på folkomröstningens utslag, vilket han tydligt har deklarerat. Att inte lyssna på hur invånarna vill utveckla sin egen stad är mycket allvarligt och anmärkningsvärt. Politiker blir valda för att företräda folket, en provanställning på 4 år.

Den 2 april signerade Mikael Rubin ett avtal med Trafikverket Region Syd i syfte att utveckla den befintliga västliga hamninfarten. Hela kommunen tappade hakan över denna helomvändning. Politiker går ut och framhäver sig själva som ansvarstagande hjältar när de har kostat kommuninvånarna både pengar och personligt lidande. I Trelleborgs Allehanda den 4 april kan vi läsa. “Vi har en positiv dialog i gång och en avsiktsförklaring klar med Trafikverket. Det är helt fantastiskt. På några månaders samtal har vi i det här styret löst en tvist som varat i tio år, säger Mikael Rubin.” Detta uttalande och avtal blir väldigt märkligt när man fortsätter arbeta för en östlig hamninfart. Varför ingå ett avtal när man ej ämnar följa det?

Märkligt blir det också när både Mikael Rubin och Lennart Höckert (S) i Radio P4 Malmöhus ger uttryck för att de inte vet vad det skall röstas om. Det framgår klart och tydligt på namninsamlingens samtliga ark, östlig eller västlig hamninfart.

Vi i Vårt Trelleborg vill inför kommande kommunfullmäktigemöte belysa för invånarna de olika alternativ som vi ser genomförbara och som gynnar Vårt Trelleborg positivt.

Trots hinder som Mellanköpinge, fastigheter på öster, elnät, järnvägsspår, strand, natur och miljö fortsätter politikerna planeringen av en östlig hamninfart. Ringvägen ska byggas för Trelleborgs invånare och INTE för Trelleborgs hamn AB. Kostnaden för endast ringvägen som politikerna planerar beräknas till 1,3 miljarder vilket kommuninvånarna får betala genom höjd skatt, nedskärningar i den kommunala verksamheten med upp till 20% av dagens budgetutrymme fram till år 2044. Hur attraktivt kommer Trelleborgs kommun vara i framtiden med höjd skatt och sämre välfärd? Kanske kommer sjöstaden att stå tom? Att sjöstaden skulle vara beroende av en östlig hamninfart och en ringväg öster om järnvägen är bara en 1,3 miljarders BLUFF!

En västlig infart till hamnen utesluter inte en ringväg eller för den delen en sjöstad. Vi menar att en ringväg skall dras från rondellen vid väg 9. Norrut, förbi Citygross och för att sedan dras nordväst mot Räddningstjänstens hus och väg 108. Längs vägen skall sedan ett antal av- och påfarter byggas för att underlätta trafiken till och från Trelleborg. Med detta alternativ kommer exempelvis Hedvägen och Strandgatan avlastas till en betydligt lägre kostnad.

Det är uppenbart att det har blivit en prestigefråga för vissa politiker i Trelleborg, det är allvarligt när Trelleborgs politiker inte vill se den bästa lösningen för kommuninvånarna och sätter egenintresse och minnesmärken före Trelleborgs miljö, hållbara utveckling, ekonomi och invånare. Ett naivt beteende som inte inger någon trovärdighet utan tvärtom skadar kommunen som helhet.

Vi är medvetna om oenigheten i de olika partierna. Många företrädare har hört av sig till oss och gett uttryck för sin egen oro. Därför är det viktigt att veta vad man röstar om, en östlig eller västlig infart. Vad blir konsekvenserna för Trelleborgs kommuns invånare om en östlig hamninfart skulle genomföras?

Vårt Trelleborg vill se en västlig infart till Trelleborgs hamn i samarbete med Trafikverket och en ringväg för folket.

