Inrikes

Vattnet i Svedala drickbart igen

Arkivbild.
Foto: CHRISTINE OLSSON
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Invånarna i Svedala behöver inte längre koka sitt dricksvatten. Analyser av vattnet visar att det nu är rent och går att dricka igen, rapporterar lokala medier.

Det var efter en större vattenläcka i veckan som dricksvattnet riskerade att bli missfärgat eller grumligt i flera kommuner i sydvästra Skåne. Invånare uppmanades att koka dricksvattnet före användning.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

M vill satsa 2 miljarder mer på rättsväsendet

Moderaternas partiledare Ulf Kristersson och Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson, Elisabeth Svantesson.
Foto: Marko Sääväla/TT
Inrikes
Inrikes Moderaterna vill satsa 2,1 miljarder kronor mer än regeringen på rättsväsendet 2022.
I satsningen ingår fler fängelseplatser, fler åklagare och en riktad lönesatsning för polisen.

– Vill man på allvar krossa den grova brottsligheten måste man förstärka varje del av rättsväsendet, säger partiledaren Ulf Kristersson.

I partiets budgetmotion föreslås att polisen får över 800 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslår i sin budgetproposition. Moderaterna vill bland annat lägga 300 miljoner kronor mer på ny teknik, som kameror, 250 miljoner kronor för att återanställa erfarna poliser och 100 miljoner kronor på att få fler poliser i yttre tjänst.

Polismyndigheten har dock inte begärt högre anslag än vad regeringen vill ge den.

– Det handlar om politiskt ledarskap och att vara tydlig med ambitionsnivån, säger M:s ekonomiskpolitiska talesperson Elisabeth Svantesson.

– Polisen begär pengar för det man har fått i uppdrag att göra.

Nås polismålet

M föreslår också 150 miljoner kronor till en riktad lönesatsning 2022.

– Vi måste attrahera fler personer för att de ska vilja bli poliser, säger Svantesson.

Regeringens mål, som det finns brett stöd för i riksdagen, är 10 000 fler polisanställda 2024 jämfört med 2015, det vill säga drygt 38 000 polisanställda. Enligt M:s beräkningar kommer inte målet att nås till 2024. Polismyndigheten räknar dock med att klara det.

– Jag hoppas de får rätt, men det finns inget som tyder på det nu, säger Ulf Kristersson.

M har i sina beräkningar utgått från hur många poliser som utbildats de senaste åren.

I M:s satsning ingår också att åklagarna på sikt ska bli 300 fler. Därför avsätter man 260 miljoner kronor för 2022. M varnar för att Åklagarmyndigheten inte växer i takt med Polismyndigheten.

"Skulle vara en rivstart"

I budgetmotionen föreslås också drygt 600 miljoner kronor mer till Kriminalvården för fler fängelseplatser. M vill slopa den så kallade straffrabatten för unga helt, medan regeringen har föreslagit att rabatten slopas för grova brott. Därför räknar M med att fler fängelseplatser behövs.

Satsningarna i M:s budgetmotion för 2022 trappas upp åren därefter för att hamna på 5,3 miljarder mer än regeringen 2024.

Moderatledaren hoppas att högeroppositionen lyckas få igenom ett gemensamt budgetförslag i riksdagen, där M:s satsningar på rättsväsendet ingår. Enligt Kristersson skulle det innebär "en rivstart" för en eventuell borgerlig regerings kamp mot brottsligheten efter nästa val.

Damberg sågar

Satsningarna på rättsväsendet vill M finansiera genom att slopa regeringens förslag på en utbyggd föräldraförsäkring, den så kallade familjeveckan.

Inrikesminister Mikael Damberg (S) är inte imponerad av utspelet.

"Det är inget nytt Moderaterna kommer med. Medan Moderaterna håller på med överbudspolitik i opposition så jobbar regeringen med full kraft för att bygga ut polisen, ge polisen nya verktyg i kampen mot gängkriminaliteten, skärper straffen och arbetar för att bryta nyrekryteringen till gängen", säger han i en skriftlig kommentar.

Peter Wallberg/TT

Jens Bornemann/TT

Inrikes

Voi om dödsolyckan: Otroligt tragisk händelse

Bilden är tagen vid ett annat tillfälle. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Inrikes
Inrikes Den elsparkcykel som var inblandad i söndagens dödsolycka i Västerås, där en man i 80-årsåldern avled, tillhör uthyrningsföretaget Voi.
"Dödsolyckan i Västerås är en otroligt tragisk händelse. Våra tankar går till mannens familj och anhöriga", skriver operatören i ett uttalande på måndagseftermiddagen.

Den äldre mannen avled efter att han åkt in i en elsparkcykel som stod parkerad på en cykelbana i Vetterstorp i Västerås. Vittnen uppger att han ska ha färdats på en trehjulig cykel med elmotor, enligt SVT Västmanland.

Polisen har inlett en förundersökning med brottsrubriceringen vållande till annans död. Utifrån de uppgifter som finns kommer både företaget som äger elsparkcykeln och den person som lämnat den där att kontrolleras, uppgav polisen till TT på söndagskvällen.

Även Västerås kommun har inlett en intern utredning efter dödsolyckan, rapporterar lokala medier.

– Vi har haft en del problem med att folk slänger sina elsparkcyklar lite överallt runtom i stan, säger Anna Thunell (MP), ordförande i tekniska nämnden, till SVT Västmanland.

– Som det är idag så klassas en elsparkcykel som en vanlig cykel. Lagstiftningen måste se över om det är rimligt, säger hon.

"Ska bistå polisen"

Voi uppger i ett uttalande på måndagen att de fått bekräftelse från polisen att elsparkcykeln som var inblandad i dödsolyckan tillhör företaget, och att de till fullo ska bistå polisen i utredningsarbetet. Företaget tillsatte på söndagseftermiddagen även en intern utredning.

"Vi har bland annat arbetat med att identifiera de fordon som var i närheten av platsen vid tidpunkten för olyckan", skriver Voi i uttalandet, och understryker samtidigt att orsaken bakom olyckan ännu inte är klarlagd.

Stänger av användare

Operatörer har ett ansvar i att informera användare hur elsparkcyklar ska hanteras och parkeras, enligt Voi, och tillägger att de har tydliga instruktioner i sin app, samt att de kontinuerligt genomför informationskampanjer.

"Operatörer har också ett ansvar att flytta elsparkcyklar som står felparkerade till följd av att användare bryter mot användarvillkoren", fortsätter Voi.

Företaget uppger att de agerar när de får rapporter från medborgare, kunder och kommunala tjänstemän, men också att de själva kontinuerligt övervakar sina elsparkcyklar.

Voi hoppas att olyckan kan leda till att användarna inser "det personliga ansvaret i att använda en transporttjänst".

"Vi har sedan tidigare processer på plats för att kontinuerligt stänga av användare som bryter mot användarvillkoren genom att parkera eller framföra fordonen vårdslöst", skriver Voi.

Veronika Åström/TT

Inrikes

Polisen söker intensivt efter försvunnen kvinna

Ett stort antal polispatruller inklusive hundpatruller och rytteri söker i Oxie utanför Malmö efter den kvinna som anmäldes försvunnen på fredagskvällen. En person sitter häktad misstänkt för människorov.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Polisen fortsätter söka efter en kvinna i Malmö som misstänks ha blivit bortförd mot sin vilja i slutet av förra veckan.
Sedan tidigare sitter en man i 50-årsåldern anhållen efter larm om ett misstänkt människorov alternativt olaga frihetsberövande.

Observationer som gjorts har lett till att sökandet intensifierats i området Oxie med omnejd. Polisen är på plats med många enheter och kommer att fortsätta sökandet tills ärendet är löst, enligt presstalespersonen Rickard Lundqvist.

Under natten till lördagen fick polisen in en anmälan om en försvunnen kvinna. Snart greps en man som enligt polisen tidigare haft en relation med den förvunna kvinnan.

– Vi har inte kunnat komma i kontakt med henne och vi har information som tyder på att mannen varit inblandad i hennes försvinnande, säger polisens presstalesperson Nils Norling.