Vårt Trelleborg är allas Trelleborg #2022

Axel Bengtsson

Intiativtagare till Folkomröstning om hamninfart och den lokala tankesmedjan Vårt Trelleborg

Debatt

Tusentals nya industrijobb med sänkta marginalskatter

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Det talas sällan om att sänkta marginalskatter kan skapa varaktiga nya jobb. En ny rapport från Teknikföretagen, som tagits fram i samarbete med ekonomer på Svenskt Näringsliv, visar att en sänkt marginalskatt skulle kunna skapa arbete motsvarande mer än 15 000 årsarbetskrafter inom industrin varav cirka 7 000 är helt nya arbetarjobb.

Forskningen visar att avskaffandet av värnskatten ökar arbetsutbudet vilket gör reformen statsfinansiellt neutral. Ökad inkomst per arbetad timme tack vare sänkt marginalskatt ger incitament att jobba fler timmar. I industrin, likväl som för andra sektorer i ekonomin, stärks drivkrafter för arbete och företagsamhet när incitamenten för att anstränga sig ytterligare ökar.

Inkomstskattesänkningar har breda positiva beteendeeffekter som gynnar stora delar av samhället genom exempelvis ökad produktivitet, arbetskraftsdeltagande och utbildning. Dessa effekter möts ofta i debatten av att det endast är personer som ligger över gränsen för statlig inkomstskatt som gynnas när skattesatsen sänks. Vår nya rapport visar att effekter av sänkt marginalskatt för industrin är betydligt bredare än så.

När marginalskattesatsen sänks ökar skattebasen. Med vedertagna data om hur skattebasen förändras ger en halverad statlig inkomstskatt i storleksordningen 2 700 nya årsarbetskrafter inom den direkta industrin och ytterligare ca 4 400 nya årsarbetskrafter inom den indirekta industrin. Men effekten stannar inte där. Industrin ökar succesivt även sin andel sysselsatta bland underleverantörer, inte minst i tjänstesektorn. De så kallade input-output-sambanden visar att ett nytt jobb inom industrin genererar 1,2 jobb bland dess underleverantörer.

Genom att företagen får ut fler timmar av sina högavlönade personer, exempelvis ingenjörer, förbättras gradvis företagens produkter och tjänster och tack vare det ökar efterfrågan på företagens varor och tjänster. För att klara av att leverera på den ökade efterfrågan krävs det att företagen anställer fler personer i produktionen, samt ökar sina inköp från underleverantörer. En betydande andel av dessa tillkommande arbetstillfällen skulle finnas inom arbetarkollektivet. Sammanlagt beräknas en sänkt marginalskatt ge ca 15 700 årsarbetskrafter.

Under förutsättning att andelen arbetare i relation till tjänstemän förblir detsamma så skapas ca 7 000 nya arbetarjobb av marginalskattesänkningen.

Sverige har bland de högsta marginalskatterna i världen som dessutom sätter in på internationellt sett mycket låga nivåer. Nivån på vårt välstånd styrs bland annat av hur många som arbetar och hur mycket högkvalificerat arbete som utförs. Vi blir som samhälle fattigare om människor väljer att arbeta mindre på grund av höga skatter.

Mats Kinnwall,

chefekonom Teknikföretagen

Lena Hagman,

ekonom, Teknikföretagen

Johan Lidefelt,

nationalekonom, Svenskt Näringsliv

Oscar Brissle,

nationalekonom, Svenskt Näringsliv

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

IG

Swedbanks lansering av Apple Pay visar på mobil trend

Källa: Pexels
IG Apple Pay har varit tillgängligt på den svenska marknaden sedan hösten 2017. Alla storbanker har dock inte varit lika snabba med att erbjuda den mobila betaltjänsten till sina kunder. Nordea var först ut och bland annat Klarna och Komplett Bank har därefter lagt till tjänsten i sitt utbud. Den 4 december hoppade även Swedbank till slut på tåget, efter två år av dagliga frågor från kunder på företagets Facebooksida.

Varför Swedbank väntat tills nu med att erbjuda betalsättet är svårt att svara på. Kanske lades allt fokus på den egenutvecklade Swedbank Plånbok som länge har haft stöd för Samsung Pay, men alltså inte förrän nyligen även stöder Apple Pay. Oavsett anledning så visar Swedbanks anammande av Apple Pay att mobila applikationer i den svenska finanssektorn är en trend som de största aktörerna inte kan ignorera.