Polisen efterlyser även allmänhetens upplysningar rörande en silverfärgad bil som observerats i området vid tiden för försvinnandet.

Anna Karolina Eriksson/TT

Inrikes

Ica återkallar grillchips – larm om mjölk

Grillchipsen kan innehålla dillchips. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Inrikes
Inrikes

Ica återkallar matkedjans egna grillchips. Orsaken är att produkten felaktigt kan innehålla dillchips.

Dillchips innehåller mjölk, vilket då inte framgår av etiketten och utgör därmed en hälsofara för konsumenter allergiska mot mjölk.

Återkallelsen gäller Ica Grillchips 275 gram med bäst före-datum 18-02-2022.

"Vi ser mycket allvarligt på detta och återkallar produkten. För oss på ICA är det självklart att kunden ska kunna lita på att innehållsdeklarationen som står på förpackningen stämmer. Vi utreder nu vilka åtgärder vi kan vidta för att detta inte ska ske igen", säger Lena Sparring, kvalitetschef Ica Sverige i ett pressmeddelande.

Inrikes

Man häktad för mord i Hallsberg

I fredags hittades en död person i Hallsbergs kommun. Arkivbild.
Foto: Pavel Koubek/TT
Inrikes
Inrikes

En man i 50-årsåldern har häktats misstänkt för mord efter att en död person hittats vid en gård i Hallsbergs kommun på fredagen, rapporterar lokala medier.

Mannen är skäligen misstänkt, den lägre misstankegraden.

Det misstänkta mordet ska ha begåtts någon gång mellan 15 juni och 24 september, enligt handlingar från Örebro tingsrätt.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

CasinoGuide.se

Nya förslag för den svenska spelmarknaden

CasinoGuide.se

De senaste veckorna har det diskuterats flitigt angående restriktioner för spel online. Den 23 april hölls en presskonferens för den gällande frågan. Många länder har infört bland annat insättningstak och andra restriktioner på grund av rådande omständigheter med målet att främja ansvarsfullt spelande. Inget är ännu bestämt, men nedan går vi igenom några av förslagen som ska verka för ytterligare skydd för konsumenterna.

Nytt maxtak för insättningar

Enligt de lagar och restriktioner som just nu gäller i Sverige kan man alltid sätta sina egna spelgränser och därmed styra över hur mycket man kan sätta in per dag, vecka och månad hos varje casino. Vill man göra ändringar och höja sin spelgräns så gäller en veckas väntetid. Den nya regeln skulle innebära att alla spelare får en maxgräns om 5000 kr per vecka per casino, men självklart bör det även vara möjligt för spelare att sätta egna lägre gränser.

Maxtak för välkomstbonusar

En annan av åtgärderna som föreslås är ett begränsat tak på vilken summa man kan få i välkomstbonus när man börjar spela på nya casinon. Även i nuläget gäller att casinon endast får erbjuda en bonus på den första insättningen, alltså kan man som spelare enbart få bonus en gång per casino. Det finns i nuläget inga maxtak för hur denna bonus ska se ut, det som dock gäller är att alla bonusar måste vara tillgängliga för alla spelare. Det nya förslaget innebär ett maxtak på 100 kr i bonus på den första insättningen.

Obligatorisk tidsgräns

Ännu en del av det nya förslaget är en tidsgräns per dag. Även denna ska vara obligatorisk för alla spelare. Hur lång denna tidsgräns ska vara och fler detaljer om hur detta skulle implementeras har inte framkommit i nuläget.

Så påverkas casinospel online av de nya reglerna

De nya reglerna har målet att beskydda dig som spelare. Regler och lagar är redan tillsatta i och med den nya spellagen med den svenska spellicensen som infördes i januari 2019. De nya restriktionerna har alltså som mål att skydda svenska spelare ytterligare. De eventuella regler som sätts av regeringen gällande ansvarsfullt spelande omfattar alla spelare som spelar på svenska casinon. Det återstår att se om, samt exakt hur, de nya reglerna kommer att se ut.