Börshandel och fysisk handel följer trenden

Handel på finansiella marknader är också något som mer och mer görs i mobilen idag. Möjligheten att kunna handla turbowarranter, CFD:s och barriers dygnet runt och på resande fot, är något som alltfler kunder i dag efterfrågar. I Sverige och sex andra europeiska länder lanserades nyligen tjänsten Turbo24, som förutom en webbaserad plattform har lagt stort fokus på mobilappar som stöder alla de funktioner som webbversionen erbjuder. Det har helt enkelt blivit hårdare krav från kunder att appar ska vara lika kraftfulla och ha samma verktyg som desktop-baserade plattformar erbjuder.

I den fysiska handeln är övergången till mobila lösningar som mest påtaglig i Sverige. Det är ingen slump att brittiska nyhetssajten The Telegraph i oktober utnämnde Sverige till världsmästare när det kommer till kontantlösa samhällen. Värdet av de kontanter som cirkulerar i Sverige har sjunkit med 27.5 procent på fyra år. Endast 60 procent hävdar att de använt kontanter över huvud taget den senaste månaden – i Japan är siffran 79 och i USA 70 procent. En av de största vinnarna på privatpersoners preferens att betala med mobilen är Swish som fortsätter ta marknadsandelar. 2014 utfördes 21 miljoner betalningar med Swish och 2018 var siffran 394 miljoner.

Betalningar med kort fortfarande störst

Kortbetalningar är fortfarande det populäraste betalsättet bland svenskar, även om det är betydligt lägre i jämförelse med de flesta andra europeiska länder och framför allt USA. Kortjättarna VISA och Mastercard har försökt simplifiera kortköp online med det nya betaltjänstdirektivet PSD2. Direktivet gör det enklare för konsumenter att verifiera köp, men det har också lett till tekniska utmaningar för e-handlare och betalväxlar att implementera den nya typen av kortköp.

Huruvida de nya direktiven är tillräckliga, och hinner implementeras tillräckligt snabbt, för att på riktigt konkurrera med de mobila betalningsalternativens framfart återstår att se – just nu ser inte den mobila trenden ut att bromsa över huvud taget. Finanssektorn tycks alltså dras mer åt fokus på mobilappar både när det gäller bankärenden, handel på börsen eller betalningar generellt. I alla fall om man ser till de största aktörernas satsning på området och nu senast kundernas rop på bankerna att erbjuda stöd för Apple Pay.

Insändare

Maktlös som utbildad utan erfarenhet

org-459a2e47-e544-4d6e-8c63-cb44260f81cf.jpg
Insändare
Debatt
Insändare

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Arg, besviken, förtvivlad och ledsen beskriver kort vad jag känner i mitt arbetssökande efter min utbildning. Jag som uppfattar mig själv som en tjej med ambitioner, hög arbetsmoral och nyfiken på att testa mig fram för att se vilka möjligheter och utmaningar socionom-yrket har att ge, kan inte få jobb på grund av min erfarenhet. Min erfarenhet? Som innebär att jag arbetat och studerat merparten av mitt liv och alltid kämpat framåt för att utvecklas och uppnå nya mål och drömmar.

Jag som arbetat sedan jag var 14 år gammal inom restaurang och arbetat mig uppåt genom att börja som diskare och till slut blivit ansvarig över servisen. Jag som också valde att göra min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) på andra sidan jorden, där ingen kunde svenska för att just jag ville ha det som alla arbetsgivare söker erfarenhet. Detta gjorde ju jag just för att utvecklas och samtidigt lära mig ännu mer om det sociala arbetet utifrån en helt annan kultur och med helt andra arbetssätt och metoder än vad det svenska systemet har.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Debatt

Problemet med människors ensamhet måste lösas

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Ensamheten i samhället breder ut sig efter den senaste tidens nedstängning med besöksförbud på äldreboenden och rekommendationer att hålla avstånd. Det är förstås centralt att följa riktlinjerna för att skydda riskgrupper och rädda liv, men det har också inneburit att många blivit alltmer isolerade. För att lösa denna utmaning krävs nya idéer.