Inrikes

SD friar Fogelklou efter intern utredning

Jörgen Fogelklou i talarstolen under Sverigedemokraternas landsdagar i Lund 2015. Arkivbild.
Foto: Björn Lindgren/TT
Inrikes
Inrikes Sverigedemokraternas kommunalråd och gruppledare i Göteborg, Jörgen Fogelklou får stanna kvar i partiet.
Beslutet kommer efter en intern utredning om anklagelser om grova rasistkommentarer på internet.

"Även om det finns starka indicier som kopplar Fogelklou till kontot har vi inte kunnat styrka att inläggen faktiskt är hans. Mot bakgrund av detta har partiets medlemsutskott lagt ner utredningen. Ärendet är därmed att betrakta som avslutat", säger partiets pressekreterare Christian Krappedal i en skriftlig kommentar till TT.

Utredningen inleddes efter att Aftonbladet granskat Fogelklou och hans påstådda koppling till kontot "afghan" på Flashback, ett konto som under 2010 och 2011 spred mycket grov antisemitism och rasism.

"Egna utredningsarbete"

Tidningen har bland annat skrivit att den kopplat en mejladress till Fogelklou. Man har också tagit hjälp av säkerhetsexperter, som menar att det är osannolikt att någon annan än SD-kommunalrådet ligger bakom inläggen.

Beslutet att lägga ner utredningen togs av Sverigedemokraternas partistyrelse på måndagen, efter att partiets medlemsutskott presenterat sin egna utredning.

"Partiet har tagit ärendet på mycket stort allvar. Utöver vårt egna utredningsarbete har vi även låtit en extern part granska ärendet. Säkerhetsbolaget, som är ett av Nordens största, har bedömt att det inte går att hitta några kompletterande uppgifter som förändrar utgångsläget", skriver Christian Krappedal.

Förnekat

Jörgen Fogelklou har ända sedan uppgifterna dök upp första gången förnekat att det är han som startat kontot och skrivit inläggen.

"Det är välkommet men också väntat att partiet landat i samma slutsats som tidigare. Det är inte jag som skrivit inläggen och jag har varit medgörlig och transparent under hela processen för att det ska bli tydligt. Förhoppningsvis kan vi nu lägga detta till handlingarna och fokusera på det politiska arbetet istället", skriver han.

SD kommer enligt partiets pressavdelning inte att ge några intervjuer om beslutet.

Peter Wallberg/TT

Jonas Grönvik/TT

Inrikes

Gängmedlemmarna vill bli frikända

I dag drog den stora förhandlingen mot Vårbynätverket i gång i hovrätten, men rent fysiskt hålls den i säkerhetssalen vid Attunda tingsrätt. 27 personer dömdes till totalt 147 fängelse år när tingsrätten kom med sin dom.
Foto: Johan Hallnäs/TT
Inrikes
Inrikes Svea hovrätt har inlett förhandlingen mot det så kallade Vårbynätverket i säkerhetssalen i Attunda tingsrätt. 31 personer är tilltalade i målet och flera av dem vill att hovrätten ska frikänna dem. Åklagaren vill se hårdare straff.

Hovrättsförhandlingen inleddes i dag och hålls i Attunda tingsrätts säkerhetssal i Sollentuna. Den första förhandlingsdagen är 17 av de totalt 31 tilltalade i målet på plats.

Totalt är det närmare 50 personer i säkerhetssalen om man räknar med rättens ledamöter, häktesvakter, poliser och tilltalade. Längst fram till höger i salen sitter, precis som i tingsrätten, Chihab Lamouri, den 33-årige man som utpekats gängledaren med sin advokat Filip Rydin. Precis som i tingsrätten är Chihab Lamouri klädd i vit skjorta. Dock har hans skägg växt sig längre.

Tingsrätten dömde honom till fängelse i 17 år och tio månader. Inte hårt nog, anser åklagaren Anna Stråth som överklagat tingsrättsdomen och vill att 33-åringen döms till livstids fängelse.

Chihab Lamouri har också överklagat tingsrättens dom och vill frikännas helt. Tingsrätten gjorde en felaktig bevisvärdering och drog felaktiga slutsatser, menar försvaret. Man fortsätter också att hänvisa till oklarheter kring hur den bevisning som bygger på kommunikation från den knäckta krypteringstjänsten Encrochat kommit till och bearbetats.

Hela strukturen

Den första förhandlingsdagen inleddes med åklagare Anna Stråths sakframställan där hon bland annat redogjorde för vilka kopplingar som finns mellan de tilltalade.

– Det är ungefär hälften som ingår i åtalet som är medlemmar i Vårbynätverket. De andra är från andra gäng eller har samverkat med Vårbynätverket, säger Anna Stråth.

Hon säger också att det speciella med det här målet är att det avser så många grova brott och personer från samtliga nivåer i ett kriminellt nätverk.

– Det är ovanligt att man har hela strukturen i en och samma rättegång, sade Stråth.

Ber om lov

Åklagaren använder sedan material från den krypterade meddelandetjänsten Encrochat, som fransk polis knäckte och sedan delade med sig av till bland annat svensk polis.

Anna Stråth visar konversationer från tjänsten mellan de tilltalade dels för att visa att det funnits en militärliknande struktur i gänget med platschef, kaptener och soldater och att det tagits ut en månatlig medlemsavgift på 3 500 kronor från dem som sålt narkotika åt gänget.

Åklagaren förevisar också chattar för att styrka sitt påstående att Chihab Lamouri varit nätverkets ledare och att de andra bett honom om lov för olika saker.

Ett exempel är när en av de tilltalade har problem med att en person som agerar chaufför inte sköter sig och inte kommer i tid. Personen ber det chattalias, som enligt åklagaren är Chihab Lamouris, om lov att ta ifrån den oduglige chauffören bilnycklarna.

”Ja ta dem när du vill”, svarar han.

Långa straff

Brotten som åtalet omfattar är försök till mord på en man inom en rivaliserande gruppering, synnerligen grovt vapenbrott, synnerligen grovt narkotikabrott, människorov, rån, försök till grov utpressning, allmänfarlig ödeläggelse och grovt penningtvättsbrott, för att nämna några exempel.

Den utpekade nätverksledaren Chihab Lamouri bedömdes ha varit inblandad i nästan samtliga åtalspunkter och dömdes också till det längsta straffet på 17 år och tio månader. Den så kallade platschefen dömdes till tolv års fängelse medan "kaptenerna" fick mellan två och sex års fängelse. "Soldaterna" dömdes till mellan sex månader och 9,5 års fängelse. En 27-årig man som varit en ledande figur inom ett nätverk med koppling till Hagsätra, och som haft ett nära samarbete med Vårbynätverkets ledare dömdes till 14 års fängelse.

Den medialt mest uppmärksammade delen av målet rör den misstänkta kidnappningen av en svensk rapartist där två andra rapartister, Yasin Mahamoud och Haval Khalil, dömdes för inblandning. Yasin Mahamoud dömdes till fängelse i tio månader för förberedelse till människorov medan Haval Khalil dömdes till fängelse i två och ett halvt år för medhjälp till människorov och medhjälp till rån.

Båda har överklagat sina domar och yrkar på att hovrätten helt ska fria dem och i andra hand att straffen ska mildras.

Den delen av åtalet kommer att avhandlas med start den 28 oktober.

Förhandlingen är planerad att pågå i totalt 36 dagar och avslutas den 9 december.

Beatrice Nordensson/TT

Inrikes

Ny film på Estonia visar skadorna tydligare

I somras undersökte Haverikommissionen Estonia. Sonarbilden visar fönstren på övre passagerardäck. Arkivbild.
Foto: Stefan Jerrevång/TT
Inrikes
Inrikes Nya filmer från dykningarna vid Estonia visar hålet i fartygets skrov på ett tydligare sätt, rapporterar SR Ekot.
– Det ser ut som att plåten vikt sig utåt, säger en expert till radion.

I de ännu sekretessbelagda filmerna som kommer från Haverikommissionens dykningar i somras, och som Ekot nu publicerar, framkommer fler detaljer kring skadorna än vad som hittills varit känt.

Bitar av stålkonstruktionen ser ut att ha slitits upp inifrån.