När vi tagit oss genom virusprövningarna är det hög tid att börja låta läkare skriva ut social aktivitet på recept (SAR) som ett sätt att motverka den växande ensamheten. Att bygga gemenskaper och relationer är förstås inte en uppgift främst för politiken – men att uppmuntra och förbättra förutsättningarna för gemenskap är det definitivt.

Ensamhet drabbar både psykiskt och fysiskt. Den kan leda till kroppsliga besvär, kronisk stress och andra sjukdomar. Risken att drabbas av kärlkramp, hjärtinfarkt och stroke ökar. Ensamhet är en lika stor riskfaktor för att dö i förtid som rökning och skadar vår hälsa mer än såväl stillasittande som dåliga matvanor.

Men ensamheten är svår att komma åt. En längre tids avskildhet kan göra att steget ut till social aktivitet bland nya människor känns stort att ta på egen hand. Social aktivitet på recept (SAR) är, likt den mer kända fysiska varianten (FAR), ett komplement till övrig vård i syfte att främja hälsan. Genom att en läkare ordinerar social aktivitet uppmuntras patienten ta del av befintliga aktiviteter i närområdet.

Bland de över 75 år känner sig nästan två av tre personer ensamma, enligt en enkät från Socialstyrelsen. Minds äldrelinje, dit personer över 65 år kan ringa ifall de mår psykiskt dåligt eller bara vill prata med någon, har tagit emot rekordmånga samtal under våren och början av sommaren.

Framförallt för äldre kan SAR vara till hjälp för att bibehålla eller förbättra sitt hälsotillstånd, utöver att det bidrar till nya sociala nätverk. Genom att erbjuda en sådan hälsofrämjande insats kan vi bidra till längre, självständiga liv med god livskvalitet.

På Umeå Universitet forskas kring social aktivitet på recept i samarbete med en hälsocentral i Umeå. Där lägger man särskilt fokus på att identifiera vad som skulle vara meningsfullt för individen, i syfte att matcha ensamma äldre med utbudet av aktiviteter i kommunen. Detta bidrar till att både öka känslan av meningsfullhet i vardagen samt förebygga psykisk ohälsa.

I Storbritannien, vars regering till och med har utnämnt en ensamhetsminister, använder man sig av SAR. Man har efter bara några år kunnat se en tydlig minskning av äldres upplevda ensamhet. Många gånger har man lyckats bryta en lång period av social isolering och som en positiv följd dessutom sett minskningar i antalet besök hos landets hälsocentraler.

Redan innan coronapandemin saknade över en miljon svenskar en nära vän. Antalet deltagare på begravningar har halverats mellan åren 1990 och 2016. Det har gått så långt att var tionde begravning i Stockholm sker helt utan närvarande av anhörig. De senaste månadernas sociala distansering har varit nödvändig för att rädda liv, men innebär samtidigt en påverkan på människors hälsa inom andra områden, vars effekt vi ännu inte sett slutet av.

Nu behövs politiska beslut för att underlätta mellanmänskliga kontakter. Att människor får känna sig som en del av en gemenskap, bygga kontakter och samla nya upplevelser är en grundbult i ett samhälle som håller ihop.

Per Einarsson (KD)

regionråd och ordförande i Psykiatri-, Habilitering- och hjälpmedelsnämnden

Margareta Johansson (KD)

ordförande i socialnämnden i Höör och ersättare i Region Skånes personalnämnd

Debatt

En historisk satsning

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Vi var många som redan innan Coronakrisen såg stora problem i såväl hälso- och sjukvården som i äldreomsorgen. Vi socialdemokrater har därför försökt att stoppa förslag om nedskärningar i kollektivtrafik och besparingskrav på redan hårt drabbade sjukhus i regionen.

Att borgarna inte har kunnat se att konsekvenserna av att dra in på bussar och tåg skapar trängsel i en tid då vi ska hålla avstånd till varandra eller har kunnat tänka sig att avvakta med besparingskrav på vår sjukvård under den pandemi och kris vi befinner oss i är ytterst olyckligt och har drabbat våra skånska invånare hårt.

Det är därför nu av största vikt att den borgerligt styrda regionen på sätter välfärden före låga skatter, utförsäljningar och privatiseringar.

Under pandemin har det blivit än tydligare att välfärd som är till för att stötta våra äldre och ta hand om sjuka har varit underfinansierad under lång tid. Det finns olika anledningar till att det blivit så, men privatiseringar och låga skatter är två avgörande faktorer.

I region Skåne har borgerligheten gjort det till en principsak att ha för låg skatt. Detta gör att verksamheten(sjukvården) hela tiden fått mindre pengar än den varit i behov av vilket har slitit på personalen och påverkat kvaliteten. En verksamhet som redan har dåligt med resurser klarar sällan ansträngda situationer som en pandemi.

Vi föreslår nu i höstbudgeten den största nationella satsningen på äldreomsorgen någonsin. Vi höjer det generella statsbidraget med tio miljarder och regionerna får fyra miljarder för att hantera uppskjuten vård.

Sverige har kraftsamlat för att klara av coronaviruset. Den socialdemokratiskt ledda regeringen har skjutit till resurser för att skydda liv, jobb och välfärd. Men pandemin har blottlagt allvarliga brister. Ett av de mest grundläggande problemen handlar om otrygga anställningar och låga löner i äldreomsorgen. De äldre besöks ofta av olika personer varje dag, vilket skapar otrygghet och i värsta fall bidrar till smiddspridning.

Om våra äldre ska få en trygg ålderdom behöver förutsättningarna för vårdpersonalen stärkas. De högerkonservativa vill se privatiseringar och att var och en betalar för sig. Vi vill att alla, oavsett storlek på plånboken, får den vård och omsorg de behöver.

Nu gör vi en rejäl satsning på äldreomsorgen med ett årligt tillskott på fyra miljarder kronor till kommunerna. Därtill förstärks Äldreomsorgslyftet för stärka kompetensen inom äldreomsorgen, genom att personalen kan utbilda sig på arbetstid.

Under pandemin har sjukvården gått igenom sin svåraste påfrestning i modern tid och planerad vård har behövts skjutas upp. Därför tillför vi fyra miljarder till regionerna för att hantera detta. Det motsvarar kostnaden för cirka 70 000 sjuksköterskor under ett år. För region Skåne innebär det ett tillskott på 533 miljoner kronor som är viktiga för att vårdköerna inte ska öka, och för att vi ska kunna hantera covid-19 relaterad vård.

Därtill föreslås det generella statsbidraget till kommuner och regioner att öka med ytterligare tio miljarder kronor 2021. Viktiga pengar som kan användas till skola, vård och omsorg.

Nu har vi en historisk möjlighet att skapa jobb och samtidigt åtgärda samhällsproblem. För att Sverige ska gå stärkt ur krisen krävs det omfattande satsningar inom välfärden, på sjukvården och äldreomsorgen. Därför är jag glad och stolt över de satsningar som nu görs.

Men jag känner också oro över hur den borgerligt styrda regionen väljer att använda de miljoner som tillförs. När den S-ledda regeringen har skjutit till pengar till region Skåne har dessa använts för att täppa till hål som skapats på grund av en tokigt lågt regionskatt. Jag skulle önska att även skåningarna kunde ta del satsningarna på ett sätt som gav bättre sjukvård och tryggare omsorg.

Regeringen har nu gett de bästa förutsättningarna - nu måste högern i Skåne komma ut ur lågskattebubblan och tänka på medborgarna!

Yasmine Bladelius,

Riksdagsledamot (S)

NÄSTA ARTIKEL