– Det ser trasigare ut än vad jag hade väntat mig. Och det ser ut som om plåten vikt sig utåt, säger Anders Ulfvarson, professor emeritus i skeppsbyggnadsteknik vid Chalmers tekniska högskola, till radion.

Ingen detonation

Statens haverikommission analyserar fortfarande materialet och samlar parallellt in mer material. Där vill man inte kommentera huruvida den publicerade filmen förändrar bilden av hur hålet kommit till.

– Det har jag ingen kommentar till just nu, vi har ett ganska stort material att analysera, säger Jonas Bäckstrand, utredningsordförande vid Statens haverikommission.

TT: Lars Ångström, som är tidigare miljöpartistisk riksdagsledamot och engagerad i Estoniafrågan, säger till Ekot efter att ha tittat på filmen att det inte går att utesluta en detonation.

– Vi ser inga tecken på att det skulle vara en detonation, säger Bäckstrand.

TT: Varför inte?

– Det ser inte ut så i metallen helt enkelt.

Sönderbränt

TT: Vad ser det ut som?

– Det ser ut som att det är en kraft utifrån som har träffat fartyget, om det är botten eller något annat vill vi inte spekulera i just nu, säger Jonas Bäckstrand.

Hålet avslöjades i Discovery-dokumentären "Estonia – fyndet som ändrar allt" förra året.

Ekot beskriver det som att stålet på vissa ställen vid öppningen är svart och böjt, och på en del håll nästan ser sönderbränt ut.

Film i nästa vecka

Det kan röra sig om så kallad gravrost, enligt professor Anders Ulfvarson. Men mer noggranna analyser behövs, anser han.

– Alla som tittar på det här ser ju att det är väldigt trasigt. Det kan orsaka att man börjar spekulera. Men det är bättre att vänta tills man får tilläggsinformation om vad de här ytorna gått igenom. Om man skulle gissa att det har med något pyrotekniskt att göra så kommer ju det att kunna avslöjas av metallografer, säger Anders Ulfvarson.

Det har tidigare spekulerats i huruvida hålet uppstod när fartyget slog i botten. I samband med undersökningarna i somras kunde Haverikommissionen bekräfta att det fanns sten och fast botten i närheten av fartyget.

Statens haverikommission räknar med att publicera filmmaterialet i sin helhet under nästa vecka, men först måste det bearbetas för att inte visa mänskliga kvarlevor.

En rapport från Stockholms universitet som delvis baseras på det insamlade undersökningsmaterialet beräknas komma ut under oktober månad, enligt Jonas Bäckstrand.

Helena Björk/TT

Anja Haglund/TT

FAKTA

Fakta: Estoniakatastrofen

Passagerarfärjan Estonia förliste i Östersjön natten mot den 28 september 1994. Färjan hade lämnat hamnen i estniska Tallinn kvällen innan, men kantrade knappt halvvägs till Stockholm och sjönk på mindre än en timme.

852 människor omkom i katastrofen, 501 av dem svenskar. 137 personer räddades.

Den internationella haverikommissionens viktigaste slutsats blev då att fästena och låsen till Estonias bogvisir var underdimensionerade. Fartyget kantrade till följd av att stora mängder vatten forsade in på bildäck.

Överlevare, anhöriga och andra engagerade personer har dock krävt att det snabba förloppet då Estonia sjönk måste utredas ytterligare.

Efter dokumentären "Estonia – fyndet som ändrar allt" har haverikommissionerna i Sverige, Finland och Estland inlett en ny granskning.

För att kunna göra nya dykningar vid vrakplatsen begärde Statens Haverikommission att regeringen skulle ändra lagen om gravfrid. Den 1 juli 2021 trädde en ändring av lagen i kraft. I den finns ett undantag från förbudet mot dykning som omfattar verksamhet som bedrivs av en myndighet i Sverige, Estland eller Finland, med avsikt utreda fartygets förlisning.

Statens haverikommission inledde den 8 juli nya undersökningar av olycksplatsen och Estonias vrak. Man undersökte även bogvisiret som föll av vid förlisningen. Planen är att hålen i fartyget kommer att fotodokumenteras under våren 2022.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL